1

Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den sakkunniga revisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida http://malmo.se/stadsrevisionen. 2

Sammanfattning 4 Årets granskning 5 Intern kontroll 6 Verksamheten 10 Ekonomi 16 Räkenskaper 18 Bilaga 1 - Bedömningskriterier 19 Bilaga 2 - Fördjupade granskningar 20 Bilaga 3 - Uppföljning tidigare granskningar 23 Bilaga 4 Nyckeltal 29 3

Sammanfattningsvis bedöms grundskolenämndens interna kontroll som tillräcklig. Utifrån nämndens budget för år 2016 är bedömningen att nämndens egna mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden har beslutat om en budget i balans. Nämnden bedöms ha en huvudsakligen tillräcklig process för att hantera risker. Nämnden bedöms ha en tillräcklig uppföljningsstruktur avseende intern kontrollplan, verksamhet och ekonomi. Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på resultat från skolinspektionens regelbundna tillsyn, tillsammans med nämndens egna analyser i exempelvis kvalitetsrapport 2016 samt i årsanalys 2016. Även nämndens eget intern kontroll-arbete har tagits i beaktande samt stadsrevisionens fördjupade granskningar. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Nämnden redovisar ett överskott med 43,6 Mnkr jämfört med budget för helåret 2016. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. 4

Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: Intern kontroll Verksamhet Ekonomi Räkenskaper Revisionen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen. Revisionsarbetet bedrivs enligt god revisionssed för yrkesrevisorer som den uttrycks i SKYREV:s vägledningar och rekommendationer. Granskningen utgår från en riskanalys och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden. Revisionskontorets bedömningskriterier redovisas i bilaga 1. I årsrapporten redovisas översiktligt resultatet av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförts under året redovisas närmare i bilaga 2. En uppföljning av i vilken mån nämnden har beaktat rekommendationer från tidigare års granskning redovisas översiktligt i rapporten och mer detaljerat i bilaga 3. För nämnden relevanta nyckeltal finns redovisade i bilaga 4. Nämndernas arbete med jämställdhetsintegrering beaktas i granskningen. De förtroendevalda revisorerna i styrgrupp skola träffar grundskolenämndens presidium och förvaltningsledning i samband med delårsrapport januari-augusti och årsbokslut 2016. Sakkunnig revisor har varit Per Nilsson vid revisionskontoret. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Årsrapporten har delgivits förvaltningen för faktakontroll. Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen 2016. 5

Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens interna kontroll är en integrerad del i verksamhetens styrning och uppföljning. Vidare bedöms om den interna kontrollen säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med beslutade mål, att lagar, förordningar och andra regler följs samt att en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering om verksamheten lämnas. Sammanfattningsvis bedöms nämndens interna kontroll som tillräcklig. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse. Nämndsbudget En del i nämndens interna kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig styrning och kontroll av ekonomi och verksamhet. Utifrån nämndens budget för år 2016 är bedömningen att nämndens egna mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden har beslutat om en budget i balans. Totalt har nämnden antagit 11 nämndsmål. Till varje nämndsmål finns kopplat åtaganden med utsedda ansvariga chefer i förvaltningsledningen. Jämfört med budget 2015 har grundskolenämnden förtydligat att samma nämndsmål gäller för båda fullmäktigemål under målområde 8. Det finns en separat analys av respektive fullmäktigemål inom målområdet, även om den textmässiga analysen av det underliggande nämndsmålet är den samma. Bedömningen är att det finns en fortsatt utvecklingspotential i att konkretisera målområdet, framför allt när det gäller att redovisa tydliga och heltäckande uppföljning nämndsmål (tidigare benämnda indikatorer) till kommunfullmäktigemålet Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Det uppföljning nämndsmål som finns fokuserar enbart på fritidshemselever. Merparten av nämndsmålen är formulerade som alla elever ska vilket innebär att målvärden indirekt är satta till att en andel elever om 100 % ska uppnås. Innebörden är att målen inte kan uppnås på kort sikt. Målen är således långsiktiga och kan vidare endast bedömas läsårsvis. Grundskolenämnden skrev i delårsrapport januari-april att avsikten är att visa bättre resultat och högre måluppfyllelse för varje läsår. Samtliga uppföljning nämndsmål (tidigare benämnda indikatorer) är kvantitativa. För ett par uppföljning nämndsmål under målområde 8 och 9 följer nämnden inte upp andelar. I dessa fall kan målvärden saknas. Ett exempel är att nämnden i ett uppföljning nämndsmål följer fördelningen av nyanlända elever på stadens skolor. Nämnden har dock inte tagit ställning till vad som vore den 6

