Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor En intervjustudie för primärvården i Norrbotten och Västerbotten Bildspel 3 (av 3) Informanterna citerade Caj Skoglund, AMSAB caj.skoglund@amsab.org 070 68 78 264 1
Om studien Syfte Intervjua glesbygdsmedicinska verksamma läkare i Norr- och Västerbotten som underlag för ett diskussionsunderlag som belyser förutsättningarna för glesbygdsmedicinsk utveckling Upplägg/genomförande Telefonintervjuer under mars/april 2012 med 16 personer Specialister i allmänmedicin respektive ST-läkare 9 från Västerbotten, 7 från Norrbotten Respektive primärvårdsledning har stått för urvalet Frågeområdena har tagits fram i samarbete med företrädare för svensk förening för Glesbygdsmedicin Resultatet redovisas så att det inte framgår vem som sagt vad 2
Resultatet - läsanvisning Studien har resulterat i ett relativt omfattande material som redovisas i tre olika bildspel Del 1 Diskussionsunderlag i form av slutsatser och förslag från Caj Skoglund = separat bildspel Del 2. Informanternas synpunkter i sammanfattning gemensam nämnare respektive skillnader i uppfattning = separat bildspel Del 3. Informanternas synpunkter i form av citat = detta bildspel 3
Detta är bildspel 3 Informanterna citerade I detta bildspel redovisas ett urval citat med synpunkter inom nedanstående 14 områden. Vissa av citaten har redigerats så att de inte ska vara möjligt att identifiera vem som har sagt vad. Bildspel 2 (separat) har samma struktur vad gäller ämnesindelningen 1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? 2. Andras syn på glesbygdsmedicinen 3. Strukturförändringar i Västerbotten 4. Strukturförändringar i Östra Norrbotten 5. Telemedicin 4
6. Bild- och funktionsmedicin Detta är bildspel 3 Informanterna citerade 7 Effekter av vårdvalsreformen 8. Kommunalisering av hemsjukvården 9. Därför blev jag glesbygdsmedicinare 10. Hur rekrytera och behålla medarbetare 11. Stafettläkare vilka är erfarenheterna? 12. Glesbygdsmedicinens framtid 13. Förslag från informanterna 14. Allmänt kritiska synpunkter 5
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? Stor bred i arbetet, stöter på all medicinsk problematik, ibland med mycket låg frekvens Ingen dag lik den andra Bredden, flexibiliteten, modet att göra svåra saker, en helt annan helhetssyn Aldrig haft så mycket att göra, aldrig haft så roligt Har arbetet mycket inom primärvården i södra Sverige det är en helt annan verksamhet Man får så mycket tillbaks av patienterna Ett otroligt roligt jobb Det bästa av såväl primärvård som akutsjukvård 6
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? De som söker vård är verkligen sjuka, många äldre multisjuka. Man lär känna dem. Svårt att stå ut med tanken att möta friska som söker för banala åkommor Vi är kompletta doktorer Bredden är charmen, ett oerhört intressant arbete. Liksom oerhört positiv återkoppling från patienterna Fantastiskt roligt Jag älskar belastningen under jourtid, alla kluriga ärenden som dyker upp akut Hela charmen ligger i det akuta uppdraget En förlängning av akutsjukvården 7
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? Glesbygdsmedicin som begrepp är inte så väl definierat. Viktigt att utveckla i ett nationellt perspektiv Vad är glesbygdsmedicin en ständig diskussion Mer av totalansvar, annars är det svårt att precisera vad som skiljer Svårt att skilja från verksamhet vid vanlig vårdcentral. Samma problem och besvär, skillnaden överdrivs Det finns en romantiserad bild av glesbygdsmedicinen Verksamheten är helt beroende av avstånd till sjukhus med 5 mil och mer som något av en gräns eftersom det hela tiden handlar om transporter. Skillnaden ligger i vad som kan eller måste färdigbehandlas eller skickas. Annars inte så stor skillnad mellan glesbygd respektive perifera vårdcentraler 8
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? Viss risk för heroisering av det vi gör. Vissa saker så sällsynta att vi inte sköter det bra. Samtidigt finns det akuta och urakuta tillstånd som vi måste kunna hantera. Vore bra med en systematiskt genomgång av det som absolut inte kan vänta. Skulle kunna leda till en beskrivning av vad glesbygdsmedicinen absolut måste klara Turistmedicin har en helt annan profil med vård av drop-in-karaktär, många norrmän och stockholmare Det ortopediska inslaget är lite unikt i glesbygd, t ex att kunna färdigbehandla radiusfrakturer Så fort man lämnar tätorten måste man ha viss kunskap om livsuppehållande åtgärder, t ex olyckor och svåra akuta sjukdomar med särskilt stora krav på att kunna säkra patienter inför transport Lockelsen är det breda åtagandet även om det skrämmer bort vissa 9
