RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2012

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.10.2013 COM(2013) 713 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2012 SV SV

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2012 1. BAKGRUND TILL ÅRSRAPPORTEN OM FOTU-VERKSAMHETEN Årsrapporten om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling har utarbetas i enlighet med artikel 190 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Syftet med denna rapport är att lämna en kortfattad och icke uttömmande översikt av viktiga åtgärder under rapporteringsåret. En del information som gäller Euratomfördraget har tagits med även om den formellt sett inte ska ingå i rapporten. 2. DEN ALLMÄNNA POLITISKA BAKGRUNDEN 2012 Europa 2020-strategin, Europeiska unionens strategi för tillväxt och sysselsättning, är stöttepelaren för unionens strategi för strukturella reformer och förbättrad konkurrenskraft 2012. De prioriterade åtgärderna för 2012 lyftes fram i den årliga tillväxtundersökningen 2012 1. Året inleddes under svåra omständigheter. Förtroendet för euron dalade och den ekonomiska tillväxten ebbade ut, men allvarligast av allt var att våra medborgares förtroende för unionens förmåga att lösa sina problem var lägre än någonsin 2. Europeiska unionen fortsatte sina insatser för att bekämpa krisen. I sitt förslag till plan om hur den ekonomiska och monetära unionen kan slutföras stakar kommissionen ut en långsiktig vision och anger även konkreta åtgärder som behöver vidtas på kort och medellång sikt. Kommissionen påpekade att det krävs en förändring av EU-ekonomins funktionssätt en förändring som kan bidra till att frigöra många starka sidor som EU kan tillämpa på morgondagens ekonomi med en hög nivå av innovation, kunskap och kompetens. Det är också skälet till att man i Europa 2020-strategin placerar forskning, teknik och innovation i förgrunden för de åtgärder som har utformats för att hjälpa EU att ta sig ur den rådande ekonomiska krisen och bygga upp en smart och hållbar tillväxt för alla. Det finns outnyttjad potential för att göra EU-ekonomin mer innovativ, produktiv och konkurrenskraft, samtidigt som den blir mer resurssnål och miljöpåverkan minskas 3. Kommissionen utlyste den slutliga och största ansökningsomgången någonsin inom ramen för sjunde ramprogrammet. Finansieringen, som är öppen för organisationer och företag i samtliga EU-medlemsstater och partnerländer, utgör lejonparten av EU:s föreslagna forskningsbudget på 10,8 miljarder euro för 2013. 1 2 3 KOM(2011) 815 slutlig, 23.11.2011. Standard Eurobarometer 78, höst 2012, Allmänna opinionen i EU. En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning Uppdatering av meddelandet om industripolitiken, COM(2012) 582 final. SV 2 SV

Detta tillkännagivande kom bara några dagar efter det att EU:s ledare lyfte fram betydelsen av forskning och innovation i tillväxt- och sysselsättningspakten 4 som en integrerad del av unionens svar på den ekonomiska och finansiella krisen. 3. INNOVATIONSUNIONEN Innovationsunionen lanserades av kommissionen i oktober 2010 som ett led i Europa 2020- strategin och syftar till att skapa en dynamisk, innovationsbaserad ekonomi med idéer och kreativitet som drivkraft, en ekonomi som kan kopplas samman med globala värdekedjor, som öppnar nya möjligheter, erövrar nya marknader och som skapar arbetstillfällen av hög kvalitet. 3.1. Övervakning av framstegen mot innovation Framstegen med att inrätta den politiska ramen för en innovationsunion har generellt sett varit mycket positiva. Över 80 % av initiativen är på gång, bland annat arbetet med att fördjupa det europeiska forskningsområdet och Horisont 2020. Principen om smart budgetkonsolidering dvs. att skydda eller om möjligt öka tillväxtvänliga utgifter, t.ex. FoTU är nu integrerad i den europeiska planeringsterminen. Det europeiska företagsklimatet kommer att bli mer innovationsvänligt, tack vare en uppsättning åtgärder på den inre marknaden såsom det enhetliga patentet, snabbare fastställande av standarder, moderniserade regler för EUupphandlingar och ett europeiskt riskkapitalpass. I de europeiska innovationspartnerskapen