Missiv 2012-04-16 sid 1 (2) dnr 851-7679-11 dnr 851-340-12 Enligt sändlista Härmed ber vi er fatta beslut om att ställa er bakom (1) den nya regionala överenskommelsen om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland, Etablering i utveckling 2015 samt (2) den regionala avsiktsförklaringen kring mottagandet av ensamkommande asylsökande barn samt barn med uppehållstillstånd i Östergötland I oktober 2011 fick samtliga undertecknande parter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till en ny regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland, Etablering i utveckling 2015. Efter inkomna synpunkter har en reviderad version presenterats för Landshövdingens Integrationsråd den 13 mars för att nu beslutas av undertecknande parter. Länsstyrelsen fick den 15 december i uppdrag av samtliga kommuner att arbete fram ett förslag på en ny regional överenskommelse för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn samt barn med uppehållstillstånd i Östergötland. Förslaget presenterades för samtliga kommuner på Linköpings slott den 12 april. Efter vissa justeringar ställde sig samtliga bakom förslaget som nu ska beslutas av undertecknande parter. Vi ber er skicka beslut från den instans ni väljer som beslutsfattande i organisationen till Länsstyrelsen. Genom detta beslut visar ni att ni ställer er bakom överenskommelsen. Vid frågor var vänlig kontakta Pontus Karlbom, integrationssamordnare, pontus.karlbom@lansstyrelsen.se, 013-196358 eller Lisbeth Gustavsson, socialkonsulent, lisbeth.gustavsson@lansstyrelsen.se, 013-196290. Var vänlig skicka besluten till Pontus Karlbom, Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping. Elisabeth Nilsson Landshövding Mona Hallström Hjorth Enhetschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013-19 60 00 013-10 13 81 E-POST: WWW: ORGANISATIONSNUMMER: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland 202100-2270
sid 2 Bilagor Bilaga 1: Etablering i Utveckling 2015 Bilaga 2: Avsiktsförklaring för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn samt barn med uppehållstillstånd i Östergötland Sändlista Landstingsstyrelsen, Landstinget i Östergötland Förbundsstyrelsen, Regionförbundet Östsam Kommunsstyrelsen, Boxholms kommun Kommunsstyrelsen, Finspångs kommun Kommunsstyrelsen, Kinda Kommun Kommunsstyrelsen, Linköpings kommun Kommunsstyrelsen, Mjölby kommun Kommunsstyrelsen, Motala kommun Kommunsstyrelsen, Norrköpings kommun Kommunsstyrelsen, Söderköpings kommun Kommunsstyrelsen, Vadstena kommun Kommunsstyrelsen, Valdemarsviks kommun Kommunsstyrelsen, Ydre kommun Kommunsstyrelsen, Åtvidabergs kommun Kommunsstyrelsen, Ödeshögs kommun
ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland
Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanlända kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden och i samhället. En effektiv etablering bidrar till Östergötlands tillväxt genom att nyanlända kvinnor och mäns kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Vi, som ingått denna överenskommelse, tar ett gemensamt ansvar utifrån våra respektive roller och uppdrag. Ett gemensamt ansvar innebär att vi lyfter och uppmärksammar utvecklingsbehov, problem och utmaningar som vi möter. Vår samverkan ska präglas av öppenhet, dialog och delaktighet och har en regional ansats. Vår samverkan ska bidra till att vi utnyttjar länets befintliga resurser på ett effektivt sätt. Våra insatser ska utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Överenskommelsen sträcker sig över perioden 2012-2015. Målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända invandrare som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn samt ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. 1 Övergripande mål Målgruppen ska så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i Östergötland. Nyanländas anställningsbarhet ska öka och nyanlända kvinnor och män ska så snart som möjligt komma i kontakt med arbetsmarknaden. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Nyanlända pojkar och flickor ska få en skolgång som utgår från hans/hennes individuella behov och förutsättningar. Han/hon ska ha möjlighet till modersmålsundervisning och kunna ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid. För att nå målet ska samverkande aktörer utifrån sina respektive ansvarsområden och uppdrag verka för att professionellt stöd ges snabbt för att skapa bättre förutsättningar att nå målet. 1 Vad gäller samhällsorientering utökas målgruppen vid eventuellt regeringsbeslut om en utökad målgrupp av personer som ska erbjudas samhällsorientering ute i kommunerna.
Individ- och helhetsperspektiv Nyanlända män och kvinnor har ett eget ansvar för sin etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Nyanlända män och kvinnor ska ha ett reellt inflytande över sin etablering och kunna göra sina egna val inför framtiden. Samverkande aktörer har ett stort ansvar att sätta individen i fokus och se till att de insatser som står till buds matchar individernas varierande behov. För att en nyanländ kvinna eller man ska kunna ta ansvar, och få goda förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället, krävs även ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet innebär stödjande strukturer där individens behov och förutsättningar står i fokus samt att barn och familjeperspektivet beaktas när aktiviteterna i etableringen planeras. Överenskommelsen omfattar ett antal prioriterade områden inom vilka individen vanligtvis har behov av insatser och som kräver samverkan mellan ansvariga aktörer.