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? Man måste kunna förlösa, för eller senare hamnar man i den situationen Spännande - men också skrämmande för en del. Återupplivningar, åka med i ambulans, avancerade akutmedicinska insatser, patienter som dör. Man måste tåla det Mycket spännande men också ångest och otrygghet Logistiken oerhört viktig. Vänta eller inte vänta, valet av transportmedel ambulans eller helikopter En del patienter som vårdades i Umeå för 10 år sedan klarar vi i primärvården idag. Problemet är att det hela tiden ställs allt större krav på oss distriktsläkare och det finns en gräns för hur mycket man kan lära sig Problemet är att alla sjukhusspecialister vill har oss som just sin förlängda arm, det går bara inte i glesbygd 10
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? Hantering av reumatiker stramades upp med ett bra handlingsprogram. Det var mycket gnäll i början men det blev bättre för alla Patienter mer eller mindre dumpas på primärvården utan att vi får adekvat medicinsk underlag eller utbildning. Ofta rör det sig om äldre, ganska sjuka patienter, t ex med Parkinson. Samtidigt finns det specialiteter som sköter detta jättebra Vansinnig massa verksamhetsöverföring men vi får aldrig veta vad vi ska låta bli istället Jätteroligt att jobba i glesbygd men vi måste ha tid för utbildning för att hänga med i den snabba medicinska utvecklingen Man måste vara ambitiös och självuppoffrande, inget 8-5-jobb. Inte så mycket eget liv vid sidan om Svårt med normalt socialt lev men samtidigt väldigt roligt 11
1. Vad utmärker glesbygdsmedicinen? OBS-platserna en vinst för samhället om man ser till helheten; såväl kommun som landsting Tillgång till egna vårdplatser gör att det är viktigt att alltid tänka på vad vi inte ska göra Vårdplatserna oerhört värdefulla Stor trygghetsfaktor för läkare att kunna lägga in för observation istället för att skicka hem eller skicka till sjukhus för säkerhets skull. Ständig diskussion om vi tar på oss kommunens ansvar men om vi inte gjorde det skulle många skicka till sjukhus istället Ambulans på vårdcentralen är bra men krävande och kostsamt. Ställer större krav på distriktsläkare i glesbygd 12
2. Andras syn på glesbygdsmedicin Man förstår inte hur konstadseffektiv glesbygdsmedicinen är. Istället ses den som något nödvändigt ont Många förstår inte hur vi har det i glesbygder Det finns en bristande kunskap om glesbygdsmedicinens förutsättningar hos många Numera en helt annan positiv inställning till glesbygdsmedicin från andra 13
3. Strukturförändringar i Västerbotten Tar bort mycket av tryggheten för befolkningen. Frukantsvärt det akuta omhändertagandet måste vara bra Det värsta jag varit med om på många år. Inga konsekvensanalyser, stor okunskap hos ledande politiker. Skapat väldigt mycket oro hos befolkningen Direkt motverkande beslut inte rekryteringsfrämjande De nu aktuella förändringarna i Västerbottens inland är ett hårt slag för glesbygdsmedicinens utveckling Alla diskussioner har skapat osäkerhet Den flexibilitet som utmärker glesbygdsmedicinen håller på att utarmas Hoten mot glesbygdsmedicinen i Västerbotten återkommer med viss regelbundenhet, ungefär vart tredje år 14
3. Strukturförändringar i Västerbotten Tvetydiga och tråkiga signaler från landstinget jämfört med tidigare satsningar på glesbygdsmedicin. Samtidigt finns även positiva inslag Avveckling av vårdplatser ger sämre trygghet och tveksamt om det innebär någon besparing Avsaknad av vårdplatser skapar problem för patienter som är för sjuka för att skickas hem men för friska för att skickas till sjukhus Tillgång till ambulans är nödvändig i glesbygd, gärna också vårdplatser men det är inte lika viktigt Vårdplatser i glesbygd är kostnadseffektiva samtidigt som de ger närhet och trygget för äldre-äldre. Men tillgång till ambulans är viktigare Tummas inte på ambulansverksamheten, det är prio 1. Jag har viss förståelse för att man kan tvingas dra in vårdplatser 15
