Småkom april 2018 Annika Wallenskog Chefsekonom SKL
Kommunernas samlade resultat Före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster, mdkr Resultat som andel av skatter och generella statsbidrag, Procent 25 5,0% 4,5% 20 4,0% 3,5% Miljarder 15 3,0% 2,5% Procent 10 2,0% 1,5% 5 1,0% 0,5% 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 p2017 0,0%
Resultat kommuner 2017, resultat exklusive e.o poster och storlek 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 R² = 0,03068 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 Oviktat genomsnitt 3,4 Ink de fem kommunerna nedan -5,0-10,0-15,0 Uppsala 219 914 5,2-20,0 Malmö 333 633 6,0 Göteborg 564 039 7,0-25,0 Stockholm 949 761 5,5 Gällivare 17 825 168,9
Koncernresultat i procent som andel av skatter och statsbidrag 2007-2016 och kommunstorlek 25 20 15 10 5 R² = 0,22337 Stockholm 16,24 Göteborg 5,74 Malmö 4,7 Uppsala 3,52 0 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000-5
Genomsnittligt 10-årigt resultat i koncernerna och befolkningsföränding 2007-2016 25 20 15 10 R² = 0,24659 5 0-20,0% -10,0% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% -5
Utveckling kommunala skattesatser under 2000-talet 37 35 33 31 29 27 25 33,12 30,38 26,5 35,15 32,12 29,19
Befolkningsförändring 2007-2017 och total skattesats 40 35 30 R² = 0,43215 25 20 15 10 5 0-20,0% -10,0% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0%
Återhämtning har lett fram till högkonjunktur hur länge varar den?
Skatteunderlagsprognosen procentuell förändring 5 4,5 4 3 4,0 3,3 3,2 3,1 3,6 2 1 0-1 Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa 2017 2018 2019 2020 2021 Inbromsningen 2018 beror delvis på att bidragen från timlön och pensioner minskar, men framförallt på höjda grundavdrag för pensionärer. Därefter styrs utvecklingen av arbetsmarknaden tillsammans med lite större ökning av pensionsinkomster.
Investeringar i kommunerna i miljarder kronor och procent 12% 10% Andel av skatter och bidrag 8% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Budget (plan 2019 och 2020) Utfall Prognos/kalkyl Avskrivningar
Kommunsektorns låneskuld, procentuell utveckling och nivå
Nettokostnader för affärsverksamhet i kommunal förvaltning i kronor per invånare (VA, bostäder, kommunikationer, energi mm) relativt kommunstorlek 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 R² = 0,03494 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000-1 000-2 000-3 000
Snittkostnad per person i olika åldrar 2015 i kommuner och landsting 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Kostnader i Hälso-och sjukvård Kommunala kostnader
Totala kostnader i kommuner och landsting per ålder 2015, miljarder kr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 Kostnader i hälso- och sjukvård Kommunala kostnader 100+
Hur utvecklas intäkter och kostnader i kommunsektorn framöver?
