Utbildningsinspektion i komvux inkl. svenskundervisning för invandrare (sfi) UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1
SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Grundläggande vuxenutbildning: 38 Gymnasial vuxenutbildning: 307 Svenskundervisning för invandrare (sfi): 81 Utbildningsnämnden i Köpings kommun ansvarar för gymnasieskolan och komvux inkl. sfi. Gymnasiechefen har ett övergripande ansvar för dessa verksamheter. Skolledningen för komvux inkl. sfi består av tre rektorer. En av dem har det övergripande ansvaret för bl.a. ekonomi samt är rektor för den grundläggande vuxenutbildningen och sfi. Rektorn för omvårdnadsprogrammet på gymnasiet är även rektor för den gymnasiala vuxenutbildningen i dessa delar. En annan av gymnasiets rektorer ansvarar för övrig gymnasial vuxenutbildning. Vid tidpunkten för inspektionen omfattade komvux i Köpings kommun grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt sfi. Inom sfi respektive den grundläggande vuxenutbildningen finns det tre arbetslag. Inom grundläggande vuxenutbildningen erbjuds ämnena svenska, engelska, matematik, data, samhällskunskap samt allmänorientering. Undervisningen i sfi är indelad dels i tre grupper som följer kursplanerna A B varav en alfabetiseringsgrupp, dels tre grupper som följer kursplanerna C D. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds omvårdnadsprogrammet och A- och B-kurserna i kärnämnena svenska, engelska, matematik, naturkunskap samt historia och datorkunskap. Kärnämneskurserna kan även läsas i form av distansstudier. Då erbjuds även C-kurserna i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. De som vill läsa andra nationella kurser erbjuds att göra detta inom ungdomsgymnasiet. Omvårdnadsprogrammet kan även läsas via flexibelt lärande vilket bl.a. innebär mer självstudier. Lärarna inom den gymnasiala vuxenutbildningen ingår i respektive ämnesarbetslag på gymnasieskolan som leds av varsin utbildningsledare. Grundläggande vuxenutbildning och sfi har från och med hösten 2003 sina verksamheter förlagda till nya lokaler i kommunens kompetenscenter. Vid tidpunkten för inspektionen var den gymnasiala vuxenutbildningen lokaliserad till Ullvigymnasiet. Från och med årsskiftet 2003/04 kommer delar av verksamheten att föras över till kompetenscenter. Undervisningen på omvårdnadsprogrammet blir dock kvar på Ullvigymnasiet. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun Genomförandet av inspektionen i komvux inkl. sfi Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för komvux inkl. sfi har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg och Monica Åtting. besöktes den 18 19 november. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av en av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkt för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I genomfördes intervjuer med rektorn för komvux inkl. sfi, gruppintervjuer med arbetslagen och med elever inom grundläggande vuxenutbildning, sfi och gymnasial vuxenutbildning. Observationer gjordes under lektioner inom grundläggande vuxenutbildning, sfi och gymnasial vuxenutbildning samt i övrigt under vistelsen i skolmiljön som helhet. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. följer i tillämpliga delar den handlingsplan vid mobbningsärenden som ingår i det elevvårdsprogram som utbildningsnämnden antog 2000. Enligt de intervjuade och enligt observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. De intervjuade eleverna bekräftar att skolmiljön är lugn och att de respekterar och hjälper varandra. Det finns ett elevråd inom grundläggande vuxenutbildningen där även en studie- och yrkesvägledare deltar. De intervjuade eleverna på gymnasiala vuxen- 3