3. Strukturförändringar i Västerbotten Centralt är tillgång till ambulans samt kompetent personal, akutmedicinskt kompetenta sjuksköterskor, dygnet runt Finns inget patientsäkert alternativ till ambulans i glesbygd. Ambulansen måste vara kvar Det finns stafettläkare som vägrar komma om det inte finns tillgång till ambulans Vi måste acceptera en diskussion om ambulansverksamheten. Innebär god service och trygghet men det finns en nedre gräns för vad som är rimligt Falcks övertagande av ambulansverksamheten i juni bryter en mycket väl fungerande integrationen. Vi tappar jätteduktiga sjuksköterskor som dessutom har kompetens inom radiologin. En klart negativ förändring som dessutom skett utan någon som helst medverkan från primärvården i upphandlingen 16
3. Strukturförändringar i Västerbotten Falcks övertagande av ambulansverksamheten har skapat stor oro inom sköterskekåren Upphandlingen av ambulansverksamheten gick totalt snett. Vi tappar kompetents sköterskor, den mycket rationella integrationen upphör. Kan inte bli någon besparing. Dessutom hur ska vi nu klara röntgen på jourtid Naturligt att jourverksamheten centraliseras mer, inte särskilt mycket akut på dagtid Orimligt höga kostnader för jouren på vissa håll, känns som om man ibland vill slå vakt om ersättningen Svårt med akutmedicinska omhändertagande utan läkare på jourtid. Belastningen är inte jättestor men när det händer något allvarligt är det viktigt med tillgång till läkare 17
3. Strukturförändringar i Västerbotten Förstår att det svårt med läkare i jour på varje ort Vad är den nedre gränsen för läkarbemanning, det finns naturligtvis en smärtgräns Har tidigare försvarat jouråtagande med näbbor och klor men börjar bli alltmer tveksam, kostsamt både med avseende på pengar och arbetstid Efter 10 års diskussion i Västerbotten har vi landat i en strategisk tanke, att profilera glesbygdsmedicinen Utvecklingen av glesbygdsmedicinskt centrum, rätt osäkert vad det står för än så länge men jag är klart positiv till tanken. Det har nästan exploderat av idéer på bara ett år. EU-projekt, forskningsprojekt på gång, anknytning till forskningsinstitutioner, kontakter med Norge Vet ej riktigt vad satsningen på glesbygdsmedicinska centrum innebär men det kan nog vara bra med kompetenscentrum för t ex utbildning 18
3. Strukturförändringar i Västerbotten Satsning på glesbygdssjukhus riskerar att medföra en absurd centralisering av glesbygdsmedicinen. Men vad händer med övriga vårdcentraler. Övertygad om att det finns en dold agenda nedläggning Satsning på glesbygdsmedicinska centrum känns som ett spel för gallerierna 19
4. Strukturförändringar i östra Norrbotten Det är allt mindre som kan göras i Kalix på jourtid, fler och fler patienter mot skickas direkt till Sunderbyn Oerhört beroende av det goda samarbetet med sjukhuset i Kalix. Mycket gott samarbete med medicinkliniken, vad ska hända när de gamla rävarna slutar? Konsekvensen av förändringarna vid sjukhuset blir en försämrad underläkarförsörjning som kommer att slå hört mot primärvården i hela östra Norrbotten Tillgång till ambulans samt det nära samarbetet med Kalix sjukhus är centralt för framtiden, det är för långt till Sunderbyn för svårt akut sjuka barn som kräver bedömning av narkosläkare Landstinget kommer att drabbas av höga ambulanskostnader och dyra vårdplatser. Men jag tror att insikten hos detta har ökat hos landstingets ledning Förlusten av akutkirurgin i Kalix har gjort att det blivit så trögjobbat; Sunderbyn har inte resurser för att hantera tillströmningen. 20
5. Telemedicin Utbildning via video fungerar bra Det har aldrig varit så lätt att fortbilda sig som idag. Mycket lätt att hitta relevant riktlinjer på Internet Utbildningsmöjligheterna har blivit klart bättre tack vare videokonferensmöjligheten Videokommunikationen har haft en mycket positiv effekt för utbildningsmöjligheterna. Allt fler utbildningar erbjuds på video men det finns ännu mer att göra. Glesbygdsmedicinen är så bred att det hela tiden finns ett stort behov av kompetensutveckling Telemedicinen har förändrat våra förutsättningar, alltmer av utbildning och möten erbjuds på video. Proppen har släppt under senare år även om tekniken funnits länge. Sparar otroligt mycket tid och pengar 21
5. Telemedicin Tillgången till videokonferenser gör att vi behöver åka allt mindre; mycket bra. Skulle kunna utvecklas mycket mer Möjligheten till videokonferenser sparar väldigt mycket Förutom utbildning används utrustningen för lite Erbjuds ingen utbildning på distans i Norrbotten i nuläget, skulle vara bra om det fanns Idag fotar vi och lägger in i journalsystemet för hud, vore bra om det gick att göra i realtid Prövat med hudkonsultationer på distans. Säkert bra för hud men omständligt för oss Hudkonsultationer på distans fungerar superbra, skickar bilden digitalt till hud. Direktkonsultation med hud är mycket krångligare 22
