Generell tillit och xenofobi

Generell tillit och xenofobi -En kvantitativ tvärsnittsstudie om den gruppspecifika tillitens betydelse för skillnader i xenofobi Nasalia Efigenio Ahlberg och Paulina Hiltula Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Vt 2017 Handledare: Moa Bursell

Sammanfattning Den generella tilliten har i Sverige länge varit stabil och anses ur ett internationellt perspektiv vara unik. Syftet med denna studie är att studera om det finns ett samband mellan generell tillit och xenofobi. På grund av den minskade toleransen till främlingar under de senaste åren, studeras även hur generell den svenska tilliten egentligen är, eller om den generella tilliten är beroende av gruppspecifik tillit. Studien grundar sig på Robert Putnams teori om socialt kapital samt tidigare forskning som visat på sambandet mellan generell tillit och xenofobi. Studien använder sig av data från World Value Survey och behandlar svensk data från 2011. Studiens frågeställningar har besvarats genom en logistisk regressionsanalys. Resultaten visade ett positivt samband mellan låg in-gruppstillit och xenofobi samt ett positivt samband mellan låg ut-gruppstillit och xenofobi. Slutsatsen blev att det fanns ett samband mellan generell tillit och xenofobi. Detta samband kunde även till viss del förklaras av gruppspecifik tillit, där särskilt tillit till individer från andra kulturella sfärer än den egna var av betydelse. Nyckelord Generell tillit, xenofobi, in-gruppstillit, ut-gruppstillit

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Syfte/Frågeställning... 3 1.2 Disposition... 3 2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning... 3 2.1 Teori... 4 2.1.1 Socialt kapital... 4 2.2 Tidigare forskning... 5 2.2.1 Generell tillit... 5 2.2.2 Generell tillit och främlingstolerans... 6 2.2.3 Är generell tillit egentligen tillit till in-gruppen?... 7 Hypoteser... 9 3 Data och metod... 10 3.1 Datamaterial... 10 3.2 Urval... 10 3.3 Datainsamlingsmetod... 10 3.4 Bortfall... 11 3.5 Variabelbeskrivningar... 11 3.5.1 Beroende variabel... 12 3.5.2 Oberoende variabler... 12 3.6 Validitet och reliabilitet... 13 3.7 Metod... 16 3.8 Etik... 17 4 Resultat... 17 4.1 Deskriptiv tabell... 17

4.2 Regressionsanalyser... 20 5 Diskussion... 22 5.1 Begränsningar... 26 5.2 Vidare forskning... 27 Litteraturlista... 28 Tryckta källor... 28 Elektroniska källor... 29

1 Inledning Ur ett internationellt perspektiv beskrivs Sverige som ett land med hög mellanmänsklig tillit, vilket innebär att svenskar generellt anser att de flesta människor går att lita på (Kumlin och Rothstein, 2010; Trägårdh m.fl., 2013; Loxbo, 2014; Holmberg och Rothstein, 2015; Holmberg och Rothstein, 2016). Enligt QoG-institutet vid Göteborgs universitet är variationen i tillit mycket hög inom Europa. I nordiska länder som Sverige och Danmark anser ungefär 80 procent av invånarna att man i allmänhet kan lita på andra människor, i länder med låg tillit som Serbien och Slovakien är dessa siffror så låga som 8 procent (Rothstein, 2006; Holmberg och Rothstein, 2015). Skillnaderna i tillit mellan länder är alltså stora och antas bland annat bero på graden av fungerande demokrati, ekonomisk och social jämlikhet, ekonomisk standard och förekomsten av korruption i samhället (Kumlin och Rothstein, 2010). Tillit mellan människor anses vara en betydelsefull resurs för att undvika samhällsproblem (Trägårdh m.fl., 2013; Holmberg och Rothstein, 2015). De positiva effekter som kommer med hög mellanmänsklig tillit är bland annat smidigare och effektivare beslutsfattning och ökande förmåga att skapa en god infrastruktur och en fungerande rättsapparat. Andra kollektiva nyttigheter som generella socialförsäkringar fungerar också bättre av att människor litar på varandra, eftersom en misstro till andra människor kan skapa uppfattningar om att andra missbrukar eller utnyttjar samhällssystemet, vilket kan leda till svårigheter att bekosta sådana kollektiva nyttigheter (Holmberg och Rothstein, 2015; Holmberg och Rothstein, 2016) Ytterligare samhällsförhållanden som antas främjas genom hög mellanmänsklig tillit är ökad tolerans till människor från andra kulturella sfärer än den egna. Detta antagande görs på grund av att generell tillit per definition också antas innebära att människor har tillit till okända människor och främlingar överlag (Uslaner, 2002; Loxbo, 2014). I Sverige har också den ökande mångfalden länge sammanfallit med en ökande generell tillit (Trägårdh m.fl., 1

2013:155) och enligt Mångfaldsbarometerns 1 mätningar har svenskars generella inställning till invandring också länge varit stabil och gått i en allt mer positiv riktning (Mella m.fl., 2011). Vid de senaste mätningarna har dock de extremt negativa attityderna ökat i de flesta samhällsgrupper (Mella och Palm, 2012; Mella m.fl., 2013;2014) och vid den senaste mätningen har det skett en märkbar opinionsförskjutning. Sedan 2014 har andelen positivt inställda till mångfald minskat med tio procentenheter (Ahmadi m.fl., 2016). Samtidigt är den mellanmänskliga tilliten som nämnts stabil över tid och visar tendenser till en uppåtgående trend (Holmberg och Rothstein, 2016). Detta kan förefalla något motsägelsefullt, eftersom minskad tolerans till invandrare enligt vissa forskare anses vara motsatsen till tillit och istället anses speglar misstro (Delhey m.fl., 2013). På grund av denna paradox kan det därför verka relevant att undersöka hur omfattande den generella tilliten egentligen är. Hur kan människor påstå att det generellt går att lita på de flesta människor och samtidigt visa minskad tolerans till invandrare? Syftar den svenska befolkningen till en viss kategori av människor när de menar att det går att lita på de flesta, och hur generell är då den svenska tilliten egentligen? Den övergripande problemformuleringen i denna studie baseras på tidigare forskning som visar att människor tenderar att dela in individer i kategorier och relaterar till den närmsta kulturella sfären när de svarar på frågan om det går att lita på de flesta människor (Putnam, 2007; Nannestad, 2008; Loxbo, 2014). Den närmsta kulturella sfären syftar till individer som liknar en själv, exempelvis familjemedlemmar. Främlingar eller individer som upplevs tillhöra en annan kulturell sfär än den egna är sådana individer som exempelvis kommer från en annan nation eller tillhör en annan religion än en själv (Loxbo, 2014). I denna studie kommer den närmsta kulturella sfären att benämnas som in-grupp, medan individer från andra kulturella sfärer än den egna benämns som ut-grupp. För att beskriva den minskade toleransen till invandrare kommer begreppet xenofobi att användas. Vidare är denna studie är begränsad till endast den svenska populationen, vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till andra länder. 1 En studie utförd av Högskolan i Gävle som årligen kartlägger svenskarnas attityd till etisk mångfald. 2

