Dagvattenutredning för detaljplan Tråsättra 1:94 i Margretelund, Österåkers kommun

1 (23) Dagvattenutredning för detaljplan Tråsättra 1:94 i Margretelund, Österåkers kommun Täby 2016-10-07 MARKTEMA AB Johanna Rennerfelt Ärende nr 16080

2 (23)

3 (23) 1 SAMMANFATTNING Marktema har på uppdrag av BoKlok Housing AB/ Skanska utfört en dagvattenutredning för detaljplanområde Tråsättra 1:94 som ligger i Österåkers kommun. Planområdet är cirka 1 hektar stort och beläget i Margretelund i Åkersberga. Syftet med detaljplanen är att omvandla tomtmark som idag står outnyttjad (tidigare skola) till ett flerfamiljshusområde med 6 stycken flerfamiljshus. Dagvattenutredningen syftar till att ge en bild av vilka dagvattenflöden, föroreningshalter och föroreningsmängder som den planerade exploateringen ger upphov till och utreda fördröjnings- och reningsbehov av dagvatten inom planområdet. Därutöver ges förslag på hur dagvattnet kan hanteras och hur avledning av dagvatten från planområdet kan gå till. Det övergripande målet med utredningen är att flödena efter fördröjning inte ska öka jämfört med dagens läge, och att kvaliteten på dagvattnet som avleds från planområdet ska vara så bra att det inte riskerar att påverka recipientens status negativt. Resultatet av utredningen visar att flödena ökar efter exploateringen och att dagvattnet har ett reningsbehov då föroreningshalterna jämförs med Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp. Det beror på en ändrad markanvändning. Fördröjnings- och reningsåtgärder för dagvattnet föreslås därför inom planområdet innan anslutning till kommunala dagvattenledningsnätet. Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats till 30 m 3, då förutsättningen har varit att inte öka flödet jämfört med idag vid ett 10-årsregn med klimatfaktor. Föreslagen dagvattenhantering bygger på principen för öppen avledning i diken vilket resulterar i både fördröjning och rening av dagvatten. Takytor och parkeringsytor utgör en stor andel av planområdets hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att dagvatten från dessa ytor fördröjs. Dagvatten från tak på byggnader föreslås därför i första hand avledas ytligt via ränndalsplattor till planerade öppna diken. I de fall då takytor ej kan avvattnas mot diken föreslås istället avvattning till stenkistor för perkolation eller dylik lösning på fastighetsmark. Parkeringsytorna föreslås förses med genomsläpplig beläggning samt avvattning mot grönytor för en effektiv fördröjning och rening, innan anslutning till dagvattenledningsnätet. En nedsänkt grönyta planeras parallellt med Söralidsvägen som med rätt utformning utgör en större fördröjningsyta. Förutom ovanstående beskrivna lösningar föreslås också genomsläppliga beläggningar på gångvägarna intill flerfamiljshusen, avvattning av lokalgatan och GC-väg till öppna diken. Tillämpas dessa principer uppnås den fördröjning och rening av dagvattnet som krävs för att inte öka flödena eller riskera att påverka recipientens status negativt.

4 (23) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING... 5 4 Bedömning av behov att rena dagvatten... 6 5 OMRÅDESBESKRIVNING OCH MARKANVÄNDNING... 7 5.1 Områdesbeskrivning och markanvändning idag... 7 5.2 Jordlager... 8 5.3 Grundvatten... 9 5.4 Markföroreningar... 9 5.5 Recipient... 10 5.6 Planerad exploatering och utformning av området... 8 6 METOD OCH INDATA... 11 6.1 Flöden... 11 6.2 Föroreningar... 12 7 RESULTAT... 13 7.1 Flöden... 13 7.2 Behov av fördröjning inom planområdet... 13 7.3 Föroreningshalter och belastning från planområdet... 13 8 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET... 16 8.1.1 Sekundära avrinningsvägar... 18 8.2 Befintligt dagvattensystem... 18 9 Bedömd påverkan på nedströms liggande områden... 19 10 PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING... 19 10.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark... 19 10.2 Avledning av dagvatten från tak... 19 10.3 Genomsläppliga beläggningar... 20 10.4 Utnyttja grönytor för infiltration och fördröjning... 20 10.5 Vegetationstäckta gröna tak... 21 11 SLUTSATS... 22

