Kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Delfinen

Kvalitetsredovisning Sörgården

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Svea Läsåret

Kvalitetsredovisning Sälen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Ängen Läsåret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Hajen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning Grodan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för EKORREN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Svea

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Solen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Solen Läsåret

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för MYRAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Myran Läsåret

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för MYRAN

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för RÄVEN

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för RÄVEN

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Snigeln Läsåret

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsredovisning

Kommentarer till kvalitetshjulet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Ängen Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Björkbacken, avdelning Kastanjen Läsåret

Kvalitetsredovisning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Senast ändrat

Transkript:

Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Rödmåla Åldersindelning (antal per födelseår): 13 barn födda 2011 9 barn födda 2012 Antal barn: 22 Antal pojkar: 11 Antal flickor: 11 Antal flerspråkiga barn: 12 Dessa språk är representerade: arabiska, somaliska, turkiska, ryska, albanska, kurdiska, tagalog. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat 2014 2015: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat 2015-2016: Barnintervjuer Demokratiska beslut Vi har gjort intervjuerna med barnen, men anser fortfarande att svaren inte alltid är relevanta och går att planera verksamheten utifrån. Vi har haft barnens val där barnen får välja vad de ska göra, barnen har fått vara med att rösta/fatta demokratiska beslut angående vilka leksaker vi ska köpa in. De har fått kunna påverka sin dagliga verksamhet genom att få välja ute eller inne lek. Kommentar [LA1]: Bra jobbat! Från Rött till grönt på båda!!!

Arbetsplan: Vi har fortfarande ingen rutin gällande detta. Kompetensutveckling (Skriv i punktform och antal medarbetare) Språkprojekt: 3 TAKK: 3 Brandutbildning: 1 Föreläsning modingarna: 3 Föreläsning effektiva kunskapsupplevelser: 3 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Normer och värden Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur vi ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med

normer och värden. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, hemkultur på olika sätt. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Vi har inte proriterat arbetsplanen på våra planeringar. Åtgärd: Vi bestämmer när på hösten och när på våren den ska ses över. För in i årshjulet och loggboken.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 4 5 0 0 Resultat utifrån genus: 4 av 6 flickor har svarat. 5 av 5 pojkar har svarat. Glada gubbar. Analys utifrån genus: barnen blir sedda och bekräftade individuellt och i grupp. Åtgärd: vi fortsätter att se och bekräfta barnen. Individuellt och i grupp. Utveckling och lärande Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Genom individuell dokumentation har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod.

6. Alla i arbetslaget har använt IKT sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med vårdnadshavarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm.

12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslaget har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. 16. Arbetslaget har vid behov arbetat efter planerna Att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun. 17. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal med

barnen. Analys: på nr: 13 tycker vi att vi är gröna men kan bli ännu grönare. Vi har synliggjort mycket mer än tidigare. 16: Vi ser över handlingsplanen på planeringen den 30/8. Åtgärd: anställd språkstödjare. Skapa en pedagogisk miljö i hemmet utifrån mångkulturellt perspektiv. Vi använder Tema modersmål från skolverkets hemsida. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 3 3 0 0 Resultat utifrån genus: kan inte se utifrån kön se att vissa intressen dominerar. Det är mer individuellt och utifrån dagsformen. 3 av 6 flickor. 3 av 5 pojkar har svarat. Glada gubbar. Analys utifrån genus: pedagoger erbjuder lärande situationer. Uppmuntrar barnens nyfikenhet och tar vara på deras frågor. Åtgärd: Vi fortsätter med intervjuerna. Vi tar hjälp av modermålsstödjare. Barns inflytande: Metod: Resultat 2014-2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnobservationer /barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler.

5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I den individuella dokumentationen har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: 4: formen diskussion är begränsad på grund av svårigheter att kommunisera verbalt. Beroende på olika förutsättningar att använda sitt språk. Åtgärd: 4: Använda språkstödjare. Avsätta tid för att arbeta med trivselreglerna. Använda konkret material. Positivt beteende i bild. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 2 1 0 0 Resultat utifrån genus: alla tycker att det får vara med och bestämma. Glada gubbar. Analys utifrån genus: 2 av 6 flickor har svarat. 1 av 5 pojkar har svarat. De har alla svarat lika.(inköp av leksaker) Åtgärd: vi forsätter att låta barnen vara delaktiga i inköp av leksaker och val av aktiviteter. (barnens val) Förskola Hem Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktionsmöte där man berättar om

förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till samtal två ggr per år och vid behov har telefontolk erbjudits. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal.

7. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. 8. Alla vårdnadhavare har erbjudits att delta i ett föräldraråd en ggr per termin. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning. 9. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 10. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. 11. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. 12. Arbetslaget har erbjudit modermålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmöte, inskolning och vid behov. Analys: För oss är det viktigt med ett gott samarbete och god relation till vårdnadshavarna. Vi bemöter vårdnadshavarna individuellt. Vi tänker på att använda ett trevligt bemötande, det vill säga respekt, och trevligt tonläge. Vi anser att ett gott samarbete med vårdnadshavarna även gynnar arbetet med barnen. Med trygga

vårdnadshavare får vi också trygga barn. Vi som pedagoger är goda förebilder för hur vi vill att vi ska bemöta varandra. Vi tror på att det skapar goda relationer. Åtgärd: Vi kommer att använda oss av modersmålsassistenterna vid samtal, för att vi anser att samtalen med telefontolk inte fungerat. Detta på grund av att telefonerna fungerar dåligt. (Högtalarfunktionen) Vi visar vårdnadshavarna lådan för synpunkter. Att vi anser det viktigt med positiv respons, men också saker de tycker kan förbättras. Vi lyfter också att det är ok att skriva på somaliska och arabiska då våra modersmålsstödjare kan översätta. Vi gör detta på informationsmötet för vårdnadshavarna. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har använt individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen.

5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: 2: vi gör saker i fel ordning. Vi har fortfarande inte knäckt koden. Processen är inte färdig. Till skillnad mot tidigare så har vi fått mer kunskap i detta ämne. Därför ser vi att vi har en del kvar att lära innan vi är framme. 4: saknas fortbildning för pedagoger. 6. vi har inte prioriterat tid för revidering. Åtgärd: 2: Prioritera tid för reflektion. Och ha dokumentationen som ett levande dokument på våra planeringar. Avsätta annan tid för sådant som kartläggning av barn och andra saker som inte hör till planering. Förslag till Blåmåla att boka regelbunden tid för att hjälpa varandra. Till exempel en gång i månaden. 4: Vi ser över ett TRAS område i taget. Vi trasar våra ansvarsbarn. Sitter uppe i alla rum. Byter område efter två veckor. 6: vi för in i loggbok och årshjulet när detta ska göras. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. ( De som är röda eller eventuellt gula, endast 2-3 åtgärder från hela kvalitetsredovisningen. 1. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 2. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med barnens hemspråk, hemkultur på olika sätt.

Handlingsplan (Beskriv hur arbetslaget ska arbeta för att få bättre måluppfyllelse): 1. Vi ser över ett TRAS område i taget. Vi trasar våra ansvarsbarn. Sitter uppe i alla rum. Byter område efter två veckor. 2. Vi kommer att jobba med bokprojektet, för att stimulera språkutvecklingen. Vi har modersmålsstödjare på arabiska och somaliska, som kan stödja de flerspråkiga barnen i sitt modersmål. Vi använder oss av Tema modersmål på Skolverkets hemsida. Vi skickar hem papper där vårdnadshavarna får berätta varför/hur barnet har fått sitt namn. Vi kommer även skicka hem papper där vårdnadshavarna får berätta om sin familj.