mest optimala fördelningen och i delårsrapport januari augusti samt i årsanalysen bedömde nämnden inte om detta uppföljning nämndsmål skulle uppnås respektive hade uppnåtts under året. Det noteras även i sammanhanget att det inte har varit ett krav från stadskontoret att nämnderna skall upprätta målvärden till de uppföljning nämndsmål som är mätbara. Styrdokument Nämndens kontrollmiljö avseende styrdokument för verksamheten och ekonomin har granskats och bedömts. Granskningen visar att det finns styrdokument för att hantera förtroenderisker. Fördelningen av ansvar och befogenheter är tydligt angiven i nämndens delegationsordning, som reviderades senast 170222. Styrdokumenten innefattar styrning och kontroll för såväl verksamhet som ekonomi. Nämnden har antagit rutiner för hur planering och rapportering av internkontrollarbetet skall gå till. Riskhantering En del i nämndens interna kontroll är att identifiera och löpande analysera organisationens risker. Den interna kontrollen syftar till ändamålsenlig verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tilllämpliga lagar och föreskrifter. Nämndens riskhantering har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en huvudsakligen tillräcklig process för att hantera risker, med undantag för att nämnden som helhet inte har formellt beslutat om en dokumenterad riskanalys som grund för den interna kontrollplanen, vilket bedöms som inte helt tillräckligt. Enligt reglementet för intern kontroll 7 ska nämnden som grund för sin styrning genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Stadskontorets handbok för intern kontrollarbetet ställer därutöver krav på att det ska finnas en dokumenterad riskanalys. Förvaltningen har tagit fram en riskanalys som är tydligt kopplad till intern kontrollplan 2016, men denna riskanalys är inte beslutad av nämnden och betraktas som arbetsmaterial. Enligt uppgift från förvaltningen var det dock denna riskanalys som tillsammans med kvalitetsrapport 2015 och nämndsbudget 2016 huvudsakligen utgjorde underlag för nämndens beslut om intern kontrollplan 2016. Vidare uppgifter från förvaltningen gör gällande att förvaltningens riskanalys diskuterades i grundskolenämndens arbetsutskott. Bedömningen med anledning av ovanstående är att nämndens process för att hantera risker bör förtydligas genom att nämnden som helhet tar ställning till en dokumenterad riskanalys som tar upp även de risker som inte behandlas i den interna kontrollplanen. Systematisk kontroll Granskningen av nämndens systematiska kontroller visar att dessa innefattar kontrollplan och kontrollaktiviteter. Dessa är kopplade till förvaltning- 7

ens riskanalys. Denna är dock inte beslutad av nämnden och betraktas som arbetsmaterial (se ovan). Riskerna hanteras antingen genom direktåtgärder eller genom granskning. Nämnden har genomfört en självskattning av det interna kontrollarbetet enligt kommungemensamma kriterier. Nämnden identifierade tre förbättringsområden, men inget område som behövde ses över omgående. Information och kommunikation Granskningen har inte gett någon indikation om att väsentlig information och centrala beslut inte skulle ha kommunicerats till nämnden. Nämnden tar del av relevant information och kommunikation avseende verksamheten och ekonomin och ger förvaltningen möjlighet att kommunicera oegentligheter, avsteg från rutiner och förbättringsmöjligheter inom det interna kontrollsarbetet. Nämnden ges löpande återkoppling om internkontrollarbetet. Uppföljningsstruktur Nämndens uppföljningsstruktur för intern kontroll, verksamhet och ekonomi har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en tillräcklig uppföljningsstruktur avseende intern kontroll, verksamhet och ekonomi. Bedömningen grundar sig på nedanstående redogörelse. Nämnden har löpande under året följt upp den interna kontrollen. Samtliga kontrollmoment i den interna kontrollplanen har rapporterats till nämnden huvudsakligen enligt plan. Slutrapportering skedde sedan 2017-02-22 i grundskolenämnden. Vid konstaterade brister har åtgärder vidtagits eller förslag på åtgärder lämnats. Nämnden har under året systematiskt följt upp verksamheten löpande. Samtliga fullmäktige- och nämndsmål var analyserade i delårsrapport januari-augusti och i årsanalysen. Graden av uppfyllelse tydliggörs för nämndsmålen. Det finns tre riktade uppdrag till grundskolenämnden i budget 2016. Uppdragen har följts upp i delårsrapport januari-april, delårsrapport januariaugusti och i årsanalysen. Grundskolenämnden har även följt upp de åtaganden som är knutna till nämndsmålen och tagit ställning till graden av uppfyllelse. Nämnden har under året följt upp ekonomin i samband med utfallsprognoser, delårsrapporter och årsanalys. Nämnden redovisar ett överskott för 2016. Av nedanstående sammanställning framgår nämndens prognostiserade utfall. Nedanstående sammanställning visar att prognossäkerheten i nämndens ekonomiska rapportering har varit god. 8

Tabell 1 prognosjämförelse, Mnkr Prognos Prognos Prognos Prognos Utfall feb april aug okt 2016 Totala intäkter 3 530,2 3 583,7 3 498,9 3 523,8 3 548,4 Totala personalkostnader -2 255,6-2 350,8-2 337,4-2 348,4-2 288,0 Totala övriga kostnader -4 944,6-4 873,0-4 801,4-4 785,2-4 887,3 Kommunbidrag 3 674,3 3 674,3 3 674,3 3 674,3 3 674,3 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -4,3-4,3-4,4-4,4-3,8 Resultat 0,0 30,0 30,0 60,0 43,6 9

Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt lagar och riktlinjer som gäller för nämnden. Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundar sig på nedanstående redogörelse. Mål och uppdrag Verksamheten bedöms ha bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden. Nämnden har följt upp samtliga av nämnden beslutade mål. Nämnden har bedömt att inget av nämndens 11 mål har uppfyllts i sin helhet under 2016. 10 av målen bedöms som delvis uppfyllda, medan målet Likvärdighet: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål bedöms som inte uppfyllt. Nämnden bedöms inte ha uppfyllt av nämnden beslutade mål. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige beslutade mål. Mot bakgrund av nämndens bedömning av nämndsmålen, vars rapportering är knuten till analysen av fullmäktigemålen, bedöms nämnden delvis ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdrag. Det fanns tre riktade uppdrag till nämnden 2016. Nämnden tar inte tydlig ställning till genomförandegraden av uppdragen. Granskning och tillsyn Intern kontroll Nämndens eget intern kontroll-arbete har visat på avvikelser inom flera områden. Nämnden har beslutat om konkreta åtgärder för att hantera avvikelserna. - Uppföljningen har under året visat på avvikelser gällande utdrag ur belastningsregister vid anställning och anmälan av delegationsbeslut. - Arbetet med direktåtgärder och granskningar avseende användandet av sociala medier har visat att rutinerna på området behöver stärkas. Nämnden konstaterade att det råder stora brister gällande huruvida förvaltningens konton i sociala medier lever upp till serviceskyldigheten. 10

