Ekosystemtjänster i Brf Viva. Positive Footprint Housing

Relevanta dokument
Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Brf Viva. Therese Berg

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt

Ungdomsettor i Brf Viva. Positive Footprint Housing

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER ORIGINAL

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Ytligt dagvatten i bostadsområden

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

, uppdaterad KS/KF 2012:

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

PM landskapsgestaltning

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Klimatanapassning - Stockholm

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

Funktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.

Kors vad det vimlar av segel idag...

b e h o v s b e d ö m n i n g

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Särsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

SOLSTUDIER Dr Allards gata Riksbyggen. Underlag för detaljplan. Upprättad Reviderad -

Till Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018

efem arkitektkontor ab

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

N Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Behovsbedömning av detaljplan för Solskensvägen i Tullinge

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Detaljplan för delar av Ubbarp 8:16 och Hester 5:3, Hesters Industriområde, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

Stansen och Degeln 1 mfl Näsbypark

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Regnva net llgängliggörs för lek och beva ning genom så kalllade regnskördartunnor, bräddat takva en magasineras.

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

1 Befintliga förhållanden

Balanseringsprincipen i Lunds kommun ett sätt att kompensera för natur och rekreation vid exploatering

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Transkript:

Ekosystemtjänster i Brf Viva Positive Footprint Housing

Riksbyggen Positive Footprint Housing för en mer hållbar framtid Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för helhetstänkande kring innovativ hållbar bostads- och stadsutveckling. Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för helhetstänkande kring innovativ hållbar bostads- och stadsutveckling. Projektet ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet där vunna insikter och lärdomar får sin första praktiska tillämpning i Bostadsrättsföreningen Viva, med 2 bostäder i Guldheden, intill Chalmersområdet i Göteborg. Projektet är initierat av Riksbyggen i samverkan med bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE Research Institutes of Sweden. Innehåll sid Naturens produkter och tjänster till oss människor... Riksbyggens metod för arbete med ekosystemtjänster i byggprojekt... 4 Ekosystemtjänstanalys för Brf Viva... Utveckling av utemiljöer i Brf Viva... 6 Summering av erfarenheter av arbetet med ekosystemtjänster i Brf Viva...4 2 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

Naturens produkter och tjänster till oss människor Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen skapar för oss människor, utan att vi betalar för det. Det handlar om produkter så som träråvaror samt tjänster som att minska buller, rena vatten, pollinera växter eller bidra till rekreation och estetiska värden. Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra kategorier: (i) Stödjande tjänster, som är nödvändiga för produktionen av alla andra ekosystemtjänster. Här ingår t.ex. fotosyntesen och näringscirkulation; (ii) Försörjande tjänster, som är produkter eller funktioner som vi får direkt från ekosystemet. Detta handlar om t.ex. vattenresurser och träråvaror; (iii) Reglerande tjänster, som är de nyttor som erhålls från regleringen av ekosystemtjänster, såsom rening av vatten och luft samt (iv) Kulturella tjänster, som innehåller de delar av ekosystemet som används för t.ex. rekreation och estetiska värden. Vi människor påverkar ekosystemen i allt vi gör. Ett mer intensivt nyttjande av vissa tjänster har bidragit till en ökad välfärd, men utvecklingen har ofta skett på bekostnad av andra tjänster som t.ex. rening av vatten och naturens förmåga att motstå störningar bland annat från klimatförändringar (Naturvårdsverket, 207). Konceptet ekoystemtjänster har vunnit uppmärksamhet tack vare alarmerande forskning såsom Planetary Boundaries: exploring the safe operating space for humanity (Rockström, o.a., 2009) som bland annat lyfter fram den akuta utrotning som pågår, samt arbetet inom Millenum Ecosystem Assessment (MEA, 200) som visar skrämmande resultat som att 60 % av jordens viktigaste ekosystem är hotade eller på nedgån g. Eftersom ekosystemtjänsterna är en förutsättning för vår överlevnad är det av stor vikt att vi aktivt jobbar med att bevara, förstärka och addera ekosystemtjänster i våra projekt. Kombinationen av forskare, studenter, näringsliv, medborgare och arbetssätt gör Riksbyggens Positive Footprint Housing (PFH) till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt. RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR. RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07

