PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent x Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Blomsterfonden Serviceproducentens FO-nummer: 1801682-8 Kommun Kommunens namn: Helsingfors Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Folkhälsan Välfärd Ab Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Folkhälsan Blomsterfonden, Pohjolagatan 42, 00600 Helsingfors. Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Hemmet Skogsstjärnan, hem för personer med minnessjukdomar, 13 klientplatser. Verksamhetsenhetens gatuadress Pohjolagatan 40 00600 Postort Helsingfors Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg 044-3331628 E-post Monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) 1.9.2013 Service för vilken tillstånd beviljats Äldreboende. Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) kirjaamo@valvira.fi PB 210, 00531 Helsingfors Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors Fax 0295 209 700 Telefon 0295 209 111 Koskenranta 3, 96100 Rovaniemi Fax 0295 209 704 www.valvira.fi
Verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag, formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsan Välfärds äldreomsorg har som mål att överträffa användarkundens förväntningar. Detta gör vi genom att erbjuda service och omsorg vilken utgår från människans frisk-resurser, livsstil och önskemål. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda de äldre en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Att beakta de anhöriga är en självklar, men uttalad, del av vårt förhållningssätt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofrämjande äldreomsorg. Våra mätare för hur vi uppfyllt användarkundens förväntningar är RAI, TAK och responsuppföljning. För att svara mot kundens förväntningar uppfyller vår äldreomsorg de krav övervakningsmyndigheterna ställer. Hur vi uppnått dessa målsättningar mäter vi genom responsen från de årliga auditeringar övervakningsmyndigheterna ålagt kommunerna. De centrala processerna beskrivs i handboken för äldreomsorg. Enheterna arbetar med sina egna processer under året med RAI som mätinstrument. För att uppnå förbättrade resultat används den senaste samlade kunskapen. För att nå målsättning med klara processer har äldreomsorgen riskhanteringsplan för de största riskerna, befattningsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna samt en beskrivning över informationsprocessen. Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feed-back. Värderingar och principer Folkhälsans gemensamma värdegrund Kompetens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för äldreomsorgens verksamhetsprinciper. Folkhälsan erbjuder en äldreomsorg där människan lever i ett meningsfullt sammanhang i enlighet med sin livsstil. Verksamheten konkretiseras i de individuella vårdplanerna där friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull även på ett grupphem. Vi följer upp hur vi lyckats hjälp av olika mätare (RAI, TAK, Respons). Vår målsättning är att ha medarbetare som kan (kompetens), vill (engagemang) och orkar (motivation) arbete i enlighet med äldreomsorgens vision och målsättningarna för enheten som årligen konkretiseras i verksamhetsplanerna. Kunderna erbjuds service, vård och omsorg som utgår från deras unika resurser, livsstil och behov. Varje pensionär har möjlighet att berätta eller skriva ner sin livshistoria i form av livsberättelse vid ankomsten till enheten tillsammans med anhöriga, om så önskas, samt den egna vårdaren. RAIbenchmarkingen är vårt viktigaste instrument för enhetens verksamhetsutveckling. Utgående från resultatet av de 29 kvalitetsindikatorerna väljer vi utvecklingsområden som konkretiseras i verksamhetsplanerna i mål, mätetal och tidtabell. Servicen grundar sig på ett hälsofrämjande arbetssätt vilket innebär att vi all vår verksamhet utgår från de individuella resurserna och arbetar för att de äldre skall känna att de hanterar sin vardag, är delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Handboken för äldreomsorgen är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete. På Skogsstjärnan finns följande värdegrund och värderingar Framför allt Respekt mot äldre, samt ett gott bemötande mot våra boende, anhöriga som mot personal. Självbestämmande rätten i så långt 2