- I uppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna konstaterades det att det finns utrymme för fortsatt förbättring inom flera områden vad gäller analys av resultat och aktiviteter. - I uppföljningen av området avtalstrohet/upphandling konstaterade nämnden att det fanns brister i att direktupphandling inte sker enligt regelverk. - Av uppföljningen av kontrollmomentet hög skolfrånvaro framgår det flera utvecklingsområden kring IT-system och i implementeringen av förvaltningens riktlinjer och rutiner. - Avseende det kommungemensamma granskningsområdet av rekryteringsprocessen, konstateras att rekrytering fungerar väl i stort, men att utvecklingsområden finns, bland annat avseende dokumenthantering och arkivering av rekryteringshandlingar. Beslut från myndigheter Under 2016 har 26 tillsynsärenden på individnivå inkommit där tillsynsmyndigheten har beslutat om föreläggande eller anmärkning. Nio av dem är från Barn- och elevombudet och 17 från Skolinspektionen. Det har även inkommit ett föreläggande med vite från Arbetsmiljöverket samt ett föreläggande att vidta åtgärder från Räddningstjänsten Syd. Det finns två lagakraftvunna domar som gått nämnden emot under 2016 och som hanterats av förvaltningsjurist på myndighetsavdelningen. Dessa gäller skolplacering, varav en avser alla (förutom tre) skolplaceringar i förskoleklass vid Risebergaskolan för läsåret 2016/2017. Efter förvaltningsrättens dom, där samtliga (förutom tre) beslut om skolplacering i förskoleklass upphävdes, har enligt uppgifter från förvaltningen en genomgång av ärendet gjorts. Den 2 februari 2017 beslutade rektor utifrån en bedömning av barnets bästa att de elever som har haft sin skolgång på Risebergaskolan sedan höstterminen 2016 måste anses ha en rätt att gå kvar på den skolenhet de redan har blivit placerad på. Eftersom det fortfarande inte fanns plats på skolan för alla elever boende inom upptagningsområdet fattade grundskolenämndens arbetsutskott beslut om avslag för sex elever som inte fick plats på skolan. Till skillnad mot tidigare beslut fattades beslutet utifrån 9 kap. 15 andra stycket skollagen eftersom det ansågs föreligga betydande organisatoriska svårigheter att tillgodose aktuell elevs önskemål om placering vid Risebergaskolan. För tillfället har alltså 55 elever fått nytt beslut om skolplacering på Risebergaskolan och sex elever har fått avslag på sina ansökningar. Det noteras i sammanhanget att grundskolenämnden beslutade om nya riktlinjer för skolplacering vid sitt sammanträde 2017-02-22. 11

Skolinspektionens granskningar Enligt beslut av skolinspektionen 2016-06-21 avslutas den riktade tillsynen av fritidshem i Malmö stad. Skolinspektionen gör bedömningen att Malmö stad har vidtagit sådana åtgärder att påtalade brister får anses avhjälpta. Skolinspektionens regelbundna tillsyn av utbildningsverksamheterna i Malmö stad har pågått under hösten 2016. Hittills har 22 skolbeslut fattats avseende kommunala grundskolor. I tio fall har inga brister konstaterats inom de områden som granskats. I nio av fallen har skolorna fått ett eller flera förelägganden. Tre av skolorna har dessutom fått förelägganden vid vite (Rörsjöskolan 2 Zenith, Augustenborgsskolan samt Kirsebergsskolan). De områden där det förekommer flest förelägganden är förutsättningar för lärande och trygghet samt trygghet, studiero och åtgärder för kränkande behandling. Å andra sidan finns området styrning och utveckling av verksamheten, där inga brister konstaterats på någon skola. Beslut har även inkommit avseende 11 grundsärskolor. I sex av fallen har skolorna fått ett eller flera förelägganden. De områden där det förekommer förelägganden är förutsättningar för lärande och trygghet samt bedömning och betygsättning. Skolinspektionen har under 2016 även genomfört en nationell kvalitetsgranskning kring skolors arbete med extra anpassningar, som omfattat 15 skolor, varav fyra skolor i Malmö. För två av de fyra skolorna har skolinspektionen inte identifierat några utvecklingsområden i skolornas arbete med extra anpassningar. För de övriga två där det fanns utvecklingsområden, ska huvudmannen senast den 27 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats och hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten. Stadsrevisionens granskning av trygghet i Malmö Revisionskontoret har i enlighet med revisionsplan 2016 på uppdrag av revisorskollegiet granskat om Malmö stad har en ändamålsenlig verksamhet avseende Malmö som trygg stad. Mot bakgrund av slutsatserna lämnades följande rekommendationer till grundskolenämnden: 1. Kontrollera att verksamheterna följer de råd som finns för att minska stölder och bränder på skolorna. 2. Förstärk samspelet mellan grundskoleförvaltningen, stadsfastigheter och stadskontoret för att få en bättre överblick över skadestatistik och gemensamma åtgärder för att reducera stölder och skadegörelse. 12