Riksbyggens metod för arbete med ekosystemtjänster i byggprojekt Riksbyggen genomför sedan ett antal år tillbaka ekosystemtjänstanalys vid samtliga nybyggnadsprojekt. När vi tar oss an en markanvisning analyserar vi vad det finns för värden i nuläget på marken och i omgivningen i form av ekosystemtjänster. Vi undersöker även huruvida dessa ekosystemtjänster nyttjas, samt vilka behov som finns i framtiden. Sedan undersöker vi vad som kommer att hända med dessa ekosystemtjänster vid vår tänkta exploatering och vad vi kan göra för att bevara, kompensera, förstärka eller addera värden. Som underlag i detta arbete har vi en åtgärdslista som innehåller olika förslag på utformning och lösningar som kan genomföras i projekt samt en beskrivning kring vilka eko systemtjänster dessa åtgärder bidrar till. Detta ger en bild av vad det aktuella projektet innebär ur ekosystemtjänstperspektiv jämfört med det ursprungliga oexploaterade tillståndet. Vårt krav är att summan av värdena innan inte får understiga värdena efter genomfört projekt. Helst ska vi hitta en nivå där vi når ett bättre resultat när vi är färdiga, än vad som fanns där innan. Vi genomför även alltid en uppföljning av analysen vid säljstart samt rekommendera r att arbeta med analysen kontinuerligt genom hela projektet. Våra erfarenheter av verktyget är att det är användbart för att konkretisera begreppet ekosystemtjänster, samt fungerar bra som ett dialogverktyg mellan exempelvis projektledare, landskapsarkitekter och entreprenörer. De ekosystemtjänster som ingår i verktyget har identifierats baserat på en anpassning av Millennium Ecosystem Assement (MEA, 200). Det är olika ekosystemtjänster som analyseras och dessa är: odlingsbar mark, naturtillgångar, färskvatten, vattenreglering, vattenrening, mikroklimat, bindning av kol, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, förebyggande av jorderosion, habitat för arter, rekreation och estetiska värden, turism och kulturmiljövärden. Som komplement till ekosystemtjänstanalys arbetar vi alltid med gröntrivselfaktor i våra projekt. 4 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

Ekosystemtjänstanalys för Brf Viva I Brf Viva har vi arbetat med ekosystemtjänstanalyser kontinuerligt genom hela projektet. Marken som ska bebyggas ligger centralt belägen invid Chalmersområdet, en grön kil mitt i Göteborg. Grönområdet är mycket svårtillgängligt, men samtidigt viktigt för rek reation. Riksbyggens analys med hjälp av verktyget visar att marken utöver rekreationsmöjligheter även erbjuder ekosystemtjänster såsom vattenreglering, bindning av kol och upprätthållande av luftkvalitet. Dessutom är platsen viktig som habitat för mindre hackspett. Ekosystemtjänstanalyserna har genomförts inom projektet med deltagare från projektledningen, hållbarhetsenheten och landskapsarkitekter. 204 anordnades ett seminarium om Brf Vivas utemiljö, på vilket representanter från både Göteborgs Stad och Göteborgs botaniska trädgård deltog. Botaniska bidrog med sin erfarenhet och kunskap när det gäller att utveckla spännande växtsamhällen i sluttande terräng med svåra ljusförhållanden. Ett samarbete med botaniska trädgården har påbörjats i syftet att med stöd av deras kunskap och erfarenhet utveckla Brf Vivas utemiljö till något unikt och platsspecifikt. Resultaten från de genomförda ekosystemtjänstanalyserna visar på en möjlig ökning av det totala värdet av ekosystemtjänster efter exploaterin g jämfört med innan. Detta uppnås genom olika åtgärder för att bevara, förstärka och addera de olika ekosystemtjänsterna. Efter byggnationen kommer ytterligare en analys att genomföras för att utvärdera om tidigare analysvärden och ställda mål har uppnåtts. RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR. RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07

