Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Relevanta dokument
Strategisk färdplan Kortversion

Statlig styrning med kunskap

Strategisk färdplan Reviderad 2018

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Nationella indikatorer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Antagen av Samverkansnämnden

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Kunskapsstödsutredningen

4. Behov av hälso- och sjukvård

Omvärldsbevakning landsting

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Svensk författningssamling

Prevention och behandling vid

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Vad händer på Socialstyrelsen?

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kort om Socialstyrelsen

Folkhälsa Fakta i korthet

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En god vård? SoS 2018

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Ohälsa vad är påverkbart?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Svensk hälso- och sjukvård

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

RMPG Hälsofrämjande strategier

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Tandhälsan i Värmland

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

En god vård? En sammanfattning för VGR

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Folkhälsorapport lsorapport 2009

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Om äldre (65 och äldre)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Utvärdering av vården vid stroke

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Transkript:

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08

Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och hälsa?

Strategisk färdplan 2017-2020

Instruktion Samordnade och stabslikannde Expert Bistå regeringen med underlag och expertkunskap. Ordförande i rådet för styrning med kunskap och huvudmannagruppen. Samordna insatser för barn och unga. Sektorsansvar funktionshinderspolitiken. Främja jämställdhet. Lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Kunskapsstöd till att hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Främja utvecklingen av metoder och arbetsformer i socialt arbete. Följa, analysera och rapportera om hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst. Följa forsknings- och utvecklingsarbete. Enhetliga begrepp, termer och klassifikationer. Ändamålsenlig informationsstruktur. Förvaltning och regelgivning Krisberedskap Behörighetsfrågor Officiell statistik Hälsodataregister Statsbidrag Föreskrifter och allmänna råd Tillståndsbeslut Katastrofmedicin och krisberedskap. Att expertis står till samhällets förfogande vid kriser och katastrofer. Medverka i krisberedskapssystemet och i totalförsvaret.

Förflyttningen Från Ettåriga regeringsuppdrag Planering Flerårshorisont Till Tolka regeringsuppdrag Tolkning Instruktionen Myndigheten SoS Perspektiv Förvaltningssystem Produktion Fokus Effekt/Nytta Betraktande Handlingssätt Stödjande

Våra utvecklingsområden 1. Samordnar nationellt och styr mot en god vård och omsorg 2. Jämlik hälsa, vård och omsorg 3. Kunskapsbaserad socialtjänst 4. Kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer 5. E-hälsa och välfärdsteknik 6. Effektiv myndighetsutövning 7. God krisberedskap

Jämlik hälsa, vård och omsorg

Jämlik hälsa, vård och omsorg Målet är att vi ska redovisa orsaker till ojämlikhet och ge stöd för att genomföra insatser för en jämlik hälsa, hälsooch sjukvård, tandvård och socialtjänst. Målet når vi bland annat genom att utveckla våra kartläggningar, jämförelser, riktlinjer, analyser och åtgärdsförslag så att de identifierar ojämlikhet och bidrar till ökad jämlikhet ha dialog med våra målgrupper, så att vår kunskap och våra produkter blir målgruppsanpassade och lättanvända.

Vad arbetar vi med för närvarande inom ramen för utvecklingsområdet? Särskilt fokus på tillgänglighet och patientsäkerhet samt vissa specifika områden som t.ex. förlossningsvården, psykisk ohälsa och tandvård Främja mötesplatser och dialog om frågor som berör analys, utvärdering och förbättringsarbete Läkemedelskostnadsprognos, NPS, standardiserade vårdförlopp, bättre resursutnyttjande, utvecklingsprojektet för process-id i vården Jämföra och analysera tillgång till vård och omsorg för olika grupper Förlossningsvården, kvinnor med ryggmärgsskada, läkemedelsbehandling, långvariga smärttillstånd, tillgång till LARO-behandling, placerade barns tandhälsa Gör en förflyttning från att konstatera läget till att peka på och ge fördjupad analys av orsaker till problemet och föreslå åtgärder. 2017-09-14

Fördjupade analyser - verktyg för att uppnå jämlik hälsa och omsorg Vad ligger bakom skillnader? Kan de förklaras? Vad är orsakerna till skillnader? Förslag till åtgärder? Statlig kunskapsstyrning och dialoger med huvudmän? 20xx-xx-xx

En jämlik hälsa?