Av grundskolenämndens yttrande framgår att nämnden instämmer i revisorskollegiets bedömning, men menar också att systematiken på säkerhetsområdet både inom grundskolenämnden och med andra berörda nämnder och verksamheter successivt utvecklas. Stadsrevisionens granskning av grundskolan i Malmö stad Revisorskollegiet beslutade om att genomföra granskning av grundskolan i Malmö stad enligt revisionsplan 2016. Syftet med granskningen var att bedöma om rektorerna bedriver ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att uppnå de nationella målen och kunskapskraven samt att såväl hög- som lågpresterande elever får det stöd som de har rätt till enligt skollagen. Granskningen upphandlades externt och genomfördes av KPMG under hösten 2016. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisonsfrågor var att grundskolenämnden i Malmö stad arbetar ändamålsenligt och strukturerat med kvalitetsarbetet på ett sätt som ger skolenheterna förutsättningar för detta. Av rapporten framgick ett antal identifierade förbättringsområden och rekommendationer. Stadsrevisionens granskning av flyktingsituationen Revisorskollegiet beslutade även om att genomföra granskning av flyktingsituationen enligt revisionsplan 2016. Syftet med granskningen var att bedöma Malmö stads hantering av flyktingsituationen utifrån följande tre områden: anpassning av nämndernas verksamheter, integration av nyanlända samt mottagande och integration av ensamkommande flyktingbarn. Granskningen upphandlades externt och att genomfördes av KPMG under hösten 2016. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor var att granskade nämnder har hanterat flyktingsituationen väl utifrån de förutsättningar som varit. Nämnderna bedöms ha gjort erforderliga anpassningar av sina verksamheter för att hantera mottagandet utifrån förändrade volymer. Av rapporten framgår ett antal identifierade förbättringsområden och rekommendationer. Vissa riktade sig till grundskolenämnden. Stadsrevisionens tidigare granskningar Uppföljningen av tidigare granskningar visar att grundskolenämnden delvis åtgärdat de brister som framgick i granskningarna. Förvaltningen uppger att det sker ett fortsatt arbete för att utveckla verksamheten. 13

Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på resultat från skolinspektionens regelbundna tillsyn, tillsammans med nämndens egna analyser i exempelvis kvalitetsrapport 2016 samt i årsanalys 2016. Även nämndens eget intern kontroll-arbete har tagits i beaktande samt stadsrevisionens fördjupade granskningar. Den sammanfattande bedömningen utifrån stadsrevisionens granskning av grundskolan i Malmö stad var att grundskolenämnden arbetar ändamålsenligt och strukturerat med kvalitetsarbetet på ett sätt som ger skolenheterna förutsättningar för att bedriva ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att uppnå de nationella målen och kunskapskraven samt att såväl hög- som lågpresterande elever får det stöd som de har rätt till enligt skollagen. De olika skolornas olika grad av måluppfyllelse står bland annat att finna i orsaker som grundskolenämnden inte kan besluta om. Ett av de identifierade förbättringsområdena i stadsrevisionens rapport är dock att grundskolenämnden kraftfullare behöver analysera och vidta åtgärder för att minimera resultatskillnader mellan skolorna. Nämnden konstaterar själv i sin årsanalys att det egna målet om likvärdighet inte är uppfyllt. Att det råder skillnader mellan skolorna framgår också av skolinspektionens regelbundna tillsyn. I och med att det på vissa skolor inte konstateras någon brist, stärks bilden av att det finns förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig verksamhet, men så sker ännu inte genomgående i organisationen. Av förvaltningens kvalitetsrapport framgår exempelvis att trots att förbättringar har skett är merparten av skolornas dokumenterade kvalitetsarbete bristfälligt avseende analys av skolans resultat. Rapporten problematiserar vidare kring att skillnaderna mellan de olika skolornas och övriga enheters systematiska kvalitetsarbete ökar, även om man på det hela taget gör bedömningen att arbetet utvecklats positivt. Förvaltningen skriver att vissa skolor gör framsteg och medan arbetet utvecklas långsammare på andra. Av förvaltningens kvalitetsrapport 2016 framgår att stora skillnader mellan enskilda elevers och elevgruppers resultat, samt mellan och inom skolorna i grundskoleförvaltningen kvarstår som en stor utmaning. Förvaltningen trycker på vikten av att fortsätta sträva mot att uppnå likvärdighet när det gäller att erbjuda likvärdig kvalitet på undervisningen inom och mellan skolor. I kvalitetsrapporten konstateras också att huvudmannen behöver i större utsträckning lyfta frågor om hur arbetet kan utvecklas för att ge bättre utrymme och stöd för att rektorerna ska verka som pedagogiska le- 14

dare. En på detta område relaterad rekommendation i stadsrevisionens rapport var att huvudmannen bör utveckla en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors roll och uppdrag så att det finns en tydlighet i vad som förväntas av rektorerna. Att ta fram en uppdragsbeskrivning för rektor är också något som lyfts fram i årsanalysen av nämnden. Ett område som poängteras i stadsrevisionens granskning är att nämnden mer aktivt bör säkerställa att även elever som lätt når målen får stimulans och stöd för att utvecklas så långt som möjligt. Förvaltningen konstaterar detta själva i sin kvalitetsrapport, där det konstateras att huvudmannens fokus på att få även elever som har lätt för att lära att nå så långt som möjligt inte är tillräckligt framträdande. Utifrån ovanstående resonemang och tillsammans med övriga redogörelser i detta avsnitt, görs därmed bedömningen att nämndens verksamhet under året inte varit helt ändamålsenlig. Det finns goda förutsättningar, genomarbetade strukturer och goda exempel, men ännu återstår arbete för att uppnå likvärdighet för samtliga elever, oavsett vilken skola de går på eller på vilken nivå de presterar. 15