1.1 Syfte/Frågeställning Utifrån detta är studiens syfte att studera om det finns ett samband mellan generell tillit och xenofobi. Vidare studeras hur generell den svenska tilliten egentligen är, vilka den svenska befolkningen syftar på när de menar att det går att lita på de flesta. Därför har följande frågeställningar formulerats: Är sannolikheten större att en individ med hög generell tillit är mindre xenofobisk jämfört med en individ med låg generell tillit? Är sambandet mellan generell tillit och xenofobi beroende av om man känner hög tillit till in-gruppen och/eller låg tillit till ut-gruppen? 1.2 Disposition Inledningsvis beskrivs det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien. Därefter presenteras relevant tidigare forskning samt studiens hypoteser som formulerats utifrån denna framställning. Detta följs av ett avsnitt där studiens datamaterial presenteras samt de metoder som använts för att analysera dessa. Vidare presenteras studiens resultat genom tabeller och text. Slutligen förs en diskussion utifrån teori och tidigare forskning samt en kritisk reflektion av studien med förslag på framtida forskning i ämnet. 2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning I denna del redogörs för det teoretiska ramverk som ligger till grund denna studie samt tidigare forskning som är av betydelse för studien. 3

2.1 Teori Studien grundar sig på Robert Putnams teori om socialt kapital. Teorin kommer att användas övergripande för att förklara sambandet mellan tillit och xenofobi. Av denna anledning har även de delar ur teorin som inte anses relevant för studiens syfte utelämnats. Teorin anses relevant för studies syfte genom Putnams argumentation om att en form av socialt kapital är nödvändig i ett samhälle för att minska konflikt mellan grupper och istället länka dessa samman. 2.1.1 Socialt kapital Socialt kapital är ett omstritt begrepp med en mängd olika definitioner (Rothstein och Stolle, 2003). Denna studie utgår från förklaringar av socialt kapital på samhällsnivå och Robert D. Putnams definition. Begreppet innefattar förtroende, normer och nätverk och beskrivs som en kombination av tillit och det medborgerliga engagemanget som skapas och finns i ett samhälle (Putnam, 2006:18). Socialt kapital är därmed ett resultat av sociala nätverk som består av gemensamma normer, värderingar och tillit mellan människor. En hög grad av socialt kapital i ett samhälle innebär därmed att olika individer känner tillit till varandra. Vidare menar Putnam att det finns en åtskillnad mellan individuellt socialt kapital och kollektivt socialt kapital, där det individuella sociala kapitalet kan gynna den enskilda individen, medan det kollektiva sociala kapitalet kan gynna samhället. Denna studie fokuserar på den kollektiva komponenten av socialt kapital och det individuella sociala kapitalet beskrivs därmed inte närmare. Det kollektiva sociala kapitalet syftar till den tillit och de gemensamma normer som skapas mellan människor genom användandet av socialt kapital. För att etableringen av tillit mellan människor ska kunna ske krävs det att gemensamma normer följs, när de flesta individer följer de uppsatta gemensamma normerna leder detta till tillit mellan människor. Detta i sin tur leder till möjligheten att skapa sociala band mellan olika individer och grupper av människor som känner tillit till varandra. De solidariska normer och tillit som skapas mellan människor menar Putnam vidare bidrar till ökade fördelar i ett samhälle (ibid.:26). Bland annat består dessa i att de sociala normerna förebygger det så kallade fripassagerarproblemet, genom de gemensamma sociala normerna ökar villigheten bland människor att samarbeta och hjälpa varandra. 4

Vidare gör Putnam skillnad mellan sammanbindande och överbryggande 2 socialt kapital (ibid.:22). Det sammanbindande sociala kapitalet menar Putnam finns i grupper bestående av homogena individer med specifika normer. Dessa grupper kan exempelvis vara religiösa grupper, grupper med en viss inkomstnivå eller familjer och släkter. De sammanbindande banden är exkluderande socialt kapital vilket innebär att individer och grupper som inte anses leva upp till förväntade normer utesluts. Detta skapar ett vi och dem - förhållande, men inom gruppen finns en stark sammanhållning. De sammanbindande banden menar Putnam är nödvändiga i ett samhälle, eftersom de knyter ihop individer och skapar sociala nätverk och därför spelar en stor roll för människors dagliga liv (ibid.). De överbryggande sociala kapitalet finns istället i grupper beståendes av heterogena individer. Dessa sociala band är inkluderande i sin karaktär och minskar sådana gruppmotsättningar som det sammanbindande banden skapar. Dessa band är svagare än de band som finns i de homogena grupperna, men kan sägas länka samman individer från olika grupper och är därför nödvändiga för att skapa möjligheter att lära känna individer som är olik en själv, exempelvis vad gäller religion eller nationalitet. 2.2 Tidigare forskning I denna del presenteras ett urval av den tidigare forskning som finns i ämnet. Den tidigare forskning som presenteras berör främst studier om den generella tilliten i Sverige och varför den antas vara hög och stabil över tid. Vidare presenteras studier som pekar på sambandet mellan generell tillit och främlingstolerans. Slutligen presenteras tidigare forskning som problematiserar användandet av måttet på generell tillit som ett säkert mått på tillit både till in-grupper och till ut-grupper. 2.2.1 Generell tillit Generell tillit är något som under en längre tid har varit hög i Sverige och i de övriga nordiska länderna (Rothstein, 2006; Holmberg och Rothstein, 2016). I Sverige och Norge uppger 6 av 10 att de flesta människor går att lita på, medan i länder som Brasilien och Turkiet delar mindre än en av tio denna åsikt (Delhey och Newton, 2005). Sedan 1996 har SOM-institutet 2 Egen översättning av bonding och bridging 5