Utveckling av utemiljöer i Brf Viva Området kring Brf Viva kan delas in i två karaktärsområden: Platån som är rationellt utformad och Sluttningen där naturen står som förebild och där gångvägar och vistelseytor är terränganpassade, allt för att minska ingreppet i befintlig topografi. Platån är omsorgsfullt utformad vad gäller ytmaterial och möblering i form av gröna spaljéer, murar, bänkar och cykelställ. Mot Dr Allards gata, i norr och söder, ges utrymme för en rad träd av storvuxna arter som bildar en tydlig gräns mellan gaturummet och gårdsmiljön på platån och som bland annat bidrar till ekosystemtjänsten upprätthållande av luft- 6 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

kvalitet. I anslutning till vistelseytor anläggs planteringar med perenner och solitärbuskar av trädgårdskaraktär samt mindre träd, vilket bland annat bidrar till ekosystemtjänsterna pollinering samt rekreation och estetiska värden. Ytor med lägre trafikintensitet beläggs med stenmjöl och små gatsten för att gynna infiltreringen av dagvattnet. Detta främjar bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening och vattenreglering. Ambitionen i projektet har varit att minimera inverkan på sluttningens topografi d.v.s. minimera bergsschakten så mycket som möjligt och istället bevara och utveckla befintliga berghällar och skrevor. Inne på gårdarna, i sluttningen, där det inte kommer att vara möjligt att spara befintlig vegetation återplanteras lövträd, buskar, marktäckande perenner och lökväxter. Platsspecifika arter, som tidigare funnits på platsen och som återkommer i omkringliggande orörd natur, t.ex. ek, hassel, strutbräken, majbräken, jordreva, vitsippa återplanteras och kombineras med mer exotiska arter såsom japanskt körsbär, rhododendron, azalea, japansk lönn, klätterhortensia, hasselört, astilbe, i befintliga skrevor och avsatser. Detta gynnar bland annat ekosystemtjänsterna biologisk kontroll och pollinering. RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR. RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 7

Japandalen och Rhododendrondalen i Göteborgs botaniska trädgård har varit inspiration till gestaltningen och utvecklingen av sluttningen s vegetation. I Japandalen finns en stor artrikedom och kombinationen av exotiska arter ihop med de naturligt förekommande skapar en spännande och inbjudande miljö oavsett årstid. Liksom i Brf Viva finns här en spännande och utmanande topografi som förstärkt s och utvecklats genom gångsystemens placering och vale t och placeringen av växtmaterialet. Växthuset är placerat i den branta sluttningen och har fått en okonventionell utformning genom sin anpassning till terrängen. Den tidigar e svårtillgängliga sluttningen har gjorts tillgänglig genom 8 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

att skapa mötesplatser, trapplöp, spänger och horisontella plan som svävar en bit ovanför terrängen, vilket gynnar ekosystemtjänsten rekreation och estetiska värden. Där spänger ligger nära marken används gallerdurk. Gallerdurkarna är genomsläppliga för ljus och vatten, vilket innebär att de medger ett återställande av fältskiktet i hela sin utbredning. Stödmurar i natursten och i sprängsten från platsen anläggs vid behov för att öka jorddjupet vid busk- och trädplantering. Byggnaderna i sluttningen står till största delen på pelare. På så sätt hindras inte florans och faunans spridningsmöjligheter i sluttningen och inverkan på befintlig terräng minimeras. RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 9

Befintligt material på platsen har sparats och återanvänts, såsom jord med eventuella fröer från den ursprungliga vegetationen, naturstensblock men även sprängsten. En flerskiktad flora har eftersträvats i sluttningen men också en flora med hög artrikedom, där blommande och fruktbärande arter har prioriterats, allt för att öka biodiversiteten i sluttningen. Detta gynnar exempelvis ekosystemtjänsterna pollinering, mikroklimat, vattenrening, vattenreglering, habitat för arter och biologisk kontroll. Förutom att återfylla befintliga skrevor med växtjord, har sluttningen på lämpliga ställen terrasserats med hjälp av murar, för att gynna ekosystemtjänsten förebyggande av jorderosion. 4 entrébalkongspontant möte BRF VIVA mötesplatser Gemensamma uteplatser (lek, grill, sitt mm) 2 Gemensamma rum inomhus (växthus, lokal mm) Mindre mötesplatser 4 Entrébalkonger, spontana möten återvinningsrumspontant möte Spontana mötesplatser med samlande funktioner (cykel-p, tvättstuga mm) tvättstugaspontant möte cykelhubspontant möte 4 4 möte i lek och motionmindre mötesplats åv-platsspontant möte 2 4 platser för avskllda mötenmindre mötesplats 2 entréplats cykelparkering -spontant möte platser för mångagemensam uteplats platser med varierade aktivitetergemensam uteplats 2 orangerigemensamt rum inomhus 0 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