Under denna rubrik görs bedömning av nämndens ekonomiska resultat utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att utfallet är inom de ekonomiska ramarna. Nämnden redovisar ett överskott med 43,6 Mnkr jämfört med budget för helåret 2016. Följande resultat samt avvikelse i förhållande till budget redovisas för nämnden 2016: Tabell 2 resultaträkning, Mnkr Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Intäkter 3 745,7 3 548,4-197,4 Totala intäkter 3 745,7 3 548,4-197,4 Personalkostnader -2 435,3-2 288,0 147,3 Övriga kostnader -4 951,0-4 857,7 93,3 Avskrivningar -29,5-29,6-0,1 Totala kostnader -7 415,7-7 175,2 240,5 Nettokostnad -3 670,0-3 626,9 43,1 Kommunbidrag 3 674,3 3 674,3 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader -4,3-3,8 0,5 KB & finansiella poster 3 670,0 3 670,4 0,5 Resultat efter KB & fin poster 0,0 43,6 43,6 Resultat 0,0 43,6 43,6 Överskottet beror enligt nämndens rapportering huvudsakligen på att antalet nyanlända flyktingar varit lägre än förväntat. Efter att grundskoleförvaltningen prognostiserade överskott i delårsrapport januari-augusti beslöt nämnden att använda del av det då prognostiserade överskottet till kvalitetshöjande insatser under 2016. Nämnden beslutade bland annat att uppdra åt grundskoleförvaltningen att inhandla Chromebooks datorer till eleverna i årskurserna 2,5 och 8 med leverans under 2016 för motsvarande 20 Mkr. att uppdra åt grundskoleförvaltningen att utbetala ett engångsbidrag på 1000 kronor per elev till Malmös kommunala skolor och till fristående sko- 16

lor för elever i förskoleklass, grundskole- och grundsärskoleklass under höstterminen 2016 för att användas i skolan till kvalitetshöjande insatser. att uppdra åt grundskoleförvaltningen att utvärdera tidigare framtagna ansökningar för stimulansmedel samt att genomföra insatserna under 2016 enligt grundskoleförvaltningens bedömning. 17

Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Granskning av balansposterna visade på en felaktig avsättning motsvarande 2 Mnkr, vilken inte skulle ha belastat resultatet 2016. 18

I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. För revisorernas granskning av verksamhet, ekonomi, intern kontroll samt räkenskaper används följande bedömningar och bedömningskriterier: Ändamålsenlig verksamhet Tillfredsställande ekonomi Rättvisande räkenskaper Tillräcklig intern kontroll Nämndens verksamhet har bedrivits i enlighet med nämndens regle mente, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, sam aktuella lagar och riktlinjer. Nämndens verksamhet har bedrivits inom de av kommunfullmäktig beslutade ekonomiska ramarna. Nämndens bokslut är rättvisande och upprättade i enlighet med d kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Nämndens mål, uppdrag och ekonomiska ramar överensstämmer med fullmäktiges beslut. Nämnden har fastställt mätbara och uppföljningsbara mål i enlighet med fullmäktiges beslut. I enlighet med reglementet för intern kontroll samt tillhörande til lämpningsanvisningar har nämnden: säkerställt att verksamheten styrs i enlighet med beslutade mål, lagar, förordningar och andra regler samt har en tillförlitlig finansiell rapportering kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt säkerställer att fattade beslut verkställs och följs upp. som grund för den årliga planeringen, prioriteringen och uppföljningen av det interna kontrollarbetet genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. löpande följt upp det interna kontrollsystemet och antagit en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. löpande erhållit rapportering av resultatet från uppföljningen samt vid upptäckta brister förslagit åtgärder. Om granskningen utifrån bedömningskriterierna påvisar väsentliga avvikelser bedöms ovanstående områden som inte helt, alternativt inte, ändamålsenlig/ tillfredsställande/ rättvisande/ tillräcklig. 19

Grundskolan i Malmö stad Revisorskollegiet beslutade om att genomföra granskning av grundskolan i Malmö stad enligt revisionsplan 2016. Syftet med granskningen var att bedöma om rektorerna bedriver ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att uppnå de nationella målen och kunskapskraven samt att såväl hög- som lågpresterande elever får det stöd som de har rätt till enligt skollagen. Granskningen upphandlades externt och genomfördes av KPMG under hösten 2016. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisonsfrågor var att grundskolenämnden i Malmö stad arbetar ändamålsenligt och strukturerat med kvalitetsarbetet på ett sätt som ger skolenheterna förutsättningar för detta. Av rapporten framgick dock ett antal identifierade förbättringsområden och rekommendationer. - Grundskolenämnden bör analysera och följa upp att det finns förutsättningar för att bedriva en likvärdig utbildning inom stadens alla skolenheter. Nämnden behöver kraftfullare analysera och vidta åtgärder för att minimera resultatskillnader mellan skolorna. - Grundskolenämnden bör kontinuerligt följa upp att ändamålsenliga åtgärder kan vidtas/vidtas för elever i behov av särskilt stöd. - Grundskolenämnden behöver tillse att alla elever ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller särskilt de elever som lätt når målen. - Grundskolenämnden bör säkerställa att den studiehandledning på modersmål som ges tillgodoser elevens behov. - Grundskolenämnden bör fortsätta driva utvecklingsfrågor i syfte att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap. Huvudmannen bör utveckla en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors roll och uppdrag så att det finns en tydlighet i vad som förväntas av rektorerna. Grundskolenämnden ska kontinuerligt följa upp rektors förutsättningar och förmåga. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet 2016-12-14 och beslutade att översända rapporten till grundskolenämnden för yttrande. Grundskolenämnden yttrade sig 2017-01-25 med åtgärder. 20