Mål 2015 Det övergripande målet är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Indikator: Andel nyanlända som efter avslutad etablering är självförsörjande genom förvärvsarbete, studier eller eget företagande För varje prioriterat område finns mål som beskriver ett önskvärt framtida tillstånd 2015. För att veta att insatserna leder rätt anges ett antal indikatorer för uppföljning. Utbildning & Praktik Det finns ett regionalt utbud av flexibel kommunal vuxenutbildning, SFI med olika inriktningar samt arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen, anpassade utifrån de nyanländas behov. Ansvariga aktörer samverkar på lokal och regional nivå, för att möjliggöra deltagande i andra etableringsinsatser. Nyanlända kvinnor och män kommer tidigt i kontakt med arbetsmarknaden genom arbetsplatsförlagd praktik. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra praktik inom så väl privat, offentlig som idéburen sektor. Indikator: Antal nyanlända som läser SFI på nivå A, B, C samt D Andel nyanlända inom respektive nivå som under det första året har uppnått godkända resultat Olika typer av SFI-inriktningar (bransch/yrke/akademiker etc) som erbjuds i Östergötland Andel nyanlända som läser yrkesinriktad, bransch- eller akademiker SFI Antal nyanlända som under sin etablering har deltagit i kommunalvuxenutbildning utöver SFI Antal nyanlända som har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning via arbetsförmedlingen Antal nyanlända som har genomfört en arbetsplatsförlagd praktik Samhällsliv Nyanlända kvinnor och män deltar i samhällsorientering på modersmål. Kommunerna samverkar för att möjliggöra att alla nyanlända oavsett boendekommun eller hemspråk erbjuds detta. Samverkan sker också kring att säkerställa att samhällsorienteringen håller god kvalité och präglas av dialog och diskussion. Den ideella sektorn, så som idrottsföreningar, kulturföreningar och andra, är en viktig samverkanspart i nyanlända kvinnor och mäns samt barn och ungas etablering i samhället på regional samt lokal nivå.
Indikator: Andel nyanlända kvinnor och män som har påbörjat eller redan avslutat samhällsorienteringen Språk som samhällsorienteringen erbjudits på Hur arbetar kommunerna, Arbetsförmedlingen samt Länsstyrelsen med att engagera idéburen sektor i etableringen av vissa nyanlända invandrare Boende Utifrån kompetens och bakgrund erbjuds nyanlända kvinnor och män bosättning där möjligheterna är goda för arbete eller utbildning inom pendlingsavstånd. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra för nyanlända att ha möjlighet att vara bosatt i en kommun, studera i en annan och arbete i en tredje. Vid behov genomförs särskilda insatser kring vidareflytt och marknadsföring av kommunerna i Östergötland. Indikator: Antal nyanlända som bosatts i respektive kommun Andel nyanlända som har anvisats boende via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg eller bosatt sig på egenhand i respektive kommun Andel nyanlända som har etableringsinsatser i annan kommun än hemorten Hälsa Tillgängligheten och omhändertagandet i hälso- och sjukvården är likvärdig i länet oavsett vilken kommun den nyanlända kvinnan, mannen, flickan eller pojken bosätter sig i. Vid behov erbjuds kvalitativa hälsofrämjande och rehabiliterande insatser som en del i den nyanlända kvinnan och mannens etableringsplan. Information om rätten till hälsoundersökningar ges av samtliga aktörer involverade under hela etableringskedjan. Samverkan sker kring att erbjuda nyanlända hälsofrämjande informationsinsatser kring; att hitta rätt i vården, egenvård, friskvård samt migration och psykosocial hälsa. Indikator: Andel hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i etableringsplaner, uppdelat kvinnor/män Andel nyanlända som på grund av hälsoskäl inte har en etableringsplan på heltid Andel hälsoundersökningar, uppdelat kvinnor/män samt flickor/pojkar
Barn och unga Nyanlända flickor och pojkar får en barnomsorg och skolgång utifrån deras individuella behov och förutsättningar. Nyanlända flickor och pojkar i skolålder har tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. Barn i förskolan har modersmålsstöd. Nyanlända flickor och pojkar erbjuds en fördjupat studie- och yrkesvägledning anpassad efter deras behov. Ansvariga aktörer arbetar aktivt med att utveckla skolformerna för sent anlända ungdomar som riskerar att inte klara de nationella målen. Indikatorer: Andel nyanlända flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning Andel nyanlända flickor och pojkar som deltar i studiehandledning på modersmål Organisation Landshövdingens Integrationsråd är ledningsgrupp för den regionala samverkan. I ledningsgruppen sitter representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget i Östergötland, Regionförbundet Östsam, Kinda kommun, Linköpings kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun och Länsstyrelsen. Syftet med ledningsgruppen är att på strategisk nivå diskutera och komma överens om insatser utifrån denna överenskommelse. I ledningsgruppen lyfts utvecklingsbehov, problem och gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända. De som sitter i ledningsgruppen ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Länsstyrelsen är sammankallande och ordförande för gruppen. Ledningsgruppens uppgift är bland annat att: Initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål Sprida kunskap och förankra initiativ och resultat till undertecknande parter Samråda med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor Årligen följa upp överenskommelsen och genomförda insatser Uppföljning Överenskommelsen och dess mål följs årligen upp med hjälp av indikatorerna, projektredovisningar och andra undersökningar samt målgruppens erfarenheter och upplevelser av etableringen i Östergötland. Länsstyrelsen ansvarar för att utifrån indikatorerna, i december varje år, samla in kvantitativa och kvalitativa redovisningar från ansvariga aktörer samt målgruppens erfarenheter och upplevelser. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa en årlig länsrapport som presenteras för ledningsgruppen i mars månad. Respektive part ansvarar för att ta fram underlag till rapporten. Revidering Överenskommelsen revideras vid behov och kan initieras av överenskommelsens parter.