5. Telemedicin Hud på distans är positivt, bra satsning Hud på distans fungerar bra. Kan utvecklas på andra områden, t ex kardiologi, njure, lunga. Stora möjligheter Finns massor att göra, hud ett bra exempel på hur det kan fungera. Måste vara möjligt att utveckla också inom andra områden t ex ögon, öron. Men det krävs ett särskilt patientrum för detta Logopederna använder ofta video, fungerar väl Telemedicin med två försöksanläggningar drogs igång i Västerbotten ca 1996/97. Den största potentialen visade sig finnas för videokonferenser. Fungerar jättebra, används i många olika sammanhang (t ex hab, rehab, logopedi) men det tog 10-15 år att få det etablerat. Sparar oerhört mycket resor En telemedicinsk konsultation kan ta 10-15 minuter och bespara en skör gamling att behöva åka till Umeå 23
5. Telemedicin Skulle önska videokonferensmöjlighet i akutrum med möjlighet att överföra vitala värden Nu finns webbkameror på akutrummen, kommer att utvecklas alltmer även om det finns ett visst igångsättningsmotstånd hos både läkare och sjuksköterskor Webbkamera på akutrummet kopplad till intranätet som kan styras på distans. Jättebra stöd, aldrig något problem att få till stånd externt konsultstöd. Det är fullt möjligt att t ex få handledning på distans vid akut hjärtstopp Video på akutrum som kan styras av jourläkare på distans. Vissa tekniska brister än så länge. Både för- och nackdelar Sköterskor med telemedicinsk utrustning och jourläkare på distans borde kunna fungera bra. Skulle även kunna fungera på inneliggande patienter i primärvård 24
5. Telemedicin I framtiden kommer allt fler sjukhusspecialister att vara tillgängliga på distans Kommer inte att fungera praktiskt att hitta tider för fasta konsultationer med sjukhusspecialister Potential finns men det handlar om en komplex logistik som ska fungera i många led. Inte alltid självklart att konsultationer life är det bästa. Att skicka bilder eller filmer digital kan vara väl så bra Allt större öppenhet för telemedicinens möjligheter under senare år, det finns en vilja däruppe Mycket spännande utvecklingsmöjligheter men det pratas ju bara. Enda konkreta exemplet är hud på distans. Men det är inte kostnadseffektivt när läkare ska vara med på båda sidor samtidigt; ingen tidsvinst snarare tvärtom 25
5. Telemedicin Förvånande att det inte kommit längre, det finns ju inga hinder egentligen Tror mycket på videotekniken om små vårdcentraler ska överleva Viss potential finns kvar, särskilt med videoutrustning inom hemsjukvården, utrustningen numera så billig att det är fullt möjlig. I framtiden kommer allt fler konsultationer att görs med patienten i hemmet Hittills bara enstaka projekt men det är framtiden. Mycket kan göras face-toface med hjälp av videokonsultationer. Teknikens finns och används aktivt i många länder men vi är så konservativa, ytterst försiktiga Ta inspiration från Kanada, mycket stora avstånd har nödvändiggjort telemedicin Viktigt att utvecklingen styrs ur ett glesbygdsmedicinsk perspektiv, många projekt men det blir så lite i praktiken Vi hade fungerande öronkonsultationer på distans men efter något år hade vi lärt oss så mycket att det inte längre fanns något behov av det 26
6. Bild- och funktionsmedicin Tillgång till digital radiologi dagtid, fungerar utmärkt Digitaliserad röntgen som fungerar fantastiskt bra. Mycket bra samarbete med radiologerna, snabba besked Röntgen fungerar mycket bra, t ex bedömningar av ortopeder sker snabbt och effektivt Telemedicinen innebär bra stöd vid ortopediska problem i glesbygd. Ligger man 6-8 mil från sjukhus kan man inte skicka varje stukad fot Radiologin i primärvården Västerbotten en ständig diskussion. Ibland får vi röntga, ibland inte beroende på vem som råkat vara i tjänst. Tvingas ibland skicka mycket gamla patienter trots att vi skulle kunna röntga lokalt. Borde kunna fungera mindre stelbent 27
6. Bild- och funktionsmedicin Inställning till röntgen inom primärvården präglas av viss revirbevakning från radiologernas sida Röntgenläkarna bestämmer villkoren, om fel person råkar vara i tjänst får vi inte Orättvist att möjligheten till röntgen styrs av hur många anställda som får röntga, varierar mellan vårdcentralerna Vi kan inte röntga dygnet runt på grund av radiologernas krav men det är inget större problem. Sällan behov på jourtid, kan oftast vänta till nästa dag Vi skulle nog vinna på att ha radiologin i egen organisation Latent hot, röntgenläkaren vill nog ha bort radiologin i primärvården 28
6. Bild- och funktionsmedicin Tror inte att det finns något hot mot radiologin i primärvården i Norrbotten Oro för att radiologin försvinner av sparskäl, diskussioner förs mellan primärvården i Norrbotten och radiologin Viss radiologi inom glesbygdsmedicinen är både nödvändigt och kostnadseffektivt, skulle blir oerhört dyrbart om man skulle tvingas skicka allt Skulle bli mycket sämre för patienterna om vi tappade radiologin. Jag tror att röntgenläkarna är negativa till ultraljud på vårdcentraler Har ultraljud; bra tillgång vid bland annat oklara bukfall men vi får inget extra för att vi sköter detta. Borde vara standard inom glesbygdsmedicinen 29
6. Bild- och funktionsmedicin Intressant att diskutera tillgång till ultraljud för vissa indikationer, t ex akuta bukfall. En självklarhet i länder som England och Tyskland Ultraljud kanske inte omöjligt men jag vet inte om vi behöver det. Vi kan inte blir utlokaliserade specialister. Vi ska inte göra sådant som vi gör dåligt Ultraljud en kompetensfråga, se t ex Skottland och Tyskland. Inte helt i det blå men det krävs övning och förmåga att inse sin egen begränsning. Tror att det skulle vara rekryteringsfrämjande Tillgång till ultraljud skulle ge en kvalitetshöjning, det går fort att lära sig att genomföra en basal bukundersökning 30
7. Effekter av vårdvalsreformen Inga större förändringar Ingen nämnvärd påverkan Ingen påverkan Ingen direkt effekt. Det som däremot påverkat och som är väldigt irriterande är alla kvalitetsindikatorer, registreringar och kartläggningar av allt möjligt Bra förändring, förändrat tankesätt. Tidigare sågs patienten som någon som tog av vår budget. Nu har patienten blivit värdefull, tvingar oss att jobba med kvalitet och service. Skulle gärna ha konkurrens hos oss också Har gjort ekonomin mer tydlig. Endast indirekta effekter; ACG-ersättning på gång och nödvändig 31
7. Effekter av vårdvalsreformen Inga direkta effekter men när det öppnas nya vårdcentraler i tätorter där det redan finns många tror jag att det indirekt kommer att försämra kapiteringen för vård i glesbygd Marginella effekter men ersättningen till primärvården i glesbygd är för låg, täcker inte kostnaderna för det bredare åtagandet Kapiteringen lite felviktad, vi får inte full kompensation för att vi gör så mycket mer. Samtidigt gör små volymer att det blir svårt att ibland hitta kostnadseffektiva lösningar Orättvis fördelning av pengar, vi får inte full kompensation för det bredare uppdraget Alldeles för detaljerade krav som inte passar på små enheter även om det i grunden är bra med eget budgetansvar men alla direktiv gör att vi inte får prioritera själva 32
7. Effekter av vårdvalsreformen Tidigare ganska strikta prioriteringar har fallit Tappat kollegor i samband med vårdvalet, t ex en som flyttade söderut för att starta egen vårdcentral Utvecklingen under de sista året har inte medfört några fördelar. Vi har tappat läkare och vårdvalet har medfört hårdare krav och sämre ekonomi 33
8. Kommunalisering av hemsjukvården Ingen aning, har inte fått någon information Vet ej hur det blir, kan kanske underlätta en del Vet inte vad det innebär men jag är inte så bekymrad för det Oklart vad det innebär. Samarbetet med kommunen fungerar så där Blir nog bra efter viss omställningen. Tror inte att det blir negativt för oss Vet inte så mycket om men tror att det blir sämre, t ex att distriktssköterskor blir mer svårtillgängliga Känns oklart och otydligt; har skapat stor oro hos sköterskorna på vissa håll Lite åsikter än så länge men det kan nog stöka till det på distriktssköterskesidan Distriktssköterskorna är mycket oroliga. Kommunens sjuksköterskor jobbar på annat sätt, kan bli negativt 34