som möjligt att boende får välja tex hur länge de vill sova, hurdana kläder de vill ha på sig och vilken mat de vill äta. Samt Trygghet och Engagemang är viktiga värderingar hos oss på Skogsstjärnan. RISKHANTERING (4.1.3) Folkhälsan har utarbetat en riskhanteringspolicy. Äldreomsorgen har i enlighet med den kartlagt de kritiska riskerna inom sektorn och beskrivit följande riskområden enhetsvis: Risk för att klienter dör, Risk för klienter skadas, rymmer eller försvinner, Risk för att klienter utnyttjas sexuellt, Risk med felmedicinering, Matförgiftning, Våld mot personal, Olämplig personal (knarkare, pedofiler o. motsvarande), Processer är ineffektiva, Risker för att IT-säkerheten är för låg, Risk att egna IT-servrar skadas, Risk för brand, Risk för stöld, Risk att alarm inte fungerar. Utgående från kartläggningen har enheten gjort upp handlingsplaner för befintliga risker. Alla verksamhetsenheter har en uppdaterad säkerhetsplan vilken innehåller direktiv för brand, räddning, utrymning, rymningar, våld och olycksfall. Samtliga i personalen bekantar sig med planerna vilket verifieras genom namnteckning. Årliga skolningstillfällen ordnas i förfarande vid brand och utrymning samt I:a hjälp. För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan utarbetat en handbok Bilaga 2. Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år. Identifiering av risker Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt för identifiering av risker och kritiska arbetsmoment. På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort. Hantering av risker Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlas vid riskhanteringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten. De anställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller de anhöriga om hur ersättning kan ansökas. På vilket sätt behandlas negativa händelser och tillbud i enheten och hur sker dokumenteringen? Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. På Skogsstjärnan har vi följande process. Om olycka hänt att boende tex fallit, kontaktas anhöriga. Om dödsfall inträffar, kontaktas anhöriga omedelbart även på natten om så anhöriga önskat. Om olycka skett mot personal, kontaktas ledningsgruppen omedelbart. Dokumentering. Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. 3
På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Avvikelser och tillbud rapporteras via blankett i pappersformat eller elektroniskt både till teamledare och till föreståndare. Korrigerande åtgärder fastställs och diskuteras med personalen för att förhindra att de uppkommer på nytt. Negativa händelser gås igenom och bearbetas. På Skogsstjärnan dokumenteras händelsen samt diskuteras/ behandlas avvikelsen med personalen, samt ser till att informationen går till alla medarbetare Tillsammans går vi igenom vad som kan förbättras för att dylikt inte skall hända. Information om förändringar På vilket sätt informeras personalen och andra samarbetsparter om förändringar i arbetet (inklusive observerade eller realiserade risker och korrigerandet av dem)? Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftligt direktiv. Vid följande vårdmöte eller personalmöte behandlas de korrigerande åtgärderna. Information kan även gå ut via föreståndare till teamledarna till övriga personalen på hemmen. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppmedlem. På Skogsstjärnan hemmet behandlas händelsen med diskussion vid daglig rapport tillfället eller om situationen kräver, sammankallas personalen till ett extra möte. På Skogsstjärnan behandlar vi aktuella saker samt ger information kring händelser. UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personal. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Föreståndare och vårdansvarig, därtill respektive hems teamledare i samarbete med personalen på hemmen. Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Enhetsansvarig, föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg, tfn 09 777 12213, e-post: monica.stahlshindsberg@folkhalsan.fi Teamledare, söker januari 2018. Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Föreståndare går igenom den, teamledare går igenom den och diskuterar med den övriga personalen. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? På anslagstavla på hemmet Skogsstjärnan. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten, då det går, och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. I bedömning eftersträvas att se individen som 4