samlas resurser, och åtgärder som rör tillgångs- och efterfrågesidan inriktas på de stora samhälleliga utmaningarna. Europa har fortfarande en relativt stark ställning globalt. När det gäller att producera vetenskap och innovativa produkter av hög kvalitet håller Europa världsklass. EU tillgodogör sig fortfarande den största andelen av de inkomster som genereras i globala värdekedjor för tillverkning. Sedan 2008 har EU förbättrat sina resultat på innovationsområdet och tagit in nästan hälften av USA:s och Japans försprång. EU behåller också sitt stora innovationsförsprång i förhållande till Brasilien, Indien, Ryssland och Kina, även om Kina tydligt knappar in. Dessutom har Sydkorea nästan tredubblat sitt innovationsförsprång över EU sedan 2008 och har gått upp på delad förstaplats med USA som det ledande innovationslandet. Även om de offentliga forsknings- och utvecklingsutgifterna i EU ökade under krisen, då regeringarna strävade efter att fortsätta sina investeringar i FoU och på så sätt uppmuntra företagen att följa efter, tyder nya data på att denna trend kan komma att brytas. Under 2011 minskade de 27 EU-medlemsstaternas totala FoU-budget en aning, för första gången sedan krisens början. När den pågående krisen nu fördjupas och drar ut på tiden riskerar dock den politiska samstämmigheten kring behovet av att skydda FoU-investeringarna att undermineras. Den pågående ekonomiska krisen har också blottat en rad strukturella svagheter när det gäller de europeiska resultaten på innovationsområdet, vilket förstärker behovet av mer omfattande reformer för att förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos de nationella systemen för forskning och innovation. Ett av sätten för att uppnå detta är smarta specialiseringsstrategier, bättre kopplingar mellan den offentliga forskningen och innovationer i näringslivet samt förbättrade ramvillkor för företag och investeringar. 4 Antagen efter Europeiska rådets möte den 27 28 juni 2012. SV 3 SV

Resultattavlan för Innovationsunionen 2013 5 visar att konvergensen i medlemsstaternas resultat på innovationsområdet har avstannat. Detta innebär en klar risk för en växande innovationsklyfta eftersom konvergens har varit det dominerande mönstret sedan resultattavlan infördes 2001. Medan krisen fortgår och fördjupas växer skillnaderna i tillväxt mellan vissa av Europas regioner. Detta understryker behovet av att snabbt genomföra Innovationsunionen och av att fördjupa den på de områden som är avgörande för innovationen, såsom högre utbildning, innovationsbaserat entreprenörskap och efterfrågeåtgärder. Drivkraften inom t.ex. social innovation får inte heller avmattas. Dessutom pågår förberedande arbete med att maximera framtida synergier mellan Horisont 2020 och strukturfonderna, inom ramen för smart specialisering. 3.2. Hantera stora samhälleliga utmaningar: Europeiska innovationspartnerskap De europeiska innovationspartnerskapens metod för att snabba på utvecklingen och användningen av innovativa lösningar kopplade till samhälleliga utmaningar gick in i en ny fas under 2012. Pilotprojektet Aktivt och hälsosamt åldrande gick från planerings- till genomförandefasen, och metoden föreslogs för fyra nya områden. Responsen på AHApartnerskapets inbjudan att göra åtaganden var glädjande: 261 åtaganden att genomföra specifika åtgärder över 50 regioner anmälde och kommuner anmälde sitt intresse för att bli referensanläggningar och hundratals partner anmälde sig till den webbaserade marknadsplatsen för innovativa idéer. Efter det att kommissionen gett sitt stöd till den strategiska handlingsplanen för pilotprojektet lade den fram förslag om nya europeiska innovationspartnerskap inom områdena produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, råvaror, vatten och smarta städer och samhällen. Efter det att rådet gett sitt stöd levererades den strategiska handlingsplanen för vattenpartnerskapet i december 2012, och planerna för partnerskapen för jordbruk, råvaror och smarta städer och samhällen förväntas under 2013, så att de kan börja genomföras så snart som möjligt. 