Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Relevanta dokument
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Riktlinje för smittspårning av klamydia

Regional medicinsk riktlinje. Syfte

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Region Riktlinje Skåne för utredning av räknesvårigheter

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Rutin fast vårdkontakt

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Samverkansrutin Demens

Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti

Samverkansrutin Demens

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Varför en ny lag? Patientlag

Regional rutin för egenvårdsbedömning

1(11) Egenvård. Styrdokument

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Granskning av remissprocessen komplettering

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för bedömning av egenvård

Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning)

Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång

Ansvarsfördelning. läkare

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Patientlag

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Regional riktlinje för MIG mobil intensivvårdsgrupp

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Habilitering och rehabilitering

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Habiliteringen i Dalarna

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Patientlagen 2014:821

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Transkript:

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektören. Hemsida: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/ Fastställt 2012-12-10 Giltigt till 2018-09-30

Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Bakgrund... 4 Barn och ungdomar under 18 år med komplexa sjukvårdsbehov... 4 Överlämnandet till vuxensjukvården vid 18 års ålder... 4 Giltigt till 2018-09-30 2

Dokumentinformation Namn Position E-postadress Huvudansvarig Petra Widerkrantz Medicinsk rådgivare Petra.Widerkrantz@skane.se Fastställt av Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Rita.Jedlert@skane.se Sakkunniggrupp Kontaktperson Koncernkontoret Administrativ kontaktperson Petra Widerkrantz Medicinsk rådgivare Petra.Widerkrantz@skane.se Ingrid Håkansson Publicerare Ingrid.hakansson@skane.se Giltighet Giltigt från och med Giltigt till och med Ansvarig/huvudförfattare Ursprunglig version 2012-12-10 2015-05-22 Magnus Kåregård Revidering 2015-05-23 2017-05-22 Magnus Kåregård Revidering 2017-05-23 2018-09-30 Petra Widerkrantz Revidering Giltigt till 2018-09-30 3

Bakgrund Mellan Barn- och ungdomshabiliteringen och primärvården i finns sedan tidigare en utarbetad samverkansmodell för remittering av ungdomar från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialistsjukvård daterad 2005-02-22. Detta dokument är ett förtydligande av denna modell och en uppdatering av rutinerna utifrån gällande praxis. Barn och ungdomar under 18 år med komplexa sjukvårdsbehov Det är viktigt att barn med komplexa sjukvårdsbehov tidigt etablerar kontakt med den vårdcentral där man är förtecknad, även om huvudansvaret för att tillgodose de flesta sjukvårdsbehov åvilar Barnkliniken och Barn- och ungdomshabiliteringen. Specialistmottagningarna ska, vid sina kontakter med barn, ungdomar och deras föräldrar, hänvisa till primärvården för basal hälsooch sjukvård, även om de i övrigt har kontakt med barnsjukvård och barn- och ungdomshabilitering. Detta innebär att de vardagliga hälso- och sjukvårdsbehoven kommer att hanteras på rätt vårdnivå, samt att dessa patienter blir kända på den vårdcentral som småningom ska ta över det sammanhållande och koordinerande ansvaret. Här kan särskilt betonas ansvaret för vårdcentralens verksamhetschef att, i enlighet med Hälsooch sjukvårdslagens paragraf 26, utse en fast namngiven vårdkontakt för patienterna i denna patientgrupp. Överlämnandet till vuxensjukvården vid 18 års ålder 1. Ungdomar som inte har behov av specialistvårdsinsatser då de lämnar Barn- och ungdomshabiliteringen. Exempelvis: Patienter med lindrig psykisk utvecklingsstörning med eller utan andra lindriga fysiska och psykiska tillstånd, patienter med lindrig måttlig ADHD, patienter med lindrig CP-skada. Barn- och ungdomshabiliteringens ansvar: Remiss och journalsammandrag skickas till den vårdcentral där patienten är förtecknad (framgår i Pasis). Primärvårdens ansvar: Dokumenterar mottagen information. Fortsatt kontakt och uppföljning efter behov. 2. Ungdomar som bedöms ha behov av såväl primärvård som vissa specialistsjukvårdsinsatser. Exempelvis: Patienter med medelsvår psykisk utvecklingsstörning som Mb Down, Retts syndrom, patienter med medelsvår CP-skada, patienter med epilepsi, patienter med progressiva muskelsjukdomar av lindrig måttlig grad, patienter med neuropsykiatriska diagnoser som autism, ADHD och Aspergers syndrom samt patienter med reumatiska sjukdomar. Giltigt till 2018-09-30 4