helhet genom att utgå från en personcentrerad vård. Utgående från RAI bedöms dimensionerna fysisk, psykisk, social och den kognitiva funktionsförmågan, därtill eftersträvas en kartläggning av riskfaktorer som kan försämra funktionsförmågan. I bedömningen ser man även till faktorer som nutrition, trygghet otrygghet, social kontakter eller möjlig smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? RAI, MMSE. Mini Nutritional Assessment På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Genom att bereda möjlighet för klienten och hennes/hans anhöriga att vara delaktiga. Detta genom att tillsammans med de anhöriga diskutera under ett möte, samt att sätta sig ner med klienten och fundera på vad han/hon behöver för att må bra. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Kommunens tjänsteman gör beslut om placering till enheten. Då kunden flyttar till enheten påbörjas på den tredje dagen en sju dagar lång utvärderings period varefter en RAI (Resident Assessment Instrument)-bedömning utförs av egna vårdaren. I bedömningen deltar kunden och de anhöriga efter förmåga och önskan. RAI-bedömningen tar fasta på bl.a. fysisk -, kognitiv- och social funktionsförmåga samt psykosocialt välbefinnande, hjälp- och omsorgsbehov, hälsotillstånd, vårdbehov utgående från totalt ca 400 frågor. När RAI-bedömningen är utförd i sin helhet uppgörs en RAI-vårdplan utgående från de vårdbehov och individuella resurser (RAPS) bedömningen pekar på. Vårdplanen och bedömningen uppdateras var sjätte månad eller då funktionsförmågan väsentligt förändras. Dessutom dokumenteras varje persons livsberättelse, livsstil och önskemål som grund för den individuella vårdplanen. RAVA och MMSE mätningar utförs enligt beställarens direktiv och dokumenteras i vårdplanen. Vård- och serviceplanen görs upp tillsammans med kunden och de anhöriga. Daglig uppföljning dokumenteras i journalen. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Personalen informeras om innehållet i planen, vid förändringar delger egenvårdare eller den som uppgjort förändringen, om klientens plan till den övriga personalen. Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv betraktas i alla situationer. Självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom eller nedsatt funktionsförmåga och vid behov konsulteras expertis, t.ex. sakkunniga inom demensvård. I fråga om klienter med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. 5
Hur beaktas självbestämmanderätten på hemmet Skogsstjärnan? Våra boende har möjlighet att få sova senare på morgonen, välja sina kläder i mån av möjlighet, samt välja när de de vill sitta o se på tv på kvällen eller gå och lägga sig. Både lunch och middag, finns två möjliga rätter som de kan välja mellan. Principer för begränsning av självbestämmanderätten Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och utgångspunkten är att service tillhandahålls utan begränsning av individens självbestämmanderätt. Det ska alltid finnas en lagstadgad grund för begränsande åtgärder, och inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen om lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Det finns särskilda bestämmelser i barnskyddslagen om begränsning av barns och ungas självbestämmanderätt vid barnskyddsanstalter. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? Skogsstjärnan har i användning stödbyxor, säng grind samt bälte i rullstol, dessa med lov av anhörig samt läkare. Dessa lov uppdateras med 3 mån mellanrum. För diskussion: På vilket sätt utvärderas verksamheten och arbetsrutinerna med hänsyn till hur kravet på självbestämmanderätt uppfylls (rutiner, besökstider, måltider, användning av internet och telefon mm.) Det rekommenderas att enheten gör upp egna anvisningar om begränsning av självbestämmanderätten. Detta gör det lättare för de anställda att göra sig förtrogna med ämnet i det praktiska arbetet och främjar därmed rättsskyddet för klienterna som ofta befinner sig i en sårbar ställning. Bemötandet av klienten I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att ta hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för personalen och klienterna är det viktigt att i utvecklingsarbetet utnyttja all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med personalen, - 6
den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vård-möten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan ske anonymt. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten? Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga och en plan för förbättring görs upp. Planen kan innehåll stödsamtal, utbildning. Negativ respons av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att förbättra verksamheten överenskommes. Det är alltid roligt att få positiv respons, det sporrar till att göra bättre ifrån sig och är motiverande. Negativ respons diskuteras tillsammans med hemmet om vad och hur det hänt, och då har alla möjlighet att komma med förslag om hur förbättra för att inte någon sak skall upplevas negativt. Detta för att utveckla vår verksamhet på Skogsstjärnan till boendes bästa. Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg, tfn 09 777 12213, monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi. b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds sosiaaliasiamies@hel.fi Rådgivning må kl. 13-15, ti och to kl. 10-12 tfn 09 3104 3365, adr. Pb 6060, 00099 Helsingfors stad c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentombudsman Päivi Hentunen Postadress: Konkurrens-och konsumentverket, PB 5, 00531 Helsingfors Besöksadress: Broholmsgatan 12 A, 00530 Helsingfors E-post: fornamn.efternamn@kkv.fi. d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar betonas. Årliga enkäter (TAK) riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av TAK enkäten presenteras för klienter och anhöriga. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar Enhetsansvarig ansvarar för att en person som gett respons och gett sina kontaktuppgifter får ett muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Folkhälsans äldreomsorg bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. Det innebär att se människans resurser och ge henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Det hälsofrämjande arbetssättet har som mål att hjälpa den äldre att upprätthålla, återfå eller förbättra sin funktionsförmåga och 7
uppleva en meningsfull tillvaro. Grunden till ett hälsofrämjande arbetssätt ligger i vårdarnas förhållningssätt och bygger på varje enskild vårdares förmåga att se resurser. Att förhålla sig innebär att det är integrerat i vårdarens sätt att gestalta vård och omsorgsverklighet, att se människan. Personalen är lyhörd för den äldres åsikter, förväntningar och önskemål gällande vården och uppmuntrar den äldre till aktivitet och till att försöka klara av vardagen själv, så långt det är möjligt. Den äldre skall alltid vara delaktig i det som sker, i tanke, känsla och/eller handling oberoende funktionshinder. Anhöriga och närstående är viktiga samarbetsparter i den rehabiliterande vården. Estetiken är en viktig del av en meningsfull tillvaro. Trevliga matstunder eller att kunna känna sig fin och få själv välja sina kläder kan öka glädjen i livet. Likaså är det viktigt att den äldre får vistas ute och få njuta av naturen eller t.ex. lyssna på musik. Den andliga dimensionen är också central för upplevelsen av livskvalitet, kulturella upplevelser är här en del av vardagen på enheten. Folkhälsanhusen erbjuder många möjligheter till en aktiv vardag. Det generationsöverskridande mötet med barn och ungdomar bidrar till glädje i vardagen. Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet (Resident Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. Ansvaret för mat-servicen handhas av Folkhälsan Blomsterfondens kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och eftermiddagskaffe tillreds på enheten. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och ett senare nattmål för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Vid framdukning beaktas estetik. Maten serveras i allmänna utrymmen eller i det egna rummet enligt den personliga vårdplanen och den boendes individuella situation och önskemål. Personalen på enheten har hygienpass. Kundernas näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning minst två gånger per år (RAI) och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna. I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig motion, friluftsliv, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Klientens välmående utvärderas varje tredje månad i RAI, då skall det framgå vad som uppnåtts och vad som beaktas i framtiden. Utevistelse ordnas och följs upp på en veckoblankett på hemmet Skogsstjärnan. Detta för att kunna se efter att alla erbjuds möjlighet att komma ut regelbundet. Rehabiliterande aktivitet har vi dagligen. Vi har högläsning, olika spel, samvaro, kaffestunder med diskussion, jumppagrupper därtill andra stimulansgrupper som hålls av ergoterapeuten. I mån av möjlighet och önskan av boende ordnar vi på fredag andaktstunder för dem. Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Ansvaret för matservisen handhas av Folkhälsan Blomsterfondens kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och eftermiddagskaffe tillreds på enheten. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och ett senare nattmål för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Vid framdukning beaktas estetik. Maten serveras i all- 8
