Begrepp, kriterier och arkitektoniska kvalitetsbedömningar Reza Kazemian och Magnus Rönn

Begrepp, kriterier och arkitektoniska kvalitetsbedömningar Reza Kazemian och Magnus Rönn Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH i Stockholm

Författare: Reza Kazemian och Magnus Rönn Titel på svenska: Titel på engelska, Concepts, Criteria and Quality Judgment in Architecture TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2008:2 ISSN 1402-7453 ISRN KTH/ARK/FP-08:02-SE ISBN 978-91-7178-916-7 Abstract This article percents experience from Finland. Architectural competitions have been institutionalized since the end of the 19:th century and they are an important part of the architect s profession. Despite this, there are few scientific studies made on this topic. Due to this, we hade done an Investigative survey in Finland. The article is based on interviews, studies of competition material and literature. A special follow-up has been made on the competitions held during the years of 1999 and 2000; to get a picture of to what degree the winning competition proposals have been implemented. Seven persons with first hand experience from competitions have been interviewed. They represent the architect s organization, the arranger and the competitors. The presentation of the results from the completed interviews follows the different stages in the competition process. From the initial stage of bringing forward a competition programme for the task, through the judging of the entries into the final stage of presentation of an opinion from the jury. The task of the jury in architectural competitions is to find the best proposal among the entries. The judgement of the entries is a process where the jury appoint good proposals. Competence and consensus are two essential factors that make the jury feel comfortable in the final choice of a winner of an architectural competition.

Förord Denna artikel har ursprungligen presenterats i en engelsk version vid en konferens i Uleåborg, Finland, 16-18 augusti 2007. Nu redovisas artikeln på svenska. Texten har genomgått några mindre språkliga förtydliganden. Konferensen i Uleåborg kallades Beyond Dichotomies och arrangerades av arkitekturavdelningen vid Uleå Universitet. Det är finska erfarenheter från arkitekturtävlingar som står i centrum för forskningsintresse i denna artikel. Texten bygger på en studie av tävlingsprocessen i Finland som genomfördes åren 2005-2006. Artikeln är en del av en större studie om tävlandet i Norden som utförts uppdrag av Statens Fastighetsverk. Bidrag till forskningsresor erhölls från Kulturfonden för Sverige och Finland. Studien om arkitekturtävlingar i Finland har utförts Reza Kazemian, Magnus Rönn och Charlotte Svensson. Studien gjordes i anslutning till forskningsprogram Kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning. 1 Det är ett forskningsprogram vid Arkitekturskolan i Stockholm som behandlar kvalitetsfrågor ur ett professionellt perspektiv. Magnus Rönn och Reza Kazemian 1 Forskningsprogrammet Kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning, dnr 2004-0139. Forskningsprogrammet finansieras av FORMAS, Vägverket, Statens Fastighetsverk, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Sveriges Arkitekter.

Innehållsförteckning Bakgrund och syfte, sid 1 Metoder och informanter, sid 2 Arkitektur och design, sid 3 Begreppet kvalitet, sid 4 Juryns ansvar, sid 7 Grundkriterier, sid 9 Bedömningsprocessen, sid 11 Tävlingsresultat, sid 15 Konklusioner, sid 17 Källor, sid 18

- 1 - Begrepp, kriterier och arkitektoniska kvalitetsbedömningar Bakgrund och syfte Denna artikel behandlar arkitekturtävlingar i Finland. Syftet är att beskriva, belysa och fördjupa kunskapen om hur kvalitetsfrågor prövas i arkitekturprojekt. Här finns en problematik som design, arkitektur och stadsbyggnad har gemensamt med andra konstnärliga prestationer. Nyckelbegrepp, grundkriterier, bedömningsprocess och juryutlåtanden står i centrum för intresset i artikeln. Resultaten bygger på tolkningar och analyser av intervjudata. Forskningsfrågorna handlar om hur juryn går tillväga för att komma fram till värdiga vinnare i arkitekturtävlingar. På vilka grunder utses förstapristagare? Hur värderas, prövas och rangordnas arkitekturprojekt? Hur gör juryn för att identifiera en bästa lösning på tävlingsuppgiften? Hur är bedömningsprocessen organiserad? Vilka skeden genomgår prisbelönta förslag? Arkitekturtävlingen är en över hundra år gammal institution av stor professionell betydelse för arkitektkåren. Årligen genomförs omkring 100 tävlingar i Norden. Finland och Danmark har flest tävlingar i Norden. Tävlingsinstrumentet förvaltas av arkitektorganisationerna. Arkitekturtävlingen är både ett sätt att få fram goda förslag på gestaltningsproblem och ett verktyg för upphandling av arkitekttjänster. Trots tävlingens långa historia och betydelse för arkitekterna finns det förvånansvärt lite forskning om hur juryn kvalitetsbedömer förslag och utser vinnare. Grundprincipen är att tävlingsbidragen prövas av en jury med företrädare för arkitektkåren och arrangören. Förslagsställarna skall vara anonyma för juryn. Bedömningen utgår såväl från önskemål och krav i tävlingsprogram som professionella föreställningar om kvalitet. Reglerna för arkitekturtävlingar i Finland håller på att omarbetas. Fortfarande gäller dock 1986 års regelverk jämte 1994 års revideringar som godkänts av Finlands Arkitektförbund och Finlands Byggherreförbund. Med arkitekturtävling avses i reglerna en tävling där två eller flera planerare samtidigt ombeds inkomma med förslag för projekt som hör till arkitektens verksamhetsområde (Regler för arkitekturtävlingar, 1). Det finns två huvudtyper av tävlingar: allmänna respektive inbjudna tävlingar. En allmän tävling är öppen för alla medan en inbjuden tävling gäller för ett begränsat antal deltagare. Anvisade tävlingsformer i reglerna är projekttävling, idétävling och två-stegstävling.