Flyktingsituationen Revisorskollegiet beslutade om att genomföra granskning av flyktingsituationen enligt revisionsplan 2016. Syftet med granskningen var att bedöma Malmö stads hantering av flyktingsituationen utifrån följande tre områden: anpassning av nämndernas verksamheter, integration av nyanlända samt mottagande och integration av ensamkommande flyktingbarn. Granskningen upphandlades externt och genomfördes av KPMG under hösten 2016. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor var att granskade nämnder har hanterat flyktingsituationen väl utifrån de förutsättningar som varit. Nämnderna bedöms ha gjort erforderliga anpassningar av sina verksamheter för att hantera mottagandet utifrån förändrade volymer. Av rapporten framgick ett antal identifierade förbättringsområden och rekommendationer. Vissa riktade sig till grundskolenämnden: - Sociala resursnämnden, stadsområdesnämnderna Söder och Öster, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt grundskolenämnden behöver stärka sitt förebyggande arbete i syfte att möta identifierade stödbehov för såväl nyanlända som ensamkommande barn och ungdomar. Detta gäller såväl hälsofrämjande insatser som insatser för att öka egenförsörjning och inkludering i samhällslivet. - Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tydliga rutiner och strukturer för mottagande och inkludering av nyanlända elever. Respektive nämnd bör tillse att det finns en ökad samordning mellan nämndens inskrivningsenhet och mottagande skolor för att skapa en helhet kring elevens stödbehov. - Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör aktivt arbeta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom nämndens verksamheter, framförallt avseende behöriga lärare i svenska som andraspråk. - Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör säkerställa att den modersmålsundervisning och studiehandledning som ges tillgodoser elevens behov. - Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör säkerställa tillgången till lokaler för att möta framtida behov. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet 2016-12-14 och beslutade att översända rapporten till kommunstyrelsen, sociala resursnämnden, överförmyndarnämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads.- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt stadsområdesnämnderna Söder och Öster för yttrande. 21

Yttrandet skulle ge svar på vilka åtgärder kommunstyrelsen och respektive nämnd avser att vidta med anledning av de synpunkter, förbättringsområden och rekommendationer som redovisas i rapporten. Grundskolenämnden yttrade sig 2017-01-25 med åtgärder. Trygghet i Malmö Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet granskat om Malmö stad har en ändamålsenlig verksamhet avseende Malmö som trygg stad. Mot bakgrund av slutsatserna lämnades följande rekommendationer till grundskolenämnden: - Kontrollera att verksamheterna följer de råd som finns för att minska stölder och bränder på skolorna. - Förstärk samspelet mellan grundskoleförvaltningen, stadsfastigheter och stadskontoret för att få en bättre överblick över skadestatistik och gemensamma åtgärder för att reducera stölder och skadegörelse. Av grundskolenämndens yttrande framgår att nämnden instämmer i revisorskollegiets bedömning, men menar också att systematiken på säkerhetsområdet både inom grundskolenämnden och med andra berörda nämnder och verksamheter successivt utvecklas. 22

I denna bilaga beskrivs grundskolenämndens hantering av synpunkter i tidigare granskningar. Uppföljningen av tidigare granskningar visar att grundskolenämnden delvis åtgärdat de brister som framgick i granskningarna. Skola för elever med stora svårigheter (2015) Revisionskontoret granskade på uppdrag av revisorskollegiet under perioden april - augusti 2015 avseende den grupp av elever som placeras i särskild undervisningsgrupp. Skollagen anger att skolorna ska pröva mindre omfattande åtgärder innan beslut sker om placering i särskild undervisningsgrupp. Slutsatsen var att grundskolenämnden inte hade en tillräckligt ändamålsenlig organisation för att säkerställa att de elever som behöver kompensatoriska insatser av psykosociala skäl fick detta. Revisionskontoret lämnade ett antal rekommendationer till grundskolenämnden i rapporten. Grundskolenämnden yttrade sig och menade att revisionen hade identifierat ett antal viktiga utvecklingsområden. Förvaltningen har i februari 2017 lämnat följande besked vad gäller vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningen: - förtydligade rutiner för placering i särskild undervisningsgrupp - insatser för att tydliggöra ansvarsfördelningen i förvaltningen kring elever i behov av särskilda stödinsatser - översyn av s.k. resursskolor, anpassning till skollagstiftningens krav - omfattande skoljuridiskt stöd via förvaltningsjurister/myndighetsavdelningen - skolors arbete med extra anpassningar och särskilt stöd ingår i förvaltningens övergripande åtagande Synligt lärande 2016 och 2017 och följs upp genom tematiska kvalitetsbesök - grundskolenämnden följer årligen upp samtliga skolors resultatutveckling (t.ex. kunskapsresultat, enkätresultat, myndighetsärenden, frånvaro etc.), t.ex. i samband med presidiedialoger - utvecklingsinsatser för att främja närvaro, t ex: tematiska kvalitetsbesök kring frånvaro/närvaro; förvaltningsgemensamma rutiner för att främja närvaro, tydlig åtgärdstrappa vid elevfrånvaro - översyn och utveckling av IT-system för att bättre stödja skolornas och förvaltningens behov kontinuerlig uppföljning av regelefterlevnad kring återrapportering av delegationsbeslut 23