SKOLVERKET utbildningen menade att tiden inte räcker till för att också engagera sig i ett elevråd. Samtliga intervjuade elever framhöll dock att det oftast inte finns tid till inflytande över upplägget av undervisningen, men att lärarna ändå alltid fångar upp deras synpunkter. Sammanfattningsvis anser Skolverkets inspektörer att personalen på ett målmedvetet och engagerat sätt arbetar med normer och värden. Personalen arbetar även kontinuerligt med att vidareutveckla detta och inspektörerna bedömer därmed att arbetet med normer och värden är bra. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Samtliga elever har individuella studieplaner som upprättats i samråd med studie- och yrkesvägledarna. Det är också studie- och yrkesvägledarna som har ansvaret för att det i planerna förs in uppgifter om vilka ämnen/kurser eleven anmält sig till och fullföljt. Samtliga elever får information om kursplanernas mål och betygskriterier. Eleverna är nöjda med den information de får om sina studieresultat. Elevernas närvaro registreras av respektive lärare som också rapporterar detta till skolledningen. Alla elever inom grundläggande vuxenutbildning har individuella mål. Trots detta är det en stor andel elever som avbryter sina studier. Flertalet sfi-elever, dock ej alla, fullföljer utbildningen med godkända resultat inom ramen för den planerade utbildningstiden. Läsåret 2001/02 uppvisade eleverna på gymnasiala vuxenutbildningen något fler IG i kärnämneskurserna svenska, matematik och engelska jämfört med kommungruppen. Motsvarande resultat för 2002/03 samt resultaten från övriga gymnasiekurser har man, enligt rektorn för den grundläggande vuxenutbildningen och sfi ännu ej analyserat detta. Deltagande genomströmning Läsåret 2001/02 hade 55 procent av eleverna i grundläggande vuxenutbildning avbrutit sina studier. I kommungruppen var motsvarande siffra 31 procent. Enligt rektorn för komvux inkl. sfi måste orsakerna till avhoppen analyseras. En del avhopp kan bero på att eleverna har fått arbete, gör praktik eller har gått vidare till olika sociala åtgärder. Från och med hösten 2003 har elevsammansättningen förändrats så att det nu är många elever med invandrarbakgrund och endast ett fåtal elever med svensk bakgrund. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen var det 27 procent som avbröt studierna jämfört med 17 procent i kommungruppen. Totalt gjorde 23 procent av eleverna studieavbrott (14 procent i kommungruppen). Enligt delegationsordningen beslutar gymnasiechefen och rektorn för komvux inkl. sfi om upphörande av undervisning om en elev saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller inte gör tillfredsställande framsteg och om eleven på nytt skall beredas utbildning. Beträffande sfi-undervisningen räknar 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun skolan inte veckor utan är generös i sin bedömning av tillfredställande framsteg. Att en del elever har gått länge på sfi-undervisning uppvägs enligt rektorn för komvux inkl. sfi av att andra inte behöver gå alla sina 525 timmar. Av de elever som började läsåret 1999/00 har 30 procent fortsatt utbildningen under läsåret 2002/03. Motsvarande siffra i kommungruppen är 9 procent. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att vuxenutbildningens arbete med elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma är bra. Likaså när det gäller betygssättning och upprättande av individuella studieplaner bedömer inspektörerna att personalens arbete är bra. En analys av orsakerna till att en stor andel elever på framförallt den grundläggande vuxenutbildningen avbryter sina studier bör dock ske och åtgärder bör vidtagas. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt de intervjuade och enligt observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot eleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De intervjuade eleverna bekräftar att skolmiljön är lugn och att de respekterar och hjälper varandra. Detta bekräftas av lärarna som uppgav att viss språkförbistring dock kan leda till utanförskap, men att lärarna tillsammans med eleverna arbetar med att förändra detta. följer i tillämpliga delar den handlingsplan vid mobbningsärenden som ingår i det elevvårdsprogram som utbildningsnämnden antog 2000. Dagliga samtal inom respektive grupp gör att personalen på ett tidigt stadium kan motverka kränkande behandling. Vid en akut situation lägger lärarna annat åt sidan för att först reda ut den aktuella händelsen. Personalen anser dock att eleverna i vissa fall har behov av en kurator, vilket idag saknas på komvux inkl. sfi. Elevrådet inom grundläggande vuxenutbildningen har bl.a. diskuterat gruppstorlekar och studiebesök. De intervjuade eleverna på gymnasiala vuxenutbildningen menade att tiden inte räcker till för att också engagera sig i ett elevråd. Samtliga intervjuade elever sade dock att det oftast inte finns tid till inflytande över upplägget av undervisningen, men att lärarna ändå alltid fångar upp deras synpunkter. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att vuxenutbildningens arbete rörande arbetsmiljö och delaktighet samt elevernas möjlighet till inflytande över sitt lärande fungerar bra. 5