4. REALISERA DET EUROPEISKA FORSKNINGSOMRÅDET Till följd av Europeiska rådets slutsatser om slutförandet av det europeiska forskningsområdet antog kommissionen ett meddelande om ett stärkt partnerskap för det europeiska området för forskningsverksamhet syftande till vetenskaplig excellens och tillväxt 6, med förslag om effektiva nationella forskningssystem, optimering av gränsöverskridande samarbete och konkurrens, en öppen arbetsmarknad för forskare, jämlikhet mellan könen och integrering av ett genusperspektiv i forskningen samt tillgång till och överföring av vetenskaplig kunskap. Det inriktas på en stärkt partnerskapsstrategi mellan medlemsstaterna, kommissionen och intressentorganisationer för forskare. Strategin fick stöd av rådet 7. Det europeiska forskningsområdet ingår i Innovationsunionen och Horisont 2020 stöder inrättandet av det på många olika sätt. Forskningsområdet är en avgörande strukturreform för att driva på tillväxten i Europa och erkänns i allt större utsträckning som en sådan. Den sammantagna effekten av att EU uppnår 3-procentsmålet för andelen av BNP som investeras i forskning, Horisont 2020 och en ökad andel transnationell finansiering (för närvarande 0,8 %) 5 6 7 http://ec.europa.eu/enterprise/policies/innovation/files/ius-2013_en.pdf COM(2012) 392 final, 17.7.2012. Slutsatser från det 3208:e mötet i rådet (konkurrenskraft) den 11 december 2012. SV 4 SV

tack vare förverkligandet av det europeiska forskningsområdet kan öka BNP med så mycket som 445 miljarder euro och ge 7,2 miljoner nya arbetstillfällen till 2030 8. Ett viktigt inslag i detta partnerskap är det gemensamma uttalandet av den 17 juli 2012 från kommissionen och fem viktiga intressentorganisationer 9, samt skriftliga åtaganden som anges i samförståndsavtal. Dessa medför att organisationerna ska göra avsevärda framsteg fram till årsslutet 2013. Genomförandet av meddelandet om det europeiska forskningsområdet kommer att stödjas av övervakningsmekanismen för det europeiska området för forskningsverksamhet, vars syfte är att samla in information för att övervaka medlemsstaternas och de associerade ländernas framsteg. Kommissionen kommer att spela en central roll i inrättandet och driften av övervakningsmekanismen för nationella myndigheter och forskningsverksamma intressenter. Som ett första steg genomförde kommissionen en undersökning om forskningsområdet för att fastställa vilka framsteg som gjorts med de relevanta åtgärder som anges i meddelandet om det europeiska forskningsområdet inom offentliga forskningsorganisationer. 4.1 Forskare Genomförandet av de 16 åtgärder som planeras för att främja rörlighet för forskare, utbildning och karriärutveckling var centralt för denna process, som bland annat inriktas på följande aspekter: Öppen, tydlig och meritbaserad rekrytering, lansering av Euraxess-Voice of the Researchers för att garantera direkt kommunikation med enskilda forskare, inrättande av en arbetsgrupp som ska föreslå lösningar för en eller flera eventuella alleuropeiska pensionsfonder för forskare, samarbete med intressenter på forskningsområdet för att fastställa och genomföra principerna för tillgång till och portabilitet av nationella bidrag samt ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Europeiska forskningsområdets styrgrupp för mänskliga resurser och rörlighet bidrog till arbetet med att förbereda och följa upp de motsvarande initiativen, särskilt genom att lägga fram den slutliga rapporten och rekommendationerna från arbetsgruppen för mänskliga resurser, inklusive Human Resources Strategy for Researchers (HR4R), inrättande av nya arbetsgrupper om innovativ doktorandutbildning och forskares yrkesmässiga utveckling samt framläggandet av forskarraporten 2012, där man övervakade framstegen med detta arbete. 4.2 Gemensam programplanering För att stödja den gemensamma programplaneringsprocessen inledde kommissionen samordnings- och stödåtgärder under 2012 i syfte att stödja fem av de sex gemensamma programplaneringsinitiativen i den andra vågen: Sammanlänkning av klimatkunskap för Europa, Friska och produktiva hav och oceaner, Längre liv, bättre livskvalitet den demografiska förändringens möjligheter och utmaningar, Den mikrobiella utmaningen ett nytt hot mot människors hälsa och Vatten utmaningar i en föränderlig värld. Man efterlyste även att det sjätte gemensamma programplaneringsinitiativet Ett urbant Europa globala utmaningar för städerna, gemensamma europeiska lösningar, skulle stödjas under 2013. Under 2012 antog tre av de fyra initiativen för gemensam programplanering i den första vågen pilotinitiativet för gemensam programplanering om neurodegenerativa sjukdomar, 8 9 SWD(2012) 212, arbetsdokument från kommissionens avdelningar Konsekvensbedömning som åtföljer meddelande (2012) 392 final. EARTO, EUA, LERU, NordForsk och Science Europe. SV 5 SV