Positiv utveckling men samtidigt fortsatta utmaningar inom folkhälsan Medellivslängden ökar Minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar och cancer Hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanor har blivit mer etablerat. Rökning och alkoholkonsumtion minskar i befolkningen men fler äldre har alkoholproblem Övervikt och fetma ökar Socioekonomiska skillnader kvarstår

Självskattat allmänt hälsotillstånd Andel med bra eller mycket bra hälsotillstånd Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förgymnasial, Kvinnor Eftergymnasial, kvinnor Förgymnasial, män Eftergymnasial, män Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten.

Vikten av hälsosamma levnadsvanor Den som har hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre Sunda levnadsvanor kan t.ex. förebygga 30 procent av all cancer Cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan kan tillskrivas ohälsosamma levnadsvanor Nio av tio är positiva till att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i deras levnadsvanor framför att få ett läkemedel utskrivet Totalt 97 procent kan tänka sig att lämna information om sina levnadsvanor Bara varannan kvinna och var tredje man anger att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor

Åtgärder till personer med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvården behöver vidareutvecklas

Åtgärder till riskkonsumenter i primärvården

Målnivåer (från nationella riktlinjerna för diabetes) Ytterligare 27,000 ska erbjudas hjälp med att sluta röka för att nå målnivån stop smoking. National target level: 95 %

Ökad psykisk ohälsa 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män beräknas få en depression någon gång i livet. Självrapporterade besvär av ångest bland unga Andel unga 16 29 år som upplevt lätta eller svåra besvär av ångest, 2004 2016. Procent 60 Det är vanligare att kvinnor upplever stress, sömnbesvär, trötthet och ångest. I åldersgruppen 16-29 år rapporterar 54 procent av kvinnorna och 33 procent av männen oro, ängslan eller ångest. 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lätta besvär, kvinnor Lätta besvär, män Svåra besvär, kvinnor Svåra besvär, män Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten.

Skillnader i tandvården Ungefär dubbelt så vanligt med sämre tandhälsa och låg tandvårdskonsumtion bland barn och ungdomar som har varit placerade Personer med högskoleutbildning besöker tandvården i klart högre utsträckning än vad personer med grundskoleutbildning gör. Både tandhälsa och besök i tandvården skiljer mycket åt mellan personer från olika invandringsländer.

En god vård?

En god vård? Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat kontinuerligt. I jämförelse med andra länder satsar Sverige relativt mycket som andel av de samlade resurserna. Flertalet av indikatorerna som avser hälsa och resultat kopplat till medicinsk kvalitet visar på kontinuerliga förbättringar och bra resultat i relation till andra länder. Flertalet indikatorer som avser tillgänglighet visar inte på samma goda utveckling eller resultat i förhållande till andra länder.

En god vård? Förtida dödlighet, genom ett urval orsaker som i hög grad bedömts vara åtgärdbara inom vården och ischemisk hjärtsjukdom, har fortsatt minska. Ingen minskning av antalet självmord kan ses för de senaste 15 åren. Män har en minskad dödlighet i KOL innan 80 års ålder medan kvinnor haft en ökad dödlighet, framförallt bland kvinnor med kortare utbildning. Överlevnaden vid cancersjukdom har ökat och både kvinnor och män har bra resultat i jämförelse med övriga norden. Fallskador ökar bland äldre och innebär en omfattande sjukdomsbörda och stora ekonomiska kostnader. Patienter med risk för stroke ges i ökande grad förebyggande behandling samtidigt som skillnaderna mellan län samt kvinnor och män har minskat.

Ojämlik vård - skillnader i hjärtsjukvården

20xx-xx-xx

Möjliga orsaker till den ojämlika vården Skillnader i vårdens organisation, skillnader i tillgång till utrustning och personal Vårdmötet resulterar i olika beslut Otillräcklig kompetens i den somatiska vården bidrar till skillnader mellan patienter med eller utan psykisk ohälsa Bristande kunskapsstyrning Vårdanalys, En mer jämlik vård är möjlig, 2014

Aktuella frågor och områden på myndigheten

Några aktuella frågor och områden Uppbyggnaden av huvudmännens kunskapsstyrningsstruktur Primärvårdens utveckling Den högspecialiserade vården Kompetensförsörjningen

Samverkan mellan vård och omsorg Ca en 1 miljon patienter/brukare har ett relativt komplext samordningsbehov Några grupper har särskilt behov av samordning, t.ex. placerade barn, sköra äldre, personer med psykisk ohälsa och personer med missbruk Finns brister i samordningen

Sluten vård Socialtjänst Sjukhusanknuten hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Primärvård

Forts Några aktuella frågor och områden Kommunala hälso- och sjukvården Missbruks- och beroendevården Våld i nära relationer

Frågor? och Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och hälsa?

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se