Ökning av antal invånare i olika åldersgrupper
Förändring antal invånare - ålder 20-64 år kommande 10-årsperiod
Arbetsför ålder
Om fem år behövs 77 000 lärare (utb 40 000) Fram till 2031 187 000 lärare
JOBBA LÄNGRE, ARBETA MER? Senare utträde ut arbetsmarknaden Inträde i arbetsmarknaden? 65 Om arbetstiden i snitt ökar från 91 till 95 procent minskar behovet med 59 000 Om vi jobbar två år längre så minskar vi behovet med 50 000. 64 63 62 61 60 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Män Kvinnor Totalt
Ökade krav på välfärd Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg
I dag finns 300 000 anställda inom den pedagogiska verksamheten
Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Invånare 20 64 år Invånarnas behov av välfärdstjänster -0,2 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Källa: SKL. År
Digitaliseringens möjligheter - Ökad tillgänglighet via webben/appar - Hitta information - via skrift eller via tal - Se sina betyg och provresultat - Boka läkarbesök - Se sina journaler - Registrera sitt företag - Bättre kvalitet med digitala tjänster - Individanpassat och livslångt lärande - De bästa föreläsningarna tillgängliga på nätet - Individanpassad hälso- och sjukvård - för friska och sjuka - Vård och omsorg i hemmet ofta enklare och tryggare - Effektivare verksamhet - Fullt möjligt att kombinera effektivitet med ökad kvalitet - Smarta verktyg för de anställda - Se över processer - Experimentera med förändrade arbetssätt - Involvera brukarna - Lära av andra kommuner och landsting
Kommunal avtalssamverkan Prop. 2017/18:151 Föreslaget ikraftträdande 1/7
Uppgiften måste vara en kommunal angelägenhet Kommuner och landsting kan bara samverka om sina uppgifter, dvs. uppgifter som ankommer på dem. Det innebär att samverkan endast kan avse sådant som faller inom den kommunala befogenheten. En kommun eller ett landsting får inte genom avtalssamverkan uppdra åt annan kommun eller annat landsting att utföra uppgifter som den inte får utföra själv Detta innebär att det på många områden finns hinder mot avtalssamverkan mellan kommun och landsting
Delegation till anställd i annan kommun 9 kap. 37 andra stycket KL Kommuner och landsting får inom ramen för avtalssamverkan med de begränsningar som följer av 6 kap. 38, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i det andra landstinget att besluta på kommunens eller landstingets vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden I så fall tillämpas 7 kap. 4 8 (avser regler om jäv, allmänna regler om delegation och anmälan av beslut)
Vidaredelegation? Vidaredelegering enligt 7 kap. 6 KL, dvs. delegering från förvaltningschef till annan anställd, möjlig även vid extern delegering inom ramen för avtalssamverkan Underlättar inrättandet av en flexibel och effektiv samverkan Den delegerande nämnden bör tydligt ange om vidaredelegering är tillåten o För att behålla översikten över de anställda som får har rätt att fatta beslut på dess vägnar kan nämnden ställa krav på återrapportering o Möjligheten till vidaredelegering kan alltid återkallas av den delegerande nämnden
Mer om delegering Möjligheten till extern delegering förutsätter en överenskommelse mellan de kommuner och landsting som ingår i samverkan, antingen i samverkansavtalet eller i ett tilläggsavtal Anställd i en annan kommun som får delegation, beslutar på den delegerande kommunens eller det delegerande landstingets vägnar o Beslutet fattas formellt sett av den kommunen eller det landstinget o Beslutet kan överklagas på samma sätt och av samma krets som beslut som fattas av anställd i den delegerande kommunen eller det delegerande landstinget o Den delegerande kommunen eller det delegerande landstinget ansvarar för beslutet vid en eventuell skadeståndstalan
Speciallag tar över 9 kap. 37 tredje stycket Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna Särskilda samverkansregler finns kvar inom olika områden, bl.a. vad gäller sjuktransporter, räddningstjänst, skolväsendet, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, parkeringsvakter, bibliotek och allmänna vattentjänster Särskilda delegeringsrestriktioner finns bl.a. i SoL och PBL
Särregleringar upphör - Kommunala befogenhetslagen (angående etableringsinsatser) - Miljöbalken - PBL - Socialtjänstlagen - LSS - Livsmedelslagen - Lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel - Lag om ändring i lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare - Lag om kontroll av ekologisk produktion - Lag om sprängämnesprekursorer - Lag om brandfarliga och explosiva varor - Lag. om foder och anim. biprod. - Tobakslagen och alkohollagen