studerat mellanmänsklig tillit i Sverige. Resultaten visar att det funnits en stor stabilitet av mellanmänsklig tillit i Sverige (Rothstein, 2006). Trägårdh mfl. (2013) menar att den positiva synen på staten och offentliga institutioner är starkt förbunden med den breda generella tilliten som Sverige länge haft. Vi lär oss att lita på våra medmänniskor på grund av att staten har visat sig vara pålitlig. Andra forskare menar att graden av tillit i ett samhälle bland annat antas påverkas av graden av fungerande demokrati, ekonomisk och social jämlikhet, ekonomisk standard och förekomsten av korruption i samhället (Kumlin och Rothstein, 2010). 2.2.2 Generell tillit och främlingstolerans Ofta antas att det i samhällen med hög mellanmänsklig tillit också finns en utbredd främlingstolerans (Uslaner, 2002; Loxbo, 2014). Denna tolkning görs utifrån antagandet att definitionen av generell tillit också innebär att individer känner tillit inför för dem okända människor. Sveriges höga generella tillit har utifrån detta länge betraktats som ett skydd mot de främlingsfientliga åsikter som sprider sig i Europa (Delhey och Newton 2005, Loxbo 2014). I Den svala svenska tilliten (Trägårdh m.fl., 2013) har mellanmänsklig tillit studerats med hjälp av resultat från internationella studier samt befolkningsundersökningen Tillitsbarometern som utförts av Statistiska centralbyrån. Författarna visar bland annat att ökad mångfald under de senaste årtionden inte har lett till lägre generell tillit, istället har den generella tilliten varit stabil och något ökande. I den svenska undersökningen Mångfaldsbarometern har svenskar också länge visat generellt stabil tolerans mot invandring (Mella m.fl., 2011; Trägårdh m.fl., 2013:155). Samma undersökning visar dock att svenskar i allt större utsträckning anser att invandrare bör assimileras och anpassa sig till det svenska samhället (Mella m.fl., 2011; Trägård m.fl., 2012:156). I den senaste mätningen av Mångfaldsbarometern som genomfördes 2016 visar resultaten att svenskarnas generellt positiva inställning till invandring har minskat, och toleransen till invandrare är därmed inte längre lika hög som den tidigare varit (Amadhi m.fl., 2016). Resultaten visar bland annat att det allmänna mångfaldsindexet sjunkit och nu tangerar en lägre nivå än någonsin, att attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter har försämrats och att attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats (ibid.). Eftersom intolerans antas beskriva motsatsen till tillit, och istället tycks spegla misstro, ger 6

detta anledning att tro att hög generell tillit inte nödvändigtvis samvarierar med hög tolerans till invandring och individer från främmande kulturer. 2.2.3 Är generell tillit egentligen tillit till in-gruppen? I tidigare studier har det diskuterats hur generell den generella tilliten egentligen är. Delhey m.fl. (1999) diskuterar exempelvis denna fråga och försöker besvara hur omfattande cirkeln av andra är när respondenter svarar på frågan om det går det att lita på de flesta människor. Resultaten visar att i de flesta länder föreställer respondenter sig en heterogen grupp av människor när de svarar på denna ospecificerade fråga. Spektrumet av individer skiljer sig dock åt mellan länder, i konfucianska länder är detta spektrum något smalare medan den är bredare i mer moderna länder, främst i Västeuropa. Delhey och Newton (2005) menar också att begreppet generell tillit är öppet för tolkning, då man inte vet hur heterogent urval respondenten tänker sig när denne svarar på frågan om man kan lita på de allra flesta. I en studie utförd av Putnam (2007) testades tillit till andra grupper genom intervjuer med ett urval av vita, svarta, icke-vita latinamerikaner 3, icke-svarta latinamerikaner och asiater. Respondenterna tillfrågades hur mycket de litade på andra grupper vilket resulterade i ett mått på hur mycket respondenterna litar på människor av en annan ras. Resultatet visade ett positivt samband mellan tillit till andra grupper 4 och homogenitet. På platser som exempelvis San Francisco, som präglas av stor heterogenitet, fanns låg tillit till andra grupper och på ställen som South Dakota som präglas av stor homogenitet fanns hög tillit till andra grupper. Putnams slutsats blev att desto större etnisk mångfald i ett samhälle desto mindre litar man på människor av andra raser. Putnams förklaring till detta är att mångfald får människor att reagera på samma sätt som man reagerar när man upplever fara. Mångfald kan vara en potentiell källa till konflikt vilket får människor att vända sin solidaritet till den egna gruppen, människor isolerar sig istället för att socialt interagera med andra eftersom man vill undvika risker, vilket i sin tur leder till misstänksamhet. I samma studie av Putnam (ibid.) undersöktes också graden av tillit till personer i ens bostadsområde. Putnam påpekar att i de flesta bostadsområden i USA är majoriteten av 3 Egen översättning av hispanics/latinos 4 Egen översättning av interracial trust 7

människorna av samma ras som en själv. Resultatet visar att i städer som San Fransisco och Los Angeles med stor etnisk heterogenitet säger 30 procent av respondenterna att de litar mycket på sina grannar. Medan i South Dakota och North Dakota med en stor etnisk homogenitet säger 70-80 procent att de litar på sina grannar. Trots att resultatet visar ett negativt samband mellan tillit och mångfald påpekar Putnam att över en längre tid kan mångfald vara positivt för tillit på sikt. Detta påstående motiverar han genom socialpsykologer och sociologer som länge har hävdat att det är lättare att lita och samarbeta med andra när det sociala avståndet är mindre. Individer får då en känsla av delad identitet, närhet och delade erfarenheter. När det sociala avståndet ökar så uppfattar och behandlar man andra människor som en annan kategori. På grund av de skillnader som finns mellan Europa och USA vad gäller historia, slaveri och invandring påpekar dock Lars Trägårdh m.fl. (2013) de svårigheter som följer med jämförelser till en europeisk kontext utifrån Putnams studie som är baserad på amerikanska data. Detta tycks också tycks relevant att påpeka utifrån denna studies syfte eftersom den avser att studera svensk data om tillit och attityder till främlingar. I en undersökning av Nannestad (2008) nämns en studie med egen opublicerad data (ibid.:417) med etniska danskar och icke-västeuropeiska immigranter. Där svarade 83,1 procent av de danska respondenterna att de litar på de flesta människor. 16,8 procent av de svarande ansåg dock att de inte kunde lita på immigranter. Nannestad menar därför att procenten av generell tillit (tillit till immigranter inkluderad) därmed egentligen var 69,2 procent. Bland respondenterna som var icke-västeuropeiska immigranter i samma undersökning indikerade 47,1 procent att de generellt litade på människor. Liknande resultat fanns dock bland dessa respondenter, det uppvisades en stor variation i tillit till andra människor som var beroende av etnisk och religiös bakgrund. Delhey m.fl. (2011) menar också att det finns en distinktion mellan vad man kallar partikulär tillit och generell tillit. Eftersom människor i det moderna samhället interagerar med för dem både kända och okända individer är det nödvändigt att hålla isär dessa begrepp. Partikulär tillit är den tillit man känner till familj, vänner och grannar. Denna tillit är funktionell i små samhällen där personer känner varandra och har en nära interaktion med varandra. Generell tillit är den tillit man har till personer som man träffar för första gången och denna är funktionell i samhällen som involverar mycket interaktion med främlingar. 8