- 2 - Projekttävlingen ses som lämplig när uppgifter är att finna en lösning, som kan fungera som grund för fortsatt planering, samt en planerare för projektet (Ibid, 2). Idétävlingen rekommenderas för att kartlägga olika möjligheter att lösa uppgiften och att finna en principlösning som utgångspunkt för fortsatt planering och beslutsfattande beträffande projektet (Ibid, 2). Tävlingen behöver inte slutföras i ett steg, utan kan genomföras i två steg, där det andra steget är en fortsättningstävling i vilken antingen alla förslag eller de bästa förslagen från den första etappen deltar (Ibid, 3). Bedömningen av förslag i en arkitekturtävling görs på möten där endast jurymedlemmar, sekreterare och sakkunniga får närvara. Deltagarna har tystnadsplikt. Juryns uppdrag är att finna det tävlingsbidrag som bäst har löst uppgiften (Ibid, 11). Kvalitetsbedömningen avslutas med att juryn utfärdar en rekommendation om fortsatta åtgärder på basen av tävlingsresultatet (Ibid, 11). Då offentliggörs också namnet på vinnaren och hur prissumman fördelats på bidragen. Därmed har juryn slutfört sitt uppdrag. Pristagarna presenteras sedan på hemsidor och i tidskrifter tillsammans med juryutlåtandet. Metoder och informanter I sökandet efter kunskap om arkitekturtävlingar har en intervjuguide med öppna frågor använts, strukturerade efter tävlingsprocessens inledande programskede över till juryns avslutande utlåtande. Sju erfarna personer med förstahandskunskap av tävlingar har intervjuats. Utskrifter från intervjuerna har översänts till informanterna för justering av eventuella felaktigheter. Talspråket i intervjusituationen har i samband med utskrift och redigering fått en skriftspråklig karaktär. Det är fem män och två kvinnor i Finland som i artikeln förmedlar sina tävlingserfarenheter. Deras ålder varierar från 39 år till 74 år. Sammantaget har informanterna personliga erfarenheter från flera hundra tävlingar, både som tävlande och som juryledamot. Intervjupersonerna representerar tävlingssystemets tre viktigaste parter: tävlande arkitekter, arkitektförbundet och tävlingsarrangören. Två av informanterna är anställda av arkitektförbundet för att arbeta med tävlingar, Paula Huotelin och Pirjo Pekkarinen-Kanerva. Två informanter är praktiserande arkitekter som vunnit flera tävlingar, Teemu Kurkela och Jussi Murole. Tre informanter har erfarenheter av juryarbetet som företrädare för offentliga arrangörer, Mikael Sundman och Pekka Pakkala vid stadsbyggnadskontoret i Helsingfors samt Matti K. Mäkinen som varit generaldirektör för Byggnadsstyrelsen i Finland. Också dessa informanter har tidigare i sina professionella karriärer deltagit i tävlingar som praktiserande arkitekter. Det finns således en gemensam yrkeskultur i bakgrunden. Samtalen har förts ut-

- 3 - ifrån ett arkitekturperspektiv och det är arkitektkårens syn på tävlingssystemet som artikuleras i artikeln. Arkitektur och design Den inledande intervjufrågan handlade om relationen mellan arkitektur och design. Begreppen överlappar varandra och förstås på olika sätt. En orsak till oklarheten ligger i att designbegreppet expanderat och efterhand fått en vidare betydelse. Ett engelskt språkbruk har förts över till en svenskspråklig kontext. Så kallas till exempel arkitekturtävlingar för design contest i EUs upphandlingsdirektiv (direktiv 2004/18/EG). Bland informanterna finns två principiellt olika sätt att förhålla sig till begreppen arkitektur och design. I det ena perspektivet är design ett överordnat nyckelbegrepp. Arkitektur framträder då som ett specialfall av design. En av informanterna, som företräder detta synsätt, formulerar sig så här: Architecture is the design within built environment. Design is an overall term, which is a definition of careful consideration of any objects Architecture is one kind of design but design is more general and covering all kinds of products. Huotelin, 2006. För de flesta av informanterna representerar arkitekturämnet en överordnad helhet. Med hänvisning till Vitruvius ses arkitektur som en helhet av form (venustas), funktion (utilitas) och konstruktion (firmitas). Design däremot hör samman med formgivning, industriellt tillverkade produkter i mindre skala. Följande två intervjusvar är typiska för denna uppfattning: Design is more like designing an object, architecture is much larger, it is like urban design, talking and feeling what people want from their built environment. Design is more detailed. Architecture is larger, design is linked to it.... Pekkarinen-Kanerva, 2006. Arkitektur är det som lärs ut på arkitekturskolor. Arkitektur är en helhet av teknik, funktion och estetik. Design däremot är förknippat med konstindustriella saker, inredning och formgivna produkter i mindre skala som tillverkas i industrin. Sundman och Pakkala, 2006. När design uppfattas som formgivning pekar informanterna ut flera skillnader i förhållande till arkitektur. Det är skillnader som handlar om skala, livslängd, kvalitetsuppfattning och ansvar. Så här utvecklas synsättet av en informant: Arkitektur är i bästa fall något tidlöst. Den goda arkitekturen har eviga värden och ett bredare perspektiv. Design däremot leder tanken till något tidstypiskt och dagsaktuellt, till föremålens värld. Design är mer kortlivad än arkitektur. Design kommer och går medan arkitektur består design står för något

- 4 - produktorienterat. Arkitektur skulle jag inte vilja kalla för en produkt, även om ett hus kan vara en produkt. Mäkinen, 2006. Arkitektur är ett begrepp som har en vidare räckvidd jämfört med design Arkitektur handlar inte bara om att designa föremål utan är en mer omfattande och bredare verksamhet i samhället. Design är något som tillämpas på produkter eller föremål designföremål är ofta utförda i mindre skala... Det samhälleliga ansvaret för arkitektur är mera omfattande än för design. Arkitektur berör samhället i sin helhet. Mäkinen, 2006. design har en tydligare koppling till upplevelser och till upplevelseindustrin. Arkitekturen har också dragits åt det hållet, i synnerhet under de senaste åren, men har kvar en sida av brukskonst och ett vidare samhälleligt ansvar. Alla talar numera om upplevelser. Det ligger i tidsandan... Det är en tendens som kan ha bidragit till att yngre förmågor börjat se arkitektur och design som uttryck för samma företeelser. Mäkinen, 2006. Design och arkitektur motsvaras av två olika yrkeskulturer som i Finland har tilldelats var sitt program av regeringen: Finlands Arkitekturpolitik respektive Design 2005! Det nationella designprogrammet speglar en begreppslig förskjutning mot en förståelse av design i ett ekonomiskt sammanhang med ett ökat intresse för marknadsföring och export. Design contest har i den finska upphandlingsprocessen översatts till formgivningstävling (Handels- och industriministeriet 2003). Det är också den synen på designbegreppet som en majoritet av informanterna har. Design uppfattas som formgivning av produkter. Arkitektur däremot ses som ett bredare och mer mångskiftande kulturellt präglat kunskapsfält. Informanterna menar att arkitektur berör miljön i sin helhet och refererar till samhälleliga ansvarsförhållanden. Platsen, skalan och livslängden är egenskaper som tydliggör skillnader mellan design och arkitektur i dessa två professionella praktiker. Begreppet kvalitet Kvalitet i arkitektur ses som något grundläggande positivt. Det är bra med kvalitet. Begreppet refererar både till tekniska och estetiska dimensioner. I den tekniska dimensionen är kvalitet en fråga om funktionella krav och kontroll av utförandet. Den estetiska dimensionen handlar om uttryck, intryck och värden. Begreppet har ett spänningsfält som sträcker från rationella överväganden till sinnesintryck med svårförklarade känslor och upplevelser. Informanterna lyfter fram sex perspektiv på kvalitetsbegreppet: 1. En övergripande helhet; arkitektonisk kvalitet står för en sammansmältning av tekniska, funktionella och estetiska dimensioner till en arkitektonisk helhet.

