Miljö vatten- hållbar utveckling

Miljö vatten- hållbar utveckling Ämnesövergripande område för 8A,8b och 8e ht.2012 Namn: Klass:

Förmågor: Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö(tk) Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle (Ke) Genomföra systematiska undersökningar (Ke+Bi) Använda kemins och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska och biologiska samband i samhället, naturen och inuti människan(ke+bi) använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,(bi) Vi kommer att jobba med följande: Hur material återvinns och kan återanvändas samt kemiska processer vid framställning av olika ämnen.(sk. livscykelanalys) Hållbar utveckling - vad det innebär och vad vi kan göra Konsekvenserna av olika teknikval vi gör i våra liv Hur olika ämnen kan spridas i t.ex. luft och vatten Hur vi renar vårt dricks- och avloppsvatten Laborationer och undersökningar med varierande typer av redovisningar Gamla och nya upptäckter inom biologi och kemiområdet Lösningar, fällningar, syror, baser, ph samt vanliga kemikalier i hemmet och samhället samt hur de påverkar hälsan och miljön Ekosystem, lokalt och globalt Biologisk mångfald - vad det innebär och vad vi kan göra Bedömning: Hur väl du behärskar ovanstående förmågor i redovisade uppgifter och vid olika undervisningssituationer.( Se även de allmänna kunskapskraven i ämnet kemi, biologi och teknik) Så här kommer vi att jobba: Laborationer, filmer + uppföljande diskussioner, genomgångar, ev. gästföreläsare, ev. studiebesök, enskilt skriftliga arbeten, hemuppgifter, grupparbete Tidsåtgång: preliminärt v.35-43 Vecka Mån (40) Tis (50) Tors (60 LAB+50) LÄXA

35 FILM:Växterna tar över matte Intro.Lpp Ekologistencil Uppföljning av bladet + intro.begreppslista 36 Malaria uppgift G:Ekosystem + intro.ekosystemsuppgift EXKURSION Ekosystem Jobba med sitt ekosystem Lämna in begreppsordlistan renskriven senast torsdag 37 G:Ekologi + jobba med ekosystemet Jobba med ekosystemet Göra klart ekosystem + redovisa ekosystem Förbereda redov. av ekosystem 38 39 FILM: Alla torskar Forts.film + påbörja reflektionsuppgift 40 G:Starka och svaga syror + arbetsblad syror G:Starka och svaga baser (+DEMO) Intro.pH och indikatorer LAB.pH mätning och indikatorer Uppföljning lab. + DEMO blanda magiska vätskor LAB: Vad innehåller utandningsluften? Uppföljning lab.+ G:Försurning 41 Försurning G:Salter LAB.Neutralisation 42 Besök av Lena Öman Gästrike Återvinnare Intro.Livscykler för olika ämnen LAB. Testa egenskaper hos olika plaster Inlämning av reflektionsuppgift till filmen Läs på fakta om syror och baser Inlämning av lab.rapport om neutralisation

43 Jobba med eget arbete om ett ämnes livscykel Forts. Forts. + utvärdering av arbetsområdet Göra klart och lämna i arbetet om ett ämnes livscykel. Följande uppgifter ska redovisas(separata instruktioner kommer) UPPGIFT 1: (Tk) Enskild skrivuppgift om något känt ämnes livscykel t.ex. plast. (två varianter en fri och en styrd med stödfrågor) UPPGIFT 2: (Ke) Planera, genomföra och redovisa en egen undersökning av surhetsgraden på valfria hushållskemikalier (korrekta ord och begrepp är viktiga samt att resultatet redovisas i en tabell) UPPGIFT 3: (Ke) Laborationsrapport till Neutralisations laborationen UPPGIFT 4: (Bi) Begreppslista över ekologiska begrepp UPPGIFT 5: (Bi) Redovisa, muntligt och på plansch, ett närliggande ekosystem (grupparbete) UPPGIFT 6: (Bi) Enskild reflektionsuppgift till filmen Alla torskar Samt en gemensam skrivuppgift som eleverna jobbar med under v. 38 SEPARATA INSTRUKTIONER

