EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Relevanta dokument
Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

Nyheter i nya SS

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Standarder/nya regler

Betong med lägre klimatpåverkan

Betong Användning av EN i Sverige

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)


Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

SVENSK STANDARD SS

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

SVENSK STANDARD SS :2014

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

EXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp

SVENSK STANDARD SS :2014

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

SVENSK STANDARD SS :2015

Nyheter inom betongforskningen

Marknadskontroll av flexibla tätskikt: plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd 1

Hans-Erik Gram

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

Blå Jungfrun version 2017 med nya cement

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Styrdiagram. ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse. Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab. E-post:

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Nyheter inom betongområdet!

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Boverkets författningssamling

En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation

Marknadskontroll av förtillverkade betongprodukter

SVENSK STANDARD SS :2005

Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT. Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation (S)

Från idé till patient och brukare - en medicinteknisk produkts resa

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar.

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Europa standarder gäller!

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för kallformade konstruktionsrör

Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten,

1.0. Nationell certifieringsordning för personcertifiering: Specialist ledningssystem, kvalitets- och miljöledning. Version

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

SVENSK STANDARD SS :2005

Ledningssystem för vävnadsinrättningar

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Betong och klimat. En rapport om arbetet för klimatneutral betong

Marknadskontroll av utrymningsbeslag

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Beständiga konstruktioner

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för cement

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker

Marknadskontroll av fönster

Självrevision EN 1090

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

Marknadskontroll av flexibla tätskikt: ångspärr

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Inga krav utöver ISO 14001

BILAGA. till. kommissionens genomförandebeslut

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Fehmarnbält förbindelsen

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 0084

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

KONTROLLPLAN PBL. Fastighetsbeteckning Kv Aklejan 1-2, Örebro Brf Jasminen Inglasning av balkonger Upprättad av: Lisbeth Wilhelmsson

A8-0469/79. Helmut Scholz, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo för GUE/NGL-gruppen

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Östra Göteborg. Självdeklaration 2013 Verifiering av rekryteringsprocessen Utförd av Deloitte. Februari 2014

Transkript:

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB

Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept

Innehåll Bakgrund Den svenska tillämpningen Exempel på hur man kan gå tillväga

EPCC en nyhet.

Nu även i

1982

1993

2004

2015

EPCC den svenska tillämpningen Tillsatsmaterial som tillsätts i betongblandaren likställs med tillsatsmaterial som ingår i cement. Bindemedelskombinationen kan räknas med fullt ut i vct och minsta cementhalt. Bindemedelskombinationen likställs med motsvarande cement i tabell 8b i SS 137003. Får användas under förutsättning att likvärdig prestanda med motsvarande cementtyp påvisats.

Grundläggande krav cement CEM I CEM II/A

Grundläggande krav tillsatsmaterial Flygaska Kategori A i SS-EN 450-1 Slagg SS-EN 15167-1

Grundläggande krav sammansättning Motsvara någon av cementtyperna i EN 197-1 Klinkerandelen i cementet förutsätts vara den lägsta tillåtna.

Beteckning av bindemedelskombinationer Bindemedelskombination Tillsatsmaterial (% ) Cementtyp BK II/A-V 6 20 % flygaska CEM II/A-V BK II/B-V 21 35 % flygaska CEM II/B-V BK II/A-S 6 20 % slagg CEM II/A-S BK II/B-S 21 35 % slagg CEM II/B-S BK III/A 36 65 % slagg CEM III/A BK II/B-M 21-35 % flygaska + slagg eller kalksten CEM II/B-M

Beteckning av bindemedelskombinationer Bindemedelskombination Tillsatsmaterial (% ) Cementtyp BK II/A-V 6 20 % flygaska CEM II/A-V BK II/B-V 21 35 % flygaska CEM II/B-V BK II/A-S 6 20 % slagg CEM II/A-S BK II/B-S 21 35 % slagg CEM II/B-S BK III/A 36 65 % slagg CEM III/A BK II/B-M 21-35 % flygaska + slagg eller kalksten CEM II/B-M

Grundläggande krav hållfasthet Hållfasthetsklass 42,5 N 2 d 10,0 Mpa 28 d: 42,5 och 62,5 MPa Hållfasthetsklass 42,5 L 7d 16,0 MPa 28d: 42,5 och 62,5 MPa

Vad krävs för att tillämpa EPCC Tillåtna bindemedelskombinationer har fastställts för aktuellt cement och tillsatsmaterial. Likvärdig prestanda verifieras genom provning minst en gång per månad. Fastställda rutiner som säkerställer att bindemedelskombinationen även i produktion uppnår samma egenskaper som motsvarande cementtyp.