5 (23) 2 BAKGRUND OCH SYFTE Marktema har på uppdrag av Skanska utfört en dagvattenutredning för området Kv. Tråsättra 1:94 i Åkersberga där detaljplanearbete pågår. Syftet med detaljplanen är att omvandla tomtmark som tidigare nyttjats som skola till bostadsbebyggelse bestående av flerfamiljshus. I föreliggande utredning redogörs för Österåker kommuns riktlinjer för hantering av dagvatten. Vidare beräknas flöden, föroreningshalter och föroreningsbelastning före och efter exploatering i syfte att klargöra eventuellt behov av fördröjning och rening av dagvatten. Ett principförslag för dagvattenhantering presenteras. I principförslaget framgår vilka dagvattenåtgärder som rekommenderas för planområdet och hur dagvattnet föreslås avledas från området och anslutas till kommunalt VA-ledningsnät. Principförslaget säkerställer att både fördröjning och rening av dagvattnet uppnås enligt gällande riktlinjer och krav i Österåkers kommun. 3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I detta kapitel redovisas de huvudsakliga riktlinjerna när det gäller hantering av dagvattnet som återfinns i Österåkers kommuns dagvattenstrategi (antagen år 2010). De huvudsakliga riktlinjerna för att omhänderta dagvatten i Österåkers kommun är enligt strategin att: Dagvattenhanteringen ska vara robust och uthållig Lokalt omhändertagande (infiltration) ska eftersträvas Källor till förorening ska identifieras och föroreningarna ska minska. I första hand eftersträvas reningsåtgärder vid föroreningskällan. Förorenat dagvatten ska så långt det är möjligt inte blandas med rent dagvatten. I den mån det är möjligt bör öppen dagvattenhantering eftersträvas både på kvartersmark och på allmän platsmark och diken bör användas för avledningen. Dagvattenhanteringen ska vara säker. Sekundära avrinningsvägar ska identifieras och säkerställas vid detaljplaneläggning. Dagvatten bör, i den mån det kan kombineras med övriga mål, användas i gestaltning för att höja de estetiska värden samt öka förståelsen kring vatten.

6 (23) 4 Bedömning av behov att rena dagvatten I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för dagvattenutsläpp. Tills vidare hänvisas till de förslag på riktvärden för dagvatten som är framtagna av Riktvärdesgruppen 1 i RTKs dagvattennätverk. Riktvärdena avser årshalter och är indelade i tre nivåer och två recipienttyper. De tre nivåerna: 1, 2, eller 3 är beroende på om det är ett direktutsläpp till recipient (1), utsläpp uppströms i ett delavrinningsområde (2) eller enskild verksamhetsutövare (3). De två recipienttyperna är mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (betecknas M) samt större sjöar och hav (betecknas S). I varje enskilt fall görs en bedömning om vilka riktvärden som ska tillämpas i aktuellt projekt. Figur 1 visar en schematisk bild över riktvärdesstrukturen. Figur 1. SCHEMATISK BILD ÖVER RIKTVÄRDESSTRUKTUR. KÄLLA: REGIONALA DAGVATTENNÄTVERKET I STOCKHOLMS LÄN. Rening av dagvatten ska företrädesvis göras så nära föroreningskällan som möjligt. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) syftar till en hantering av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. Detta ska i första hand åstadkommas genom infiltration eller perkolation inom tomtmark/kvartersmark och i andra hand genom lokal fördröjning av dagvatten som magasinering och flödesutjämning innan bortledning. 1 Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplaneoch trafikkontoret, 2009.

7 (23) 5 OMRÅDESBESKRIVNING OCH MARKANVÄNDNING 5.1 Områdesbeskrivning och markanvändning idag Planområdet ligger inom Österåkers kommun och är beläget i Tråsättra, en del av Åkersberga. Området avgränsas i sydost av Vitfåravägen, i sydväst av Söralidsvägen och utgörs av en före detta skola och skolgård. Skolbyggnaden är riven sedan flera år tillbaks och kvar finns parkeringsytor, asfaltsytor samt grönytor. Cirka halva tomten utgörs av hårdgjord yta i dagsläget. I Figur 2 visas en flygbild över aktuellt planområde innan planerad exploatering. Figur 2. FLYGFOTO ÖVER PLANOMRÅDET. PLANOMRÅDETS GRÄNSER ÄR MARKERADE MED RÖTT. KÄLLA: HITTA.SE Planområdet är beläget i en svacka och är omgiven av lokala höjdpunkter. Inom planområdet är markytan relativt flack med nivåvariation på +12 till + 16 meter över havet. Lägsta punkten återfinns i områdets centrala del och högsta i det nordöstra hörnet.