männa utrymmen eller i det egna rummet enligt den personliga vårdplanen och den boendes individuella situation och önskemål. Personalen på enheten har hygienpass. Kundernas näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning minst två gånger per år (RAI) och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna och uppföljs med ett eget program i RAI (Mini Nutritional Assesment) Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av smittsamma sjukdomar hindras. På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? En städdimensionering av underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utförs antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städpersonalen som arbetar på vård-enheter har dessutom hygienpass och kunskaper i förstahjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitetscoacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanteringsrutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. Tvätthantering: beskrivs av enheten Avfallshantering: Folkhälsan Välfärd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för handhygien. Enheten följer med antalet infektioner via RAI-benchmarking. Hälso- och sjukvård För att service ska kunna tillhandahållas på lika villkor ska varje enhet ha anvisningar om vilken praxis som tillämpas vid ordnande av tandvård och icke-brådskande och brådskande sjukvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska även ha en anvisning för oväntade dödsfall. På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? Labprov och t.ex. INR kontroller sköts via klientens egna hälsocentraler och enheter. Kontrolltider uppföljs t.ex. med hjälp av Marevankort. Tandläkare, ombesörjs genom att tillsammansmed klienten besöka tandläkare på hälsocentral eller privat mottagning. Tandläkare och tandskötar tider bokas av personalen. Vid dödfall finns beskrivet hemmets förfaringssätt i bilaga (Vård vid livets slutskede). b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Icke brådskande: Staden tillhandahåller läkare, 1 gång/veckan, arbetstid/klient: enligt behov. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Hemmets sjukskötare och teamledare bedömer vårdbehovet Om dessa inte finns på plats, rådfrågas sjukskötare och teamledare på andra hem. Läkare konsulteras vid behov (vardagar). Vid akuta sjukdomsfall då vården inte kan utföras på enheten, skickas pensionären till sjukhus. Läkemedelsbehandling En säker läkemedelsbehandling bygger på en läkemedelsbehandlingsplan som regelbundet följs upp och uppdateras. I socialoch hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling anges bland annat principerna för hur läkemedelsbehand- 9
lingen genomförs och ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas vid varje enhet som genomför läkemedelsbehandling. Anvisningarna i handboken gäller såväl privata som offentliga servicegivare som genomför läkemedelsbehandling. Varje enhet ska enligt handboken ha en utnämnd ansvarig person för läkemedelsbehandling. Läkemedelsplan, se bilaga Läkemedelsplan på Folkhälsan Blomsterfonden. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Hemmets Skogsstjärnan läkemedelsplan uppdateras 1 gång/året, och vid behov oftare. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Läkemedelsansvarig på hemmet Skogsstjärnan är teamledare Beatrice Grandell 044 788 3802, samt sjukskötare Dora Sarpaneva. Samarbete med andra servicegivare En klient inom socialvården kan behöva flera parallella serviceformer till exempel kan en klient inom barnskyddet behöva tjänster från skolan, hälso- och sjukvården, psykiatriska tjänster, rehabilitering eller tjänster inom småbarnsfostran. För att den samlade servicen ska fungera och motsvara klientens behov måste servicegivarna samarbeta med varandra. Det är särskilt viktigt att kunskapsförmedlingen mellan de olika aktörerna fungerar. Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Kontakter med staden: SAS placerare Johanna Suokas. Per telefon eller per e-post. Haartmans sjukhus: per telefon. Hälsovårdscentral: per telefon. Socialarbetare: per telefon eller per e-post. Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt 4.1.1 i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? ---- KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer Främjandet av säkerheten vid enheten förutsätter samarbete med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer. Brandoch räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bl.a. en utrymningsplan samt skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att meddela till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt förpliktelsen enligt äldreomsorgslagen att anmäla om en äldre person som uppenbart är oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar beredskapen att möta och förebygga illabehandling av äldre personer. På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Ny personal introduceras i klientsäkerhetsfrågor i samband med introduktionen på hemmet. Årlig genomgång med personalen på Vårdmöten samt Personalkaffe-möten om förebyggande av fallolyckor, säkerhetsplan. Årlig utbildning och fortgående uppdatering i säkerhetsfrågor. Släckningsövning och räddningsövning, enligt Folkhälsans program. Personal Personaltäthet 0,62. Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? 10