Vem kan utför fastställandet och den fortlöpande provningen? Betongtillverkaren Cementtillverkaren/ tillsatsmaterialleverantören Certifieringsorgan

Ett exempel där EPCC tillämpas Brf. Viva

Ett exempel på hur man kan gå tillväga + = BK II/B-V 42,5 N CEM II/A-V Flygaska

Steg 1. Insamling av kompositprov av cement och flygaska Fastställandet av tillåtna gränser ska baseras på provning med representativa kompositprov från minst tre månaders produktion. Kompositprov = fyra stickprov uttagna med regelbundna intervall under minst en kalendermånad. Kompositprov 1-3 av Bascement Kompositprov 1-3 av flygaska

Steg 2. Identifiera möjliga BK mht sammansättningskraven En BK II/B-V baserad på Bascement kan innehålla upp till 18,75 % flygaska utöver det som ingår i cementet.

Hållfasthet (MPa) Steg 3. Etablera samband för hållfasthet (2d, 28d) och andel tillsatsmaterial 70 60 28 d hållfasthet (medel) 2 d hållfasthet (medel) 50 40 30 Kompositproven används parvis.. Samband etableras för minst tre andelar flygaska. 20 10 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Massandel flygaska (% av bindemedel)

Hållfasthet (MPa) Steg 4. Fastställande av tillåtna bindemedelskombinationer tillhörande hållfasthetsklassen 42,5 N. 40 35 30 25 20 15 10 5 2 d hållfasthet (medel) Undre gränsvärde + m (3 MPa) Undre gränsvärde Vid vilka andelar uppfylls kravet på tidig hållfasthet? Alla! Är sammansättningskravet uppfyllt? Endast upp till 18,7 %. 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Massandel flygaska (% av bindemedel)

Hållfasthet (MPa) Steg 4. Fastställande av tillåtna bindemedelskombinationer tillhörande hållfasthetsklassen 42,5 N 70 60 50 Vid vilka andelar uppfylls kraven på normhållfasthet? 40 30 20 10 28 d hållfasthet (medel) Undre gränsvärde + m (5 MPa) Undre gränsvärde Övre gränsvärde Upp till 18 % Är sammansättningskravet uppfyllt? Ja, 18,7 % flygaska 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Massandel flygaska (% av bindemedel)

Steg 4. Fastställande av tillåtna bindemedelskombinationer tillhörande hållfasthetsklassen 42,5 N Bindemedelskombination baserad på Bascement + FA Kraven för BK II/B-V 42,5 N uppfylls för flygaskeandelar upp till 18 % 3,3 29,5 67,2 Klinker kalksten FA

Steg 5. Certifieringsorganet granskar fastställandet och intygar att det skett enligt SS 137003 bilaga O.

Steg 6. Ta fram en försäkran om likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer Spårbarhet för tillsatsmaterial och cement Tillåtna andelar samt hållfasthetsklass för bindemedelskombinationen. Vilka metoder som använts för att ta ut kompositprov Vilken månad de senaste kompositproven togs ut Under vilken period likvärdighet utvärderats Resultat från provning av hållfasthet för de senaste kombinationerna av kompositprov Vem som är ansvarig för provningen. Identifikation av involverat tredjepartsorgan.

Steg 7. Fortlöpande verifiering av likvärdig prestanda Den högsta tillåtna andelen tillsatsmaterial används vid provningen, dvs. 18 % flygaska av bindemedelsmängden. Resultaten utvärderas mot hållfasthetskraven utan den statistiska marginalen. Provningen övervakas av ett oberoende certifieringsorgan som utför egna prov på stickprov tre gånger per år.

Frågor! Mikael Westerholm Mikael.westerholm@cementa.se www.cementa.se 2017-05-31