8 (23) 5.2 Planerad exploatering och utformning av området Den planerade exploateringen inom området omfattar 6 stycken flerfamiljshus i två våningar med totalt 42 lägenheter. Området innefattar också två större parkeringsytor i markplan, grönytor, lekplats (naturlek), gc-vägar och lokalgatan Vitfåravägen. Totalt är planområdet cirka 1 ha. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i Figur 3. Figur 3. PLANERAD EXPLOATERING AV OMRÅDET. ILLUSTRATIONSPLAN, DATERAD 2016-06-17. 6 Platsspecifika förutsättningar 6.1 Jordlager Enligt SGUs jordartskarta består marken inom planområdet av postglacial lera. Figur 4 visar SGUs jordartskarta för aktuellt planområde (inringat i figuren). Detta bekräftas också av den geotekniska undersökning som utförts inför exploatering. Jordlagerföljden består av fyllnadsmaterial (ca 0,5 m) som överlagrar lera (1,5 m torrskorpelera, 2,0 m lera) varvat med sand följt av morän på berg (3,0 m). En mer utförlig beskrivning finns att läsa i PM Geoteknik Margretelund, Sigma Civil (2016-09-09).

9 (23) Figur 4. JORDARTSKARTA ÖVER KVARTER TRÅSÄTTRA 1:94 ÅKERSBERGA. AKTUELLT PLANOMRÅDE ÄR INRINGAT I SVART. GULT OMRÅDE DOMINERAS AV POSTGLACIAL LERA. (KÄLLA: SGU) 6.2 Grundvatten Ett grundvattenrör installerades i samband med att den geotekniska undersökningen utfördes inom planområdet i slutet av augusti 2016 2. Grundvattenytan uppmättes ligga ca 2 meter under befintlig marknivå. Detta baserar på mätning utförd under ett tillfälle. För att få ett mer tillförlitligt resultat rekommenderas fortsatt mätning. 6.3 Markföroreningar Ingen miljöteknisk undersökning är utförd. Förekomst om markföroreningar är okänt, men då fastigheten tidigare har brukats som skola föreligger ingen större risk för att marken skulle behöva saneras på grund av kontaminerad mark inför bebyggelse. 6.4 Markavvattningsföretag Enligt uppgift från Roslagsvatten finns inga befintliga markavvattningsföretag inom eller i närheten av planområdet som bör beaktas i denna utredning. 2 PM Geoteknik. Geoteknisk undersökning inför nybyggnation. Margretelund. Sigma Civil. 2016-09-09.

10 (23) 6.5 Recipient Planområdet avvattnas mot recipienten Sätterfjärden och vidare ut mot Östersjön. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten Trälhavet, där Sätterfjärden ingår, är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) måttlig på grund av övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter samt förändrade habitat genom fysisk påverkan. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår god status. Ytvattenstatusen avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är dock Ej god. Figur 5 visar recipient vattenförekomsten Trälhavet som Sätterfjärden ingår i. Figur 5. VATTENFÖREKOMSTEN TRÄLHAVET SOM RECIPIENTEN SÄTTERFJÄRDEN INGÅR I. KÄLLA: VISS.LANSSTYRELSEN.SE

11 (23) 7 METOD OCH INDATA 7.1 Flöden Dagvattenflöden före och efter planerad exploatering har beräknats med dagvatten-och recipientmodellen StormTac. Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och årlig nederbörd i Stockholmsområdet. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 5, 10 år och 100 år med klimatfaktor på 1,11, 1,25 och 1,30. Det föreslagna dagvattensystemet ska klara av att hantera ett 10-årsregn med klimatfaktor. Att räkna med klimatfaktor innebär att det i beräkningarna tas hänsyn till förväntad klimatförändring med mer intensiva regn. Flödesberäkningarna utfördes för följande två fall: 1. Idag: Området som det används idag, det vill säga före exploatering. Markanvändning uppdelat på hårdgjord markyta där vägytan också ingår parkeringsytor, grusyta och grönyta. Dagens markanvändning har tagits fram utifrån inmätning 3 av området. Markanvändningen kontrollerades också vid platsbesök. 2. Plan: Planerad markanvändning efter planens genomförande. Markanvändning är uppdelat på takyta, hårdgjord markyta, stenmjölsyta, parkeringsyta och grönyta. Den planerade markanvändningen har tagits fram utifrån föreslagen illustrationsplan för området. Tabell 1 visar markanvändning och de avrinningskoefficienter som har använts som indata vid modelleringen av flöden i Stormtac. TABELL 1. MARKANVÄNDNING OCH TILLÄMPADE AVRINNINGSKOEFFICIENTER (ϕ) INOM PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANENS GENOMFÖRANDE SOM HAR ANVÄNTS SOM INDATA TILL FLÖDESBERÄKNINGARNA I STORMTAC. Markanvändning ϕ Idag, yta (ha) Plan, yta (ha) Takyta 0.9 0 0.19 Hårdgjord markyta inkl. väg 0.80 0.37 0.23 Grönyta 0.1 0.61 0.41 Grusyta 0.4 0.032 - Stenmjölsyta 0.6 0.097 Parkeringsyta 0.8 0.053 0.14 Total yta 1.06 1.06 Viktad ϕ för befintligt planområde = 0.36, viktad ϕ för planerad exploatering = 0.51. 3 Inmätning_Åkersberga_2016-07-01. Skanska.