8. Kommunalisering av hemsjukvården Vården bli mer fragmentiserad när kommunen tar över. I en liten kommun blir det väldigt splittrat, för lite resurser att delta på. Det bästa vore en gemensam huvudman för alla sjuksköterskor inklusive vårdplatser. Vi har ett fantastiskt bra samarbete med kommunen landstinget är den gemensamma fienden Både plus och minus, till det senare hör att vi tappar vissa samordningsmöjligheter Hur man än gör uppstår det gränsdragningsproblem Positivt med en samlad lösning men en viss oro för att vi tappar pengarna men att patienterna i större utsträckning hänvisas till vårdcentralen Absolut positivt, kommer att ge mycket bättre samarbete mellan distriktssköterskor och hemsjukvård. Kan inte bli sämre 35
8. Kommunalisering av hemsjukvården Vet inte men risk att vi tappar vissa distriktssköterskor. Egen erfarenhet från ett annat landsting det var bra på sitt sätt men blev sämre samarbete när det uppstod problem Samverkan med kommunen mellan sjukstuga och sjukhem ett absolut måste i glesbygd. Enda sättet att hitta rimliga ekonomiska lösningar Det bästa som har hänt, en riktig höjdare. Samlat ansvar gör att vi samlar resurserna och slipper gråzonsdiskussionerna 36
9. Därför blev jag glesbygdsmedicinare Annons i tysk läkartidning, det natursköna norrbotten, Norrbotten var mest på hugget Ville till Sverige, träffade företrädare för Norr- och Västerbotten. Tittade på flera orter och hamnade i Västerbotten. Jag blev inte besviken, helt annan livskvalitet med ordnad arbetstid med mera Återkommande vikarier gav mig bra handledning; det var bara att knacka på dörren Sökte arbete på vårcentral i glesbygd men ingen hörde av sig, kontaktade ledande tjänsteman och då blev det fart men det blev ett egendomligt mottagande Gammal dröm att jobba i glesbygd. Besökte en rad vårdcentraler i Norrbotten innan jag bestämde mig. Avgörande för valet var en kollega som personligen engagerade sig i min rekrytering 37
9. Därför blev jag glesbygdsmedicinare Gjorde praktikvecka i glesbygd, var häftigt och jättekul Viss förankring i trakten samt personlig bekantskap med kollega i glesbygd Flyttade av personliga skäl men har blivit kvar tack vare arbetets innehåll Gjorde AT på vårdcentral i glesbygd, var naturligt eftersom jag vill vara en riktig doktor Västerbottens satsning på ST med inriktning på glesbygdsmedicin var absolut bidragande Rötter i glesbygd, självklart val även med tanke på det tilltalande i den breda basen och att få möte alla i samhället, från vaggan till graven Annons från Norrbotten i medicinsk tidskrift. Snabb process och fantastiskt stöd från landstinget gjorde att vi valde att flytta till Sverige och Norrbotten 38
9. Därför blev jag glesbygdsmedicinare Var inte alls intresserad av primärvård under AT men upptäckte sedan hur roligt det var att arbeta i glesbygd. Stortrivs med jobb, personal och miljö Gjorde primrärvårds-at i glesbygd, hade ingen speciell koppling till orten. God läkarkontinuitet och skön stämning 39
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Ser positivt på framtida rekryteringsmöjligheter Vi har aldrig haft så många ST-läkare i södra Lappland, det är oerhört positivt För att kunna rekrytera och behålla medarbetare krävs det goda fortbildningsmöjligheter, delaktighet i hur arbetet utvecklas, kollegor samt bra samarbete med andra aktörer, inte minst inom akutsjukvården Måste finnas en bra bemanning i grunden, att rekrytera läkare till en vårdcentral med bara vakanser går inte Svårt rekrytera till underbemannade enheter Flexibilitet och individuella lösningar om man ska få läkare till glesbygd. Man får inte vara alltför stelbent inför önskemål om t ex olika arbetstider Måste alltid jobba hårt för att upprätthålla en god bemanning. Mycket hänsyn måste tas till individuella önskemål 40
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Dagens unga läkare söker till till städerna, orter i glesbygd blir allt mindre attraktiva Väldigt svårt att rekrytera kvinnor till glesbygd Oerhört fördomsfull inställning till livet i glesbygd blockerar rekryteringen En bred allmänläkarutbildning med glesbygdsmedicinskt inslag är en stor fördel, efter det både kan och vågar man arbeta var som helst Inte svårare att rekrytera nu än tidigare men fungerande verksamhet är en förutsättning. Dessutom måste ansvaret vara begränsat annars orkar man inte Rekryteringen skulle underlättas om man tydligare angav de större kompetenskrav som glesbygdsmedicinen förutsätter, ger högre status Ett aktivt och brett arbete med eget ansvar är stimulerande 41