1 2012-04-12 Regional avsiktsförklaring för mottagande av ensamkommande asylsökande barn samt barn med uppehållstillstånd i Östergötland Sverige har ratificerat FN-konventionen från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Det innebär ett åtagande att erbjuda människor från andra länder skydd från grova kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Sverige har även ratificerat FN:s barnkonvention, vilket innebär förbindelser om att ge de ensamkommande barnen samma rättigheter som varje annat barn som av något skäl, varaktigt eller tillfälligt, berövats sin familjemiljö. Kommunerna ska ansvara för boende och omvårdnad för de ensamkommande barnen, både barn som placeras på HVB, i familjehem samt i familjehem hos släktingar. Förutsättningar i länet I Östergötland finns ett väl utvecklat samarbete kring mottagandet av ensamkommande barn. Grunden till detta arbete lades i den regionala överenskommelse kring flyktingmottagandet i stort, som antogs 2004 och reviderades 2005 samt den avsiktsförklaring gällande ensamkommande barn som antogs i oktober 2009. Den nu framtagna avsiktsförklaringen ska ses som en utveckling av det arbete som har bedrivits sedan dess och ta sin utgångspunkt från tidigare överenskommelse och avsiktsförklaring. I en överenskommelse (IJ2008/2110/UF) mellan regeringen, idéburna organisationer samt SKL som antogs 2008 har fastställts en gemensam vision där arbetet ska präglas av samverkan mellan den idéburna och den offentliga sektorn. Den idéburna sektorn har en viktig roll i det gemensamma arbetet i länet kring mottagandet av de ensamkommande barnen. För att förstärka denna samverkan bör lokala samverkansavtal tecknas mellan den idéburna sektorn och de olika kommunerna i länet. Denna avsiktsförklaring är en ytterligare ambitionshöjning av arbetet kring mottagande av ensamkommande barn och innebär en förstärkning av arbetet, både kvalitativt och kvantitativt. Utgångspunkten är normalisering, integrering och ett likvärdigt mottagande av de ensamkommande barnen. Ett tydligt barnperspektiv ska vara vägledande, med beaktande av dessa barns särskilda utsatthet. Övergripande mål Genom att bedriva ett aktivt arbete med god kvalitet, utifrån barnens behov, ska länets kommuner öka sin kapacitet för att ta emot ensamkommande asylsökande barn samt ha en god beredskap för att ta hand om de barn som får uppehållstillstånd.