- 5-2. Ett konfliktfyllt begrepp; arkitektonisk kvalitet innefattar två motstridiga synsätt. Dels rätt kvalitet som handlar om uppfyllande av krav. Dels god kvalitet som hänvisar till arkitekturens estetiska värden/dimensioner. 3. En överraskande upplevelse; arkitektonisk kvalitet innehåller en omätbar storhet, ett moment av överraskning och mystik. 4. Ett uttryck för gillande; arkitektonisk kvalitet finns i miljöer som tilltalar människor och som blivit utpekade av professionellt duktiga arkitekter. 5. Tidlösa värden; arkitektonisk kvalitet visar sig i efterhand som långsiktiga värden som överlever arkitekturens skilda modeströmningar. 6. En praktisk fråga; arkitektonisk kvalitet är en fråga om praktiska och fungerande lösningar. Den första punkten speglar ett vitruvianskt perspektiv. Det är ett för arkitekter typiskt sätt att uppfatta arkitektonisk kvalitet som har djupa historiska rötter. Kvalitet i arkitektur är en helhet av form, funktion och konstruktion. Begreppet vilar i en 2000-årig tradition som visat sig vara en mycket livskraftig föreställning och som arkitekter ständigt återvänder till i sin retorik. Arkitektonisk kvalitet syns i sättet på vilket helheten är sammanfogad. Några informanter ser kvalitet som ett konfliktfyllt begrepp med två motstridiga dimensioner, en teknisk och en estetisk. I den tekniska dimensionen är kvalitet mätbara egenskaper och kontrollerbara krav. Rätt kvalitet föreligger då kraven är uppfyllda. Målet är noll fel. Kvalitet i den estetiska betydelsen betecknar däremot något bra och värdefullt, en passande lösning på ett gestaltningsproblem. God kvalitet betyder att miljön har tillförts ett arkitektoniskt värde. Gestaltningen är bra och stämmer på platsen samtidigt som lösningen vinner ett professionellt gillande från kollegor. Kvalitet i arkitektur inbegriper även en mystisk och svårförklarad storhet. Det finns ett moment av överraskning i kvalitetsupplevelsen som visar sig i vissheten av att ha funnit en vinnare i tävlingen. Trots att kvalitet i denna mening är mystisk, överraskande och svårförklarad menar informanterna att känslan kan vara tydlig och klar. Quality is about the perfection and satisfaction we receive of a product... Architectural quality for me is not only the quality of building, it is the design quality of it. Architectural quality has always been about making a surprise. It means a new kind of combination of traditional materials but they are set together in a way which cause feelings of satisfaction to one who is experiencing that space. Huotelin, 2006. Förmågan att identifiera kvalitet är en fråga om kompetens. Enligt informanterna kan kunniga arkitekter identifiera tävlingsförslag med hög arkitektonisk kvalitet. Juryn har normalt heller

- 6 - inga problem med att välja ut en tätgrupp för vidare prövning i tävlingen. Av detta skäl bör byggherrar, enligt informanterna, lita på omdömen från professionella jurymedlemmar. Två svar som belyser kopplingen mellan kvalitet och kompetens är: Arkitektonisk kvalitet som yrkespraktik är resultat av ett spjutspetskunnande som får sitt rätta värde i efterhand... Den subjektiva sidan av arkitektonisk kvalitet är ett uttryck för gillande. Arkitektonisk kvalitet har alla goda lösningar som uppskattas av professionellt duktiga arkitekter. Förslag som vinner en tävling kan ses som exempel på arkitektonisk kvalitet. De är bra lösningar på tävlingsuppgiften som blivit utpekade av professionella bedömare. Sundman och Pakkala 2006. På en grundläggande nivå handlar kvalitet om normer och krav som skall uppfyllas i byggandet. Men över denna nivå så finns det en märkvärdigt subjektiv sida som handlar om bedömningar, estetik och personliga insikter. Mäkinen, 2006. Men när kvalitet tillskrivs byggnader med bestående värden, som överlever tidens skiftande bedömningar, förs en osäkerhet in i processen. Det är först i efterhand, sedan tävlingsförslag genomförts, som kvalitetsfrågor i detta fall kan avgöras på ett säkert sätt. Kvalitet i arkitektur förvandlas därmed till en bedömningskonst som präglas av strategiska överväganden. Quality deals with aesthetic, utility, usability; it is an environment which just gets better and better year after year By better, I mean buildings and built environment that people do enjoy; people love it to be there or live in it. Pekkarinen-Kanerva 2006. Det finns en spänning i synen på teknik och estetik som påverkar hur kvalitetsfrågor avgöras i arkitektur. Spänningsförhållandet berör kärnan i kvalitetsbegreppet. Kan en jury mäta sig fram till en förstapristagare? Informanterna säger nej. För intervjupersonerna är kvalitet i arkitektur en bedömningsfråga. Det finns inget objektivt mått på god arkitektur. Så här formulerar en informant sin syn på kvalitetsbegreppet: Vi har arkitekter i Finland som kämpat hårt mot att tävlingsförslag skall utvärderas utifrån tekniska tabeller och poängsatta kriterier. Denna typ av utvärderingar av tävlingsförslag har också försvunnit och inte satt några djupare spår. Vi vann striden. Kvalitet är något mer än krav som skall uppfyllas. Efter ett tag insåg nog alla parter att arkitektoniska lösningar i tävlingsförslag inte kan avgöras enbart utifrån en mätbar synvinkel. Syftet med tävlingar är ju att åstadkomma god arkitektur. Mäkinen, 2006. Slutligen kan kvalitet vara en praktisk fråga. Denna uppfattning beskrivs så här: Quality is a practical question. It is difficult to separate different qualities from each other but still we can talk about architectural quality, technical quality or functional quality. For instance quality can be