som omfattar Alzheimers sjukdom, Jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringar och Sunda kostvanor för en sund livsstil sina agendor för strategisk forskning där de verksamheter som ska bedrivas under de kommande åren fastställs. Initiativet för gemensam programplanering Kulturarv och globala förändringar en ny utmaning för Europa lanserade en gemensam pilotansökningsomgång och bör anta sin agenda för strategisk forskning tidigt 2013. För att underlätta den pågående programplaneringsprocessen om gränsöverskridande forskningssamarbete föreslog kommissionen två nya åtgärder för medlemsstater och intressenter: ERA-märkning och samordnade förslagsomgångar. Kommissionen inledde diskussioner med intressenter för att inleda pilotverksamheter till 2014. 4.3 Forskningsinfrastrukturer Kommissionen fortsatte att arbeta nära tillsammans med Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) för att slutföra eller inleda 60 % av Esfri-färdplanens projekt till 2015. Under 2012 offentliggjordes 15 nationella färdplaner och sju var fortfarande under utarbetande. Under 2012 ökades också insatserna för att använda strukturfonderna för att bygga upp Esfriprojekten, och insatserna fokuserades på de två första faciliteterna, inklusive ELI (Extreme- Light-Infrastructure) som ska genomföras till 2016 i Tjeckien (290 miljoner euro) och Rumänien (180 miljoner euro). Under 2012 lade kommissionen dessutom fram en ändring av förordningen om inrättande av en rättslig ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), som utformades för att underlätta inrättande och drift av större forskningsinfrastrukturer där flera europeiska länder medverkar. Det enhetliga och planenliga genomförandet av denna förordning i de olika medlemsstaterna är visserligen fortfarande en utmaning, men den gemensamma infrastrukturen för språkresurser och språkteknologi (Clarin Eric) har inrättats och kommissionen har granskat ansökningar från sju andra projekt (Ecrin, Euro-Argo, ESS survey, BMRI, Eatris, Dariah och C-Eric). Den 11 december 2012 betonade 10 rådet behovet av att förnya och anpassa Esfris mandat för att kunna hantera de befintliga utmaningarna på lämpligt sätt och se till att Esfri-projekt som redan pågår följs upp efter en omfattande utvärdering samt att infrastruktur som anges i Esfrifärdplanen prioriteras. Kommissionen har också inrättat en expertgrupp på hög nivå för att bedöma framstegen med EU:s stöd inom Horisont 2020. Kommissionen har dessutom inlett ett samråd om framtida forskningsverksamheter som syftar till en bredare och mer effektiv gränsöverskridande användning av befintliga forskningsinfrastrukturer. 4.4 Universitet: Moderniseringsagendan En undersökning för att inrätta strukturerade innovativa doktorandutbildningsprogram genomfördes för att ge vägledning för strukturerade program i en EU-omfattande skala. En pilotansökningsomgång om ERA Chairs (professurer för det europeiska området för forskningsverksamhet) för konvergensregioner inleddes för att underlätta strukturella 10 Slutsatser från det 3208:e mötet i rådet (konkurrenskraft). SV 6 SV