Skolinspektionen har under 2016 genomfört en nationell kvalitetsgranskning kring skolors arbete med extra anpassningar, som omfattat 15 skolor, varav fyra skolor i Malmö. För två av de fyra skolorna har skolinspektionen inte identifierat några utvecklingsområden i skolornas arbete med extra anpassningar. För de övriga två där det fanns utvecklingsområden, ska huvudmannen senast den 27 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats och hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten. Skolinspektionens regelbundna tillsyn har pågått under 2016. Av de 22 skolbeslut som fanns tillgängliga när detta skrivs, var det två skolor som fått föreläggande inom området extra anpassningar och särskilt stöd, samt två skolor som fått föreläggande vid vite. Fritidshem (2014) Fritidshemsverksamheten granskades under perioden april juni 2014. Mot bakgrund av iakttagna utvecklingsområden exempelvis inom ekonomi och personalområdena - rekommenderades grundskolenämnden ett antal åtgärder för att förbättra nämndens styrning av fritidshemsverksamheten; - Se över resursfördelningssystemet. Beakta elever med särskilda behov. - Följ tydligare upp personalresurserna. - Personalens kompetens bör utvecklas vidare. Medarbetarenkäten bör analyseras. - Enheter med stora elevgrupper bör uppmanas att särskilt redogöra för hur de erbjuder en verksamhet av god kvalitet. Beakta bland annat Skolinspektionens kritik om att Malmö stad inte har gjort tillräckligt mycket i kompensatoriska insatser. - Följ särskilt upp hur verksamheten är utformad för de äldre eleverna. Rapporten behandlades av revisorskollegiet 2014-09-24 och översändes för grundskolenämndens yttrande. Grundskolenämnden behandlade granskningsrapporten 2014-11-19 och bedömde att stadsrevisionen hade identifierat viktiga utvecklingsområden i sin granskningsrapport. Förvaltningen har i februari 2017 lämnat följande besked vad gäller vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningen: - utvecklingsplan för fritidshem 2014 - fritidhemsutvecklare anställda på PI Malmö - strukturersättning fritidshem införd fr.om. 2015 - särskild handlingsplan utifrån Skolinspektionens riktade tillsyn av fritidshemmen 2015 - fritidshemsutveckling ett av förvaltningens övergripande åtaganden 2016 - Skolinspektionsbeslut om att avsluta tillsynen med hänvisning till vidtagna och planerade utvecklingsinsatser våren 2016 24

- kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser genomförs för personal och skolledare med fokus på fritidshemmets uppdrag - särskilda insatser med anledning av läroplansförändringar kring fritidshem 2016 - nätverk för fritidshemsutveckling etablerade i alla utbildningsområden och på förvaltningsövergripande nivå - av förvaltningen framtaget stödmaterial för kvalitet och gruppstorlekar i fritidshem framtaget och pilottestas i samband med kvalitetsbesök våren 2017 - riktade insatser för att höja fritidshemmens kvalitet och säkerställa tillgång till högskoleutbildad personal i fritidshemmen genom satsning på förste fritidspedagoger samt genom vidareutbildning av barnskötare till fritidspedagoger, med start våren 2017 Tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet (2014) Under 2014 genomfördes granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet på uppdrag av revisorskollegiet. Det övergripande syftet med granskningen var att granska om produktion av byggnader för förskole- och skolverksamhet sker på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen visade på att produktion av byggnader för förskole- och skolverksamhet inte sker på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och ett antal förbättringsområden identifierades. Revisorskollegiet översände granskningsrapporten till kommunstyrelsen och de berörda nämnderna för yttrande. Av yttrandena framgick att kommunstyrelsen och de berörda nämnderna instämde i de slutsatser som framkom i granskningen. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av förbättringsområdena som identifierades i granskningen genomfördes 2015. Av inkomna svar framkom att granskningen har fått genomslag i kommunstyrelsen och de berörda nämnderna och att det pågår ett prioriterat arbete för att ta fram en mer ändamålsenlig och effektiv process för att få fram lokaler till förskole- och skolverksamhet. Bl.a. har kommunstyrelsen beslutat om en handlingsplan för arbetet med lokaler för förskole- och skolverksamhet, en beredningsgrupp har tillsatts, en utvecklingsplan för lokalförsörjningsprocessen har utarbetats och en kapacitetsutredning har genomförts. Vid uppföljningen 2015 konstaterades dock att arbete återstod. Stadskontoret inkom i mars 2017 med svar gällande vilka åtgärder som vidtagits under 2016. Av svaret framkom att: En modell över hur EY-rapportens åtgärdsförslag hänger samman med utvecklingsplanens sju delprojekt och i vilket delprojekt de olika åtgärdsförslagen kommer att omhändertas presenterades i mars. Ett första förslag på lokalförsörjningspolicy respektive riktlinjer för Malmö stads lokalförsörjning togs fram i april, som en delredovisning av delprojekt 2, 4 och 6. 25