Vårdpersonalen består av: enhetsansvarig 0 % i vårdarbete, 100 % i administrativt arbete 2 sjukskötare 4 närvårdare 1 geronom 1 fysioteraput i vårdararbete. Vårdpersonalen registrerad i Terhikki. Städtjänster från Folkhälsan Välfärds städenhet. Fastighetsservice från Stiftelsen Blomsterfonden. Enhetsansvariga ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att det planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Folkhälsan har en vikariepool som man kan vara i kontakt med per telefon, sms eller per e-post. Därtill nätbaserat system Laura, för rekrytering av personal. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Rekrytering samt introduktion för personal. Principer för rekrytering av personal a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är strävan att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen alternativt är i slutskedet av sina studier d.v.s. två sista terminerna. Är vikarien studerande finns en handledare av samma yrkesgrupp tillgänglig för handledning. Vikarier anställs för kortare frånvaro så att personaltätheten uppfylls. Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Plan för vikarieanvändning b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klienternas hem och med barn? Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Enhetsansvariga ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att sjukskötare är upptagna i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar enhetsansvariga för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning Introduktion för ny personal och studerande på enheten beskrivs i Handboken för äldreomsorg enligt följande: Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och av närmaste förman. I introduktionsplanen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etc.), vem som ansvarar för den och för varje punkt tidtabell när introduktionen ska ges (genast, inom en vecka etc.). Introduktionen ska omfatta åtminstone följande: Äldreomsorgens handbok, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egenkontroll, journaler och dokumentering, utvärderingsinstrument (t.ex. RAI, RAVA), arbetsfördelning, arbetskamrater, samarbete, teamarbete, specialområden, medicinhantering, användning av apparatur (vårdinstrument, datorer), förfarande vid olika akuta situationer och vid dödsfall, säkerhetsplan, riskhantering. 11
Bilaga 1: Verksamhetsenhetens introduktionsplan a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Dokumentationen på enheten sker i journaler i pappersformat samt i det elektroniska dokumenteringsprogrammet RAI. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras på särskild för ändamålet avsedd blankett för att särskiljas från den dokumentation som hänför sig till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens högsta ledning, anvisningar finns i Folkhälsans Handbok för äldreomsorg. När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Då en klient byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya vårdenheten. Hälso- och sjukvårdsdokumentation arkiveras vid Folkhälsan men för den fortsatta vården nödvändiga dokument kopieras och överlåts med klientens eller intressebevakarens tillstånd. Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och servicen och för att arbetet ska löpa smidigt samt att trygga tillgången på information som behövs för vård och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Dokumentationen ska ge en klar bild av den äldres totala vårdbehov, av målsättningarna, med vilka metoder de uppnås och vilka resultat som uppnåtts. Med dokumentation av vården avses registrering av alla uppgifter som är av betydelse för vårdarbetet som helhet. I dokumentationen ingår vårdplan, uppföljning av funktionsförmåga och hälsotillstånd, anteckningar om hur vård- och servicearbetet utförs och annat som är av väsentlig betydelse för vården och servicen. Med journalhandlingar avses sådana dokument, i pappersform eller elektronisk form, som används, uppgörs eller emottas i samband med vården och servicen, och som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd, vård och livssituation och andra personliga uppgifter. De uppgifter som insamlas och antecknas i journalhandlingarna ska vara riktiga, behövliga och nödvändiga för bedömningen och planeringen av vården och servicen. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras, avlägsnas och kompletteras) görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synliga. Den som gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rättelsen. Alla uppgifter i journalhandlingarna är sekretessbelagda och ska hanteras konfidentiellt. Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i journalhandlingarna. Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan personal som deltar i eller utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inom ramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren ska med sin underskrift godkänna studerandens anteckningar. (Handbok för äldreomsorgen) Folkhälsan Välfärd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. Klienterna har rätt att ta del av de journalhandlingar som berör deras person. Ifall anhöriga önskar ta del av klients journalhandlingar, riktas en ansökan med motivering, till föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg. b) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Folkhälsan har fortgående interna utbildningar i läkemedelsräkning, första hjälpen, säkerhetsskolning, hygienpass och trygg läkemedelsanvändning inom äldreomsorg. Därtill intern utbildning i Minnessjukdomar och bemötande av äldre med minnessjukdomar. 12
Lokaler Principer för användningen av lokalerna På hemmet Skogsstjärnan bor alla pensionärer i egen bostad, i form av rum med dusch och toalett. Gemensamma utrymmen finns i dagsal, matsal och kök på hemmet. Därtill finns gemensamma lokaler bl.a. nere på andra våningen, Helenahemmets matsal. På Skogsstjärnan finns ingen besökstid, det är ett hem dit man får komma vilken tid på dygnet som passar den givna pensionären i fråga. Ifall anhöriga vill övernatta, finns en hopfällbar säng att låna. Personliga bostaden används inte för någon annan även om klinten är borta en längre tid. Klienten inreder sin bostad med egna möbler, en höj- och sänkbar säng finns till förfogande i rummet. De gemensamma lokalerna använder alla som bor på hemmet Skogsstjärnan. Personalen knackar alltid på dörren och säkerställer sålunda att pensionären är medveten om att det kommer besök till hans/hennes hem. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? Städning: En städdimensionering av underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städenhetens personal är utbildad och kunnig och består av lokalvårdare, anstaltsvårdare samt ledare inom städningsarbete. En städtekniker ansvarar för helheten. De flesta har lång erfarenhet från branschen. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanteringsrutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshantering och städpersonalen följer dessa. Tvätt-hantering: På enheten finns tvättmaskin och torktumlare. På enheten tvättas alla kläder förutom lakan och täcken som skickas till tvätteriet. Avfallshantering: Jari Johansson, verksamhetsledare på Stiftelsen Blomsterfonden, ansvarar för avfallshanteringsplan för Stiftelsens sida, i övrigt ansvarar varje enhet för korrekt hantering av avfall. Se bilaga: Avfallshanteringsplan. Tekniska lösningar Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika säkerhetskameror, larmapparater och lokaltelefoner. I planen för egenkontroll beskrivs principerna för användningen av de apparater som är i bruk, till exempel om kamerorna tar upp bild eller inte, var apparaterna är placerade och för vilket ändamål de används samt vem som svarar för deras korrekta användning. I planen anges bl.a. principer och praxis för anskaffning av säkerhetstelefoner till hemvårdens klienter samt den arbetstagare som svarar för instrueringen i deras användning och apparaternas funktionssäkerhet. På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Everon. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Kunden kan även alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Everon kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. Hemmet Skogsstjärnan är en låst enhet. För att komma in behöver man kod eller nyckel. Bilaga 3: Trygghetslarmet Bilaga 4: Säkerhetsplan Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdtillbehör som klassificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om användningen av dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och 13