Ansvaret för uppgiften kvarstår Förslaget innebär inte att ansvaret för en viss uppgift överlämnas till en annan kommun eller ett annat landsting. Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförandet av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för den Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är enligt 6 kap. 6 KL fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser Nämnden har även kvar revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks
Styrelsens uppsikt Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 eller enligt annan lag eller författning
Årlig rapport 9 kap. 38 KL Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om kommunens eller landstingets avtalssamverkan enligt 37 eller enligt annan lag eller författning
Strategiskt förhållningssätt Regeringen bedömer att kommuner och landsting bör ha ett strategiskt förhållningssätt till samverkan. Detta innebär bl.a. att de bör ha en strategi för hur stor del av deras verksamhet som ska bedrivas genom samverkan Omfattningen av samverkan bör analyseras utifrån möjligheten att ha kontroll och överblick över verksamhet som bedrivs i samverkan, men också utifrån kommunens eller landstingets sårbarhet för att samarbeten avslutas Andra frågor som behöver övervägas är vilka uppgifter som lämpar sig för samverkan, vilken form som i så fall bör väljas och hur samverkan kan följas upp
Kommunala bolag Förslaget möjliggör inte för kommunala bolag att inleda avtalssamverkan med annan kommun eller annat landsting o Bara skötseln av kommunala angelägenheter som kan överlåtas till kommunala bolag, vilket inte ändras. Kommunala bolag kommer därför inte att kunna ingå avtal om avtalssamverkan med andra kommuner eller landsting Regleringen hindrar inte att kommun eller landsting, som genom ett samverkansavtal åtagit sig att utföra en uppgift åt en annan kommun eller ett annat landsting, överlämnar skötseln av uppgiften till ett kommunalt bolag under samma förutsättningar som när det gäller den egna kommunala verksamheten
Konkurrensaspekter Syftet är inte att öka möjligheterna för kommuner och landsting att i konkurrens med privata företag delta i upphandlingar Kommunala bolag omfattas inte av den föreslagna regleringen. Kommunala bolag kommer därför inte med stöd av den kunna t.ex. lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar utan hänsyn till lokaliseringsprincipen. Att ingå samverkansavtal kommer således enligt regleringen bara att vara möjligt för en kommun eller ett landsting
Upphandlings/konkurrensaspekter Förslaget innebär inte något undantag från LOU Vissa (befintliga) undantag från krav på upphandling finns dock (se bild 16-17) Regeringen betonar att syftet med de föreslagna reglerna inte är att öka möjligheterna för kommuner och landsting att i konkurrens med privata företag delta i upphandlingar Som framgått omfattas kommunala bolag inte av den föreslagna regleringen. Kommunala bolag kommer därför inte med stöd av den kunna t.ex. lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar utan hänsyn till lokaliseringsprincipen
Undantag myndighetsutövning Vissa undantag från upphandlingslagstiftningen kan aktualiseras vid kommunal avtalssamverkan Tjänster som är förenade med utövandet av offentlig makt är under vissa förutsättningar helt undantagna unionsrätten Tjänster av allmänt icke-ekonomiskt intresse omfattas som huvudregel inte av unionsrätten Regeringen bedömer att uppgifter som innefattar myndighetsutövning sannolikt inte är ekonomiska tjänster enligt unionsrätten, eller i vart fall som regel är sådana offentliga tjänster där samverkan kan ske utan hinder av upphandlingsreglerna
Hamburgundantaget Avser samverkan mellan myndigheter enligt det s.k. Hamburgundantaget (3 kap. 17 och 18 LOU). Det förutsätter üsamarbete mellan myndigheterna üavseende offentliga tjänster üstyrt av överväganden som hänger samman med allmänintresset üi syfte att uppnå myndigheternas gemensamma mål üatt mindre än 20 procent av berörd verksamhet utövas på den öppna marknaden OBS! Undantaget kan inte tillämpas när kommuner och landsting köper varor och tjänster från varandra
Offentliga tjänster? En omdiskuterad fråga är om olika stödtjänster kan omfattas Vägledning från Upphandlingsmyndigheten: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/rapporter/samarbetsa vtal_levererad_2maj.pdf PM 2017-09-05 (dåvarande advokaten, numera justitierådet, Helen Rosen Andersson, Lindahls advokatbyrå), Kommentarer till Upphandlingsmyndighetens rapport om offentlig avtalssamverkan och skrift om samarbetsavtal o Kommunala stödtjänster sammanhänger naturligen med utförandet av de operativa tjänsterna. Gränsdragningen mellan offentliga tjänster och andra tjänster ska därför göras mot ren kommersiell verksamhet och inte mellan olika typer av stödtjänster