På södra gården finns det möjlighet för odling med direkt närhet till växthuset för uppdrivning av plantor för senare utplantering. Här finns även uppsamlingskärl för dagvattnet som kan användas för bevattning av odlingarna och plats för komposthantering, vilket ger ett additativa värden för exempelvis ekosystemtjänsterna odlings bar mark och färskvatten. Död ved har sparas i sluttningen, så kallade insektshotell, som gynnar olika arter såsom hackspetten och dess habitat. BRF VIVA ekosystemtjänster (fauna) HABITAT FÖR ARTER FRÖSPRIDNING & POLLINERING bevara sammanhängande gröna stråk, omgivande grönområde befästs som naturmark bikupor anläggning av öppna diken och dämmen habitat för arter, lekmiljö, pedagogiskt syfte fågelbad fågelholkar blommande och fruktbärande växter på platåns soliga ytor flerskiktad vegetation högstubbar och död ved - habitat för mindre hackspett RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR. RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07

En särskild dagvattenutredning har tagits fram som visar på hur man säkerställer att dagvattenflödet till naturområdet inte ändras. Dagvatte n skall i första hand tas om hand lokalt på kvartersmark. Dagvatten från anlagda ytor föreslås fördröjas och renas så nära källan som möjligt med hjälp av öppna diken med dämmen, stuprörs utkastare med erosionsskydd, gröna tak och genomsläppliga beläggninga r. Infiltration och fördröjning av dagvatten sker genom sedumtak, planteringsytor och genomsläppliga ytskikts- BRF VIVA ekosystemtjänster (vegetation & landskap) ODLINGSBAR MARK NATURTILLGÅNGAR VATTENREGLERING VATTENRENING FÄRSKVATTEN BINDNING AV KOLDIOXID FÖREBYGGANDE AV JORDEROSION växthus och orangeri skrevor i berget utnyttjas för avvattning och fylls med jord för planteringar lokalt omhändertagande av dagvatten via öppna kanaler och naturliga skrevor till omgivande grönska nyplanterade större träd i dungar vid Doktor Allards gata binder koldioxid terrassering med murar i slänter ger möjlighet för vegetation och förhindrar erosion uppsamlande av regnvatten för bevattning av odlingsoch planteringsytor kompost av växtmaterial infiltreringsbara markmaterial artrika planteringar odlingslotter 2 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