ändringar vid universitet och andra forskningsorganisationer i syfte att främja spetskompetens och på så vis förbättra deras resultat i konkurrensstyrd forskningsfinansiering. En genomförbarhetsstudie utarbetades också för att utvärdera det bästa sättet att inrätta en europeisk ackrediteringsmekanism för en personalpolitik på universitet och offentligfinansierade forskningsinstitutioner. 4.5 Öppen åtkomst, kunskapsöverföring och det digitala europeiska forskningsområdet Öppen åtkomst har inbegripits i Horisont 2020. Medlemsstaterna uppmanas att utse en nationell referenspunkt för att underlätta informationsutbytet och möjliggöra ömsesidigt lärande. Kommissionen har för avsikt att anordna ett första möte för de nationella referenspunkterna för utbyte av erfarenheter och bästa praxis. En expertgrupp om kunskapsöverföring inrättades 2012 för att utarbeta djupgående analyser och rekommendationer. Kommissionen inledde en undersökning för att utarbeta riktlinjer för de huvudfrågor som deltagarna i konsortier kan vilja ta med i sina avtal. Erac-arbetsgruppen för kunskapsöverföring gav vägledning och återkoppling för undersökningen av framstegen i genomförandet av kommissionens rekommendation om immateriella rättigheter från 2008 och en uppförandekod 11. Det digitala europeiska forskningsområdet kommer att stödja tillhandahållandet av e- infrastrukturer, sömlös gränsöverskridande åtkomst till digitala forskningstjänster och användning av e-vetenskap samt utvecklingen av relaterad politik. Detta samarbete inleddes under 2012 genom att det digitala europeiska forskningsområdet integrerades i uppföljningsstrukturerna och verksamheterna för uppföljningen av forskningsområdet, inklusive samverkan med intressentplattformar och systematisk övervakning av forskningsområdets kommunikationsåtgärder. E-infrastrukturer möjliggör skapande, spridning och användning av kunskap i Europa, och främjar samarbete mellan forskare. Under 2012 har arbetet inriktats på datoriserad vetenskap och teknik (Eudat, OpenAIRE), datorinfrastruktur (Prace, EGI, Helix Nebula), forsknings- och utbildningsnätverket Géant, virtuella forskarsamhällen och e-vetenskap. Bland de viktigaste händelserna under året var offentliggörandet av den europeiska strategin för högpresterande datorsystem (meddelande till parlamentet och rådet), utveckling av infrastruktur till stöd för öppen åtkomst och den globala Research Data Alliance (RDA) samt lanseringen av Africa Connect, som kopplar Europa till Afrika söder om Sahara. 5. INTERNATIONELLT SAMARBETE Höjdpunkten under året var meddelandet Förbättra och fokusera unionens internationella samarbete inom forskning och innovation: en strategi 12. I meddelandet föreslår kommissionen en ny strategi för internationellt samarbete om forskning och innovation, särskilt med tanke på genomförandet av Horisont 2020. Internationellt samarbete om forskning och innovation är inte ett syfte i sig, det är snarare att hjälpmedel för unionen att uppnå sina mål på högre nivå. Det handlar i synnerhet om att stärka unionens spetskompetens och attraktionskraft inom forskning och innovation och dess 11 12 KOM(2008) 1329. COM(2012) 497, 14.15.2012. SV 7 SV

ekonomiska och industriella konkurrenskraft, hantera globala samhälleliga utmaningar och stödja unionens externa politik. För att uppnå dessa mål stakas en dubbel strategi ut. Horisont 2020 kommer att vara öppet för samarbete med enheter från hela världen, även om förslaget om att tillhandahålla medel från unionens budget kommer att övervägas närmare. Genom detta allmänna öppnande kommer europeiska forskare att vara fria att samarbeta med sina motparter i tredjeländer i frågor efter eget val. Riktade verksamheter kommer att utvecklas där samarbete kommer att sökas om särskilda frågor och med identifierade länder eller regioner. Dessa verksamheter kommer att grupperas i fleråriga färdplaner. Ett antal sektorsövergripande frågor kommer också att utgöra en integrerad del av strategin: Partnerskap med medlemsstaterna kommer att stärkas genom att bygga på det arbete som utförts av det strategiska forumet för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete. Gemensamma principer för bedrivande av internationella forsknings- och innovationsaktiviteter kommer att utvecklas och främjas med våra internationella partner, i syfte att skapa ett globalt område med lika villkor. Detta kommer att underlättas av det nyligen inrättade globala forskningsrådet, ett frivilligt forum som inrättats för att utbyta bästa praxis och fastställa gemensamma principer. Det kommer att skapas en närmare samordning med annan