- 7 - seen as practical that can be separated from architectural or functional. As architects we should be able to distinguish and include all these qualities and be more responsible to them as architectural quality as a whole. Kurkela och Murole, 2006. Juryns ansvar Juryn ansvarar för att tävlingen genomförs i enlighet med tävlingsreglerna. Tävlingsprogrammet tas fram av arrangören. Juryn brukar fastställa programmet på sitt första möte. Då är utrymmet för kompletteringar begränsat. Informanterna framhåller därför vikten av att juryn tillsätts så att ledamöterna får inblick i tävlingsuppgiften, kan påverka programarbetet och lämna synpunkter på de kriterier i programmet som skall styra utvärderingen av tävlingsbidrag. Att det ligger ett stort ansvar på ledamöterna i juryn är informanterna eniga om. Effekterna av genomförda tävlingar sträcker sig långt in i framtiden till följd av bebyggelsens livslängd. Det finns både ett individuellt och ett kollektivt ansvar. Men vari består ansvaret? Gentemot vem är juryn ansvarig? Vilka skyldigheter skall ledamöterna leva upp till? Enligt informanterna kan juryns formella och etiska ansvar i arkitekturtävlingar sammanföras i åtta moraliska åtaganden: 1. Regler och process; juryn skall se till tävlingsreglerna efterlevs, sätta sig in i programmet och bevaka att tävlingsprocessen hanteras på ett lämpligt sätt. 2. Val av vinnare; juryn måste anstränga sig för att hitta en lämplig förstapristagare i tävlingen. Det ligger i juryns uppdrag att försöka enas om en vinnare. 3. Beskrivning och presentation; arkitektdomarna skall redovisa tävlingsförslagen på ett rättvisande sätt för arrangörens ledamöter i juryn. 4. Rättvisande bedömningar; juryn skall bedöma tävlingsförslagen på ett sakligt och opartiskt sätt utifrån tävlingsprogrammet och dess bedömningskriterier. 5. Självständighet, samverkan och långsiktig samhällsnytta; juryns ledamöter skall försöka sammanfoga arrangörens önskemål med en samhällelig allmännytta. Ledamöterna skall inte lyssna på tillfälliga opinioner utan man skall göra självständiga bedömningar, identifiera långsiktiga värden och agera i samklang med övriga personer i juryn. 6. Motivering; juryn skall vara tydlig och motivera valet av pristagare/vinnare i juryutlåtandet. 7. Lojalitet; juryns beslut är kollektiva ställningstaganden. Enskilda ledamöterna får inte i efterhand kritisera enhälliga avgöranden. Den som är missnöjd eller upptäcker fel som

- 8 - inte rättas till efter påpekanden bör dra personliga konsekvenser av sina ståndpunkter och avgå som juryledamot. 8. Reservation; enbart den juryledamot som reserverat sig i juryutlåtanden har rätt att offentligt framföra avvikande åsikt mot valet av pristagare/vinnare. Juryledamöternas ansvar har flera sidor. För det första framhåller informanterna att juryn har ett ansvar gentemot arrangören (byggherren). Juryn skall bland tävlingsbidragen hitta en vinnare till tävlingsuppgiften utifrån tävlingsprogrammet. För det andra har arkitektdomarna i juryn ett professionellt ansvar för att det bästa förslaget utses till förstapristagare. För det tredje har juryn ett ansvar i förhållande till de tävlande arkitekterna. Bedömningen av förslagen skall vara opartisk och rättvis. För det fjärde har juryn ett ansvar gentemot den egna organisationen. Juryn skall följa fastställda tävlingsregler och beslut fattade av arkitektförbundet. För det femte uppger informanterna att det finns ett samhällsansvar som omfattar framtida användare av arkitektur. Det är ett övergripande ansvar för bebyggelseutvecklingen som arkitekter har som förvaltare av en profession. Följande fyra citat belyser juryns ansvar: In practical terms jury members can not choose or award an entry without selecting criteria which are set in the competition brief. The criteria are only the tools, which they have accepted in the competition brief. Other selecting criteria are not possible to use along the competition procedure. Of course, the independency is important. Jury members have to be independent and they have to work according to the rules already set up. Huotelin, 2006. We feel that we have a responsibility towards the clients who order the competitions, as well as to the users and people... When we select an entry we have to reflect the aspects and expectations that are mentioned in the programme. We discuss which entry best fulfills the requests that are reflected in the programme... The responsibility, in my opinion, lies on the future. Pekkarinen-Kanerva, 2006. I think the moral and ethic responsibility is to follow the professional ethical guidelines that affect the decisions. We have to be objective and able to answer the requirements from the jury and the professional members. It is quite the same responsibility that medical doctors have when deciding what is the best for the patients. They follow what they think is the right procedures and do not act outside it. Society and environment should be the ultimate goal of the ethical aspects of architecture. Kurkela och Murola, 2006. The jury has to obey the professional and ethic roles. That means that an architect has great responsibility towards the client and has to choose the best entry for his client. In other words it means that the jury must assume for a part of the client s responsibility. The client might not be aware of his own decisions. Huotelin, 2006.

