Ser ni utvecklingen?

Relevanta dokument
Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Jan Gulliksen Gulan Vicerektor för Digitalisering Professor i Människadatorinteraktion

Digitaliseringen och ledarskap

Mina forskningsintressen

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

IT, stress och arbetsmiljö

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

HR, digitalisering och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Design för användbarhet

Personalavdelningens PA-handbok

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Företagshälsovården behövs för jobbet

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Ekonomiskhistoriska institutionen läsåret 2010/2011

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy

Geografins roll i DIGITALISERINGEN

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy 2012

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

What is the value of Usability? Jan Gulliksen KTH Royal Institute of Technology, Sweden

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Design för användbarhet Användarcentrerad utvecklingsprocess

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Strategisk inriktning digitalisering Christer Hårrskog

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

IT och funk0onshinder

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

SAM vid uthyrning av

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Ny teknik - ny läkarroll Spelar digitaliseringen roll i vårdverkligheten?

Tillgänglig arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Riskbedömning genom friskfaktorer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Guide för en bättre arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö. Ansvarig chef och skyddsombud ska skriva på skyddsrondsprotokollet.

Guide för en bättre arbetsmiljö

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete

Riktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Konsekvensbedömning?

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

Tillgänglig arbetsmiljö

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

Uppgiftsfördelning och kunskaper

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Effektivt Nyttigt Självförklarande Kräver ingen manual Intuitivt Läcker design Vem som helst kan använda det. Ändamålsenligt. Farmor kan använda den!

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Transkript:

Digital arbetsmiljö Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, KTH Dekan för skolan för Datavetenskap och Kommunikation, KTH Vicerektor för Digitalisering, KTH Gästprofessor Uppsala universitet Före detta ordförande för Digitaliseringskommissionen Medlem i regeringens Digitaliseringsråd Digital champion of Sweden, European Commission Traditionella kontorsarbetsmiljöer 20 år av utveckling Ser ni utvecklingen? 1

IT i arbetslivet >75% använder IT dagligen. >35% använder IT minst halva dagen. Inom administrativt arbete (25% av totala arbetskraften) använder nästan alla dator 100% av dagen. T ex läkare tillbringar c:a 50 % av sin arbetstid vid datorn. Drygt 30 % av allt arbete görs i direkt kontakt med datorer och IT-stöd. Man använder allt fler olika system i sitt arbete. Typiskt 10-20 st. Nära hälften av alla datoranvändare har blivit arga på sin dator någon gång. Mer än var fjärde person har problem med sin dator varje vecka. 70 procent har svurit över datorn. 30 procent har angripit datorn fysiskt med sparkar eller lösa datordelar. Mer än hälften av alla som sjukskriver sig i Storbritannien gör det för att de är stressade på jobbet. 2

3

2017-10-26 7 x 4

Två typer av digitalisering Informationsdigitalisering den process där analog information transformeras till digital information. Det innebär att informationen blir strukturerbar, sökbar ochtillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet. Det innebär att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra människor, organisationer och sin omgivning på helt nya sätt. Digitaliseringen ochanvändningen av IT-baserade lösningar kan bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både hos företag och hos offentlig förvaltning. (SOU 2014:13) 5

Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psyko-social som kognitiv art, som blir resultatet av att arbetets stödsystem och verktyg digitaliseras. Not: Enligt vår definition av digital arbetsmiljö ingår ergonomiska och psykosociala aspekter Hur mår vi på vårt arbete? Upplevda krav är alltid höga Vid IT-förändringar ökar alltid dessa Vi ser att egenkontroll och socialt stöd ofta förändras negativt Det behöver inte alls vara så, det går bra att få positiva förändringar! Varför blir det sällan så i praktiken? Vi ser dessutom att vissa av dessa problem ökar. Krav Kontroll Stödmodellen Karasek, R, Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. 6

Lagar och förordningar Arbetsmiljölagen (1977:116) Ett arbete ska präglas av variation, social kontakt och samarbete, sammanhang mellan arbetsuppgifter, möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Systematiskt Arbetsmiljöarbete Föreskriften AFS (1998:05) Lagar och förordningar Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. System och program ska vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps och erfarenhetsnivå ge återkoppling om det utförda arbetet visa information i format och takt som är anpassad till användaren. Samt att särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information Kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet inte får utföras utan dennes vetskap. 7

Arbetsmiljölagen m.m. Hur många procent av alla ITsystem i arbetslivet uppfyller lagens krav? AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm Arbetsmiljölagen 1. att säkerställa *) en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, och 2. att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. *) med säkerställa menas att arbetsmiljöarbetet skall bedrivas på ett systematiskt förebyggande sätt 8

Arbetsmiljöns beskaffenhet (Kap.2, 1) Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskildas arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. MedsITtning innebär att representanter för systemleverantören och den lokala itavdelningen följer vårdpersonalens arbete IT-skyddsronder It-ronder innebär att verksamhetens hårdvara, mjukvara, kringutrustning, överskådlighet, användbarhet, etc. kollas av gentemot en checklista 9

Användarcentrerad utveckling handlar om att förstå månniskor, deras arbete och deras interaktion med teknik och överföra den kunskapen till konkreta ideer om en framtida förändring 10

med prototyper och mock-ups för att utforska framtidens möjligheter och att införa och utvärdera den förändringen i samarbete med användarna 11

Vision and plan initial concept business objectives and goals plan for UCSD i enlighet med en iterativ och agil utvecklingsprocess som fokuserar på användarna och användbarhet. Analyze requirements and user needs users, user context and scenarios user needs, usability requirements and design goals Design for usability by prototyping conceptual design interaction design detailed design Feedback plan the next iteration suggestion for changes project planning based on the outcome Bengt Göransson, Enea Redina AB, 2003, version 1.0en, http://www.redina.se/ :: Usability Design Evaluate use in context evaluate early and continuously measure usability, business and effects Construct and deploy continuous focus on users and usability usability testing and monitoring Hur sannolikt är det att ett jobb tas över av en dator inom de kommande 20 åren? Digitalisering Automatisering Robotisering Globalisering Urbanisering Individualisering Fölster, S. (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år utmaningar för Sverige. 12

Nearly half of US jobs could be at risk of computerization Creative and social intelligence skills are required The future of employment: how susceptible are jobs to computerisation? by Carl Benedikt Frey and Michael A. Osborne, September 17, 2013 1. Increasing the amount of ICT practitioners in EU Currently 4-6 million people employed as ICT professionals Demand growing 3% a year Supply not keeping pace Issues: young are not chosing ICT studies, not enough graduates, low female participation, skills mismatches education and training not fulfilling industry demand Shortages forecast to continue: 900 000 1 million vacancies by 2015 13

The ICT world is not enough Companies can't find ICT specialists Young people can't find jobs 2. Improving Digital skills among ICT users 18.5% of the work force is ICT intensive 90% require some degree of skills Demand depends on each profession ICT skills often transferable across jobs But, only 53 % of the workforce confident in ICT skills if they were to look for/change jobs in the next 12 months And user skills are to a large exent missing/not adequate... 14

Jan Gulliksen gulliksen@kth.se Tack! 15