2 Mål för 2012-2013 Under innevarande år 2012 ska länets kommuner kunna öka sitt mottagande med totalt 15 asylplatser. Under 2013 ska mottagandet i länet öka med ytterligare 15 asylplatser. Under 2012-2013 ska antalet platser för barn med permanent uppehållstillstånd öka i den omfattning som motsvarar behovet utifrån ökningen av antalet asylplatser. Plattform för arbetet Denna avsiktsförklaring har arbetats fram i bred samverkan mellan Länsstyrelsen, Migrationsverket, Regionförbundet Östsam, länets kommuner, Landstinget samt idéburen sektor genom Röda korset, Rädda barnen och Östergötlands Idrottsförbund. Avsiktsförklaringen har förankrats hos samtliga kommunstyrelseordföranden i länets kommuner och därefter formellt beslutats i politiskt organ i respektive kommun. Avsiktsförklaringen utgår från att det i dagsläget är olika nivåer på åtagandena i länets kommuner. Målen för 2012-2013 gäller för länets sammanlagda åtagande och ska bäras av kommunerna i samverkan upp till att länets andel av det nationella behovet tillgodosetts. I avsiktsförklaringen ingår ett antal områden där berörda parter uttrycker en avsikt att sträva efter att uppnå de nedan angivna målsättningarna. Områden och mål Barnens skolgång och framtida försörjning Kommunerna ska erbjuda en skolgång som är anpassad efter barnets förutsättningar och behov, med de stödjande strukturer som behövs. Kommunerna ska i samverkan tillhandahålla den pedagogiska kompetens som krävs för att barnet ska kunna fullfölja sin skolgång. Varje kommun ska erbjuda övriga insatser som passar barnets behov i syfte att denne ska kunna utvecklas och förberedas inför fortsatta studier/arbete. De regionala riktlinjer som tagits fram ska fungera som ett stöd för kommunerna vad gäller bl.a. skolintroduktion, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål, studie- och yrkesvägledning, kartläggning av tidigare kunskaper. Barnens fysiska och psykiska hälsa Kommunerna ska tillförsäkra att de barn som placeras i familjehem hos släktingar får samma kvalitativa vård och fostran som övriga familjehemsplacerade barn samt att dessa familjehem erbjuds samma stöd som övriga familjehem. Dessa barns särskilda utsatthet ska på olika sätt beaktas, t.ex. vikten av att undvika onödiga separationer för barnen. Landstinget ansvarar för att hälsoundersökning erbjuds till barnen i direkt anslutning till ankomsten till kommunen.
3 Barnens fritid Den idéburna sektorn och kommunerna ansvarar för att erbjuda och tillgängliggöra fritidsaktiviteter för de ensamkommande barnen på samma villkor som för andra barn, oavsett boendeform. Målsättningen för den idéburna sektorn är att alla aktiviteter som görs i föreningslivet ska bidra till barnens integration i det svenska samhället. Den idéburna sektorn har ett ansvar för att bjuda in de ensamkommande barnen till olika fritidsverksamheter på ett sätt som uppmuntrar till delaktighet. Länsstyrelsen ansvarar för att skapa förutsättningar för en förstärkt samverkan mellan kommunerna och den idéburna sektorn. Utslussning 1 från boende/familjehem Kommunerna ansvarar för att de personalgrupper som arbetar med ensamkommande barn har tillgång till olika former av metodstöd i arbetet kring utslussning av barnen. Kommunerna ska eftersträva en samverkan med den idéburna sektorn i samband med utslussning från boende/familjehem. Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla bostäder till de ungdomar som efter utslussning behöver ha ett eget boende. Kompetensutveckling Länsstyrelsen Östergötland och Regionförbundet Östsam ansvarar tillsammans för att samordna kompetensutvecklingsinsatser för berörda personalgrupper, överförmyndare, gode män och särskild förordnad vårdnadshavare. Kommunerna tar på sikt över det ekonomiska ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet kring kompetensutveckling av ovanstående grupper. Kommunerna tillsammans ansvarar för att ta fram och tillämpa en gemensam kravspecifikation för de gode män och särskilda förordnade vårdnadshavare som verkar i länet. Kommunerna ansvarar för att berörda personalgrupper har tillräckliga kunskaper i ämnet Mänskliga rättigheter samt om Barnkonventionen, för att kunna tillvarata barnens rättigheter. Uppföljning och utvärdering Kommunerna ansvarar för att de verksamheter där ensamkommande barn finns, bedrivs med god kvalitet samt att verksamheterna följs upp och utvärderas. Den ekonomiska delen av uppföljningen ska synliggöra kostnader för kommunens mottagande och därmed kunna bidra till ett effektivt utnyttjande av resurserna, med fokus på de ensamkommande barnens bästa. Organisation för det regionala arbetet Utvecklingsarbetet kring mottagandet av ensamkommande barn i Östergötland är en del av det regionala samarbetet kring nyanländas etablering. 1 Med begreppet utslussning avses de insatser som görs för den enskilde fram till dess att hon/han inte längre behöver ha några insatser från socialtjänsten.
4 Landshövdingens Integrationsråd utgör ledningsgrupp för det regionala samarbetet kring nyanländas etablering samt mottagandet av ensamkommande barn. I ledningsgruppen finns representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget i Östergötland, Regionförbundet Östsam, Kinda kommun, Linköpings kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun och Länsstyrelsen. Syftet med ledningsgruppen är att på strategisk nivå diskutera och komma överens om insatser utifrån denna överenskommelse. I ledningsgruppen lyfts utvecklingsbehov, problem och gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända. De som sitter i ledningsgruppen ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Länsstyrelsen är sammankallande och ordförande för gruppen. Ledningsgruppens uppgift är bland annat att: - Initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål. - Sprida kunskap och förankra initiativ och resultat till undertecknande parter. - Samråda med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor.