TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pierre Börjesson 2017-09-14 ON 2017/0080 52545 Omsorgsnämnden Remiss - Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner omsorgsförvaltningens utlåtande om svar på remissen Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre, SOU 2017:21 Bakgrund Regeringen beslutade i juni 2015 att tillsätta en särskild utredare för att ta fram ett förslag till nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Utredningen har resulterat i betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre, SOU 2017:21. Socialdepartementet har remitterat betänkandet till ett antal instanser, bland annat till Kalmar kommun. Sammanfattning av synpunkter När det gäller SOU 2017:21 instämmer Kalmar kommun i stora delar med utredningen, dock önskar omsorgsförvaltningen lyfta några områden som det finns anledning att fundera över. När det gäller legitimering av undersköterskor(8) ser omsorgsförvaltningen ett behov av ytterligare ett moment som skulle säkerställa undersköterskans teoretiska kompetens, praktisk erfarenhet och lämplighet exempelvis genom auktorisation. I undersköterskans utbildning bör dokumentation, pedagogik, psykisk hälsa vara centrala. Omsorgsförvaltningen ser att utbildning för enhetschefer (8) bör riktas mot områdets lagstiftning, ledarskap, personalledning och ekonomi med en generell kunskap om vård-och omsorg. Omsorgsförvaltningen föreslår att i samband med utredningens uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för psykisk hälsa(9) ge socialstyrelsen i uppdrag att se över möjlighet till införande av äldre-kuratorer för att möta äldres ohälsa på ett tidigt stadium. Omsorgsförvaltningen ser ett behov av att biståndshandläggaren ingår i de multiprofessionella teamen(10). Det behövs en nationell tydlighet av anställningsformen anhöriganställd(11). Omsorgsförvaltningen ser inte något behov Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. pierre.borjesson@kalmar.se
ON 2017/0080 2 (5) av åldersbestämning när det gäller förenklad handläggning(14). Omsorgsförvaltningen ser ett behov av en nationell standard för genomförandeplan. Det behövs även en nationell standard för verksamhetssystem, dels för att statistikuttag ska bli jämförbara men även för att nya innovationer ska bli möjliga att utforma och implementera i de system som finns(15). Slutligen ser omsorgsförvaltningen inte något behov att utreda regleringen matdistribution eller mat på särskilt boende då det redan idag finns regler för detta(16). Nya undersökningar som bör beaktas Om legitimerad undersköterska ska utredas behöver ett komplement till legitimation tas med i utredningen, exempelvis auktorisation för att säkerställa undersköterskans praktiska kunskap. Utredning om äldre-kuratorer för att möta äldres ohälsa på ett tidigt stadium Utredning om anställningsformen anhöriganställd, nationell tydlighet Utredning om en nationell standard för genomförandeplan. Utredning om en nationell standard för verksamhetssystem inom vårdoch omsorg Synpunkter utifrån avsnitt 5- En nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer 6- Kvalitet och effektivitet När det gäller kvalitet i relation till kostnader beskriver utredningen det som att God kvalitet är inte gratis, men kvalitet behöver inte alltid kosta samt att mycket kan göras som inte kostar mer ( sid.118). Uttrycken kan ses som oriktiga då kvalitet i sig inte innebär någon kostnad utan är ett mått, exempelvis på att det arbete som utförts har planerats och genomförts på ett för mottagaren och/eller verksamheten tillfredställande sätt. Det som kostar är allt förarbete och själva utförandet, att säga att det inte kostar är svårare. 7- Den äldre personen och vård och omsorg Hänvisar synpunkterna under kapitlet till kommentarer i avsnitt 10. 8. God kompetensförsörjning Rätt kompetens är avgörande för kvalitet och effektivitet i vård och omsorg. Undersköterskan är central i detta. Omsorgsförvaltningen är tveksam till att införandet av legitimerad undersköterska ger de breda önskade effekterna i kvalitet och effektivitet direkt efter avslutad utbildning. För att uppnå att undersköterskan har formell teoretisk kompetens, praktisk erfarenhet och är lämplig att arbeta ser omsorgsförvaltningen auktorisation som ett alternativ. Liknande det moment som socionomen har och kan utfärdas efter viss tid av erfarenhet och angivna kriterier. Om införandet av legitimerad undersköterska ska utredas behöver ett komplement till legitimation tas med i utredningen, exempelvis auktorisation för att säkerställa undersköterskans praktiska kunskap. Betydande delar som bör uppmärksammas i undersköterskans utbildning är, kunskap i dokumentation, pedagogik, psykisk hälsa och social omsorg det vill säga stödja den äldre i vardagen för att minska alternativt bryta ensamhet. Om en översyn av undersköterskors utbildning ska göras är dessa delar väsentliga att lyfta.
ON 2017/0080 3 (5) Om det blir en reglering av yrket är det viktigt att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras av undersköterska. Anledningen till det är att utredningen lyfter att vissa arbetsuppgifter kan överlämnas till annan yrkesgrupp utan legitimation, det är då viktigt att tydliggöra vilka arbetsuppgifter det kan röra sig om. Därtill och för att hålla uppe en viss kvalitet är det av vikt att tydliggöra minsta acceptabla utbildningsnivå på de yrkesgrupper som ska utföra dessa arbetsuppgifter. Det behövs även karriärsvägar för undersköterskor utifrån en nationell standard, det för att få medarbetare att stanna kvar i organisationerna istället för att söka sig vidare mot nya utmaningar, exempel kan vara en standard för specialistundersköterskor arbetas fram. Sveriges kommuner och Landsting har fattat en avsiktsförklaring och en överenskommelse om att tillsammans arbeta för en nationell standardisering och yrkesutveckling där de olika yrkesgrupperna vårdbiträde, undersköterska och undersköterska med specialistutbildning definieras. Överenskommelsen innefattar även en intention att tillsammans verka för ett nationellt reglerat utbildningsinnehåll. Beträffande biståndshandläggare bör kunskap om de lagutrymmen som en handläggare kommer i kontakt med tydliggöras för att få arbeta självständigt. När det gäller lämplig nationell utbildning för enhetschefer bör det i utbildningen ges en generell kunskap om området vård-och omsorg, huvuddelen bör dock riktas mot områdets lagstiftning, ledarskap, personalledning och ekonomi. Anledningen är att enhetschefen ska fungera mer övergripande och inte bör involveras i detaljfrågor rörande direkt vård eller omsorg då dessa frågor ska behandlas av legitimerad personal. Utifrån utredningens förslag finns undersköterskor med i den gruppen. I realiteten innebär det en viss ansvarsförskjutning från enhetschef till dem som faktiskt utför arbetet, så kallat medansvar. 9. Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Problematik finns hos äldre med psykisk ohälsa och att själva bryta ensamhet. Undersköterskans arbete och roll är väsentlig för att uppmärksamma personer som befinner sig i riskzonen och som behöver stöd. Utbildning i psykisk hälsa bör därför ges större plats i grundutbildningen för undersköterskor. I samband med förslaget att ge Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för psykisk hälsa bör även Socialstyrelsen ges uppdaget att utreda möjligheter till att nationellt införa äldre-kuratorer. En äldre-kurator skulle kunna möta ohälsa på ett tidigt stadium och verka både hälsofrämjande, förebyggande och i viss mån rehabiliterande ur ett själsligt perspektiv. 10- Sammanhållen vård och omsorg Multiprofessionella team är bra för att uppnå helhetsbedömning runt den enskilde, det finns svårigheter med ett teambaserat arbetssätt när det gäller ansvar där de inblandade deltagarna lyder under olika huvudmän. I beskrivningen av multiprofessionella team bör dock biståndshandläggaren ingå för att få ett helhetsperspektiv. 11- Anhöriga Precis som kvalitetsplanen lyfter har anhöriga en central roll i vård och omsorgsarbetet. Det ska vara möjligt för en anhörig att ge stöd om hen så önskar, dock ska det inte vara en påtvingad syssla. Anhöriganställning eller närstående-
ON 2017/0080 4 (5) anställning är ett område som därför behöver en översyn. Det behövs här en nationell tydlighet över hur denna anställningsform ska se ut, vilket stöd en anhöriganställd kan förvänta sig av kommunen, både när det gäller vård-och omsorg som det ekonomiska stödet. I stödet bör det även finnas med någon form av utbildningspaket i vård-och omsorg som riktas till den anhöriga för att den anhöriga ska känna trygghet i sin situation. Utbildningen för undersköterskor bör ligga som grund för ett sådant utbildningspaket. 12- Välfärdsteknik 13- Boende för äldre personer 14- Flexibla former för handläggning och beslut om insatser till äldre personer Omsorgsförvaltningen ser inte ett behov av någon åldersdifferentiering i lagstiftningen när det gäller förenklad handläggning. 15 Uppföljning Det bör utarbetas en nationell standard för genomförandeplanens utformning. Det skulle innebära flera fördelar både för omsorgstagare, medarbetare och verksamhet. För omsorgstagaren skulle planen se lika ut oavsett vilken utförare du har eller möjligen byter till, för medarbetare är planen lika oavsett arbetsgivare. För verksamheten innebär det ett strukturerat arbetssätt som är väl känt hos medarbetarna. I en förlängning kan/bör arbete med genomförandeplan utifrån en nationell standard bli aktuell i utbildningen för undersköterskor. En nationell standard för verksamhetssystem bör utformas för att statistikuttag ska vara lika och jämförbara vilket skulle öka trovärdigheten i både lokala, regionala och nationella undersökningar. En nationell standard för verksamhetssystem kopplat till omsorg möjliggör även för mindre aktörer att ansluta innovationer till kommunernas verksamhetssystem. Idag är det några få aktörer som till stora delar har monopol och styr vilka innovationer som kan implementeras i verksamhetssystemen. 16- Översyn av socialtjänstlagen mm. Utredningen tar upp förslag att utreda den rättsliga regleringen av kostnaden för äldre som har matdistribution eller mat på särskilt boende. Vi ser att reglering av detta redan finns dels genom att prissättning inte får överstiga kommunal självkostnad och dels i Avgifter inom äldre och handikappomsorg (prop 2000/01:149 sid 40) beskriver hur kommunen ska hantera brukare med utgifter för fördyrad kost. Pierre Börjesson Utvecklingsstrateg
ON 2017/0080 5 (5)