7.2 Föroreningar Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för aktuella markanvändningar använts. Schablonhalterna utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Dagens markanvändning har hämtats från flygfoto samt platsbesök och framtida markanvändning har hämtats från illustrationsplan över området. 12 (23) I rapporten redovisas föroreningshalt (µg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderad substans, opolära alifatiska kolväten (olja) och Bens(a)pyren. För samtliga ämnen redovisas totalhalter. Föroreningsberäkningar har utförts för tre fall. För samtliga tre fallen avses föroreningshalter i dagvattnet i den punkt där dagvattnet lämnar planområdet. 1. Idag: Föroreningshalter och belastning för planområdet före exploatering. 2. Plan utan LOD: Föroreningshalter och belastning för planområdet efter planens genomförande- utan LOD. 3. Plan med LOD: Föroreningshalter och belastning för planområdet efter planens genomförande- med LOD i gata och kvarter. Tabell 2 visar markanvändning och avrinningskoefficienter som har använts som indata i modellering av föroreningar i Stormtac. TABELL 2. MARKANVÄNDNING OCH AVRINNINGSKOEFFICIENTER INOM PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANENS GENOMFÖRANDE SOM HAR ANVÄNTS SOM INDATA TILL FÖRORENINGSBERÄKNINGARNA I STORMTAC. LOD= LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN. Markanvändning Yta, hektar ϕ Idag Plan Utan LOD Med LOD Skola 1.06 0.45 - Flerfamiljshusområde 1.06 0.51 4 0.22 Framräknade årsmedelhalter har jämförts med Riktvärdesgruppens Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009, nivå 2M som avser ett utsläpp i delavrinningsområde uppströms utsläppspunkt i recipient. M tillämpas i detta fall då recipienten är en havsvik som bedöms som känslig recipient (och dessutom har måttlig ekologisk status). 4 I föroreningsberäkningen plan utan LOD användes den beräknade viktade avrinningskoefficienten för planområdet efter exploatering.

13 (23) 8 RESULTAT 8.1 Flöden Resultatet av flödesberäkningarna för hela planområdet visar att de dimensionerande flödena kommer att öka efter planerad exploatering. Detta kan förklaras med en ändrad markanvändning där en del av grönytan ersätts av hårdgjord yta, parkeringsyta samt gång- och cykelväg. Tabell 3 visar de beräknade dimensionerande flödena inom planområdet före planerad exploatering (idag) och efter planerad exploatering (plan) med klimatfaktor 1,11 på 5-årsregn och klimatfaktor 1,25 på 10-årsregn samt klimatfaktor 1.30 på 100-årsregn. TABELL 3. DIMENSIONERANDE FLÖDE (L/S) VID REGN MED ÅTERKOMSTTID PÅ 5, 10- OCH 100-ÅRSREGN, FÖR HELA PLANOMRÅDET FÖRE (IDAG)- OCH EFTER PLANERAD EXPLOATERING (PLAN). VID 5-ÅRSREGN ANVÄNDS KLIMATFAKTOR PÅ 1.11 OCH VID 10-ÅRSREGN ANVÄNDS KLIMATFAKTOR 1.25 OCH VID 100-ÅRSREGN 1.30. Idag Flöde (l/s) Plan Erforderlig fördröjning, l/s 5-årsregn m. klimatfaktor 1.11 77 l/s 110 l/s 10-årsregn m. klimatfaktor 1.25 120 l/s 160 l/s 40 l/s 100-årsregn m. klimatfaktor 1.30 240 l/s 340 l/s 8.2 Behov av fördröjning inom planområdet Behovet av fördröjning inom planområdet har beräknats med förutsättningen att inte öka flödena jämfört med idag (Qut från planområdet idag = Qdim idag för 10-årsregn). Detta torde vara motiverat då ingen känd översvämningsproblematik finns inom aktuellt område 5 som i sådant fall skulle motivera ännu hårdare fördröjningskrav. Tabell 3 visar att det är högre flöden efter exploatering (plan) jämfört med innan (idag). Det innebär att fördröjningsåtgärder behövs för att kunna efterleva kravet från Österåkers kommun att inte öka flödena efter exploatering. Beräkningarna visar att 40 l/s måste fördröjas inom planområdet vid ett 10-årsregn för att inte öka flödena. Den fördröjningsvolym som krävs för ett 10-årsregn med dessa förutsättningar har beräknats till cirka 30 m 3. 8.3 Föroreningshalter och belastning från planområdet Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och jämförelse med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2M presenteras i Tabell 4. Nivå 2M ska tillämpas då planområdet utgör ett delområde som inte har ett utsläpp direkt i recipient utan avvattnas i ett större ledningssystem till en mindre eller som i detta fall känslig recipient (havsvik). 5 Muntlig referens från Roslagsvatten, driftavdelningen och projekteringsavdelningen.