Barn- och ungdomshabiliteringens ansvar: Remiss och journalsammandrag skickas till den vårdcentral där patienten är förtecknad och remiss utfärdas till aktuell specialistsjukvård, vilket familjeläkaren informeras om. Primärvårdens ansvar: Dokumentera mottagen information och vid behov inhämta information från specialistsjukvården. Specialistsjukvårdens ansvar: Ta över patientansvaret inom sitt specialistområde, innefattande behandling och uppföljning. Med detta följer ett ordinations- och kostnadsansvar för de förbrukningsartiklar och hjälpmedel som den åkomma man följer orsakar behov av. 3. Ungdomar med mer uttalade flerfunktionshinder och behov av specialistsjukvårdsinsatser. Exempelvis: Patienter med medelsvår svår psykisk utvecklingsstörning med andra fysiska och psykiska tillstånd, patienter med ryggmärgsbråck, patienter med uttalade hinder p.g.a. neuropsykiatriska diagnoser som autism, svår ADHD och Aspergers syndrom, patienter med svårare CP-skada, patienter med mer avancerad muskelsjukdom samt patienter med neurofibromatos och andra sjukdomar som uttalat påverkar det centrala nervsystemet. 4. Ungdomar med en uttalat komplex sjukdomsbild/ multipel flerfunktionsproblematik. Exempelvis: Patienter med svår psykisk utvecklingsstörning med andra fysiska och psykiska tillstånd, patienter med svåra hjärnskador och patienter med ryggmärgsskador med svåra följdtillstånd För grupperna 3 och 4 gäller: Barn- och ungdomshabiliteringens ansvar: Kallar de vårdgivare/personer som bedöms komma att delta i den fortsatta vården till ett möte för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP/VOPS). Deltar gör aktuell familjeläkare, ev. annan berörd kompetens från primärvård och kommun samt vid behov aktuella specialister (läkare och övriga yrkesgrupper) från den specialiserade vården och vuxenhabiliteringen. Det åvilar Barn- och ungdomshabiliteringen att inför detta möte ha skrivit remiss till berörd specialistmottagning eventuellt efter samråd med berörd vårdcentral. Journalsammandrag och vid vårdplanering överenskommen dokumenterad ansvarsfördelning skickas till samtliga berörda vårdgivare. Primärvårdens ansvar: Ta över patientansvaret på bassjukvårdsnivå. Samverka med den kommunala hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda vårdgivare. Koordinera alla insatser utifrån ett helhetsperspektiv för patienten. Giltigt till 2018-09-30 5

Specialistsjukvårdens ansvar: Ta över patientansvaret inom respektive specialistområde, innefattande behandling, uppföljning inkluderande ordination, och därmed kostnadsansvar, för de förbrukningsartiklar och hjälpmedel som orsakas av de åkommor man följer. Vuxenhabiliteringens i ansvar: Att ge habiliterande insatser. Samverka vid behov med kommunal hälso- och sjukvård, primärvård respektive specialistsjukvård. Årligen blir ett fåtal patienter, med ett uttalat komplext behov av samordnade sjukvårdinsatser, 18 år. Det kan röra sig om patienter med medfödda degenerativa neuromuskulära sjukdomar, komplicerade flerfunktionshinder på grund av ryggmärgsbråck mm. För att erhålla en samlad bedömning av dessa ungdomars framtida behov av insatser bör dessa genomgå en utredning vid det regionala Flerfunktionsteamet (FFT) på Orup. Dels erhålls då en multiprofessionell bedömning och vägledning för det fortsatta omhändertagandet, dels blir patienten känd där, vilket underlättar framtida konsultationer från primärvård och den specialiserade vården. Inför överföring till vuxensjukvården i enlighet med punkt 3 och 4 ovan bör och kan dessa patienter därför ha blivit föremål för denna bedömning. Checklista vid överföring Som hjälp vid överföringen av alla ovanstående grupper kan följande checklista användas. Finns sammanfattning av journal inklusive medicinlista? Finns vidarebefordrad kopia på de senaste intygen skrivna av barnhabiliteringen? Redovisning av vilka hjälpmedel som patienter har och vem som skriver ut dem Vilka intyg kan komma att behöva skrivas den närmsta tiden åren och vad man då bör tänka på, vad ska ingå i intyget God man? Vad är brukarens/dess företrädares önskemål kring fortsatta kontakter? Ska FFT Orup kopplas in? Vilka slutenvårdsspecialiteter kommer patienten att framöver att ha behov av - exv. neurologi, urologi, psykiatri? Om det behövs från början ska barnhabiliteringsläkaren skriva remiss. Ska vuxenhabiliteringen kopplas in och för vad? Ska specialist -dietist kopplas in? Inom den specialiserade vården? Inom primärvården? Behöver arbetsterapeut kopplas in/är inkopplad? Varifrån och för vad? Behöver sjukgymnast behöver kopplas in/är inkopplad? Varifrån och för vad? Giltigt till 2018-09-30 6