Utförandespecifikation BRANDLARM - Underlag för projektering SBF 110:8

Sid 1 (9) Utförandespecifikation BRANDLARM - Underlag för projektering SBF 110:8 Utförandespecifikationen anger de krav på omfattning och funktioner som kravställare och/eller anläggningsägaren ställer på anläggningen. Utförandespecifikationen ska utgöra underlag för bland annat detaljprojektering, installation, underhåll och besiktning. Blanketten fylls i tillsammans med kravställare, anläggningsägare och tilltänkt verksamhet. För hänvisning till innehållet i SBF 110:8 finns vid varje avsnitt angivet vilken regelpunkt som avses. Utförandespecifikationen kan även utgöra underlag för upphandling av brandlarmanläggningar men är inte en komplett tekniskt beskrivning enligt AMA. Objekt där brandlarm ska installeras (benämning och adress) Fastighetsägare/byggherre Fastighetsbeteckning Referensnummer/annan beteckning Typ av verksamhet/hyresgäst Övrig information Kontaktperson hos verksamhet/hyresgäst (namn, telefon, e-post) Kontaktperson hos fastighetsägare/byggherre (namn, telefon, e-post) KRAVSTÄLLARE OCH REGELUTGÅVA [5.3] Kravställare kan vara myndighet via lagstiftning (tex. BBR eller AFS), försäkringsbolag, larmmottagare, anläggningsägare, verksamhet och/eller hyresgäst. I vissa fall kan det finnas en kombination av flera kravställare för en anläggning. Undersök noggrant vid upprättandet av utförandespecifikationen vilka som ställer krav på anläggningen. Myndighetskrav [5.3.2] BBR, verksamhetsklass: Brandskyddsbeskrivning/dokumentation (bifoga kopia) Föreläggande (bifoga kopia) Annat myndighetskrav: Försäkringskrav [5.3.3] FTR 110 Annat krav Eventuellt dispensbrev bifogas Annan kravställare [5.3.4] Brandskyddspolicy/riktlinjer för installation: Egen ambition Annat krav: För anläggningen gäller SBF 110:8 i den senaste utgåvan inklusive tillägg/tolkningar samt publicerade fråga/svar utgivna av Brandskyddsföreningen vid upprättandet av denna utförandespecifikation För anläggningen gäller annan utgåva av SBF 110. Ange vilken: SBF 110: Kontaktperson(er) hos kravställare (organisation, namn, telefon, e-post) UTÖKNING I BEFINTLIG ANLÄGGNING [13] Fylls i för den befintliga delen om utökning görs. För den nya delen gäller alltid uppgifter enligt ovan. Befintlig anläggning behålls i nuvarande utförande Utförd enligt RUS/SBF 110: Senaste anläggarintyg utfärdat datum: Anläggarfirma: Befintlig anläggning uppgraderas till ovan angiven regelutgåva Befintlig anläggning uppgraderas till omfattning och utförande enligt denna utförandespecifikation

Sid 2 (9) ÖVERVAKNINGSOMRÅDE [5.4.2] Område som ska övervakas med detektorer. OBS! Larmdonsområde anges inte under denna rubrik. Klass A - Fullständig övervakning av hela byggnaden Klass B - Fullständig övervakning av följande brandcell(er): Klass C - Begränsad övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar: Önskat övervakningsområde ska tydligt beskrivas. OBS! Alternativ C innebär att bygganden ska förses med larmknappar för manuell aktivering enligt avsnitt 6.5.8 Klass D - Begränsad övervakning av vissa utrymmen: Önskat övervakningsområde ska tydligt beskrivas. Exempelvis punktdetektering i specifika utrymmen eller annan princip för detektering. OBS! Alternativ D innebär att bygganden ska förses med larmknappar för manuell aktivering enligt avsnitt 6.5.8 Klass E - Endast manuell aktivering Begränsad övervakning ska alltid väljas med stor försiktighet. Om begränsad övervakning enligt klass C, D eller E väljs ska det tydligt vara skriftligt motiverat med en detaljerad beskrivning och förklaring till valet (5.4.5). Förklaring och motivering till valet av klass C, D eller E ovan: SÄRSKILDA RISKER [Kap. 15] Särskilda risker är alla objekt och utrymmen som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap för korrekt projektering, val av utrustning, placering och installation. Regelverket innehåller anvisningar för några specifika risker. El- och elektronikutrymme med hög lufthastighet eller hög luftomsättning finns i följande byggnadsdelar/rum: Höglager (enligt definition under 15.3) finns i följande byggnadsdelar/rum: Fasadövervakning ska installeras för följande byggnader/fasader: Utrymme med takhöjd över 24 meter finns i följande delar: Andra särskilda risker som kräver speciell uppmärksamhet vid projektering: MANUELL AKTIVERING [5.5] Det ska alltid finnas möjlighet att aktivera brandlarmet manuellt. Nedan anges principen för placering av larmknappar för manuell aktivering. En larmknapp ska alltid placeras vid centralutrustningen. Då separat brandförsvarstablå används placeras knappen istället vid tablån. Om larmlagringstablåer finns ska en knapp placeras vid varje larmlagringstablå. Samtliga personer som vistas inom det övervakade området ska kunna aktivera brandlarmet. Larmknappar placeras i enlighet med 6.5.8.3. Särskilt utsedda personer ska kunna aktivera brandlarmet manuellt. Placering av larmknappar måste preciseras (se 6.5.8.4). Larmknapparnas placering: ANDRA BRANDSKYDDSSYSTEM SOM SKA AKTIVERA BRANDLARM [5.4.3] Brandlarm kan aktiveras av olika typer av släcksystem. I vissa fall finns ytterligare krav i regelverket för respektive släcksystem SBF 110:8 har enbart kompletterande krav. Samordning mellan olika installationer ska alltid göras. Automatisk vattensprinkleranläggning (enligt SBF 120, SS-EN 12845, NFPA eller motsvarande) Boendesprinkleranläggning (enligt SBF 501 och/eller SS 883001) Vattendimsystem Gassläckanläggning (enligt SBF 115 eller SBF 500) Driftlarm/fellarm från släckanläggningen ska anslutas till brandlarmanläggningen Larm från släckanläggningen ska även aktivera utrymningslarm (normalt är detta krav för boendesprinkler) Särskilda krav för larm från släckanläggningen:

Sid 3 (9) LARMSIGNALERING [5.6] Här anges vilken typ av larm som ska avges i byggnaden. Ett optiskt larmdon placerat utanför entré där centralutrustning eller brandförsvarstablå är placerad ska alltid finnas för att vägleda insatspersonalen dit. Larmsignal för intern insats/larmorganisation installeras för följande delar: Typ av larmsignal: Signalkaraktär: Larm för allmän uppmärksamhet vid brandtillbud (ej utrymningslarm) installeras för följande delar: Typ av larmsignal: Utrymningslarm - fyll i uppgifter under nästa avsnitt Signalkarakär: UTRYMNINGSLARM [5.6.4] Om brandlarmet ska aktivera allmänt utrymningslarm för byggnaden fylls följande uppgifter i. OBS! I vissa fall finns specifika krav i myndighetsföreskrifter som måste uppfyllas. Täckningsområde för utrymningslarm. Ange inom vilka områden som hörbarhet ska finnas för respektive typ av utrymningslarm. Utrymningslarm med talat meddelande installeras. Utrymningslarmet ska uppfylla SBF 502. Täckningsområde och övriga specifikationer för det talade utrymningslarmet ska anges i en separat utförandespecifikation som bifogas tillsammans med denna utförandespecifikation. Utrymningslarm med akustiska larmdon installeras för täckning i följande delar: Signaltyp: Enligt SIS-TR 47 Kompletterande optiska larmdon installeras för täckning i följande delar: Signaltyp: Enligt SIS-TR 47 Kompletterande vibrationslarm installeras enligt följande: Kompletterande larm via personsökarsystem ska installeras enligt följande: SELEKTERING AV UTRYMNINGSLARM [5.6.7] Om utrymningslarm ska avges i olika delar eller under olika under olika förutsättningar preciseras detta. I större byggnader kan det vara lämpligt att endast aktivera utrymningslarm inom de delar som är eller kan bli berörda av faran. Se 5.6.7 för detaljerad beskrivning. Om selektering av utrymningslarmet utförs ska det finnas möjlighet att aktivera samtliga larmdonsområden. OBS! Vid signal från sprinkleranläggning, värmedetektor och larmknapp bör utrymningslarm aktiveras i hela byggnaden samtidigt. Larm ska avges samtidigt i hela byggnaden Larm ska selekteras enligt följande princip: Manuell aktivering av samtliga larmdonsområden ska kunna ske vid:

Sid 4 (9) LARMLAGRING [5.11] Larmlagring innebär att ett brandlarm lagras under en viss tid för att utsedda personer ska kunna undersöka orsaken till larmet innan det vidarebefordras till räddningstjänsten, aktiverar larm för uppmärksamhet eller utrymningslarm. En förutsättning för att kunna använda larmlagring är att det finns en fungerande larmorganisation som uppfyller kraven enligt 5.8. OBS! Om krav enligt BBR föreligger så måste en analytisk dimensionering av brandskyddet utföras om man installerar larmlagring. Krav enligt respektive kapitel och bilagor i SBF 110:8 ska alltid uppfyllas oavsett val nedan. Om något av valen nedan anges måste larmsignal för intern larmorganisation finnas! Larmlagring för överföring av larm till räddningstjänsten ska installeras inom följande delar: Larmlagring för aktivering av larmsignal för allmän uppmärksamhet ska installeras inom följande delar: Larmlagring för aktivering av utrymningslarm ska installeras inom följande delar: Kvitteringstid: sekunder (max 60 sekunder) Undersökningstid: minuter Undersökningstiden ska anpassas till anläggningens och byggnadens utformning (max 10 minuter) Larmlagring ska vara aktivt under följande tider: Larmlagringstablåer placeras på följande platser: TVÅDETEKTORS-/TVÅSEKTIONSBEROENDE [6.12] Tvådetektorsberoende eller tvåsektionsberoende kan användas för utlösning av släckanläggning eller för att undvika onödiga larm. Inom varje enskilt utrymme måste två samverkande detektorer finnas samt gäller speciella regler för placering och övervakad yta. Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende ska användas för aktivering av släckanläggning i följande delar: Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende ska användas för att undvika onödiga larm i följande delar: Plats för eventuell signalering av larm från första detektorn i larm: STRÖMFÖRSÖRJNING OCH RESERVDRIFT [6.8.5, 6.8.6] Strömförsörjningen måste dimensioneras korrekt för att säkerställa funktion vid strömavbrott. Normalt ska batterikapaciteten medge 24 timmars drift i normalläge och därefter 30 minuters drift i larmläge. Tiden för normalläge ovan får förkortas under vissa förutsättningar: Anläggningens nätspänning är anslutet till reservelverk med automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars drift. Reservelverket har övervakningssystem som automatiskt överför felsignaler till ständigt bemannad plats. Anläggningens nätspänning är anslutet till reservelverk med automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars drift. Reservelverket har övervakningssystem som automatiskt överför felsignaler till ständigt bemannad plats. Samt finns servicepersonal för reservkraftverket i jour och reservdelar för reservkraftverket finns inom objektet. STYRNING AV ANDRA BRANDSKYDDSSYSTEM [5.7] Brandlarmanläggningen kan användas för att styra andra brandskyddssystem. Standarden för centralutrustning innehåller olika typer av styrutgångar samt ingångar för fel från styrd utrustning. Krav och utförande på respektive styrning ska uppfylla SBF 110:8 samt i förekommande fall andra regelverk och standarder för den styrda utrustningen. Princip för styrning bör anges. Det kan till exempel vara samtliga sektioner, sektionsvis eller annan vald princip. Branddörrar ska styras av brandlarmanläggningen Följande branddörrar ska styras av brandlarmanläggningen: Princip för styrning av branddörrar: Branddörrar ska normalt automatiskt stängas vid frånkoppling av styrande sektion/larmadress.

Sid 5 (9) Ventilationsaggregat inom ska ha signal för externt brandlarm vid utlöst brandlarm från följande utrymmen: Felsignal från styrenhet för ventilation ska anslutas till brandlarmanläggningen Brandgasventilation inom ska aktiveras vid brandlarm från följande utrymmen: Felsignal från styrenhet för brandgasventilation ska anslutas till brandlarmanläggningen Brand-/brandgasspjäll inom ska ha signal för externt brandlarm vid utlöst brandlarm från följande utrymmen: Felsignal från styrenhet för spjäll ska anslutas till brandlarmanläggningen Aktivering av släcksystem OBS! Det finns olika godkända alternativ för utformning av kontroll- och aktiveringssystem för släckanläggningar. Normalt väljs alternativ vid projektering av släckanläggningen och ej vid upprättande av utförandespecifikationen för brandlarm. Släckanläggning ska aktiveras vid brandlarm i följande utrymmen: Typ av släckanläggning: Hissar ska styras av brandlarmanläggningen Följande hissar ska styras av brandlarmanläggningen: Normalt stannplan vid brandlarm: Alternativt stannplan om brand indikeras på normalt stannplan: Rulltrappor ska styras av brandlarmanläggningen Följande rulltrappor ska styras av brandlarmanläggningen: Princip för styrning av rulltrappor:

Sid 6 (9) Övriga styrfunktioner som ska styras av brandlarmanläggningen Allmänbelysning i följande delar ska tändas vid brandlarm: Princip för styrning av allmänbelysning: Nödbelysning i följande delar ska tändas vid brandlarm: Princip för styrning av nödbelysning: Ljudanläggning i följande delar ska tystas: Princip för att tysta ljudanläggning: Annan styrfunktion som ska aktiveras vid brandlarm: Princip för styrning: LARMÖVERFÖRING [5.10] Observera att avtal kan behöva tecknas med leverantören som tillhandahåller larmöverföringstjänsten samt den organisation som tar emot larmet. Om räddningstjänsten ska utföra åtgärd krävs oftast ett separat avtal även med dem. Kontakta alltid den lokala räddningstjänsten för samråd om utförande och villkor om larmet ska kopplas dit för åtgärd. Brandlarm ska automatiskt överföras till en larmcentral som kallar ut räddningstjänsten (kan vara direktlarm till räddningstjänsten alternativt larmöverföring till larmcentral som har avtal med räddningstjänsten) Larmmottagare: Brandlarm ska automatiskt överföras till annan larmcentral (tex. industrivakt eller vaktbolag) varifrån insatspersonal tillkallas Larmmottagare: Felsignal ska automatiskt överföras till larmcentral varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras Larmmottagare: Eventuella krav på larmöverföringstjänst (tex. leverantör eller utförande): Eventuella krav på nyckelförvaring för tillträde till objektet: Preliminära åtgärdsplaner: Vid brandlarm ska larmcentralen Vid felsignal ska larmcentralen Vid kommunikationsavbrott ska larmcentralen Larma ut räddningstjänsten Kontakta anläggningsskötaren Kontakta anläggningsskötaren Kontakta anläggningsskötaren Kontakta följande personer Kontakta följande personer Kontakta följande personer:

Sid 7 (9) SKÖTSEL - EGENKONTROLL (ANLÄGGNINGSÄGARE/HYRESGÄST) [11] Varje anläggning ska skötas av utsedda anläggningsskötare. Anläggningsskötaren ska ha utbildning i enlighet med kraven i SBF 110 och vid skötsel ha tillgång till alla utrymmen som omfattas av anläggningen. Det är normalt anläggningsägaren som svarar för att anläggningsskötare finns och att skötsel utförs i enlighet med SBF 110:8. Skötsel ska ske i enlighet med senaste utgåvan av SBF 110 vilket innebär som minimum att månadskontroller och kvartalsprover utförs. Speciella krav på skötsel utöver minimikraven i SBF 110 Provningsutrustning för detektorer och larmknappar ska levereras vid överlämnandet Preliminära uppgifter om vem som ska sköta anläggningen: Anläggningsskötare 1 (namn och telefonnummer) Anläggningsskötare 2 (namn och telefonnummer) OBS! Anläggningsskötare ska ha grundutbildning i enlighet med SBF 110:8, Bilaga D (7 lektionstimmar) samt erforderlig utbildning på den utrustning (fabrikat/modell) som ingår i åtagandet. Anläggningsskötaren bör förnya utbildningen vart femte år (Bilaga D2). Fabrikats-/modellberoende utbildning ska anordnas enligt följande: Fabrikats-/modellberoende utbildning ska genomföras av anläggarfirman senast vid överlämnandet Grundutbildning av anläggningsskötare ska anordnas enligt följande: Etablerat utbildningsföretag för grundutbildning av anläggningsskötare enligt SBF 110:8 Bilaga D BTC Brandtekniskt Center AB Boka utbildning: www.brandteknisktcenter.se FJÄRRTJÄNSTER [11.9] Fjärrtjänst innebär att möjlighet till indikering av driftläge och/eller manövrering finns på annan plats än i centralutrustningen. Om fjärrtjänst används ska kravställaren alltid godkänna detta. Kompetensnivån för personal som utför fjärrtjänster ska alltid vara i enlighet med Bilaga D1 samt avsnitt 11.9. Fjärrtjänst tillåts av kravställaren Anläggningen ska kunna fjärrstyras enligt följande: Eventuella specifika tilläggskrav på fjärrtjänsten:

Sid 8 (9) UNDERHÅLL - SERVICEFIRMA/ANLÄGGARFIRMA [12] Underhåll ska normalt utföras årligen av anläggarfirma eller servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställare. Till anläggningen ska en underhållsplan lämnas över som bör omfatta 30 år. Anläggningsägaren bör teckna ett avtal om regelbundet underhåll. Underhåll ska utföras årligen av anläggarfirma eller godkänd servicefirma Underhåll ska utföras med annat intervall: (motiveras nedan) Speciella krav på underhåll utöver minimikraven i SBF 110 BESIKTNING - BESIKTNINGSFIRMA [10] Leveransbesiktning ska utföras för ny anläggning eller ny anläggningsdel. Revisionsbesiktning ska utföras årligen. Besiktningen ska utföras av besiktningsman utsedd av certifierad besiktningsfirma. Normalt åligger det anläggningsägaren att boka och bekosta besiktning. Besiktningsfirma BTC Brandtekniskt Center AB Boka besiktning: www.brandteknisktcenter.se AVSTEG FRÅN REGLERNA [5.13.2] Avsteg från reglerna ska alltid förankras med kravställare. Alla avvikelser ska noteras i anläggarintyg och ska vara skriftligt dokumenterade och motiverade. Anläggningen ska utföras enligt denna utförandespecifikation och i övrigt enligt kraven i SBF110:8 med endast följande avvikelser: Motivering till att ovanstående avvikelser tillåts i anläggningen ÖVRIGA SPECIFIKATIONER/NOTERINGAR Övriga uppgifter som kan ha betydelse för anläggningens utformning

Sid 9 (9) UPPRÄTTANDE AV UTFÖRANDESPECIFIKATIONEN Utförandespecifikationen har upprättats av (företag, namn och kontaktuppgifter) Ort och datum Underskrift och namnförtydligande GODKÄNNANDE FRÅN KRAVSTÄLLARE Kravställare/kravställarna ska alltid godkänna utförandet och eventuella avvikelser gentemot SBF 110:8 Om brandskyddsbeskrivning/dokumentation eller dispensbrev finns så räcker det att hänvisa till dokumentet under förutsättning att alla avvikelser och krav på utförandet finns dokumenterat. I alla övriga fall bör kravställaren/kravställarna godkänna utförandet enligt denna utförandespecifikation genom att underteckna nedan. Utförande och avvikelser finns dokumenterat enligt följande (tex. brandskyddsdokumentation, dispensbrev etc.) Datum för samråd: Kravställare (namn och företag) Deltagit i samråd (namn och företag) Ort och datum samt underskrift och namnförtydligande