UPPGIFT 1: När plasten kom in i vårt liv Enskild skrivuppgift där följande ska finnas med(två varianter en fri och en styrd med stödfrågor?) - Varifrån kommer materialet plast? Är det ett naturligt eller konstgjort ämne? - Hur är ämnet plast uppbyggt? - Finns det olika typer av plaster? - Kan man framställa plast- isåfall hur går det till? Vad behövs? - När började man använda materialet plast och till vad? - På vilket sätt har människors liv påverkats av plast? - Hur påverkas miljön av vår användning av plast? - Kan man återvinna plast och i så fall ur gör man? - Hur tror du att användningen av plast kommer att se ut i framtiden? Begreppslista (uppgift 4) Nedanstående begrepp skall du lära dig innebörden av och de skall även redovisas skriftligt d v s du skall göra en ordlista på egna sidor i labbhäftet med tydlig beskrivning av ordens innebörd. Ekologi, ekosystem, växtsamhälle, djursamhälle, näringskedja, producent, konsument, nedbrytare, näringspyramid, population, fotosyntes Näringsvävar, symbios, konkurrens, anpassning, biologisk mångfald, naturligt urval, biotop, ekologisk nisch

De sidor som skall läsas i biologiboken är s. 148-177. Ekologiplansch (uppgift 5) Er uppgift är att göre en kort undersökning av ett ekosystem någonstans runt skolan eller i närheten av ert hem. Ni får något av följande områden tilldelade å, blandskog, skolgården, barrskog eller äng. Arbetet skall utmynna i en plansch och muntlig redovisning i klassen. 1. Ni skall göra en beskrivning av det område ni valt och dokumentera detta. D v s beskriva hur där ser ut. Ni skall skissa av eller ta kort på ert ekosystem. Viktigt att det framgår var ert ekosystem finns. Vilka är de levande delarna? Artbestäm växter och djur! Vilka är de icke levande delarna i ert ekosystem? Hur är det med temperaturen, är det sol / skugga, kolla ph i jorden/vattnet, ta ett jord/vattenprov o s v. 2. Sök rätt på nedbrytare i ert ekosystem. Artbestäm dessa så bra det går och tala om vad de har för uppgift i ert ekosystem. Här är det mycket lättare att samla in dem och sedan använda lupparna i skolan för artbestämning.

3. Försök hitta två näringskedjor som kan stämma i ditt ekosystem. Vilka växter och djur ingår i era näringskedjor. Vilka producenter och konsumenter finns det i ert ekosystem? Hur har människan påverkat ert ekosystem? 4 De flesta djur äter olika sorters föda och på det sättet kan näringskedjorna kopplas ihop till en näringsväv. Rita och beskriv en näringsväv utifrån ert ekosystem. Om ni inte hittar så mycket i ert system får ni på teoretisk väg försöka lista ut svaren på frågorna ovan