Forskning har dock visat att denna distinktion mellan mellan partikulär tillit och generell är alltför stor (Nannestad, 2008). Istället för att skilja dessa åt tar människor kognitiva genvägar och delar istället in människor i grupper, och det är det som händer när man besvarar frågan om tillit till andra människor. (Loxbo, 2014). Loxbo (ibid.) kommer bland annat fram till slutsatsen att generell tillit är beroende av respondenternas identitet och upplevda kulturella gemenskap. Resultatet i studien indikerar att respondenterna verkar tänka på människor i Sverige och i Västeuropa när de svarar på frågor om generell tillit till andra människor. Graden av tillit tycks därmed vara beroende av om andra människor upplevs tillhöra ens ineller ut-grupp. Studiens resultat indikerar att generell tillit inte tycks täcka en bred grupp av människor när man pratar om det tillitsfulla Sverige, utan en tillit till människor som tillhör den egna kulturella sfären och det kan därför ifrågasättas hur tillförlitligt måttet på generell tillit egentligen är. Hypoteser Tidigare forskning har således visat att det tycks föreligga ett samband mellan generell tillit och tolerans till människor från främmande kulturer. Med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning motiveras vidare att den generella tilliten egentligen är ett uttryck för människors tillit till individer från liknande kulturella sfärer samt att det inom den generella tilliten därmed inryms olika mått på tillit, in-grupps- och ut-gruppstillit. Sammanfattningsvis har följande hypoteser formulerats utifrån teori och tidigare forskning: Hypotes 1: Det är mer sannolikt att en individ med hög generell tillit uttrycker xenofobi i lägre utsträckning än individer med låg generell tillit. Hypotes 2: Med hög ut-gruppstillit ökar sannolikheten att en individ uttrycker xenofobi i lägre utsträckning. Hypotes 3: Sambandet mellan generell tillit och xenofobi är egentligen ett samband mellan ingruppstillit och xenofobi. 9

3 Data och metod I detta avsnitt redogörs för studiens urval, datainsamlingsmetod och metod. Studien är en sekundäranalys och baserad på data från World Value Survey som samlats in 2011. Studiens brister vad gäller generaliserbarhet utifrån operationalisering och kodning av variabler diskuteras även i termer av validitet och reliabilitet. Slutligen presenteras en kort bedömning hur WVS anses tagit hänsyn till vetenskapsrådets etiska aspekter. 3.1 Datamaterial Materialet i denna studie bygger på data från World Value Survey (WVS). WVS är en global longitudinell studie som genomförs för att studera normer och värderingar över tid samt dess effekt på socialt och politiskt tillstånd. WVS består av nationella representativa undersökningar som insamlas i 100 länder. Dessa länder inrymmer ungefär 90 procent av världens befolkning och omfattar data från både outvecklade och utvecklade länder (WVS, 2017). 3.2 Urval Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval utfört av ARS Research AB/Intervjubolaget IMRI. Urvalet innehåller åldrarna 18 till 85 år som är bosatta i Sverige vilket resulterat i ett urval på 2456 respondenter. Antal respondenter i denna undersökning är 1206 personer, varav 637 kvinnor och 569 män. Åldrarna varierar mellan 18 och 85 år med en medelålder på 47,35 år. Utifrån tidigare forskning om den generella tilliten i Sverige som visat att denna varit stabil under en längre period, och därför anses vara unik i ett jämförande perspektiv, tar denna studie endast World Value Surveys data över Sverige i beaktning. 3.3 Datainsamlingsmetod Datamaterialet denna studie bygger på är sekundärdata från WVS som samlades in under perioden 2010-2014 som under denna period omfattar 58 länder. Som nämnts ovan kommer denna studie endast behandla data över Sverige. Denna data samlades in år 2011. Den 10

huvudsakliga metoden för datainsamlingen är personliga intervjuer i respondentens bostad, men det förekom även telefonintervjuer. 3.4 Bortfall Svarsfrekvensen på enkäten är 49,1 %. Antal startrespondenter var 2456 men som nämnts tidigare är urvalet som studien är baserad på 1206. Bortfallet innehöll både individer som tackade nej av olika skäl eller inte gick att få tag på. Enligt SCBs (2011) statistik över Sveriges befolkning 2011 representerar urvalet populationen i stort gällande kön och ålder någorlunda. Medelåldern i Sverige år 2011 var 41,13 och är därmed något lägre än medelåldern i detta urval som var 47,35. Befolkningen bestod 2011 av 49,8% män och 50,2% kvinnor, i urvalet som denna studie använder sig av fanns 47,2% män och 52,8% kvinnor. Studiens urval representer alltså den svenska befolkningen vad gäller kön och ålder 2011 någorlunda. WVS urval består endast av individer som bor i privatbostad, vilket eventuellt kan ha genererat en något skeva resultat. Det kan tänkas att det kan vara intressant att undersöka även de individer som inte har egen bostad, speciellt när det kommer till tillitsvariablerna. Hade dessa individer också inkluderats i urvalsprocessen kan det tänkas att det gett en mer representativ bild av Sveriges befolkning. Vad gäller det interna bortfallet (d.v.s. att respondenterna avstått från att svara på frågan) är det mest anmärkningsvärda bortfallet på variabeln ut-gruppstillit. På denna variabel finns ett internt bortfall på 7,5%, vilket motsvaras av en frekvens på 90 respondenter. Detta kan tänkas bero på att frågan eventuellt är något känslig. Jämför man med svarsfrekvensen på ingruppstillit är svarfrekvensen på denna variabel mycket högre, med ett internt bortfall på endast 0,5%, vilket motsvarar en frekvens på 6 respondenter. 3.5 Variabelbeskrivningar Nedan följer beskrivningar över hur de variabler som ingår i studien har operationaliserats och kodats. Eftersom merparten av intervjuerna har skett ansikte mot ansikte kan det finnas skillnader beroende på intervjuaren i hur frågorna ställdes samt hur exemeplvis frågan om kön 11

