Patogena svampar (och närbesläktade)



Relevanta dokument
Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Putt GK G 07:

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Strategier mot skadegörare i ärter

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

När torkan kommer, bildar Pythiumsvampen vilsporer, så kallade oosporer, (Bild 1). Vilsporerna kan överleva i jorden under mycket lång tid, flera år.

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Att undvika gråmögel i tomatodling analysverktyg i förebyggande syfte

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Biologisk markkartering

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Potatiskräfta och rotgallnematod

Personalkostnadsanalys VGR:s sjukhus

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Skäm bort dig själv och din trädgård

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Upptining och förvaring av plantor före plantering

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Kommunledningskontoret

Integrerat Växtskydd i praktiken

JUL Stockholms läns landsting i (D

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Alternariaförsök 2013

Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018

Skogsskötsel och svampskador en översikt

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer:

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampsjukdomar i maltkorn

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Årskort Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet Sammanfattning och slutsatser

- skörden blir bara bättre!

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

Ljus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Tekniska kontoret Uddevalla Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät

Rutiner för odlingsenhetens växthus

SEPTEMBER. 13.sep h. onsdag 7.sep onsdag 14.sep onsdag 21.sep

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Skjutledare. Jullov. Jullov Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson Simon Jonsson

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Veckorapport - Linköping vecka 22

Växjö möte 4 december 2012

Växjö möte 3 december 2014

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Tillväxtreglering utan kemikalier

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Transkript:

Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Svampsjukdomar Svampangrepp uppstår när följande förutsättningar samtidigt är uppfyllda: Svamp smitta Mottaglig planta Lämpliga infektionsförhållanden

Här börjar angreppet... Skickar små proteiner groddslang hyf Kutikula hyf Hur lång tid till synliga symptom kan variera från dagar till månader

Svampar- det vi ser + YTA Konidier-könlöst bildade sporer Syns i mikroskop mycel

Former av överlevnadsorgan Fusarium, Chalara-klamydosporer Gråmögel, Rhizotonia- sklerotier Pythium, Phytophthora, bladmögel-oosporer Verticillium-mikrosklerotier Mjöldaggsarter, Rhizotonia-mycel (hyfer) i växtrester Obs! De flesta kan leva flera år utanför värdväxt eller i växtrester! Mekanisk rengöring- Hetvatten 70ºC 60ºC 50ºC Fusarium, gråmögel Pythium, Rhizotonia

Smittkällor 1. Frö eller småplantorlatent 2. Material som kommer i kontakt med plantorna 3 Svampen finns normalt i luften, Ex. >20 gråmögelsporer /m³ luft 4 Övrig inredning 5. Ytvatten från bäckar och åar 6. Orent substrat

Smittkällorna i praktiken Utifrån: Frö Plantdelar -allt! I egna odlingen: Eget modermaterial Vilformer skadegörare/sjukdomar Andra pågående kulturer Ogräs

Vidare spridning under odlingstiden Vatten-ovanifrån, underifrån, sidan, Bevattningsvatten (ytvatten) Luftströmmar (luftburna sporer:gråmögel, mjöldagg, rost, Fusarium) Ytor: Händer, fötter, redskap Organismer- Sorgmyggor, vattenflugor

Uteklimatet styr klimatet i växthuset

Ljuset Soltimmar enligt SMHI 350 300 250 antal solskenstimmar 200 150 100 50 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Lund Stockholm Umeå

Medeltemperatur

Kondensrisk- när? Temperatursänkning grader 3,5 3 2,5 2 1,5 Lufttemperatur 18 grader 1 0,5 0 80% /3,1 85% /2,3 90%/1,5 95%/0,8 100%/0 RH/ delta x Efter Grön Kompetens 2014 Kondensrisk = svamprisk (gråmögel)

Skillnad mellan bladtemperatur och daggpunktstemperaturº C Håll några grader högre bladtemp än daggpunkt Ex. Ex. gråmögel Bladtemp=daggpunkt

Luftrörelser Vanligt med luftbyte 1-2 ggr/tim Liten luftrörelse-svamprisk Fläktar, luftburen värme!

Mottaglig växt Växtart Sort Ålder Utvecklingsstadium

Rotsvampar Naturligt förekommande, nyttiga Balans Naturligt förekommande, -skadesvampar i vissa lägen. Exempel: Pythium Naturligt förekommande, mer aggressiva Exempel: Phytophthora

Höga krav på substratet: Rätt fördelning av stora (luft) och små porer (vatten, näring) Stabilt Bra dränering

Vattenstrategier i växthus Bra vattenkvalitet, så rent som möjligt Torka upp, men ej över vissnegränsen (STRESS) Undvik övervattning-syrebrist (substratval) STRESS

Sammanfattning: Patogena svampar gynnas av: Klimatet stillastående, fuktig luft, temp.stress ljusbrist Substratet för tätt, felaktig vattningsteknik Undvik extremer! Gödsling höga näringsnivåer farligt, fel ph

Gråmögel Många värdväxter Luftburna sporer eller systemisk (primula, sallat, rosmarin) Infektion: fritt vatten alt. hög RH>93% (min75%) Spor spor minst 3-4 dagar, snabbast vid 18-24ºC Startsignal: etylengas (växten, åldrande växtmaterial) Tätväxande sorter, N-gödsling över optimum, Ruttnande blad och växtdelar tas bort (obs när!) Ordentliga plantavstånd

Fusarium Värdväxter: många växtslag, ofta rotdöd Optimum 25-30 grader Stora mängder makro- och mikrokonidier, som är mycket små,. samt vilsporer. Ofta lång latenstid innan sjukdomsutbrottet, som ofta kommer vid blomningstid. Ta bort angripna plantor direkt. Noggrann rengöring.

Phytophthora-svamplik organism Värdväxter artspecifika (många arter) i alla stadier Optimum 15-25ºC Smitta: Oosporer, klamydosporer, sporangier (luften), zoosporer (några cm). Utvecklingstid sporangier 4-8tim, zoosporer 10-60 min OBS! Svår att bli av med, släng angripna plantor direkt, noggrann rengöring

Bladmögel- svamplik organism Obligat parasit, artspecialiserad Smitta i jorden eller växtdelar (oosporer, mycel) Infektion 4 tim väta, 7-20ºC, 85% RH Sporer bildas på natten, släpps på morgonen (!!!)

Obligata parasiter - på levande växtvävnad Mjöldagg Ofta artspecifik, sortberoende Sporer från levande vävnad, stor mängd konidier i luft, Vill inte ha fritt vatten efter groning Trivs bättre än andra svampar i torka och värme samt vid växlande temperaturförhållanden

Rostsvampar Värdväxter: Artspecifika, ibland värdväxling Smitta: Många olika sporformer, sprids bl.a.med luft

Kemiska preparat skonsamma mot nyttodjur Om behov av kemisk svampbekämpning: Aliette, Proplant Amistar, Signum, Topas

Tack för att ni lyssnade!