- 9 - Grundkriterier Vad är det för kriterier som juryn lägger till grund för sin kvalitetsbedömning av tävlingsbidragen? Vid sidan av specifika programkrav, som varierar beroende på tävlingsuppgift, finns det kriterier som hela tiden återkommer i juryns arbete med att identifiera goda lösningar. Vi kallar dessa generella kännetecken på kvalitet för grundkriterier. Vilka kriterier lyfter informanterna fram som grundläggande vid bedömning av arkitektur? Hur används dessa grundkriterier i tävlingssammanhang? Juryn söker efter vinnare genom att rikta frågor till bidragen. Grundkriterier kan därför liknas vid nyckelfrågor som styr uppmärksamheten mot viktiga aspekter i gestaltningen. Av informanternas svar framgår att det finns en kärna av frågor, sex generella grundkriterier, som används i kvalitetsbedömningar av arkitekturprojekt: 1. Sammanhang och omgivning: Hur väl passar tävlingsbidragen till platsen? Hur förhåller sig förslagen till näraliggande bebyggelse och omgivande landskap? 2. Helhet och bärande idé: Hur har de tävlande löst tävlingsuppgiften i sin helhet? I vilken grad har ett starkt huvudgrepp och en tilltalande gestaltning kombinerats med krav på funktion, ekonomi och hållbarhet? 3. Entréförhållanden: Hur har de tävlande löst entrén till område och hus? Hur ser relationen ut mellan yttre trafikförhållanden och ett inre rörelsemönster i byggnader/områden? 4. Funktionellt upplägg: Hur har de tävlande utformat den rumsliga organisationen? Hur fungerar förslagen i förhållande till planerad verksamhet/ändamål? 5. Tekniska lösningar: Hur är tävlingsbidragens tekniska system utformade? Är tekniska lösningar säkra och byggbara? 6. Utvecklingsbarhet: Hur kan tävlingsbidragen vidareutvecklas? Går det bra att avhjälpa brister och förbättra lösningar utan att bärande idéer och inneboende kvaliteter i förslag förloras? Det första grundkriteriet handlar om hur väl förslagen passar på platsen. Att detta kännetecken är viktigt beror på att arkitektur har platsbundna kvaliteter med en lång livslängd. Stadsdelar, grönområden, torg, vägar och byggnader är inga flyttbara produkter. Av detta skäl får platsen och dess specifika förutsättningar en avgörande betydelse för kvalitetsbedömningar. Juryn söker efter förslag som förhåller sig till platsen på ett genomtänkt sätt. Kraften i den bärande idén bakom gestaltningen analyseras. Juryn frågar sig hur väl tävlingsbidragen stämmer på tomten, hur förslagen förhåller sig till en omgivande bebyggelse eller ett omslutande landskap. Förslagen undersöks genom frågor. Har byggnaden fått en bra placering?

- 10 - Passar volymen? Är formspråket lämpligt? Svaren på dessa frågor får juryn med hjälp av jämförelse och modeller. Förslagen testas i skalmodeller. Juryn har lättare att ställa klargörande frågor i anslutning till modellstudier jämfört med att läsa ritningar och tolka grafiska illustrationer. I modellerna ser juryn hur väl förslagen passar på platsen. Ögat levererar ett övertygande argument i kvalitetsbedömningar av arkitekturprojekt. Det sista grundkriteriet, förslagens utvecklingsbarhet, sätter framtiden i centrum för bedömningen. Brister i förslag som är lätta att avhjälpa skall inte tillmätas någon betydelse i bedömningen. Nu måste lekmännen i juryn lita på arkitekterna. För att kunna uttala sig om förslagens utvecklingsbarhet på ett trovärdigt sätt krävs yrkeskunnande. Bedömningen sker i två steg: Dels prövas föreslagen så som de föreligger i tävlingen. Dels undersöks om förslagen kan förbättras. Avsikten är att bidra till en god byggd miljö. Kvalitetsbedöm-ningen leder över till frågor om kvalitetshöjning. Eventuella detaljfel skall inte vara ett hinder för juryn i deras arbete med att finna en bästa helhetslösning. Det är förslagens förtjänster och möjligheten till vidareutveckling som enligt informanterna skall vara led-stjärnor för juryns kvalitetsbedömning. Utvecklingsbarhet är ett grundkriterium som tydligt lyfter fram behovet av en professionell arkitektkompetens i juryn. Ett svar som illustrerar problematiken är: Ja, vi har ju ett kriterium som heter utvecklingsbarhet/duglighet. Här handlar det om att se i vilken grad som förslagen kan vidareutvecklas och förbättras. Det är viktigt att de professionella ledamöterna i juryn (arkitektdomare) kan redovisa förslagens utvecklingsbarhet för övriga juryledamöter. Så kan det exempelvis vara viktigt att skilja mellan strukturella brister i förslag, som inte går att åtgärda hur man än vänder och vrider på saken, och brister i dimensioneringen av byggnadsdelar som kan rättas till utan större problem senare i genomförandefasen. I sådana frågor har naturligtvis alltid de professionella ledamöterna i juryn ett kunskapsövertag i bedömningen. Sundman och Pakkala, 2006. Det omtvistade kvalitetsbegreppet återkommer i synen på framtiden. Går det att mäta sig fram till en objektivt bästa lösning? Mått och mätprocedurer inger trovärdighet. Men är det meningsfullt att försöka mäta arkitektonisk kvalitet? Kan en vinnare räknas fram? Informanternas svar är nej. Det räcker inte med att uppfylla funktionella krav för att bli en vinnare. Arkitektonisk kvalitet måste vara något mer än noll fel. Juryns uppdrag är inte heller att söka efter felfria lösningar utan arbetet går ut på att finna det förslag som bäst svarar mot tävlingsuppgiften. Arrangören tvingas då att lita på det tränade ögat hos kunniga arkitektdomare. Goda förslag känns igen som intressanta lösningar på gestaltningsproblem. Bedömningen beskrivs så här:

- 11 - Tävlingsförslagen skall svara mot programmet och uppfylla programkraven. Så ser det enkla svaret ut. Men i frågeställningen ligger också en annan viktig bedömningsfråga: Skall juryn söka felfrihet eller granska tävlingsförslagen med hänsyn till deras kvaliteter. Är det minimering av programfel eller maximering av förtjänster som skall prioriteras. Det är många gånger en svår bedömningsfråga för juryn som kräver flera slag av överväganden. Sundman och Pakkala, 2006. Tidigare kunde det finnas listor med kvalitetskrav som fått procentsatser. Ett krav kunde till exempel motsvara 20% eller 30% av helhetsbedömningen. Men det går inte att arbeta på det sättet. Kvalitet i arkitektur kan inte vägas mot varandra på ett matematiskt sätt. Flera olika typer av kvalitetskrav måste jämföras med varandra när pristagare skall bestämmas. Samtidigt måste ju tävlingsförslagen vara ekonomiskt genomförbara. Men i slutändan bör förslagens fördelar vara viktigare än eventuella mindre programfel, som ju kan rättas till senare i projekteringen. Juryn skall försöka hitta den bästa lösningen på tävlingsuppgiften med hänsyn till förslagens kvaliteter. Sundman och Pakkala, 2006. Bedömningsprocessen Den tid som krävs för att genomföra en tävling varierar beroende på tävlingsform. Enligt arkitektförbundet tar det från 4 till 10 månader att slutföra en inbjuden tävling. Då har juryn 3-5 förslag att ta ställning till. En öppen tävling är mer tidskrävande och innehåller i genomsnitt 80 tävlingsbidrag. Genomförandet tar i detta fall från 7 till 11 månader. Redovisade tidsramar inbegriper programarbete, tävling och juryns behandling av förslagen. Enligt informanterna behövs det upp till fem jurymöten för att utse vinnare. Mellan juryns sammanträden förekommer informella arbetsmöten då ledamöterna träffas i mindre grupper för att tränga in i förslagen, bedöma deras kvaliteter och klargöra kvalitetsfrågor. Bedömningsprocessen innehåller urval, beskrivning, värdering och rangordning av tävlingsbidrag. Dåliga förslag sorteras bort. Goda lösningar lyfts fram. Ledamöterna i juryn pekar ut sina favoriter. Vanligtvis är det lätt att i öppna tävlingar komma fram till en handfull särskilt intressanta lösningar på tävlingsuppgiften. Svårigheter uppstår först i slutbedömningen. En lösning är sällan överlägset bäst på samtliga punkter. Det finns alltid flera goda lösningar på samma uppgift. Om det är svårt att enas skall juryn diskutera saken en gång till i syfte att uppnå konsensus. Det är ett tydligt råd från informanternas sida. Förblir juryn oenig är risken att tävlingsuppgiften förblir olöst. Juryns bedömning av tävlingsbidrag tar avstamp i tävlingsprogrammet och dess krav. Men hur går juryn sedan tillväga? Vilka steg ingår i bedömningsprocessen? Vad är det för kvalitetsfrågor som juryn diskuterar på sina möten? Informanterna ger en bild av bedömningen av tävlingsförslag som en process i sex avgränsade steg:

- 12-1. Inlämningskontroll; juryn börjar bedömningen med en formell kontroll. Tävlingsbidragen måste ha lämnats in i tid och uppfylla grundläggande kvalitetskrav för att få vara med i tävlingen. Enligt 10 i tävlingsreglerna skall ett tävlingsförslag diskvalificeras om det (a) inte håller sekretessen, (b) inte inlämnats i den ordning som tävlingsprogrammet anger, (c) av juryn enhälligt ansetts vara omoget eller (d) saknar handling som krävs enligt tävlingsprogrammet, såvida inte denna brist anses vara av sekundär betydelse. Enligt reglerna kan förslag diskvalificeras om namnkuvert saknas eller inte inlämnats inom föreskriven tidpunkt. 2. Arbetsordning och instudering; juryn bestämmer hur arbetet skall läggas upp och börjar bekanta sig med förslagen. Ledamöterna vandrar omkring i lokalen, enskilt eller gruppvis, för att studera de upphängda tävlingsbidragen. Vanligtvis tillsätter juryn arbetsgrupper inom sig för att specialgranska förslagen och förbereda kommande möten. Tävlingsuppgiften avgör behovet av arbetsgrupper och expertstöd. Det är främst i tävlingar om stadsplaner och specialbyggnader som juryn använder sig av experter. Kostnadskalkyler utnyttjas i slutbedömningen för att se om det finns några avgörande ekonomiska skillnader mellan tävlingsbidragen. 3. Urval och preliminär bedömning; arkitektdomarna (ledamöter utsedda av arkitektförbundet) i juryn gör en första kvalitetsbedömning av förslagen, ofta i samråd med tävlingssekreteraren. Det är en professionell värdering som utmynnar i ett urval av förslag som anses ha lämpliga lösningar på tävlingsuppgiften. Utvalda förslag redovisas för juryn i sin helhet. Bedömningen är preliminär och det finns inget som hindrar att ändringar görs i urvalet. Ledamöterna kan återta förslag som sorterats bort. Urvalet tas fram stegvis i en sökande process som i början är öppen till sin karaktär. 4. Presentation av intressanta tävlingsbidrag; arkitektdomarna i juryn gör en neutral och saklig beskrivning av utvalda tävlingsbidrag. Listan kompletteras vid behov efter diskussion i juryn. Ledamöterna lyfter fram sina favoriter. Därefter sker en värdering av utpekade förslag. Arkitektdomarna har ett särskilt pedagogisk ansvar för att lyfta fram goda lösningar och påtala brister. Det gäller att identifiera kvaliteter bakom grafiskt förförande presentationer av miljöer och befolkade fotomontage. En tätgrupp av förslag börjar nu utkristalliseras i arkitekturtävlingen. Ledamöterna går sedan tillbaka till sina arbetsgrupper och fortsätter sina granskningar av utvalda tävlingsbidrag.

- 13-5. Rangordning; nästa gång juryn träffas brukar det finns ett förslag till rangordning av tävlingsbidragen, som underlag för juryns diskussion. Kravet på att finna en vinnare leder till att ledamöterna tvingas till värderande omdömen. Också tvivel måste övervinnas. Ett skarp läge uppstår i juryn när ledamöterna avkrävs personliga uppfattningar. Särskilt svårt kan det vara att skilja på de bästa förslagen. Juryn skall väga in hur förslagen kan vidareutvecklas och gör en framtidsinriktad helhetsbedömning där man kan bortse från brister av detaljkaraktär. Ibland kallas experter in för att lämna kompletterande information innan juryn slutligt bestämmer sig för en vinnare. I öppna tävlingar skall juryn utse 1:a pris, 2:a pris, 3:e pris samt eventuella inköp och hedersomnämnanden. Prissumman skall sedan fördelas på pristagarna. I inbjudna tävlingar räcker det med att utse vinnare eftersom deltagarna får samma ersättning. 6. Beslut och arkitekturkritik; juryn avslutar kvalitetsbedömningen med att utfärda en rekommendation till arrangören och redovisa vinnare, pristagare och tävlingskritik. Juryutlåtandet innehåller två typer av tävlingskritik: Dels en allmän kritik av tävlingen. Dels en individuell kritik av prisbelönade arkitekturprojekt. Juryn tar ibland upp så många brister i vinnande förslag att valet framstår som förvånande. Men kritiken skall läsas som råd inför ett kommande projekteringsuppdrag. Det är kritikens framåtblickande funktion som gör att juryn lyfter fram oklarheter och brister i det vinnande förslaget som behöver bearbetas i genomförandefasen. Beskrivningen är en modell som anger hur bedömningsprocessen är organiserad i tävlingar, men också hur bedömningen bör läggas upp för att juryn bland förslagen skall finna en vinnare, ett förslag som anses ha den sammantaget bästa helhetslösning på tävlingsuppgiften. Bedömningen börjar med en formell kontroll och avslutas med att juryn skriver ett utlåtande som innehåller beslut och tävlingskritik. Så här beskrivs bedömningsprocessens centrala skeden av informanterna: The architects usually make the first selection. All competitions have a working group from the jury members... In competitions dealing with urban design, we invited traffic engineers, and when it was the question of building design we always have the areas, volumes and the costs calculated by experts. Pekkarinen-Kanerva, 2006. Experts (will) always be engaged to help in the process of selection, in terms of evaluating the expenses, design and the question of fitting in local environment. Then the jury goes more deeply to distinguish the qualities and finally the finalists, the prize group, five entries. Normally we have the first, second and