kodats av intervjuaren. De kontrollvariabler som använts i denna studie har valts utifrån tidigare forskning om xenofobi (Loxbo, 2014). 3.5.1 Beroende variabel Xenofobi är en dikotom variabel som är konstruerad utifrån frågan om man kan nämna något av alternativen människor av en annan ras, immigranter/arbetare från andra länder, människor med en annan religion samt människor som talar ett annat språk som man inte vill ha som granne. Svarsalternativen var nämnt eller inte nämnt, där nämnt angavs om respondenten nämnt alternativet och inte nämnt angavs om respondenten inte nämnt alternativet. I variabeln står 1 för xenofobi, d.v.s. respondenterna har angett minst en grupp som de inte vill ha som granne. 0 är referenskategori och innebär icke-xenofobi genom att dessa respondenter inte nämnt att de har något emot att ha någon av grupperna i svarsalternativen som granne. 3.5.2 Oberoende variabler Generell tillit har operationaliseras utifrån frågan: Tycker du på det hela taget att man kan lita på de flesta människor eller tycker du att man inte kan vara nog försiktig i umgänget med andra människor? med svarsalternativen 1=Man kan lita på de flesta 2=Man kan inte vara nog försiktig, där 2 har kodats om till 1 och 1 har kodats om till 0. Svarsalternativet 0 Man kan lita på de flesta är referenskategori. In-gruppstillit har operationaliseras genom frågan litar du på din familj?. Ursprungsvariabeln har fyra svarsalternativ: 1=litar fullständigt på, 2=litar på delvis, 3=litar inte särskilt mycket på eller 4=litar inte alls på. Vid omkodningen av denna variabel har 2-4 fått värdet 1 vilket betyder att man har låg in-gruppstillit och 1 har värde 0 vilket betyder att man har hög in-gruppstillit. Ut-gruppstillit är operationaliserad genom variablerna litar du på människor som har en annan religion och litar du på människor som har en annan nationalitet. Dessa har slagits samman till ett index som går från 2-8. Ursprungsvariablerna hade samma svarsalternativ som variabeln In-gruppstillit 1=litar fullständigt på, 2=litar på delvis, 3=litar inte särskilt mycket på och 4=litar inte alls på. Precis som in-gruppstillit är denna variabel omkodad så att 2-8 har fått värdet 1 vilket betyder att man har låg ut-gruppstillit och 1 har kodats om till 0 vilket betyder att man har hög ut-gruppstillit. 12

Kön utgör intervjuarens observation av respondentens kön, där kvinna kodats som 0 och man som 0. Kvinna utgör referenskategorin. Eftersom denna studie endast är intresserade av skillnaden mellan män och kvinnor har vet ej kodats som bortfall. Ålder har mäts efter respondentens självtillskrivna ålder. Utbildningsnivå har mätts med en variabel innehållande nio kategorier. På grund av det låga svarsalternativen i vissa kategorier transformerades dessa till tre kategorier; grundskola eller lägre, gymnasium eller motsvarande och universitets- eller högskoleutbildning. Variablerna grundskola eller lägre innehåller kategorierna ingen skolutbildning överhuvudtaget, del av grundskola/folkskola och grundskola/folkskola. Variabeln gymnasium eller motsvarande innehåller kategorierna folkhögskola/realskola, gymnasium:praktiskt yrkesförberedande och gymnasium:studieförberedande. Variabeln universitet innehåller kategorierna universitet/högskola: utan examen och universitet/högskola: med examen. Invandrarbakgrund har mätts genom frågan om man är född i Sverige eller utomlands med svarsalternativet 1. Ja eller 2. Nej. Eftersom detta svarsalternativ upplevdes något märkligt i förhållande till hur frågan var formulerad så studerades ursprungsvariabelns kodning. Där framgick att född i Sverige var kodad som 1 och född utomlands var kodad som 2. Variabeln har nu blivit kodad som född i Sverige fortfarande är kodad som 1 och inte född i Sverige kodad som 0. Inkomst har mätts genom att respondenten fått uppskatta sin inkomst på en tio-gradig skala mellan lägsta inkomstgrupp (1) och högsta inkomstgrupp (10). Ingen omkodning har skett av denna variabel. 3.6 Validitet och reliabilitet Eftersom variablerna i denna studie är hämtade från WVS som är ett etablerat forskningsprojekt som använder samma enkätfrågor vid upprepade tillfällen, bör dessa betraktas som beprövade mått för att mäta xenofobi och tillit. Dessa frågor anses därför ha 13

hög validitet och reliabilitet. Eftersom variablerna i denna studie däremot har operationaliserats utifrån tidigare forskning samt att vissa omkodningar har skett kommer även dessa val att diskuteras nedan i termer av validitet och reliabilitet Vad gäller studiens beroende variabel är denna en dummy som slagits samman av tre variabler som anses mäta xenofobi. En av dessa attitydfrågor mäter inställningen till personer av en annan ras. Eftersom frågorna i enkäten är översatta från en amerikansk kontext till en svensk kan valet av att använda en sådan variabel för att mäta xenofobi tänkas vara något problematiskt för studiens syfte. Eftersom ras är ett kontroversiellt och sällsynt begrepp i svenska sammanhang kan det dels tänkas vara något komplicerat för respondenten att besvara en sådan fråga. Vidare kan det även tänkas att svaren har påverkats av sociala önskvärdhet, eftersom frågan eventuellt är något känslig. Att använda en sådan fråga för att beskriva xenofobi kan därför tänkas påverkat studiens validitet negativt. Att använda ett mått på etnicitet hade varit att föredra, men xenofobi anses ändå fångas upp bra av preferenserna mot människor av annan nationalitet, personer som pratar ett annat språk, invandrare och människor med en annan religion och frågan om ras har därför inkluderats i indexet. Vad gäller kodningen av den beroende variabeln xenofobi är denna kodad genom att alla som nämnt minst ett av de fyra alternativen kategoriserats som främlingsfientlig. Detta val gjordes med anledning av att analysen är en logistisk regression som kräver en dikotom beroende variabel. Detta innebär att en del information om nyanserna av xenofobi förlorats, vilket kan tänkas påverka studiens reliabilitet negativt. Valet av genomförd kodning motiveras trots detta genom att det i Sverige kan betraktas som kontroversiellt att uttrycka någon av dessa preferenser, och det räcker därför att uttrycka att man inte vill bo granne med ett av alternativen för att ingå i kategorin xenofobisk. Variabeln in-gruppstillit är operationaliserad genom en fråga om tillit till familjen. Denna variabel valdes utifrån tidigare forskning som menar att in-gruppen består av familj, grannar och personer man träffar första gången (Delhey m.fl., 2011:791). Vid genomförd faktoranalys och kontroll genom reliabilitetsmåttet Cronbach s alpha visade det sig dock att dessa variabler inte korrelerade nog högt för att ingå i ett index (Djurfeldt och Barmark, 2009). Valet att endast använda tillit till familj som ett mått på in-gruppstillit gjordes då 14