14 (23) Med vald markanvändning idag (skola) visar beräkningarna att föroreningshalterna generellt inte förändras i någon större utsträckning då området exploateras till ett flerfamiljshusområde. Detta beror på att schablonhalterna för skola och flerfamiljshusområde är desamma bortsett från kvicksilver. Föroreningsberäkningarna visar att i scenariot då LOD inte tillämpas efter exploatering överstiger flera av föroreningshalterna Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp. Fosfor, bly, kadmium, ligger alla över Riktvärdena för dagvattenutsläpp både för scenariot (idag) och efter planens genomförande. Föroreningsberäkningarna för scenariot då LOD tillämpas i planområdet (gata och kvarter) visar att alla föroreningshalter understiger Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp med undantag för fosfor som ligger precis över riktvärdet. Dock kan påpekas att mängden fosfor minskar (kg/år) då LOD tillämpas efter exploatering. TABELL 4. BERÄKNADE FÖRORENINGSHALTER I DAGVATTNET SOM AVLEDS FRÅN HELA PLANOMRÅDET FÖRE (IDAG)- RESPEKTIVE EFTER PLANERAD EXPLOATERING MED- ELLER UTAN LOD I GATA OCH KVARTER. FÖRORENINGSHALTERNA JÄMFÖRS MED FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP, NIVÅ 2M. DE FÖRORENINGSHALTER SOM ÖVERSTIGER RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP MARKERAS MED GRÅTT. Ämne 6 Enhet Idag Plan utan LOD Plan med LOD Riktvärde 2M Fosfor µg/l 260 260 180 175 Kväve µg/l 1600 1600 1300 2500 Bly µg/l 12 13 6.1 10 Koppar µg/l 26 26 15 30 Zink µg/l 87 89 60 90 Kadmium µg/l 0.58 0.59 0.28 0.5 Krom µg/l 10 10 5.8 15 Nickel µg/l 8.2 8.3 6 30 Kvicksilver 7 µg/l 0.022 0.023 0.02 0.07 Suspenderad substans µg/l 60 000 61 000 28 000 60 000 Olja µg/l 590 600 320 700 Bens(a)Pyren µg/l 0.042 0.043 0.02 0.07 6 Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller. 7 Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag.

15 (23) Föroreningsbelastningen (kg/år) för övriga föroreningar idag, samt efter planens genomförande utan- respektive med LOD visas i Tabell 5. Eftersom även avrinningskoefficienterna som används i fallen (idag) och plan utan LOD inte skiljer sig så mycket från varandra heller så blir även föroreningsbelastningen snarlik i de båda fallen. En liten ökning i belastning kan ses i några av fallen efter planerad exploatering utan LOD. I tabellen kan utläsas att planens genomförande då LOD tillämpas medför en minskning av föroreningsmängder från planområdet för alla föroreningar jämfört med dagens läge då LOD inte tillämpas, vilket är positivt ur recipientperspektiv. TABELL 5. BERÄKNAD FÖRORENINGSBELASTNING (KG/ÅR) FRÅN HELA PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANERAD EXPLOATERING, MED- OCH UTAN LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN. DE ÄMNEN VARS FÖRORENINGSMÄNGD ÖVERSTIGER DAGENS VÄRDE EFTER PLANENS GENOMFÖRANDE MARKERAS MED GRÅTT. Ämne Enhet Idag Plan utan LOD Plan med LOD i gata och kvarter Fosfor kg/år 0.97 1.1 0.42 Kväve kg/år 5.9 6.5 3.1 Bly kg/år 0.047 0.053 0.014 Koppar kg/år 0.097 0.11 0.036 Zink kg/år 0.33 0.37 0.14 Kadmium kg/år 0.0022 0.0025 0.00066 Krom kg/år 0.038 0.043 0.014 Nickel kg/år 0.031 0.034 0.014 Kvicksilver kg/år 0.000083 0.000093 0.000037 Suspenderad substans kg/år 220 250 65 Olja kg/år 2.2 2.5 0.74 Bens(a)Pyren kg/år 0.00016 0.00018 0.00056