- 14 - third prizes and two purchases... In some cases the winner pops up at the very last stage. Very soon we will be convinced that this is the one we want. Huotelin, 2006. To select the first five entries are often not so difficult. But the ranking of them takes time and requires thorough analyses. Sometimes it becomes difficult to decide among the best ones, especially when they vary a lot in terms of innovations, ideas and design solutions. Kurkela och Murole, 2006. Arbetet i juryn går till så att förslagen först hängs upp i en utställningshall... Sedan börjar juryn vandra runt i lokalen för att få överblick och skaffa sig en första uppfattning om tävlingsförslagen... Därefter samlas juryn och diskuterar sina intryck... Det vanliga är att ledamöterna efter ett tag lyfter fram några förslag som verkar ha intressanta svar på tävlingsuppgiften och som man vill diskutera vidare... Vid påföljande möten diskuteras förslagen, deras olika egenskaper värderas och prövas. Några förslag avlägsnas efter diskussion och nya förslag kan tas fram för bedömning och jämförelse. Det är en sökande process. Så småningom kommer juryn till en situation att det finns en tätgrupp kvar... Det är denna tätgrupp som juryn koncentrerar sig på för att få fram en vinnare bland förslagen. Nu sker en noggrann kvalitetsbedömning av tävlingsförslagen med utpekande av pristagare. Mäkinen, 2006. Kvalitetsbedömningen av tävlingsförslag ser en informant som utryck för arkitekturkritik. Det är ett synsätt som framhåller arkitekternas professionella ansvar för bedömningen: Jag ser bedömningen som en form av arkitekturkritik. För mej har alltid arkitekturens bedömningsfrågor varit viktiga. Juryns medlemmar - i synnerhet de professionella arkitektdomarna bör ha förståelse för och erfarenhet av arkitekturkritik. Den som professionellt uttalar sig om arkitektur har ett ansvar för bedömningen. Arkitekturkritik är ett sätt att komma närmare frågan om arkitekturens väsen. En utvecklad arkitekturkritik ställer krav på teoretisk bakgrund, som utgångspunkt för sättet att se på och bedöma arkitektur. Det är därför som jag menar att arkitekturkritik är av central betydelse för juryns värdering av tävlingsförslagen... Med det menar jag inte en granskning av förslag i plus eller minus, utan en bedömning genom dryftande av bedömningsfrågor och en objektiv arkitekturkritisk prövning av tävlingsförslagen. Mäkinen, 2006. Det finns naturliga spänningar i bedömningsprocessen eftersom ledamöterna i juryn har olika roller och representerar skilda intressen i tävlingen. Kravet på konsensus gör att skillnaderna måste överbryggas. Följande citat belyser problematiken: Det finns vanligtvis ingen oenighet i början av juryarbetet. Då är alla lite blyga och känner på varandra. Det är när man kommit en tredjedel på vägen som jurymedlemmarna börjar ge uttryck för olika åsikter, som leder till mildare eller starkare spänningar bland ledamöterna. Det är spänningar som brukar mjukna upp för att sedan återkomma i slutet när priser skall utdelas och vinnare utses. Den första punkten som det brukar finnas olika infallsvinklar på är funktionella frågor, hur byggnader fungerar. En annan fråga som lockar fram olika synpunkter är förhållandet till omgivningen i vilken grad som förslaget sticker ut eller underordnar sig omgivningen. Mäkinen, 2006.

- 15 - A typical disagreement is how to decide at this stage when an entry suggests too big and too costly designs. This is a usual and ongoing discussion. Kurkela och Murole, 2006. Frågan om praktiska lösningar eller nydanande arkitektur är exempel på oenigheter som förekommer i juryarbetet. Sedan kan det finnas olika uppfattningar i bostadsprojekten när frågan om normer kommer in i bedömningen... Just frågan om i vilken grad som ett förslag är utvecklingsbart är en återkommande diskussion i juryn där det kan finnas olika uppfattningar. Dessa diskussioner får ofta som konsekvens att arkitekterna får ett övertag i juryn. Lekmännen har inte möjlighet att göra samma professionella bedömningar då det krävs arkitektkompetens för att se förslagens utvecklingsbarhet. Kriteriet speglar en slags maktkamp i juryn mellan arkitekter och lekmän. Sundman och Pakkala, 2006. Tävlingsresultat Arkitekturtävlingar resulterar i pristagare, tävlingskritik och presentation av tävlingsbidrag. Tävlingsresultatet offentliggörs på hemsidor, via utställningar och i tidskrifter som Architectural Competitions in Finland och Arkitektnytt. Genom den offentliga redovisningen av juryutlåtande och prisbelönta förslag blir tävlingen en del av professionens kunskapsuppbyggnad. Det viktigaste resultatet för de tävlande ligger i valet av förstapristagare. Vinnaren får projekteringsuppdraget och möjlighet att förverkliga sina visioner. Men hur vet juryn att rätt bidrag vunnit? På vilka grunder kan en jury känna sig säker på att det är den bästa lösningen som premierats? Juryn söker sig fram successivt. Det är ett sätt hantera osäkerheten i bedömningsprocessen. Ledamöterna rekommenderas att vara försiktiga med att alltför tidigt fälla tvärsäkra omdömen. Vinnaren är resultat en förhandlingsprocess. Men vad är det som fäller utslaget och får juryn att känna trygghet i valet? Enligt informanterna är det vanligtvis lätt för juryn att hitta en handfull goda förslag till slutomgången i öppna tävlingar. Ett av dessa skall ses som bättre än sina konkurrenter. Valet granskas av kollegor, ger arbete åt förstapristagaren och formar framtida miljöer. Det är således angeläget att rätt förslag vinner. Informanterna menar att det är kompetens och konsensus som gör att juryn känner sig säker på att det är den bästa lösningen på tävlingsuppgiften som blivit förstapristagare. Svårare än så är det inte. Konsensus inger trygghet. Det är ett tecken på att juryn fullgjort sitt uppdrag på ett bra sätt. Reservationer däremot tyder på tveksamheter. En delat andrapris i stället för en vinnare kan leda till att arrangören börjar tvivla på tävlingsresultatet, även om orsaken kan spåras tillbaka till oklarheter i tävlingsprogrammet. Svårigheten finns i slutet av bedömningsprocessen när tätgruppen skall rangordnas. Särskilt besvärligt kan det vara att skilja ettan från tvåan. Om det råder oenighet framhåller informanterna vikten av att juryn på nytt går igenom rangordningen av tävlingsbidragen. Diskussionen måste få ta sin tid för juryn. En informant säger så här:

- 16 - The long process of the selection is also a help to get mature and find the right one. This is why I do not like the model practiced in Central Europe because the process is too short in time and evaluation is merely based on technical data... Comparison will take place during a long period and make the selection more mature. In plain words, the right entry just pops up at the end so all or the majority of the jury members do accept the winner. Huotelin, 2006. Tävlingsstatistiken visar att det finns en stark kultur av konsensus i Finland. Åren 1999-2000 genomfördes sammanlagt 66 tävlingar, 14 öppna tävlingar och 52 inbjudna tävlingar. Det är enbart i två öppna tävlingar som juryn inte kunnat enas om en vinnare. Om det sedan är rätt förstapristagare som blivit utsedda i övriga 64 fall kan diskuteras. Bland informanterna finns två olika förhållningssätt till konsensus. Dels framhålls att enighet förmedlar en känsla av säkerhet. Rätt vinnare har utsetts, varför det inte finns någon anledning till oro. Dels används oenighet som avskräckande exempel. Dessa två förhållningssätt hos informanterna kan illustreras med följand citat: I det fall som en enig jury ger ett första pris och rekommenderar genomförande av projektet så kan byggherren känna sig lugn och förverkliga planerna. Tävlingar ger i denna mening både trygghet och ett bra underlag för vidare åtgärder. Sundman och Pakkala, 2006. Det förekommer att flera förslag får dela på priset, men juryn bör inte ta sådana beslut... Ett av de värsta fallen var 1984 års tävling om Helsingsfors centrum, en tävling som jag en gång i tiden tog initiativ till. Juryn kunde inte enas om en vinnare i tävlingen. Situationen lämnades öppen. Det blev tre andrapristagare. Ingen fick jobbet. Det var en sorglig historia. Juryn måste undvika liknande situationer och se till att en vinnare utses i tävlingen. Mäkinen, 2006. När tävlingen är avgjord skall juryn skriva ett utlåtande, en rekommendation till arrangören. Utlåtandet skall innehålla två typer av tävlingskritik: Dels en allmän kritik av tävlingen i sin helhet. Dels en individuell arkitekturkritik av prisbelönta lösningar. Det är kritikens rådgivande och framåtblickande funktion som gör att juryn lyfter fram brister, oklarheter i vinnande förslag som behöver bearbetas. Avsikten är att bidra till ett bra slutresultat. Informanterna påpekar att juryn skall behålla ett kritiskt perspektiv och inte själv börja föreslå förbättringar. I samband med intervjuerna frågade vi om vad som kännetecknar ett bra utlåtande. Ett sammanfattande svar är att utlåtandet skall vara grundligt, tydligt och klart formulerat. Det får inte heller vara för långt. Avgörande är att arrangören får klart för sig vad som bör vara nästa steg på vägen till genomförandet. Informanterna förtydligar:

- 17 - Det viktiga är att juryn lämnar en rekommendation som anger hur arrangören bör gå vidare för att kunna genomföra bästa tävlingsförslag. Viktigt är också att juryn i sin rekommendation anger vad som behöver bearbetas i vinnande förslag och inte redovisar hur förslaget skall bearbetas. Det är annars ett vanligt fel i juryutlåtanden. Juryn skall peka på brister som behöver avhjälpas och inte själv börja förslå åtgärder. Det är arkitektens sak att i den fortsatta bearbetningen av förslaget redovisa hur problemen kan lösas. Sundman och Pakkala, 2006. Juryn skall skriva en utförlig, tydlig och klar rekommendation om hur fortsättningen på tävlingen skall se ut. Sedan tillkommer i öppna tävlingar att fördela prissumman... Slutligen skall juryn komma fram till vilka förslag som skall ges hedersomnämnanden Ett bra utlåtande skall till exempel ta upp förslagens anpassning till omgivningen, funktionella krav och förslagens arkitektoniska lösningar. Det kan gälla proportioneringen av fasader. Utlåtandet skall vara tydligt och klart formulerat. Mäkinen, 2006. Konklusioner Vi har i artikeln lyft fram design, arkitektur och kvalitet som tre centrala nyckelbegrepp. Avsikten har varit att belysa och fördjupa kunskapen om hur en jury med kvalificerade ledamöter går tillväga när de kvalitetsbedömer ett arkitekturprojekt. Vi har analyserat intervjudata för att förstå hur arkitekter uppfattar kvalitet i tävlingar. Slutsatsen är att kvalitetsfrågor prövas i ett spänningsfält som går från teknik och funktioner i förslag till estetiska upplevelser och framtidsbedömningar. Redovisningen av hur informanterna pratar om arkitektonisk kvalitet utmynnar i en begreppslig definition som innehåller sex perspektiv. Beskrivningen av språkbruket är en empiriskt prövbar hypotes. Det går således att testa sanningshalten i vårt sätt att definiera begreppet kvalitet i arkitektur och stadsbyggnad genom intervjuer med andra arkitekter. Vidare har vi presenterat en modell över hur kvalitetsfrågor avgörs i tävlingar. Arkitektonisk kvalitet ingår i en professionell bedömningspraktik som bildar utgångspunkt för en bedömningsteori. Modellen är ett första steg i teoriutvecklingen. I modellen har bedömningsprocessen delats in typiska skeden. Bedömningen framträder här som en löpande förhandling där dåliga förslag rensas bort och goda lösning pekas ut för fortsatt prövning. Juryn bedömer tävlingsbidragen utifrån specifika programkrav och professionella grundkriterier, frågor som ständigt återkommer när kvalitet i arkitektur skall identifieras. Både synbild, förnuft och känslor styr valet av vinnare i slutomgången. Juryns uppdrag är att bland bidragen identifiera ett förslag som har den bästa lösningen på tävlingsuppgiften. Men det finns alltid flera goda lösningar på gestaltningsproblem, varför bedömningsprocessen inbegriper en genuin osäkerhet. Vi har funnit att juryns tvivel överbryggas av kompetens och konsensus. Slutsatsen är att arrangörens företrädare normalt förli-