utifrån tidigare forskning som visar att tilliten till grannar varierar i större grad och är beroende av människors boendekontext (Trägårdh, 2013). Variabeln tillit till personer man träffar första gången samvarierade i vårt material mer med ut-grupptillit än med in-gruppstillit och tillit till familj upplevdes därför som det bästa måttet av de tre alternativen för att mäta ingruppstillit. Hur detta är ett säkert mått på in-gruppstillit kan däremot diskuteras. Eftersom de flesta människor (även de med låg generell tillit och låg ut-gruppstillit) kan antas lita på sin familj tycks det finnas utrymme för diskussion huruvida tillit till familj kanske snarare är ett uttryck för en samhällelig norm. Detta kan därför tänkas påverka studiens validitet negativt eftersom måttet på in-gruppstillit inte nödvändigtvis speglar begreppet fullständigt. Angående omkodning av in-gruppstillit och ut-gruppstillit till två dikotoma variabler är detta en brist i studien som kan anses påverka studiens reliabilitet negativt. Denna omkodning har framförallt skett eftersom det fanns en strävan att uttala sig om styrkan i eventuella samband. Eftersom genomförda analyser har skett genom logistisk regressionsanalys sker uttalanden om styrkan i termer av oddskvoter. Att uttala sig om oddskvoter om en variabel som är ordinal och där vi inte kan uttala oss om variablernas ekvidistans är problematiskt, eftersom vi inte med säkerhet kan uttala oss om huruvida ökningen för varje steg är lika stor. Vad gäller in-gruppstillit har majoriteten av de svarande angett att de litade fullständigt på sin familj. Med samma resonemang som förs ovan, att hög tillit till familj är något de allra flesta har och i stort kan betraktas som en samhällelig norm, betraktas också de som svarat att de delvis litar på sin familj inte ha särskilt hög in-gruppstillit. Eftersom omkodningen måste göras konsekvent har ut-grupptillit kodats om på samma sätt som in-gruppstillit. När det kommer till denna variabel har dock svarsalternativet litar delvis på störst frekvens, vilket medför att omkodningen av denna variabel inte är helt problemfri. När det kommer till formuleringen litar delvis kan det tyckas att det denna inrymmer attityder för både hög och låg tillit, vilket också försvårar valet av hur omkodningen bör ske. Indelningen med litar fullständigt på som en kategori och resterande svarsalternativ i den andra kategorin motiveras dock genom att delvis lita på sin familj anses nog avvikande samt att det kan anses tillräckligt med en viss antydan till negativ inställning till ut-grupper för att räknas som att ha låg utgruppstillit. 15

Vad gäller omvänd kausalitet är detta svårt att uttala sig om. Det finns rimliga skäl att tänka att även xenofobi leder till minskad tillit likväl som låg tillit leder till xenofobi. Denna studie fokuserar dock på att studera samband och inte dra några kausala slutsatser. Valet av beroende och oberoende variabler reflekterar vår tro om hur detta samband förhåller sig och därmed anses valet av beroende variabel och oberoende variabler acceptabelt. 3.7 Metod Eftersom denna studie utgår från teori och tidigare forskning har studien en deduktiv ansats. Studien har vidare använt sig av kvantitativa metoder för att svara på studiens frågeställningar. Något som bör tas i beaktning i kvantitativa undersökningar är huruvida eventuella samband kan generaliseras till en större population, förutsatt att urvalet består av ett sannolikhetsurval (Bryman, 2011). Analyserna i denna studie har genomförts med logistisk regressionsanalys eftersom detta betraktas vara att föredra när den beroende variabeln är binär (Djurfeldt och Barmark, 2009). Skattningarna kommer att redogöras för utifrån oddskvoter, där vi kommer redovisa hur mycket högre eller lägre oddset är för att vara xenofobisk för en individ i jämförelse med referenskategorin (ibid.:138). Utifrån våra frågeställningar är logistisk regressionsanalys också ett logiskt val då studien syftar till att bedöma effekten som tillitsvariablerna har på xenofobi. Att genomföra detta genom en OLS regression skulle kräva att den beroende variabeln är kontinuerlig (ibid). För att undersöka om det förekom multikollinearitet bland de oberoende variablerna genomfördes inledningsvis en linjär regressionsanalys. Detta tydde på att det inte förekom någon multikollinearitet mellan någon av de oberoende variablerna eftersom R2 understeg 0,6, vilket vanligen betraktas som ett gränsvärde (Djurfeldt m.fl.,2010). Vidare visade SPSS kollinearitetsdiagnos ett VIF-värde (variance inflation factor) på 1-1,02 på samtliga oberoende variabler. Detta tyder på att det inte finns multikollinearitet eftersom det kritiska värdet vanligen dras vid 2,5 (Djurfeldt m.fl., 2010). Överstiger ett enskilt VIF-värde detta finns det risk att det finns problem med kollinearitet. Det kan även tänkas att ut-gruppstillit och främlingsfientlighet kan vara högt korrelerade med varandra eftersom båda variablerna tycks mäta attityder till upplevda främlingar. Därför testades även för multikollinearitet mellan dessa två variabler. R2 understeg 0,6 och VIF-värdet låg på 1, och därmed verkar det inte föreligga multikollinearitet. 16