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Vi måste ha kvar dagens servicenivå, tydligt krav från dagens ST-läkare AT-läkare får inte lämnas ensamma, alla pallar inte för det När man rekryterar yngre medarbetare är det centralt att skapa trygghet, man måste kunna svårt sjuka barna, hantera svåra trafikolyckor mm Ser inte bra ut, kravspecifikationen riskerar att bli orimligt stor Dagens AT och ST är betydligt mer skyddade än vad vi var, undergräver absolut rekryteringsmöjligheterna Det pratas så mycket om hur svår och exotisk glesbygdsmedicinen är. Skrämmer bort yngre läkare, tycker att ansvaret blir för stort. Inte säker på att glesbygdsmedicin som koncept är så lockande Svårare och svårare att få hit AT-tidigare, tidigare var det många som ville komma och pröva på glesbygdsmedicinen. Kanske har skillnaden i förhållande till primärvård i tätort blivit för stor? Glesbygdsmedicinen ses som svår och tung, nästan lite farlig 42
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Samjour gör att jag ibland måste åka till en annan vårdcentral i glesbygd, det kommer att påverka rekryteringsmöjligheterna negativt Yngre kollegor vill inte ha så mycket jour/beredskap. På sikt krävs det nog mer av samjour Jourorganisationen är utformad för att passa 50+ utan barn. Man måste inse att också doktorer har ett socialt liv Tidigare var det lockande för de som gillade att jobba mycket men nu prioriteras aktivt socialt liv Satsa på arbete dagtid genom samjour, bra betalt samt goda utbildningsmöjligheter Viktigt hur ST-tjänstgöringen utformas, bra att kunna erbjuda möjligheter att pröva på tjänstgöring i glesbygd 43
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Trots stabil grundbemanning och ganska många AT-läkare har vi svårt att rekrytera ST-läkare, att ordna jobb för anhöriga är svårt ST i glesbygdsmedicin av det slag som finns i Västerbotten skulle vara bra. Tilläggsutbildning i glesbygdsmedicin mycket bra på grund av helt andra förutsättningar för verksamheten; rekryteringsfrämjande Vi ser satsningen på ST-utbildning i glesbygdsmedicin som ett sätt att rekrytera läkare Numera ser jag poängen med förlängd ST för glesbygdsmedicinare Västerbottens ST-satsningar är bra, alla borde ha samma utbildning Västerbottens satsning på ST-utbildning i glesbygdsmedicin är en bra grej Låga löner ett aber, det räcker inte att locka med vildmark och friluftsliv Lön är en viktig faktor; vi har tappat kollegor till södra Sverige på grund av högre löneläge där 44
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Kombinationen lön och arbetsbelastning centrala faktorer. Vi har tappat läkare inom glesbygdsmedicinen på grund av högre löneläge på andra håll Kraftigt höjda löner i Norra Finland har gett mycket positivt utfall. Borde fungera här också. Men samtidigt går innehållet i arbetet, kvaliteten och utbildningsmöjligheterna i första hand I norra Finland har man god bemanning, man tjänar bra mycket mer än i södra Finland förutom jourersättningen Lönen är OK men för oss som kommer från andra länder skulle det var bra om vi kunde få visst stöd för att kunna besöka vårda åldriga föräldrar, t ex lite längre semester eller bidrag till en del av resekostnaden Förändringarna i Västerbotten påverkar rekryteringsmöjligheterna negativt En särskild titel för läkare med glesbygdsmedicinsk kompetens skulle sannolikt verka rekryteringsfrämjande 45
10. Hur rekrytera och behålla medarbetare? Tillgång till ambulans, telemedicinskt stöd på högre nivå samt forskningsmöjligheter då kan det bli intressant Kontinuitetsproblem på många ställen, kanske skulle man kunna erbjuda kombinationstjänster glesbygd - tätort. Kunde vara intressent för de som vill arbeta inom glesbygdsmedicinen men som har svårt att flytta at t ex sociala skäl Den centrala personalfunktionen ger för dåligt stöd. Vi skulle behöva en egen rekryteringsfunktion som hjälper till med arbete åt medsökande, dagis, bostad m m 46
11. Stafettläkare vilka är erfarenheterna? Stafettläkare tjänar mycket mer men tar samtidigt många jourer, avlastar i hög grad Viss kontinuitet men det fungerar inte alltid Trots periodvissa bemanningsproblem är målet att undvika stafetter, väldigt destruktivt system Ganska välbemannat men vi behöver också stafetter och vikarier. Inte helt bra men några är regelbundet återkommande Vi försöker välja de som är bra, ger en viss kontinuitet. När vi får duktiga stafettläkare är allt gott och väl, om inte blir det väldigt tidskrävande Tidigare hade vi återkommande stafetter som gav viss kontinuitet. Central upphandling har slagit sönder, blivit mycket svårare att styra över vilka som ska komma Sällan stafetter men alltid kända doktorer 47