SKOLVERKET Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål Utbildningsnämndens olika måldokument inklusive dess målprogram för 1999 2002 (skolplan) gäller tillsvidare. Verksamheten styrs dels utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna, dels nämndens mål för verksamheten vilket framgår av den lokala arbetsplanen. Arbetslagen inom sfi och grundläggande vuxenutbildning leds av respektive utbildningsledare. Utbildningsledarna leder arbetslagsträffar, håller kontakten med andra myndigheter bl.a. socialtjänsten samt håller sig informerade om nytt material och kurser osv. Utbildningsledarna är enligt lärarna den närmaste pedagogiska ledningen. Respektive rektor deltar dock vid arbetslagsträffarna liksom studie- och yrkesvägledarna. Den för hösten nya elevsammansättningen inom den grundläggande vuxenutbildningen har inneburit att lärarna inte hunnit bearbeta de nationella kursplanerna. Sfi-lärarna har diskuterat de nya kursplanerna. Lärarna på gymnasiala vuxenutbildningen diskuterar kursplaner m.m. i respektive ämnesarbetslag, inom ungdomsgymnasiet, som leds av en utbildningsledare. Organiseringen Enligt förordningen för vuxenutbildningen är gruppundervisning huvudregeln, enskild undervisning skall ske endast i undantagsfall. Eleverna inom grundläggande vuxenutbildning kan följa undervisningen antingen i en sammanhållen grupp eller genom att läsa fristående kurser. Undervisningen anordnas i första hand som gruppundervisning fördelade på tre grupper. Eleverna har fördelats i grupper efter genomförda tester. Lärarna menade att en del elever skulle behöva gå någon slags preparandkurs innan de börjar på grundläggande vuxenutbildning. Den orienteringskurs som tidigare funnits, är inte längre ekonomiskt möjlig att anordna i kommunen. Utbildningsledaren och studie- och yrkesvägledaren kartlägger de blivande sfi-elevernas språkkunskaper och utbildningsbakgrund. Sfi-undervisningen är indelad dels i tre grupper som följer kursplanerna A B varav en är en alfabetiseringsgrupp, dels tre i grupper som följer kursplanerna C D. Eleverna på den gymnasiala vuxenutbildningen är indelade i ett antal ämnesgrupper på dagtid. Eleverna kan exempelvis läsa hela eller delar av omvårdnadsprogrammet. De har också möjlighet att läsa på distans. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun Individanpassningen Varje elev har en individuell studieplan som upprättats i samråd med studieoch yrkesvägledaren. Även respektive utbildningsledare inom sfi och den grundläggande vuxenutbildningen deltar vid dessa möten. Planerna diskuteras och stäms av regelbundet inom respektive arbetslag. Samtliga elever får information om kursplanernas mål och betygskriterier. På kompetenscenter finns två speciallärare som vid behov genomför tester när utbildningsledarna är osäkra på någon elevs studienivå. Motsvarande möjlighet att genomföra tester för elever i den gymnasiala vuxenutbildningen finns inte. Anpassning för funktionshindrade elever sker när så behövs. Vid inspektionen fanns det dock inga elever med funktionshinder. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. De elever som behöver studiehandledning på modersmålet hänvisas till grundskolan. Inspektörerna erfar att någon inventering av behov av sådan studiehandledning inte genomförts. Vid lektionsbesök konstaterade inspektörerna att eleverna hjälpte varandra på olika sätt. För vissa elever kombineras studier med praktik. Samtliga intervjuade elever framförde att lärarna är kunniga, kan anpassa undervisningen samt att de som elever alltid kan be om hjälp. Eleverna på grundläggande vuxenutbildningen menade att matematikgruppen borde delas eftersom de ansåg den vara för stor. Undervisningen i svenska är numera nivågrupperad, där har eleverna exempelvis möjlighet att välja olika teman. Eleverna kan kombinera studier på den gymnasiala vuxenutbildningen, exempel som angavs var engelska eller matematik på distans. Inom sfi-undervisningen arbetar man i huvudsak tematiskt men med individuell anpassning. Sfi-eleverna har möjlighet att läsa även andra ämnen, men rekommenderas av lärarna att först klara av sfi-provet. Även inom den gymnasiala vuxenutbildningen anpassas undervisningen till elevernas tidigare erfarenheter. Kommunen har börjat med att validera elevernas tidigare yrkeserfarenheter inför studiestarten, i första hand inom omvårdnadsprogrammet. Inom programmet kan eleverna sedan välja att i större eller mindre utsträckning följa undervisningen i grupp. För de elever som redan arbetar inom vård och omsorg ges möjlighet att läsa kurser via flexibelt lärande. Flexibelt lärande innebär bl.a. att eleverna studerar på deltid, deltar i obligatoriska träffar samt studerar i grupp och enskilt. Enligt de intervjuade eleverna får de alltid snabb hjälp, men anser att det höga tempot kräver motivation. Eleverna önskar därför mer enskilt arbete. Enligt lärarna har komvux under senare år fått ta emot flera gymnasieelever som hoppat av studier på bl.a. barn- och fritidsprogrammet och samhällvetenskapsprogrammet. Arbetssätt och arbetsformer Utifrån kursplanerna anpassar lärarna såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Enligt inspektionsteamets bedömning är det en variation i arbetssätt och arbetsformer inom vuxenutbildningens olika delar. Detta bekräftas också av eleverna. 7
SKOLVERKET Vägledning Tre gånger per termin har studie- och yrkesvägledarna uppföljningssamtal med eleverna på grundläggande vuxenutbildning. Vägledarna deltar även i verksamheten en dag per vecka. Vägledarna menar att det är svårt att leda eleverna vidare till ytterligare studier eftersom de kurser som anordnas inom komvux i Köpings kommun enbart är teoretiska kurser. Studie- och yrkesvägledarna har mer kontakt med sfi-eleverna när dessa uppnått D-nivån i ämnet. Även eleverna på gymnasiala vuxenutbildningen träffar studie- och yrkesvägledaren inför studiestarten och har även under studietiden regelbunden kontakt med dem. Utvärdering av lärande, bedömning och betygssättning Regelbundna avstämningar sker av elevernas individuella studieplaner. Arbetslagen har en genomgång av varje elevs resultat minst en gång per månad, vilket redovisas för eleven. Lärarna har också regelbundna samtal med respektive elever om deras kunskapsutveckling och dokumenterar elevernas resultat skriftligt. Samtliga undervisande lärare deltar vid slutterminskonferensen. Det är studie- och yrkesvägledarna som ansvarar för att det i elevens individuella studieplan förs in uppgifter om vilka ämnen/kurser eleven anmält sig till och fullföljt. Enligt de intervjuade eleverna på den grundläggande vuxenutbildningen får de elever som vill ha betyg i uppgift att t.ex. läsa ytterligare en bok eller skriva en recension extra. Sfi-eleverna förbereder sig inför sfi-provet bl.a. genom att träna på gamla sfi-prov. Eleverna på gymnasiala vuxenutbildningen sade att de ibland väl sent fått besked om var de befinner sig betygsmässigt. Eftersom inte alla nationella kurser kan erbjudas inom komvux är det nästan omöjligt för eleverna att få ett slutbetyg. Samverkan och öppenhet Sfi-elevernas praktik organiseras numera i nära samarbete med arbetsförmedlingen. Även elever på grundläggande vuxenutbildning kan i vissa fall få kombinera yrkespraktik med studier. Exempel på studiebesök som har anordnats för sfi-eleverna är besök i Stockholm, Kolsva järnbruk m.m. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att vuxenutbildningen utför ett gott arbete inom det pedagogiska området. Samtliga verksamheter bör dock ges förutsättningar för att bearbeta de nationella kursmålen kursmål och betygskriterier. En inventering av eventuellt behov av studiehandledning på modersmålet bör också ske. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Utbildningsnämnden i Köpings kommun ansvarar för gymnasieskolan och komvux inkl. sfi. Nämndens delegationsordning som är från 2000 och därmed inte anpassad till förordningen om kommunal vuxenutbildning per den 1 januari 2003. Delegationsordningen är under revidering. Även om de intervjuade anser att ansvarsfördelning ändå är tydlig, bör delegationsordningen snarast åtgärdas. Nämnden har ett system med s.k. kontaktpolitiker varav två ledamöter har till uppgift att hålla sig extra informerade om vuxenutbildningen. Gymnasiechefen har ett övergripande ansvar för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Denne träffar regelbundet samtliga rektorer och har även daglig kontakt med dem och stödjer dem på olika sätt. För de rektorer som så önskar genomförs utvecklingssamtal. Gymnasiechefen och rektorn för komvux inkl. sfi beslutar enligt delegationsordningen om mottagande i komvux inkl. sfi. Samtliga beslut som fattats på delegation återanmäls till nämnden. Skolledningen för komvux inkl. sfi består av tre rektorer. En av dem har det övergripande ansvaret för bl.a. ekonomi samt är rektor för den grundläggande vuxenutbildningen och sfi. Rektorn för omvårdnadsprogrammet på gymnasiet är även rektor för den gymnasiala vuxenutbildningen i dessa delar. En annan av gymnasiets rektorer ansvarar för övrig gymnasial vuxenutbildning. Samtliga har pedagogisk utbildning och erfarenhet. Enligt rektorn för komvux inkl. sfi är det administrativa stödet tillräckligt. Utbildningsledarna inom grundläggande vuxenutbildning och sfi är enligt lärarna den närmaste pedagogiska ledningen. Lärarna inom gymnasiala vuxenutbildningen har innehållsdiskussioner med sina respektive ämnesarbetslag men även med sina rektorer, vilket enligt lärarna är vanligt på omvårdnadsprogrammet. Rektorerna genomför lektionsbesök i mån av tid. Varannan vecka träffas all personal för bl.a. pedagogiska diskussioner. Varje måndag diskuteras eleverna och undervisningen i arbetslagen, då deltar även rektorn och studie- och yrkesvägledarna. Ämnesarbetslagen som även de träffas varje vecka leds av en utbildningsledare. Respektive rektor har medarbetarsamtal med sin personal en gång per år. Samtliga elever känner väl till vem som är deras rektor. Kommunen deltar i ett länsprojekt om validering. I första hand är det inom omvårdnadsprogrammet som man börjat validera elevernas tidigare yrkeserfarenheter. 9
SKOLVERKET Kvalitetssäkring Utbildningsnämndens olika måldokument inklusive dess målprogram för 1999 2002 (skolplan) gäller tillsvidare. En översyn pågår av nämndens samtliga måldokument. Verksamheten styrs dels utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna, dels nämndens mål för verksamheten vilket framgår av den lokala arbetsplanen. En sammanträdesdag per läsår har temat vuxenutbildning. Nämnden får då möjlighet att träffa personalen och besöka lektioner. Varje läsår avslutas med ett par för nämnden och verksamheterna gemensamma utvärderingsdagar. Kvalitetsredovisningen för Ullvigymnasiet och vuxenutbildningen 2002 utgår från tre av nämndens mål vilka i sort sammanfaller med nationella mål i läroplanen. I kvalitetsredovisningen görs det en bedömning av måluppfyllelsen som följs av förslag på åtgärder. Ett av underlagen för kvalitetsredovisningen är en enkätundersökning främst riktad till gymnasieelever som genomfördes 2002 samt utvärderingen av kunskapslyftet 1997 2002. Detta är den första kvalitetsredovisningen som tagits fram, arbetet kommer att fortsätta utvecklas. Kvalitetsrapporten är omfattande i sin beskrivning av verksamheten men kan förbättras med avseende på vilka åtgärder som föreslås utifrån gjorda analyser. Uppföljning av elevernas skolgång sker kontinuerligt, utifrån deras individuella studieplaner, inom respektive arbetslag och vid elevvårdskonferenser. Rättssäkerhet I bland annat informationsbroschyren om komvux inkl. sfi framgår vad som gäller kring betygssättning, vem som är ansvarig rektor m.m. Enligt de intervjuade eleverna vet de vem de ska vända sig till med olika frågor. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. I de individuella studieplanerna som regelbundet stäms av framgår vilka kurser/ämnen eleverna fullföljt. Resultaten förs därefter in i betygskataloger. Vid skolchefens månadsträffar med rektorerna och även via eget ansvar uppdateras rektorerna om aktuell lagstiftning. Samtliga rektorer har fått utbildning om sekretess. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att styrningen och ledningen av verksamheten fungerar bra. För att tydliggöra ansvarsfördelningen bör dock en revidering av delegationsordningen ske. Kvalitetsredovisningen bör förbättras avseende vilka åtgärder som föreslås utifrån gjorda analyser. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. 10