16 (23) 9 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET Figur 6 visar en översiktlig bild över planområdet och ett principförslag för hur dagvattnet inom området föreslås att hanteras, redovisas även nedan i text. De genomförda flödes- och föroreningsberäkningarna ligger till grund för föreslagen systemlösning. Dagvatten från tak Dagvatten från takytor på flerfamiljshus avleds i första hand ytligt (där möjlighet finns till det) via ränndalsplattor till öppna diken. Dagvatten från flerfamiljshus avleds till stenkista där möjlighet inte finns till ytlig avledning till diken. Det gäller troligtvis hus nr 2 och 4. Tak på komplementbyggnader så som förråd kan förses med gröna tak mestadels som en estetiskt tilltalande lösning. Dagvatten från lokalgata och GC-väg Dagvatten från lokalgata renas och fördröjs i öppet dike längs med gatan Öppet dike längs med gc-väg avvattnar gc-väg och närliggande fastighetsmark. Dagvatten från P-ytor Den nordöstra parkeringsytan förses med genomsläpplig beläggning (som betonghålsten, genomsläpplig asfalt eller dylikt). Ytan avvattnas mot ett grönstråk som anläggs längs med P-ytans ena långsida dit dagvattnet i första hand kan infiltrera och avledas. Kupolbrunn avleder överskottsvatten till dagvattenledning i Vitfåravägen. Den sydvästra parkeringsytan lutas mot Söralidsvägen och avvattnas till den nedsänkta grönytan (=fördröjningsyta). Via trumma eller kupolbrunn avleds eventuellt överskottsvatten till den planerade dagvattenledningen i Vitfåravägen. Avledning av dagvatten Öppna diken avleder dagvatten från planområdet och ansluter via kupolbrunnar (och strypt/reglerat utflöde) till dagvattenledningsnätet i Vitfåravägen. På så sätt får diket även en fördröjande och renande funktion. Kupolbrunnar avleder dagvatten vid kraftiga regn (> 10-årsregn) och då dikeskapaciteten inte är tillräcklig. I övriga fall tillåts dagvattnet att dämma bakåt i dikena innan det avleds i kupolbrunnar. Figur 6 visar de punkter där dagvattnet föreslås avledas till det befintliga dagvattensystemet.

17 (23) Figur 6. EN ÖVERSIKTLIG BILD ÖVER PLANOMRÅDET OCH EN SYSTEMLÖSNING FÖR HUR DAGVATTNET FÖRESLÅS ATT HANTERAS. TECKENFÖRKLARING NEDAN. Den tillgängliga fördröjningsvolymen har beräknats i de öppna dikena med hänsyn till deras utformning och hur stor del av diket som får fyllas med vatten. Totalt i dikena finns 15 m 3 att tillgå 8. Då har antagits att den tvärsnittsarea i diket som får vattenfyllas är 0.05 m 2 och att den totala längden på de föreslagna dikena som avleder vattnet inom planområdet är cirka 360 m, detta inkluderar även planerade diken längs med Vitfåravägen (där kan ev. diket vattenfyllas mer än i övriga diken). För att dikena ska 8 Diket är 0.8 m djupt men får vattenfyllas maximalt upp till 0.3 m (=som högst i nivå med GC-vägens terassbotten). Maximal vattenfylld tvärsnittsarea= 0.05m 2.