3.8 Etik Vid all vetenskaplig forskning är det viktigt att man förhåller sig till vissa etiska principer. En sådan viktig princip är individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Individskyddskravet består i sin tur av fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta är en bedömning av hur WVS uppfyller de etiska riktlinjerna. Vid kontakt med respondenterna nämns syftet med undersökningen samt vilka som genomför den vilket betyder att aspekten av informationskravet är uppfyllt. Man betonar även att deltagandet är frivilligt genom att framföra att man är intresserad av att höra respondenternas åsikter kring några frågor vilket också betyder att samtyckeskravet är uppfyllt, men det framgår emellertid inte att man får avsluta sin medverkan när som helst under intervjun. Konfidentialitetskravet blir uppfyllt då man kan garantera att svaren är konfidentiella samt att all innestående data har gjorts anonymt och att man inte kan spåra respondenterna. Nyttjandekravet blir inte uppfyllt av vad man kan läsa i intervjuarens instruktioner eller brevet på frågeformuläret, det går inte att hitta någon information om att respondenternas svar endast kommer användas för forskningsändamål. En annan viktig punkt vad gäller samtyckeskravet är att man i fall där respondenten är under 15 år och frågorna är av etisk känslig art måste inhämta samtycke från föräldrar/vårdnadshavare. I detta fall är ingen respondent under 18 år. 4 Resultat I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Inledningsvis presenteras en deskriptiv tabell över samtliga variabler som ingått i analysen. Slutligen besvaras frågeställningarna genom logistisk regressionsanalys samt en tabell med resultat från genomförda analyser. 4.1 Deskriptiv tabell Tabell 1. Beskrivande tabell över samtliga variabler som ingår i studien (n=1206). 17

Variabel n % Typvärde m Internt bortfall % min max Xenofobi 1206 100 Inte xenofobisk - - - - Inte xenofobisk 1122 93 - - - - - Xenofobisk 84 7 - - - - - Generell tillit 1172 97,2 Hög generell tillit - 2,8 - - Hög generell tillit (ref) 760 63 - - - - - Låg generell tillit 412 34,2 - - - - - In-gruppstillit 1200 99,5 Hög tillit - 0,5 - - Hög tillit (ref.) 1073 89 - - - - - Låg tillit 127 10,5 - - - - - Ut-gruppstillit 1116 92,5 Låg tillit - 7,5 - - Hög tillit (ref.) 180 14,9 - - - - - Låg tillit 936 77,6 - - - - - Kön 1206 100 Kvinna - - - - Kvinna (ref.) 637 52,8 - - - - - Man 569 47,2 - - - - - Ålder 1206 100-47,35-18 85 Utbildning 1181 97,9 Uni./Högskola - 2,1 - - Grundskola (ref.) 120 10 - - - - - Gymnasium 522 43,3 - - - - - Uni./Högskola 539 44,7 - - - - - Invandrarbakgrund 1179 97,8 Född i Sv. - 2,2 - - Inte född i Sv. (ref.) 133 11 - - - - - 18

Född i Sv. 1046 86,7 - - - - - Inkomst 1166 96,7 5-3,3 - - Lägsta inkomstgrupp 1 36 3 - - - - - 2 46 3,8 - - - - - 3 101 8,4 - - - - - 4 141 11,7 - - - - - 5 263 21,8 - - - - - 6 219 18,2 - - - - - 7 222 18,4 - - - - - 8 108 9 - - - - - 9 21 1,7 - - - - - Högsta inkomstgrupp 10 9 0,7 - - - - - Total 1206 100% I tabell 1 redovisas samtliga variabler som ingått i analysen. Typvärde har tagits fram för de variabler som befinner sig på nominal- och ordinalskalenivå och medelvärde för de variabler som befinner sig på kvotskala. Flest antal individer uppvisar inte xenofobiska attityder jämfört med individer visar tendenser till xenofobiska attityder. Majoriteten av individerna i urvalet uppgav en hög generell tillit till andra personer. Det var också betydligt fler som svarade att de litade fullständigt på sin familj i jämförelse med att man inte gjorde det. Vad gäller utgruppstillit så visade respondenterna i större grad en låg ut-gruppstillit än en hög utgruppstillit. Variabeln ålder sträcker sig mellan 18 till 85 år där medelvärdet är 47,35 år. Detta tycks vara ett något högre medelvärde än genomsnittet i Sveriges befolkning som 2011 var 41,1 år (SCB, 2011). Könsfördelningen i materialet är relativt jämn men det finns fler kvinnor än män i urvalet. Flest antal hade angett universitet/högskola som den högsta nivån av utbildning. För individers invandrarbakgrund var störst antal födda i Sverige och relativt få var födda utanför Sverige. Flest antal av respondenterna hade placera sig i mitten av skalan där man skulle uppskatta vilken grupp ens hushåll befann sig i termer av låg- och hög inkomstgrupp. 19

4.2 Regressionsanalyser Studiens signifikansnivåer är 0,10-, 0,05- och 0,01-nivå. Ett signifikant värde innebär att sambanden kan generaliseras till en större population då risken för att ett sambandet har tillkommit av en slump är mycket liten (Djurfeldt m.fl.,2010:184). Tabell 2. Logistiska regressionsmodeller med xenofobi som beroende variabel angivet som oddskvot. Konfidensintervall (95%) inom parentes. För individer 18-85 år. Oberoende variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Generell tillit Låg generell tillit Hög generell tillit (ref.) 4,824*** (2,942-7,911) 4,459*** (2,704-7,351) 4,288*** (2,549-7,212) 4,090*** (2,297-7,285) In-gruppstillit Låg in-gruppstillit Hög in-gruppstillit (ref.) 2,115** (1,182-3,782) 2,172** (1,189-3,969) 2,521*** (1,284-4,948) Ut-gruppstillit Låg ut-gruppstillit Hög ut-gruppstillit (ref.) 10,618** (1,454-77,545) 7,951** (1,077-58,715) Kön Man Kvinna (ref.) 3,523*** (1,984-6,256) Utbildning Gymnasiet Grundskola (ref.) 0,572 (0,283-1,158) Utbildning Universitet Grundskola (ref.) 0,286*** (0,123-0,666) Ålder 0,861 (0,680-1,090) Invandrarbakgrund Född i Sv. Inte född i Sv. (ref.) 1,572 (0,649-3,808) Inkomst 1,043 (0,896-1,214) R2 Nagelkerke 0,092 0,104 0,141 0,219 * = p < 0,10 ** = p < 0,05 *** = p < 0,01 20

