Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen
Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering av yrkesmässiga kompetensbehov Genomfördes av Utbildningsstyrelsen med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för identifiering av kompetensbehov (VOSE) under tiden 1.6.2008 31.5.2012. Målet var att utveckla en nationell modell för identifiering av kompetensbehov. Modellen omfattar: Prognosmetoder Prognosprocesser Prognosnätverk Ett system för kommunikation och information
Vilka kompetenser behövs i olika branscher och yrken nu, om 5 år, 10 år, 20 år? Inom yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen? Inom ungdoms- och vuxenutbildningen? En nationell modell för identifiering av kompetensbehov utvecklades 2008-2012 Val och avgränsning av bransch Bakgrundsutredningar om branschen Framtidsscenarier om branschen Framtida kompetensbehov, förslag för utvecklandet av utbildning Rapportering och informationsspridning
Förändringsfaktorer och drivkrafter för utveckling Finlands konkurrenskraft och den globala ekonomin Internationaliseringen Divergerande behov hos kunderna Klimatförändringen Mångprofessionalitet Innovationer, teknologisk utveckling Förändringar i arbetslivet IKT:s roll när det gäller att förändra arbetssätten Åldersstrukturen (tillgång till arbetskraft och föränderliga behov) Infrastruktur, samhällsstruktur
Framtidsscenarier för fastighets- och byggnadsbranschen 1. Tålamod är en dygd (Maltti on valttia) 2. Dream team 3. Moln på drift (Kauas pilvet karkaavat)
Scenario 1: Tålamod är en dygd Finlands konkurrenskraft växer sakta men säkert. Finland blir en förebild i kampen mot klimatförändringen och en föregångare i värmeisoleringsteknologin och överhuvudtaget i energieffektivt byggande. Den finska planeringskunskapen om hållbar utveckling exporteras både till närliggande områden och globalt. Investeringarna i fastighets- och byggbranschens forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar endast lite, men bruket av IKT fortsätter inom flera områden och förblir ett finskt kompetensområde. IKT genomsyrar fastighets- och byggbranschens alla områden. Den ekonomiska tillväxtens arbetskraft är utländsk. Kontrollen av den utländska arbetskraften blir en utmaning och organiserad brottslighet ökar. Invandringen ökar. Antalet pensionerade med betalningsförmåga ökar. Den åldrande befolkningens ökande antal andrabostäder samt distansarbetets växande betydelse. Samhällsstrukturer förändras och befolkningen koncentreras till regionala tillväxtcentrum.
Scenario 2: Dream team Finlands konkurrenskraft är på topp och ekonomin är stark. Finland är en modell för hållbar utveckling, det har investerats i energieffektivitet och en ny internationell företagsverksamhet har uppkommit inom branschen. Fastighets- och byggnadsbranschens spetskompetens värderas i högre grad. Finlands investering i undersökning och utveckling har hållits på hög nivå och investering i fastighets- och byggnadsbranschens undersökning och utveckling ökar. Euron har rasat i värde. Den finländska exporten frodas och det är rusning i trafiken till exporthamnarna. Finland har också blivit ett exotiskt resmål för rika asiater och turismens betydelse ökar. Tvärprofessionalism och användningen av IKT genomsyrar hela branschen. Den ekologiska konsumtionstrenden förstärks, kunder kräver bostäder och lokaler byggda enligt kriterier på hållbar utveckling samt infrastruktur. Förmögna och involverade/deltagande kunder. Fastighets- och byggnadsbranschen är en servicebransch. Samhällsstrukturen påverkas kraftigt av ekologiska värderingar. Koldioxidneutralitet är ett mål inom fastighets- och byggnadsbranschen.
Scenario 3: Moln på drift (Kauas pilvet karkaavat) Europa befinner sig i en svårartad ekonomisk kris. Exporten kraschar och byggande förvandlas till en nationell inre marknad. Finland är inte längre internationellt konkurrenskraftigt. Byteshushållning ökar och marknaden är delad itu, åt sig själv bygger man med talkokrafter och åt den minskande förmögna klassen med pengar. Nybygget sköts av de utländska företag som finns kvar. Kvantiteten på byggandet sjunker. Kvaliteten på byggandet sjunker. Arbetskraftens kompetensnivå är låg. Reparationsskulden ökar och infrastrukturen går om intet/vittras. Byggnadsbeståndet försämras. Fastighets- och byggnadsbranschen värderas lågt, kontrollen blir svagare och organiserad brottslighet inom branschen ökar. Storstädernas centrum förvandlas till slumområden eftersom reparationer och underhåll försummas. På landsbygden uppstår fristående ekosamhällen och på förorterna avskilda bostadsområden för välbärgade.
Exempel på allmänna kompetensbehov inom branschen Att förstå kundens behov och användarperspektivet Ledarskap och att behärska helheter Internationellt kunnande, språk och kultur Digital och teknologisk kompetens (bl.a. IKT, robotik och automatik) Klimatförändringen, energieffektivitet Mångprofessionalitet både på individ- och teamnivå Normer, regler, arbetssäkerhet, etik Kvalitetstänkande Krishantering
Projektets hemsida: http://www.oph.fi/utvardering_och_statistik/prognostiser ing/kompetensbehov/vose_projektet Rapporten (på finska): http://www.oph.fi/download/137252_kira_osaamistarve raportti_verkkoon.pdf