fördröja flödet krävs att utformningen av diket noggrant övervägs så att diket får den fördröjande funktion som är beräknad, strypning innan anslutning till kommunal dagvattenledning måste anordnas. 18 (23) Den tillgängliga fördröjningsvolymen i den nedsänkta grönytan intill den sydvästra parkeringen och längs med Söralidsvägen är beräknad till minst 35 m 3. Då har en yta på 170 m 2 antagits och att vattendjupet maximalt får uppgå till 20 cm. Avledning av överskottsvatten från fördröjningsytan kan ske via trumma under lokalgatan (infartsväg till området) som ansluter till den planerade dagvattenledningen i Vitfåravägen. Höjdsättning av trumman reglerar tillåten fördröjningsvolym. Tillsammans utgör de öppna dikena och fördröjningsytan med god marginal den fördröjningsvolym som behövs. 9.1.1 Sekundära avrinningsvägar Höjdsättningen inom området ska tillåta att vägarna inom området fungerar som sekundära avrinningsvägar. Vattnet avleds då i riktning mot Vitfåravägen. 9.2 Befintligt dagvattensystem Grön tunn ledning i Figur 7 visar befintligt dagvattenledningsnät inom planområdet. Delar av det befintliga dagvattenledningsnätet måste få ny sträckning inför exploatering, då flerfamiljshus kommer att byggas ovan ledningsnätets sträckning idag. Grönt tjockt streck visar föreslagen möjlig sträckning av ledningsnätet (föreslaget av Roslagsvatten). Figur 7. BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM SAMT FÖRESLAGEN ANSLUTNING TILL BEFINTLIGT DAGVATTENLEDNINGSNÄT.

19 (23) 10 Bedömd påverkan på nedströms liggande områden Den planerade exploateringen bedöms inte påverka nedströms liggande områden negativt vad gäller flöden och föroreningar. Denna bedömning kan göras då det i utredningen har förutsatts och beräknats att det dimensionerande flödet vid ett 10- årsregn med klimatfaktor (med hänsyn till ökade flöden) inte ska öka efter exploatering jämfört med innan. Flödessituationen förändras därmed inte, och det föreligger ingen känd översvämningsproblematik i området enligt Roslagsvatten. Erforderlig fördröjningsvolym skapas inom planområdet med strypt utlopp innan anslutning till det kommunala dagvattenledningsnätet. När det gäller föroreningssituationen måste dagvattnet renas med lokala dagvattenlösningar inom planområdet för att inte riskera att försämra recipientens status. Då LOD tillämpas inom området minskar både föroreningshalter och föroreningsmängder till recipienten jämfört med idag (åtminstone då området brukades som skola). 11 PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING Nedan beskrivs mer i detalj de principlösningar för dagvattenhantering som föreslås i utredningen. Även höjdsättning av området tas upp. 11.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till de öppna dikena. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husets grundkonstruktion. 11.2 Avledning av dagvatten från tak Stuprörsutkastare och ränndalsplattor föreslås leda takvattnet mot öppna diken. I det fall då en ytlig avledning inte fungerar rent tekniskt föreslås istället att stuprören ansluter till en stenkista, se Figur 8. Från stenkistan perkolerar vattnet sedan till omgivande mark. Stenkistan utförs av makadam. Även plastkassetter fungerar, men innebär en större investeringskostnad jämfört med stenkista. Då planområdet till hälften domineras av lerjord kan perkolationen förväntas bli långsam, ett förslag är därför att anordna bräddmöjlighet till dike eller dagvattenledning. För att systemet ska fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan

20 (23) lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Vatten från stuprör leds ut till ränndalsplattor och vidare ut till dikena. Figur 8. FIGUREN VISAR HUR AVVATTNING AV TAK KAN ANORDNAS PÅ TOMTMARK. BILDEN TILL VÄNSTER: VIA YTLIG AVVATTNING MED HJÄLP AV RÄNNDALSPLATTOR TILL ETT DIKE. BILDEN TILL HÖGER: STUPRÖR ANSLUTS TILL STENKISTA FÖR PERKOLATION. 11.3 Genomsläppliga beläggningar Inom fastigheterna ska dagvattnet i möjligaste mån infiltreras. Genom att undvika hårdgjorda ytor och istället använda genomsläppliga beläggningar så som grusade ytor, markarmering i betong eller genomsläppliga asfaltsbeläggningar kan infiltration ske. Åtgärderna medför fortsatt infiltration, och den ytavrinnande mängden dagvatten som måste omhändertas minskar. Figur 9 visar bilder på genomsläppliga beläggningar. Figur 9. BILDER PÅ GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR. GRUSAD YTA I VÄNSTRA BILDEN, OCH MARKARMERING I BETONG I HÖGRA BILDEN. 11.4 Utnyttja grönytor för infiltration och fördröjning Hårdgjorda ytor ska minimeras men går inte att helt att undvika. Generellt inom planområdet gäller att vid sådana tillfällen utnyttja de infiltrationsytor som finns tillgängliga. Det kan planeras genom höjdsättning så att hårdgjorda ytor avvattnas mot