unionspolitik med en stark extern dimension samt internationella organisationers och multilaterala forums verksamheter. Genomförandet av strategin kommer att vara nära kopplat till Horisont 2020. För att stärka styrningen har kommissionen åtagit sig att offentliggöra en lägesrapport vartannat år, med start i början av 2014. Cirka 350 forskare och politiskt ansvariga på toppnivå och politiskt ansvariga från över 30 länder i EU och Medelhavsregionen möttes i Barcelona i Spanien i april 2012 för att lansera ett nytt partnerskap för forskning och innovation. Det nya partnerskapet föreslogs av kommissionen som ett led i unionens åtgärder för att bemöta de politiska förändringar som sker i södra Medelhavsområdet, och med tanke på Horisont 2020. Genom konferensen inleddes en process för att skapa ett gemensamt forskningsområde och en innovationsagenda för EU och Medelhavsområdet. 6. HORISONT 2020 RAMPROGRAMMET FÖR FORSKNING OCH INNOVATION (2014 2020) I Horisont 2020 samlas för första gången all EU:s finansiering för forskning och innovation inom ett och samma program, och medlen kommer att inriktas på tre huvudprioriteringar: Stärka EU:s ställning som världsledande inom vetenskap, stärka det industriella ledarskapet i fråga om innovation och bidra till att åtgärda viktiga problem som är gemensamma för alla européer inom ett antal viktiga samhälleliga utmaningar. Den 28 november 2012 antog Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi tre av sina fyra betänkanden om Horisont 2020-paketet med absolut majoritet. Rådet nådde en partiell allmän riktlinje om förordningen om ramprogrammet (den 31 maj 2012), om SV 8 SV

förordningen om regler för deltagande och spridning (10 oktober 2012) och om beslutet om det särskilda programmet (den 11 december 2012). Detta utgör en mycket bra grund för trepartsförhandlingarna mellan EU-institutionerna i syfte att avsluta det ordinarie lagstiftningsförfarandet om Horisont 2020-paktet i en överenskommelse i första behandlingen till årsslutet 2013. 7. SJUNDE RAMPROGRAMMET 7.1 Genomförandet av arbetsprogrammen 2012 Under 2012 genomfördes 53 ansökningsomgångar med en total preliminär budget på 4,4 miljarder euro. Totalt lämnades 17 374 stödberättigande förslag in, varav 3 089 valdes ut för finansiering, vilket innebär att 17,78 % av förslagen godkändes. Totalt deltog 70 059 sökande i alla stödberättigande förslag, motsvarande en total projektkostnad på 36,99 miljarder euro och ett totalt ansökt EU-bidrag på 30,78 miljarder euro. Totalt 14 821 sökande deltog i de förslag som valdes ut, motsvarande totala projektkostnader på 6,92 miljarder euro och begärda EU-bidrag på totalt 4,98 miljarder euro. Sammanlagt godkändes 21,16 % av ansökningarna och 16,18 % av de begärda EU-bidragen. 7.2 Arbetsprogrammen för 2013 Ansökningsomgångarna för 2013, som antogs i juli 2012, uppgick till cirka 8,1 miljarder euro och kommer att stödja projekt och idéer som kommer att främja Europas konkurrenskraft och hantera frågor som hälsa, miljöskydd och nya lösningar på växande utmaningar i samband med urbanisering och avfallshantering. Arbetsprogrammen innehåller bland annat följande: Förslagsomgångarna riktas mot både innovation och ett antal samhälleliga utmaningar och skapar på så sätt en koppling till Horisont 2020. Sammanlagt 4,8 miljarder euro läggs på tematiska forskningsprioriteringar. Industriell innovation kommer att stödjas genom verksamheter nära marknaden som pilotprojekt, demonstrationsprojekt, standardisering och tekniköverföring. De tre offentlig-privata partnerskap som inleddes enligt den europeiska återhämtningsplanen genomförs genom förslagsomgångar och matchas av privata investeringar. Förslagsomgångarna är ytterst relevanta för industrin, eftersom industrins deltagande ligger på över 50 % och cirka 30 % av EU:s sammanlagda finansiering går till små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet kommer dessutom att ägnas åt små och medelstora företag i ett paket med upp till 1,2 miljarder euro. Paketet innehåller åtgärder på 150 miljoner euro för garantier för mobilisering av 1 miljard euro i lån för små och medelstora företag och mid-cap-företag. Cirka 2,7 miljarder euro kommer att bidra till att förankra EU som en destination i världsklass för forskare, främst genom individuella bidrag från Europeiska forskningsrådet (1,75 miljarder euro) och Marie Skłodowska-Curie-åtgärder (963 miljoner euro) för utbildning och rörlighet för forskare. SV 9 SV