sjukvård (629/2010). Utrustning som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, glasögon. Instruktioner om anmälningar som görs om tillbud orsakade av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ges i Valviras föreskrift 4/2010. På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? På hemmet Skogsstjärnan finns en utsedd person som tillsammans med Blomsterfondens fysioterapeut handleder. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Teamledare Beatrice Grandell tfn. 044 788 3802, enhetsansvarig Monica Ståhls-Hindsberg@folkhalsan.fi, tfn. 033 333 1628. Behandling av klient- och patientuppgifter Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifterna känsliga, sekretessbelagda personuppgifter. God behandling av personuppgifter förutsätter systematisk planering genom hela processen från registrering av uppgifterna till förstöringen av dem för säkerställande av god informationshantering. Den registeransvariga ska i en registerbeskrivning ange varför och på vilket sätt personregistret behandlas och hurudana uppgifter som registreras. Klientens samtycke och uppgifternas användningsändamål anger olika aktörers rätt att använda klient- och patientuppgifter som införts i olika register. Bestämmelserna om sekretess och utlämning av klientuppgifter inom socialvården finns i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och bestämmelserna om motsvarande användning av patientuppgifter inom hälso- och sjukvården i lagen om patientens ställning och rättigheter. Uppgifter som registreras av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utgör patientuppgifter och har därmed ett annat användningsändamål och införs i annat register än socialvårdens klientavgifter. Serviceproducenten ska göra upp en plan för egenkontroll med tanke på informationssäkerheten, dataskyddet och användningen av informationssystemen i enlighet med 19 h i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). I egenkontrollen av dataskyddet ingår en skyldighet för tillhandahållare av tjänster att underrätta informationssystemets tillverkare om konstaterade betydande avvikelser när det gäller tillgodoseendet av de väsentliga kraven på ett informationssystem. Om en avvikelse kan innebära en betydande risk för patientsäkerheten, informationssäkerheten eller dataskyddet ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården underrättas. Lagen innehåller bestämmelser om skyldigheten att se till att det i samband med informationssystemen finns behövliga bruksanvisningar för en korrekt användning av dem. Eftersom det vid tillhandahållandet av socialvårdstjänster bildas ett eller flera personregister av klienternas uppgifter (personuppgiftslagen 10 ) uppstår av detta en förpliktelse att informera klienterna om den framtida behandlingen av personuppgifterna samt om den registrerades rättigheter. När man uppgör en dataskyddsbeskrivning, som är något mer omfattande än registerbeskrivningen, realiseras även den lagstadgade plikten att informera klienterna. Den registrerade har rätt att kontrollera uppgifterna om sig själv och vid behov yrka på rättelse av dem. Begäran om att få kontrollera uppgifterna och yrkandet på ändring kan framställas till den registeransvariga på en blankett. Om den registeransvariga inte lämnar ut de begärda uppgifterna eller vägrar att införa yrkade rättelser ska den registeransvariga ge ett skriftligt beslut om sin vägran och grunderna för den. När klientens samlade service består av både socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster ska vid planeringen av hur uppgifterna behandlas särskilt beaktas det faktum att klientuppgifterna inom socialvården och uppgifterna i journalhandlingar inom hälso- och sjukvården är separata uppgifter. Vid planeringen ska hänsyn tas till att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens uppgifter införs i separata dokument. a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klientoch patientuppgifter? Folkhälsan Välfärd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation. 14
Vårdansvariga ansvarar för att sekretessuppgifter och behandling av klientuppgifter följer de lagar och direktiv som finns om detta. b)på vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Introduktionen av nyanställd personal tar fasta på dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning Folkhälsan Välfärd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation. Enhetsansvariga ansvarar för att personalens kunnande är tillräckligt inom området. c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? På anslagstavlan på hemmet Skogsstjärnan. b) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Johan Huldén, johan.hulden@folkhalsan.fi tfn 050 365 7418, Samfundet Folkhälsan, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN De utvecklingsbehov som kommit från klienter, personal och via riskhanteringen samt tidsschema för genomförande av korrigerande åtgärder Information om utvecklingsbehov inom servicekvalitet och klientsäkerhet för varje enhet kommer från flera olika källor. Inom riskhanteringsprocessen behandlas alla anmälningar om missförhållanden och utvecklingsbehov som kommit till kännedom, och beroende på hur allvarlig risken är kommer man överens om en plan för hur saken rättas till. 15