21 (23) grönytor, som tillåter infiltration i marken. För att denna princip ska fungera krävs att kantstenar inte är upphöjda vilka då förhindrar att vattnet leds mot grönytorna. Figur 10 visar olika grönytor som avvattnar omkringliggande hårdgjorda ytor. Figur 10. I BILDEN TILL VÄNSTER EN NEDSÄNKT GRÖNYTA SOM AVVATTNAR OMKRINGLIGGANDE GÅNGVÄGAR. GRÖNYTAN HAR ANORDNATS MED BRÄDDMÖJLIGHET TILL DAGVATTENLEDNINGSNÄTET. I HÖGRA BILDEN VISAS EN HÅRDGJORD PARKERINGSYTA SOM AVVATTNAS TILL EN GRÖNYTA/INFILTRATIONSSTRÅK. 11.5 Vegetationstäckta gröna tak För att minska och utjämna flöden kan ett vegetationstäckta tak ( gröna tak ) anläggas, exempelvis bestående av sedumväxter. Takvegetationen tar upp, magasinerar och medverkar till avdunstning av stora mängder nederbörd vilket medför minskade flöden. I denna utredning föreslås att komplementbyggnader (förråd, cykelskjul) anläggs med gröna tak. Tjockleken på substratet har stor betydelse för årsavrinningen dock, ju tjockare substrat desto mer vatten kan tas upp och magasineras, fördröjas, avdunstas. Figur 11 visar bilder på gröna tak på huvudbyggnad och komplementbyggnad. Figur 11. GRÖNA TAK PÅ HUVUDBYGGNAD OCH KOMPLEMENTBYGGNAD.

22 (23) 12 INVESTERINGSKOSTNAD Kostnader för de föreslagna anläggningarna har endast översiktligt bedömts. Öppna diken. Kostnaden för öppna diken varierar beroende på hur slänterna utformas och vilket markmaterial som finns på plats. Investeringskostnaden för öppna diken är 130-460 kr/m (Bäckström, 2002). Makadammagasin/stenkista. Kostnaden för makadammagasin är 7000-9500 kr/m 3. Schaktkostnad utgör cirka 20-35 % av totalkostnader, stenfyllnad 45-50 %, inledande rör och rörkopplingar 10-30 %. Gräsarmering/betonghålsten. Gräsarmering har ett pris på omkring 300 kr/m 2 (stonefactory.se). Materialkostnader tillkommer för utfyllnad under och i gräsarmeringens hålrum. Grönt tak. Kostnad för anläggning av grönt tak varierar bland annat beroende på takets placering och tillgängligheten på takytan, men ligger i regel mellan 600-2000 kr/m 2. 13 DRIFT-OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER Generellt uppgår kostnad för skötsel årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaden för skötsel baseras på grova uppskattningar. Drift-och underhållskostnader för diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0.01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m. Om diket underhålls på ett tillfredställande sätt är dess livslängd i det närmaste oändlig. Nyanlagda diken kräver oftast mer frekvent skötsel de första tre åren. Makadammagasin bör grävas om efter cirka 10-15 år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden på grund av olika grad av igensättning. Gräsarmering behöver inte mycket underhåll. Om gräsarmeringen är kraftigt trafikerad kan gräset med tiden försvinna. Vid låg trafikbelastning kan gräset behöva skötas om för att inte växa till sig alltför mycket.

14 SLUTSATS 23 (23) I denna utredning har det ingått att bedöma hur den planerade exploateringen av planområdet kommer att påverka dagvattenflöden och föroreningshalter och mängder i det dagvatten som uppkommer inom området samt föreslå principlösningar för en hållbar dagvattenhantering inom området. Resultatet av utredningen visade att en exploatering av området leder till ökade flöden jämfört med dagens läge. Dagvattnet har också ett reningsbehov innan det avleds till recipienten. Med de LOD-lösningar som är föreslagna inom planområdet så som öppna diken, genomsläppliga beläggningar på P-ytor och gångvägar och avvattning mot nedsänkta grönytor klaras fördröjningskravet av samtidigt som dessa lösningar även infiltrerar och renar dagvattnet. Beräkningarna visar att om föreslagna principer för omhändertagande och bortledning av dagvatten tillämpas uppnås den fördröjning och rening av dagvattnet som krävs för att inte öka flödena eller riskera att påverka recipientens status negativt.