För att bidra till att hantera innovationsluckan har ett nytt initiativ för ERA Chairs (professurer för det europeiska området för forskningsverksamhet) inletts. Sammanlagt fem ERA-professurer kommer att väljas ut genom en pilotansökningsomgång som ska skötas av universitet eller andra stödberättigade forskningsinstitutioner i mindre utvecklade regioner i fem olika EU-medlemsstater. De innovativa tematiska forskningsprioriteringarna för dessa förslagsomgångar omfattar bland annat cirka 155 miljoner för Framtidens oceaner för att stödja hållbar tillväxt i de marina och maritima sektorerna, omkring 365 miljoner för tekniker som omvandlar tätorter till hållbara smarta städer och samhällen, cirka 147 miljoner euro för att bekämpa ökningen av läkemedelsresistenta bakterier och nästan 100 miljoner ägnas åt innovativa lösningar för förvaltningen av dricksvattenresurser. Förslagsomgångarna stöder även målen för finansiering av IKT-forskning i den digitala agendan, och nästan 1,5 miljarder euro går till det tematiska området informations- och kommunikationsteknik. Investeringen på 8,1 miljarder euro förväntas mobilisera ytterligare 6 miljarder euro i offentliga och privata investeringar i forskning, förväntas öka sysselsättningen med omkring 210 000 nya arbetstillfällen på kort sikt och generera ytterligare 75 miljarder euro i tillväxt under en 15-årsperiod. EU:s sammanlagda forskningsbudget på 10,8 miljarder euro för 2013, den största någonsin i EU:s ramprogram, omfattar medel utanför arbetsprogrammen, till exempel kärnenergiforskning (993 miljoner euro) enligt Euratomfördraget, gemensamma teknikinitiativ med industrin (751 miljoner euro) och offentligoffentliga partnerskap med medlemsstaterna. Den sammanlagda budgeten omfattar även finansiering för kommissionens gemensamma forskningscenter 13. 7.3 Viktiga händelser 7.3.1 Innovation Sjunde ramprogrammets arbetsprogram för 2013 innehåller fler åtgärder som finns närmare marknaderna och användarna och fler stödåtgärder för att överföra resultat från laboratorierna till marknaderna. Mer stöd ges också åt innovativa små och medelstora företag och mid-capföretag när det gäller tillgång till riskfinansiering i och med starten för att nytt motgarantisystem inom finansieringsinstrument för riskdelning för små och medelstora företag (RSI), som kompletterar den garantiordning som framgångsrikt lanserades 2012. Stödet till offentlig-privata partnerskap breddas också. Flera teman experimenterar med förkommmersiell upphandling, både för samfinansiering och faktiska gemensamma upphandlingar och för att stödja nätverksarbete och förberedande arbete. Innovation inom den offentliga sektorn blir allt viktigare och handlar bland annat om stöd till innovativa lösningar både inom offentliga förvaltningar och allmännyttiga tjänster. Social innovation stöds på olika sätt i de flesta av de temaområdena, både sociala innovationsåtgärder och socioekonomisk forskning. 13 Information om de direkta åtgärderna i sjunde ramprogrammet för 2012 återfinns i årsrapporten från kommissionens gemensamma forskningscenter: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/index.cfm?id=2530 SV 10 SV

Allt fler teman omfattar även specifikt stöd för utnyttjande av lovande befintliga forskningsresultat, var de än kommer ifrån och med både EU-finansiering och annan finansiering. Bland åtgärderna finns uppföljande finansiering som direkt riktas till resultat av forskningsprojekt samt stöd till nätverk som arbetar med att underlätta utnyttjande. 