I modell 1 testas studiens första hypotes; det är mer sannolikt att en individ med hög generell tillit uttrycker xenofobi i lägre utsträckning än individer med låg generell tillit. Med detta testas den generella tilliten mot xenofobi. I modell 2 testas studiens tredje hypotes; sambandet mellan generell tillit och xenofobi är egentligen ett samband mellan in-gruppstillit och xenofobi. För att kontrollera detta inkluderas variabeln in-gruppstillit. I modell 3 testas den andra hypotesen; med hög ut-gruppstillit ökar sannolikheten att en individ uttrycker xenofobi i lägre utsträckning, där ut-gruppstillit läggs till i analysen. I modell 4 har kontrollvariablerna kön, utbildning, ålder, invandrarbakgrund och inkomst lagts till i regressionsmodellen för att minska risken för ett skensamband. Modell 1 visar en signifikant oddskvot på 4,824 vilket innebär att det är 4,824 gånger mer sannolikt att en individ med låg generell tillit kommer vara xenofobisk jämfört med en individ med hög generell tillit. Andel förklarad varians i modell 1 synliggörs genom R2 Nagelkerke. Detta värde uppgår till 0,092, vilket innebär att 9,2% av den totala informationen kan föras tillbaka på generell tillit. I modell 2 kvarstår en signifikant skillnad mellan hög- och låg generell tillit i sannolikhet för xenofobi kontrollerat för in-gruppstillit. Oddskvoten för låg generell tillit har här minskat till 4,459. Oddskvoten för in-gruppstillit visar ett signifikant värde på 2,115 vilket innebär att det är 2,115 gånger mer sannolikt att en individ med låg in-gruppstillit kommer vara xenofobisk i jämförelse med en individ med hög in-gruppstillit. I modell 3 kvarstår de signifikanta skillnaderna mellan hög och låg generell tillit i sannolikhet för xenofobi samt hög och låg in-gruppstillit i sannolikheten för xenofobi kontrollerat för utgruppstillit. Oddskvoten för låg generell tillit har minskat till 4,288 och oddskvoten för ingruppstillit har ökat till 2,172. Oddskvoten för ut-gruppstillit visar ett signifikant värde 10,618 vilket innebär att det är 10,618 gånger mer sannolikt att en individ med låg ut-gruppstillit kommer vara xenofobisk i jämförelse med en individ med hög ut-gruppstillit. I modell 4 testas samma samband som i modell 3 kontrollerat för kontrollvariablerna. Detta för att studera huruvida de sociodemografiska variablerna kön, ålder, utbildning, 21

invandrarbakgrund och inkomst har en inverkan på sambanden. Det råder fortfarande signifikanta skillnader mellan generell tillit, in-gruppstillit och ut-gruppstillit i sannolikhet för xenofobi kontrollerat för kön, utbildning, ålder, invandrarbakgrund och inkomst. Oddskvoten för låg generell tillit har minskat till 4, 090, oddskvoten för in-gruppstillit har ökat till 2,521 och oddskvoten för ut-gruppstillit har minskat till 7,951. Oddskvoten för kön visar ett statistiskt signifikant värde på 3,523 vilket innebär att det är 3,523 gånger mer sannolikt att män är xenofobiska än kvinnor. Samma modell visar en icke-signifikant oddskvot på 0,572 för kontrollvariabeln gymnasieutbildning. Oddskvoten för universitet visar en signifikant oddskvot på 0,286 vilket innebär att det är 71,4% mindre sannolikt att en individ med en universitetsutbildning är xenofobisk i jämförelse med en individ med högst en grundskoleutbildning. Oddskvoten för ålder visar ett icke-signifikant värde på 0,861. Oddskvoten för invandrarbakgrund visar ett icke-signifikant värde på 1,572. Oddskvoten för inkomst visar ett icke-signifikant värde på 1,043. 5 Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan generell tillit och xenofobi. Vidare var syftet att undersöka om sambandet mellan generell tillit och xenofobi påverkades av vilken tillit individer har, tillit till den närmsta kulturella sfären eller tillit till personer som är olik en själv vad gäller religion eller nationalitet. Därför utformades följande hypoteser; Hypotes 1: Det är mer sannolikt att en individ med hög generell tillit uttrycker xenofobi i lägre utsträckning än individer med låg generell tillit. Hypotes 2: Med hög ut-gruppstillit ökar sannolikheten att en individ uttrycker xenofobi i lägre utsträckning. Hypotes 3: Sambandet mellan generell tillit och xenofobi är egentligen ett samband mellan ingruppstillit och xenofobi. Studiens första frågeställning besvaras genom att det tycks föreligga ett positivt samband mellan låg generell tillit och xenofobi. Studiens andra frågeställning besvaras genom att 22

sambandet mellan generell tillit och xenofobi tenderar att vara beroende av in- och utgruppstillit. Denna tolkning görs baserat på att oddskvoten minskar i styrka ju fler variabler som kontrolleras för. Det kan således tänkas att in-gruppstillit och ut-gruppstillit gömmer sig i generell tillit och att detta synliggörs vid kontroll för övriga variabler. Den minskade styrkan i oddskvoten är dock relativt liten och det kan därför diskuteras huruvida den gruppspecifika tilliten är av betydelse eller om generell tillit utgör en oberoende förklaring till xenofobi. Nedan följer en diskussion utifrån studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring de resultat som genererats genom analyserna. Resultatet i den första analysen i tabell 2 styrker hypotes 1 genom att den visar att det finns en statistiskt signifikant skillnad i xenofobi mellan de individer med hög och låg generell tillit. Resultatet innebär att individer med hög generell tillit inte är xenofobiska. Detta går i linje med den tidigare forskning som presenterats som visar att det i samhällen med hög generell tillit också finns en utbredd främlingstolerans (Uslaner, 2002; Delhey och Newton, 2005; Loxbo, 2014). Resultatet går även i linje med den teoretiska framställning som studien grundar sig på. Putnam (2006) menar att högt socialt kapital i ett samhälle bidrar till ökade fördelar i ett samhälle. Bland annat kan detta tänkas innebära ökad tolerans till främlingar eftersom tillit mellan människor i sin tur leder till möjligheten att skapa sociala band mellan olika individer och grupper av människor. Loxbo (2014) har dock visat att detta samband nödvändigtvis inte stämmer och att tillit kan vara orsaken till både främlingstolerans och xenofobi. Nannestad (2008) visar också resultat som går i samma riktning. Han menar att den generella tilliten inte är så generell som man tidigare trott, respondenterna refererar istället till den närmsta kulturella sfären på frågor om generell tillit. Därför var avsikten att även studera huruvida detta samband skulle kunna förklaras av gruppspecifik tillit. Resultatet i den andra analysen i tabell 2 går emot den tredje hypotesen. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i xenofobi mellan individer med hög och låg in-gruppstillit, men i motsats till tidigare forskning (Loxbo, 2014;80) är individer med hög in-gruppstillit inte xenofobiska. Resultatet visar också att det positiva signifikanta sambandet mellan generell tillit och xenofobi kvarstår vid kontroll för in-gruppstillit. Den tidigare forskning som presenterats argumenterar för att det verkar finnas tendenser att människor har en bestämd föreställning utifrån den närmsta kulturella sfären om vad som är människor i allmänhet när de svarar på frågan om man kan lita på de flesta människor (Loxbo, 2014). Resultaten som 23