0 2 4 m +96,00 PLAN +9,00 PLAN 0 +90,00 PLAN 9 +87,00 PLAN 8 +84,00 PLAN 7 +8,00 PLAN 6 +78,00 +7,00 +72,00 +68,900 +6,700 PLAN (ENTREPLAN) PLAN 4 PLAN PLAN 2 PLAN SEKTION 0 9 8 7 6 4 2 PLAN HUS 4 HUS HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR SE RITNING A-400--00. DETALJER SE RITNING A-400-6-00 - /. BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN KOMMUN DR ALLARDS GATA, GÖTEBORG KOMMUN NYBYGGNAD FLERBOSTADSHUS BYGGHERRE A MALMSTRÖM EDSTRÖM ARK ING AB 0-02 00 K INTEGRA ENGINEERING AB 0-48 0 0 V BENGT DAHLGREN AB 0-720 2 00 L 02LANDSKAP ARKITEKTKONTOR AB 0-7 4 80 E REJLERS SVERIGE AB 077 78 00 00 ARBETSNUMMER RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE 4 J. BIRCH M. GUNNEFLO DATUM ANSVARIG C. MALMSTRÖM HUS, FASADER S OCH V SKALA A FORMAT SKALA A FORMAT RITNINGSNUMMER BET :00 :200 A-400--00 material, t.ex. stenmjöl. Från husen leds takvattnet från stuprör via öppna ränno r till naturliga vattenstråk och vidare till dämme n i sluttningen. Vid större vattenflöden bräddar dämmena och vattne t vidare för att sedan spridas diffust över ytan och leds vidare ner mot Mossenområde t. Det synliga vattenstråken på gårdarna, i kombinatio n med vegetationen, blir en tillgång för upplevelsen av gården och gynnar t.ex. ekosystemtjänsterna vattenreglering, vattenrening samt rekreatio n och estetiska värden. BRF VIVA ekosystemtjänster (människan) lokalisering och planering av rekreativa stråk MIKRO- OCH LOKALKLIMAT REKREATION OCH ESTETISKA VÄRDEN UPPRÄTTHÅLLANDE AV LUFTKVALITET TURISM KULTURMILJÖVÄRDEN bollbinge tillgängliga platser lek på omgivningens naturliga förutsättningar gröna tak för temperaturutjämning (och infiltration av dagvatten) underlätta för miljöanpassade kommunikationer: cykelhub, lättillgängliga cykelparkeringar mötesplatser FASAD MOT VÄSTER utbildning forskning FASAD MOT SÖDER GH 20-2-04 BYGGLOVSHANDLING BRF VIVA hus placerade med tanke på topografi, solinstrålning, utsikt HUS HUS 2 HUS HUS 6 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07

Summering av erfarenheter av arbetet med ekosystemtjänster i Brf Viva Erfarenheterna från att ha jobbat aktivt med ekosystemtjänster i projektet Brf Viva är att det har skapat ett bra samarbete och dialog mellan olika aktörer inom projektet kring dessa frågor samt att beställarkompetensen har höjts inom Riksbyggen. Genom ett tätt samarbete mellan tjänstemän, yrkesarbetare och landskapsarkitekter, där alla har fått en ökad förståelse för platsens värden och Riksbyggens ambition med projektet, har gestaltningen modifierats på plats efter de naturliga förutsättningarna så att dessa inte har riskerats att gå förlorade. Arbetssättet i projektet har inneburit en ökad medvetenhet kring ekosystemtjänster, genom att systematiskt kartlägga och mäta värden samt att förmedla detta genom alla skeden i projektet. I Brf Viva har vi dessutom jobbat mycket med social hållbarhet, genom att bland annat skapa flera gemensamma mötesplatser. Vi har bland annat skapat platser där bord och stolar för umgänge kan placeras ut, utsiktsplatser med bänkar där spontana möten kan uppstå och som även är öppna för de som inte bor i föreningen, gemensamma odlings platser där de boende kan umgås och odla. Detta är samtliga åtgärder som gynnar flertalet kulturella ekosystemtjänster såsom rekreation och estetiska värden. Ett resultat av arbetet är att förutsättningarna för att skapa bättre boendemiljöer har ökat i detta projekt och har gett oss kunskap att ta med till framtida projekt. Att arbeta aktivt med ekosystemtjänster innebär även en kunskapsöverföring från projektet till de boende, dels genom information till kring vilka värden vi har byggt in och hur dessa ska tas omhand på bästa sätt, men även konkret genom det vi har byggt in på gården. 4 RAPPORT: EKOSYSTEMTJÄNSTER I BRF VIVA, GÖTEBORG 207-09-07 RIKSBYGGEN RESERVERAR SIG FÖR EV. TRYCKFEL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN TILL ÄNDRINGAR.

Referenser Naturvårdsverket, 207 MEA. (200). Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis. Washington DC.: Island Press Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S., Lambin E.F., o.a. (2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society, (4(2), 7-46 Bildmaterialet har tagits fram av 02Landskap Denna rapport är framtagen i samarbete med 02Landskap av: Karolina Brick

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Karolina Brick, Miljöchef Riksbyggen Karolina.brick@riksbyggen.se 08-698 4 60