7.3.2 Spridning Spridning av resultaten av EU-finansierad forskning spelar en central roll för förverkligandet av det europeiska forskningsområdet och främjar öppenhet och utnyttjande av EU:s kreativa potential. Kommissionen stöder spridning av forskningsresultat genom att tillhandahålla finansiering inom projekten för aktiv spridning av resultaten. Kommissionen bidrar också aktivt till att öka allmänhetens medvetenhet om resultaten av finansierad forskning och offentliggör resultaten på Internet via CORDIS 14, Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling och det gemensamma forskningscentrumets publikationsarkiv 15. Kommissionen undersöker dessutom möjligheterna att gå längre än i dag och ytterligare förbättra spridningen, kommunikationen och utnyttjandet av resultaten av EU-finansierad forskning. 7.3.3 Förenkling Verksamheten 2012 har byggt på impulserna från meddelandet om förenkling 16 och den debatt som följde. Ett antal åtgärder som fick allmänt stöd genomfördes i praktiken. Portalen för forskning och innovation utvecklades ytterligare genom nya tjänster för deltagare och fler förbättringar av systemets användarvänlighet. Resultatet av förenklingsdebatten har också bidragit till diskussionerna om översynen av budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter, som trädde i kraft. Följande viktiga händelser påverkade ramprogrammet: Ändrade regler om stödberättigandet för moms. Detta underlättar den finansiella förvaltningen av bidrag för forskning och innovation, t.ex. för universitet och andra offentliga forskningsorgan. Avskaffande av skyldigheten att generera och redovisa räntor. Denna skyldighet finns i dag och har gett upphov till ett betydande administrativt arbete och avsevärda kostnader för att öppna och hantera separata konton, och för att hantera en uppsättning undantag för organisationer som på grund av nationell lagstiftning inte kan öppna räntebärande konton. 7.3.4 Uppnå målet för små och medelstora företag De små och medelstora företagens deltagande i sjunde ramprogrammet övervakas noggrant av kommissionen. Särskild tonvikt läggs vid finansiering av små och medelstora företag inom programmet Samarbete enligt det mål som fastställs i lagstiftningspaketet. Syftet är att se till att minst 15 % av finansieringen från det särskilda programmet Samarbete går till små och medelstora företag. Vid årsslutet 2012 deltog 18 589 små och medelstora företag i hela sjunde ramprogrammet. EU:s bidrag till små och medelstora företag uppgick till cirka 4,8 miljarder euro. 14 15 16 http://cordis.europa.eu/ http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/ KOM(2010) 187. SV 11 SV

Målet på 15 % nåddes redan i slutet av 2011, när EU:s finansiering av små och medelstora företag inom programmet Samarbete nådde 15,3 %. Denna siffra ökade under 2012. I slutet av året uppgick procentenheten av EU:s bidrag till små och medelstora företag inom programmet Samarbete till 16,6 %. Den betydande ökningen av den andel av budgeten som går till små och medelstora företag kan tillskriva de stärkande åtgärderna till förmån för dessa företag i arbetsprogrammen för 2011 och 2012. Ytterligare framsteg förväntas med arbetsprogrammet 2013. 8. PLANER FÖR 2013 Kommissionen kommer under 2013 att fortsätta med sina insatser inom ramen för Innovationsunionen. Den kommer att offentliggöra 2012 års rapport om läget för Innovationsunionen. Påskynda förändringar. Mot bakgrund av den pågående krisen måste Europa göra mer för att förverkliga Innovationsunionen. EU och dess medlemstater måste påskynda sina gemensamma insatser och fördjupa Innovationsunionen. Under 2013 kommer kommissionen att inleda en reflektionsperiod för att förbereda nästa steg i fördjupandet av Innovationsunionen. Kommissionen kommer att utarbeta den första lägesrapporten för det europeiska forskningsområdet under 2013. Rapporten kommer att bestå av en jämförelse av de åtgärder medlemsstaterna har anmält i sina nationella reformprogram med grundscenariot från 2011. En fullständig utvärdering av framstegen med genomförandet av det europeiska forskningsområdet kommer att göras från 2014 och framåt. Kommissionen har för avsikt att lägga fram förslag om ett antal offentlig-privata och offentlig-offentliga partnerskapsinitiativ i juli 2013. Horisont 2020-paketet förväntas antas i slutet av 2013. Kommissionen kommer att utföra allt förberedande arbete och vidta alla åtgärder som krävs för att garantera ett smidigt inledande och genomförande av programmet. SV 12 SV