Hushållskemikalier (uppgift 2) Laborativ hemundersökning i kemi Vad finns i städskrubben? Din uppgift är att planera, genomföra och utvärdera en undersökning där du försöker ta reda på vilka olika vätskor som finns i hemmet och vad de används till. Smaka är förbjudet men istället ska du använda dina kunskaper i kemi för att undersöka vad flaskorna kan innehålla. Var försiktig så att du inte får stänk i ögonen. Planering Planera en vetenskaplig undersökning där du försöker identifiera surhetsgraden på olika vätskor som finns i hemmet. Gör en tabell med minst 6 olika ämnen där du kollar om de är sura eller basiska. Tabellen skall vara snyggt gjord och linjal skall användas. Du får inte ge dig förrän du har hittat minst 2 st av ett surt eller basiskt ämne. Ett tips kan vara att kolla igenom städskrubb och kök efter intressanta ämnen. I din planering ska du: beskriva vilket material du vill använda tydligt beskriva hur du tänker genomföra undersökningen tydligt motivera varför du vill göra på det sättet beskriva felkällor och hur du tar bort dessa beskriva risker och förklara hur du hanterar dem Lämna in din skriftliga planering till din lärare. Läraren kommer att göra en bedömning om din planering är tillräckligt vetenskaplig och säker för att du ska kunna genomföra din undersökning utifrån din planering Utvärdering a. Vilka slutsatser kan du dra från din undersökning, om vilka vätskorna kan vara och varför de har just den surhetgraden du kom fram till. c. Vad skulle du ändra på om du fick göra om undersökningen? Motivera. d. Anta att du hittar en flaska med okänt innehåll i ditt hem. Du undrar om du kan hälla ut vätskan i vasken. Du tänker att du kan undersöka innehållet i flaskan på samma sätt som du gjorde vid laborationen. Vilka fördelar och begränsningar finns i din undersökning för att av-göra om du kan hälla ut vätskan i vasken?

Vår definition av en naturvetenskaplig undersökning: En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer. Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar. De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor undvikas. Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande resultat. BLANDA SURT OCH BASISKT (Uppgift 3) Material: skyddsglasögon, skyddsbricka, skyddsförkläde, 2 provrör, en bägare (100 ml), droppflaskor med saltsyra och natriumhydroxid, BTB. Hämta 2 cm saltsyra och 2 cm natriumhydroxid i varsitt provrör hos läraren. Tillsätt tre droppar BTB i varje provrör, anteckna vad som händer. Häll ner natriumhydroxiden i bägaren. Häll försiktigt ner saltsyran i bägaren så att lösningarna blandas. Hur känns utsidan av bägaren? Anteckna vad som händer. Droppa ner antingen saltsyra eller natriumhydroxid i bägaren så att lösningen blir neutral. (Hur kan du veta när lösningen är neutral?) Glöm inte att röra om i bägaren innan du lämnar fram. Häll den neutrala lösningen i en kristallationsskål för dunstning. Börja skriva labrapporten

Enskild reflektionsuppgift till filmen 1.) Vad tyckte du om filmen som helhet? 2.) Hur påverkar filmen dig? 3.) Vad i denna film var nyheter för dig? 4.) Vad tror du att de som har gjort filmen vill att du ska tycka? 5.) * Ett av de största problemen med fiske med modern utrustning är bifångst. Det är fisk och andra djur som fastnar i nät som inte är avsedda för dem. Den del av en fiskfångst som dumpas som oönskad eller kommersiellt oanvändbar Fiskarna dör och det är slöseri. Vilka lösningar kan du komma på? 6.) *Borde du som fiskare ta i hamn den fisk som överskrider din kvot och sälja den olagligt eller borde du kasta tillbaka den i havet, även om du vet att den är död och bara kommer att ruttna på havsbotten? 7.) *En fiskare tror att det finns massor av fisk i havet, men han har inte tillstånd att fiska. Han får istället pengar från staten för att låta bli att fiska och för att låta båten ligga i hamn. Men han vill hellre fisk. Vad tycke du att han borde göra och varför? 8.) * Du bestämmer dig ör att äta torsk till kvällsmat, men när du kommer till mataffären finns det bara torsk som fångats i ett område där torskbeståndet är hotat. Ändå säljs den i mataffären - vad gör du? 9.) * Teoretiskt vore det möjligt för tio trålare av en viss storlek att fånga hel Sveriges torskkvot på ett år, men ändå finns det 264 båtar av olika storlek som har tillstånd att fånga tors. Situationen är lika i de övriga länderna kring Östersjön. Hur tycker du att staterna borde hantera detta?

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och

Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt välsynliggjord. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter därintentionen i arbetet är väl synliggjord. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.