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun Tillgång till utbildning I den skriftliga information som ges till blivande elever i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds ämnena svenska, engelska, matematik, data, samhällskunskap och allmänorientering. Om eleverna själva efterfrågar andra ämnen erbjuds även ämnena svenska som andraspråk, biologi, fysik, kemi, geografi, historia och religionskunskap inom ramen för samarbetet inom KAK-regionen (Köping, Arboga och Kungsör). För att eleverna skall få kännedom om alla sina studiemöjligheter bör denna möjlighet framgå av informationsbroschyrer, hemsidan m.m. Eleverna inom grundläggande vuxenutbildning kan följa kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen på distans eller via flexibelt lärande. Invandrare och flyktingar får påbörja sfi-undervisning senast inom tre månader. Enligt kommunens avtal med Integrationsverket ska man årligen ta emot ca 35 40 flyktingar. Dessa slussas via flyktingmottagningen in i sfi-undervisningen. De invandrare som är i behov av sfi-undervisning brukar oftast veta vart de skall vända sig, annars kallas de av invandrarbyrån. Sfi-eleverna har möjlighet att läsa även ämnen inom grundläggande vuxenutbildning, men lärarna rekommenderar att de först blir klara med sfi. Övergången från sfi till grundläggande vuxenutbildning är flexibel. För sfi-eleverna anordnas även kurser i simning och cykling. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds omvårdnadsprogrammet och A- och B-kurserna i kärnämnena svenska, engelska, matematik, naturkunskap samt historia och datorkunskap. Kärnämneskurserna kan även läsas i form av distansstudier. Då erbjuds även C-kurserna i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. Omvårdnadsprogrammet kan även läsas via flexibelt lärande vilket bl.a. innebär mer självstudier. De som vill läsa andra nationella kurser erbjuds att göra detta inom ungdomsgymnasiet. I annat fall hänvisas de till att läsa dessa kurser i andra kommuner. Hittills har kommunen haft möjlighet att betala detta. Kommunen anordnar dock särskild prövning i samtliga nationella gymnasiekurser för de som så begär. Naturvetenskapligt basår anordnas från och med nästa läsår i Arboga kommun. Kommunen har för 2004 ansökt och fått beviljat statsbidrag för 15 platser inom den grundläggande vuxenutbildning och 61 platser inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Till detta kommer 50 kommunalt finansierade platser inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Information om utbildning I såväl olika broschyrer som på kommunens hemsida ges information om vilka ämnen och kurser som anordnas inom komvux inkl. sfi. Information ges även av arbetsförmedlingen, socialtjänsten och flyktingmottagningen. Hösten 2003 startade kompetenscenter där kommunen har samlat dels vägledning och information, dels olika former av vuxenutbildning. Utöver nästan all kommunal vuxenutbildning erbjuds här även bl.a. högskolekurser på distans. De två studie- och yrkesvägledarna vid kompetenscenter har individuella samtal med alla blivande elever inom komvux inkl. sfi. Elevens studieval dokumenteras i en studieplan. Från och med hösten 2003 genomförs vägledningssamtalen gemensamt med arbetsförmedlingens vägledare inför studier i grundläggande vuxenutbildning. 11
SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att informationen till vuxna i Köpings kommun om vilka ämnen som kommunen erbjuder inom den grundläggande vuxenundervisningen måste förbättras. Elevernas rätt att läsa samtliga ämnen inom den grundläggande vuxenutbildningen bör tydliggöras så att detta framgår av informationsbroschyrer, hemsidan m.m. För övriga verksamheter är utbildningen god. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens Vid grundläggande vuxenutbildningen finns totalt 4 heltidstjänster för ca 40 50 elever, av dessa är 4 lärartjänster. 90 procent av lärartjänsterna innehas av personer med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. En lärare är speciallärare. Vid sfi finns totalt 6 heltidstjänster för ca 80 elever, av dessa är 6 lärartjänster. 100 procent av lärartjänsterna innehas av personer med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. En lärare är speciallärare. Vid gymnasiala vuxenutbildningen finns totalt 7 heltidstjänster för ca 300 elever, av dessa är 7 lärartjänster. 90 procent av lärartjänsterna innehas av personer med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. En lärare har specialpedagogisk kompetens. Vid kompetenscenter finns två studie- och yrkesvägledare. De intervjuade lärarna, främst inom sfi och grundläggande vuxenutbildning, framhöll att det finns ett stort behov av en kurator. För närvarande deltar en socialsekreterare från socialtjänsten vid elevvårdskonferenserna, vilket enligt rektorn ibland kan leda till en del svårigheter med överföring av information om eleverna. Den kompetensutveckling som erbjuds personalen baseras på en bedömning som diskuterats i varje arbetslag och därefter förankrats hos skolledningen. Tidigare har lärare ingått i nätverk som anordnas inom länet, men hinner numera inte med detta. Lärarna inom den gymnasiala vuxenutbildningen skulle vilja få kompetensutveckling i vuxenpedagogik. Samtliga intervjuade elever anser att lärarna är kunniga, kan anpassa undervisningen samt att de som elever alltid kan be om hjälp. Läromedel Beträffande läromedel får eleverna i huvudsak låna de böcker och skrifter som behövs. Läromedlen inom den grundläggande vuxenutbildningen och sfi är anpassade till vuxenutbildning med möjlighet att välja flera olika nivåer. Inom sfi kompletteras kurslitteraturen bl.a. med olika tidningar med aktuellt nyhetsinnehåll. Läromedlen inom den gymnasiala vuxenutbildningen är också anpas- 12
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Köpings kommun sade till vuxenutbildning. I det s.k. språklabbet där sfi-eleverna kan träna sitt uttal, är ett uppskattat inslag i undervisningen. Eleverna har i undervisningen tillgång till datorer. Eleverna på gymnasiala vuxenutbildningen har tillgång till Ullvigymnasiet bibliotek. På kompetenscenter finns ett mindre skolbibliotek. Lokaler Grundläggande vuxenutbildning och sfi har från och med hösten 2003 sina verksamheter förlagda till nya lokaler i kommunens kompetenscenter. Vid tidpunkten för inspektionen var den gymnasiala vuxenutbildningen lokaliserad till Ullvigymnasiet. Från och med årsskiftet 2003/04 kommer delar av verksamheten att föras över till kompetenscenter. Undervisningen på omvårdnadsprogrammet blir dock kvar på Ullvigymnasiet. Samtliga lokaler är ändamålsenliga och anpassade för funktionshindrade. Resursfördelningsprinciper Nämnden tilldelar respektive verksamhet en rambudget utifrån tidigare erfarenheter. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att tillgången till resurser för den kommunala vuxenutbildningen inkl. sfi, såväl kompetensmässigt som materiellt för vuxenutbildningen är bra. Sammanfattande bedömning Den pedagogiska verksamheten i den kommunala vuxenutbildningen inkl sfi ligger väl i linje med de nationella bestämmelserna och målen för vuxenutbildningen. Personalen arbetar ambitiöst för att främja alla elevers lärande. Skolverkets inspektörer anser dock att det finns utrymme för att utveckla verksamheterna genom att - vidta åtgärder för att fler elever når sina mål inom den grundläggande vuxenutbildningen, - ge samtliga verksamheter möjlighet att bearbeta de nationella kursmålen, - erbjuda studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det, - förbättra kvalitetsredovisningen avseende vilka åtgärder som föreslås utifrån gjorda analyser, - information om vilka ämnen som kommunen erbjuder inom den grundläggande vuxenutbildningen bör förbättras. 13
SKOLVERKET Datum Ort 2004-02-03 Stockholm Anna Kjellberg Monica Åtting 14