Anvisningar till lokalbeställande nämnder inför framtagandet av Lokalbehovsplan för 2018-2027 togs fram i maj. Den strategiska lokalplaneringen delas in i tre olika planeringsfaser; lokalbehovsplanering, lokalresursplanering samt lokalförsörjnings-planering. Förslag på tidplan och årshjul (processkarta) för den strategiska lokalplaneringen för 2018-2027 togs fram som en del av delprojekt 3. Arbetet medframtagande av Lokalförsörjningsplan 2018-2027 pågår. Denna ska utgöra underlag till budgeten för 2018-2021. I september beslutade beredningsgruppen om ett utvecklingsuppdrag för att strukturera och packetera delprojekten i utvecklingsplanen. En reviderad tidplan för det fortsatta arbetet togs fram. Bemanning och arbetssätt för Beredningsgruppen beslutades. En särskild resurs avsattes på 30 % för att projektleda utvecklingsuppdraget. Arbetet har kontinuerligt stämts av med styrgruppen för investering och lokalförsörjning. Syftet med uppdraget är att färdigställa delprojekt 2-6 för att svara mot målet om en fungerande process som är ändamålsenlig och effektiv för Malmö stads försörjning av lokaler för förskola och grundskola. Fokus är lokalförsörjningsprocessen för förskola och grundskola, men idealiskt kan de framtagna resultaten också gynna lokalförsörjningsprocessen för all samhällsservice. Av svaret framkom vidare att målet har varit att dokumentation och beskrivning av riktlinjer och processer skulle ha varit klart under 2016 men att olika anledningar har gjort att tidplanen behövt förlängas. Nu är målet att ha det mesta av arbetet klart till halvårsskiftet 2017. Därefter vidtar implementering. Planen för samhällsservicens markbehov, PLASMA, antogs i november 2016. Efter det att Plasma varit på samråd hos nämnder och förvaltningar under 2015 gjordes ett omtag i projektet i ett förvaltningsövergripande arbete. Uppdraget begränsades och fokus lades på att beskriva planeringsriktlinjer i tidiga skeden. Även samutnyttjande och nyckeltal har lyfts fram i Plasma. Plasma omfamnade i sitt samrådsförslag delar av lokalförsörjningsprocessen. Det hanteras nu i detta utvecklingsarbete istället. Kränkande behandling (2013) Stadsrevisionen i Malmö genomförde 2013 en granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling. Skollagen ställer höga krav på aktiva åtgärder inom skolorna för att motverka kränkande behandling. Malmö stad har också antagit mål om att alla elever ska känna sig trygga. Granskningen genomfördes på sex skolor inom dåvarande stadsdelsfullmäktiges områden. Revisionen kom fram till följande slutsatser: - Säkerställ rapporteringen till huvudmannen - Se över IT-stödet - Förbättra för lärare och övrig personal att finna vägledande information 26

- Använd gärna det stöd som Barn- och elevombudsmannen respektive Diskrimineringsombudsmannen erbjuder - Säkerställ att eleverna kommer med överallt i arbetet med likabehandlings-planerna - Tag tillvara det material som finns i enkäter riktade till eleverna. Särskilt frågor som gäller upplevd trygghet. - Uppföljning och utvärdering av föregående års plan behöver förbättras. Grundskolenämnden yttrade sig 2013-10-23 avseende rapporten. Förvaltningen har i februari 2016 lämnat följande besked vad gäller vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningen: - Administrativ rutin vid kännedom om kränkande behandling inom grundskoleförvaltningen är framtagen och finns på Komin. Rutinen beskriver steg för steg hur anmälan och utredning ska hanteras. - Anmälan bör göras av personal till rektor senast nästa arbetsdag efter inträffad händelse. Rektors anmälan till huvudmannen bör göras senast andra arbetsdagen efter mottagen anmälan. Särskild blankett för anmälan är framtagen och finns på Komin. - Anmälan ska diarieföras på skolan. En kopia på anmälan skickas till utbildningschef och en till nämndsekreteraren för anmälan till grundskolenämnden. En förteckning över samtliga anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen under månaden tas fram för anmälan till nämnden. På dagordningen till grundskolenämndens sammanträden finns alltid punkten Anmälan till huvudmannen enligt 6 kap 10 skollagen. - Utredning om omständigheterna och eventuella åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden bör vara klar inom fem arbetsdagar. Särskild blankett för utredning är framtagen och finns på Komin. Skolan för in resultatet av utredningen på den sammanställning över delegationsbeslut som skickas in varje månad. - Vid utbildningstillfällen med rektorer och skoladministratörer tas alltid återrapportering av delegationsbeslut upp. Steg två när det gäller utredning om åtgärder vid kränkande behandling ska återrapporteras som delegationsbeslut. - Exempel på utbildningstillfällen: Utbildning för nya ledare, utbildning i dokumentoch ärendehantering för nya rektorer och nya biträdande rektorer, utbildning i dokument och ärendehantering för nya skoladministratörer och vid nätverksträffar för skoladministratörer i september gällande hur vi kan bli ännu bättre på att diarieföra våra ärenden. - Riktad utbildning på några skolor för att på uppdrag från utbildningschefen prata med rektor och/eller skoladministratören om diarieföring och återrapportering av delegationsbeslut. Vid dessa tillfällen har rutinen för anmälan av kränkande behandling tagits upp. 27

- Nya skoladministratörer får en introduktion i Platina av registrator. Vid dessa tillfällen påtalas vikten av att återrapportera delegationsbeslut och rutinen för återrapportering på KomIn visas. - Även myndighetsfunktionen genomför utbildningar ute på skolor, enligt önskemål från antingen utbildningschef eller rektor, när det gäller rutinerna kring 6:10- hanteringen. Skolinspektionens regelbunda tillsyn har pågått under 2016. Av de 22 skolbeslut som fanns tillgängliga när detta skrivs, var det fem skolor som fått föreläggande inom området trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, samt tre skolor som fått föreläggande vid vite. 28

Tabell 4.1: Personalstatistik Utfall 2015 Utfall 2016 Antal anställda omräknade till heltid 4 736 5 209 Kvinnor, andel i % 71,9 71,0 Personal med utländsk bakgrund, andel i % 29,1 31,3 Total sjukfrånvaro i % 5,13 4,9 Tabell 4.2: Betyg. Procent av eleverna som har nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 År 2012 2013 2014 2015 2016 Andel elever i Malmö (kommunala skolor) som nått målen 63 62 65 64 64 Om nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst 18 månader exkluderas, vilket är den definition av nyanländ elev som används i grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell, är andelen för 2016 69 procent. Andelen elever som nått målen (exklusive nyanlända elever) är drygt 72 procent om den nationella definitionen av nyanländ istället används. 29