12. Glesbygdsmedicinens framtid Jättebra med satsningen på glesbygdsmedicin, viktigt att fortsätta att lyfta fram Numera är glesbygdsmedicin något man är stolt över, mycket mer positivt tänk. Något fint, nästan ett adelsmärke Vi måste hålla fanan högt, vi har något att lära ut till andra delar av vården. Vi måste bli bättre på att berätta om det vi gör Förändringarna under senare år har satt glesbygdsmedicinen på kartan, vi är mer stolta över det vi gör Vi måste satsa på telemedicin om vi ska överleva Både optimistisk och pessimistisk även om det går åt fel håll just nu. Men allt större krav på kostnadseffektivitet kommer att gynna glesbygdsmedicinen Känns oerhört dystert med tanke på rekryteringsmöjligheterna 48
13. Förslag från informanterna Det borde göras en studie av konstadseffektiviteten i OBS-platser, hänsyn måste tas till hur kostnaderna för såväl kommuner som sjukhus påverkas Vi måste visa att glesbygdsmedicin är en kostnadseffektiv verksamhet Glesbygdsmedicinskt arbetssätt med tillgång till egna vårdplatser borde exporteras till tätorter Borde finnas sjukstugeplatser i tätort, skulle vara både rationellt och bra för många äldre Vårdplatser i primärvården är jättebra, skulle kunna vara oerhört kostnadseffektiva också vid vårdcentraler i tätort Vårdcentraler i tätort borde ges ett bredare ansvar med glesbygdsmedicin som modell. Idag skickas många patienter till sjukhus helt i onödan Specialutbildade sjuksköterskor i glesbygdsmedicin skulle kunna fungera som fasta vårdkontakter och i viss utsträckning avlasta läkarna 49
13. Förslag från informanterna "Med fler specialutbildade sjuksköterskor skulle vi kanske klara oss med färre läkare Specialutbildade sjuksköterskor skulle kunna göra mycket mer än idag. Så fungerar diabetessköterskorna, skulle kunna fungera så på fler områden Lägg kostnaderna för patienternas resor på sjukhusklinikerna, det skulle göra dem mycket mer motiverade att få bort onödiga resor. Hemskt att så många patienter måste åka till sjukhus helt i onödan Extremt stora skillnader i remissflöden mellan olika vårdcentraler. En flathet att det accepteras; en person- och kulturfråga Alla glesbygdscentraler borde ha tillgång till ultraljud Vi borde kunna ta arbetsprover/ekg Vi behöver prioritera tydligare, vad är det vi ska respektive inte ska behandla 50
13. Förslag från informanterna Nyckeln till framtiden är ett näras samarbete mellan ambulansorganisation, vårdplatser, hemsjukvård, och kommunalvård. Synd med dagens täta skott, vi borde kunna samutnyttja personalen ännu mer. Men det tycks vara svårt att få till stånd kombinationstjänster, det handlar bara om pengar Ambulansen har låg utnyttjandegrad, personalen borde kunna användas bättre på icke använd tid. Varför inte arbeta med avancerad hemsjukvård eller terminal vård Vi måste samordna vårdplatser i primärvården med kommunerna. Vore bättre om kommunerna svarade för och vi distriktsläkare fungerade som konsulter Avancerade sjukvård i hemmet med sjuksköterskor dygnet runt skulle ha mycket positiva effekter och bidra till en kraftig reducering av sjukhusinläggningarna. De palliativa team som byggs upp i Norrbotten har inte alls samma kapacitet, patienterna dör på medicinklinikerna istället för i eget hem 51
14. Allmänt kritiska synpunkter För mycket diskussion om olika detaljproblem bland annat på grund av politisk styrning. Många möten som inte leder till något, frustrerande Hälften av alla pliktmöten behövs inte Alla dessa olika riktlinjer och krav från landstinget som vi förväntas kunna Många olika styrdokument, kommer hela tiden ny. Många gånger förvirring om tillämpningen Administrativa delen växer, allt mer registreringar i kvalitetsregister; borde kunna skötas av administrativ personal Registreringar till förbannelse. Det som tidigare sköttes med ett enkelt telefonsamtal kräver ny en lång rad knapptryckningar. Väldigt enkelt patientärende ger upphov till stort merarbete. Produktiviteten har minskat påtagligt 52
14. Allmänt kritiska synpunkter Det är klokt att satsa mer på förebyggande men jag förstår protesterna mot all krav på dokumentation, skapar olustig relation till patienterna Rimligt att vi engagerar oss mer i levnadsvanor men nu har det blivit för mycket, nu ska vi prioritera feta 50-åringar framför multisjuka äldre Stöder norrbottensupproret. Indikatorer som ändras från ett år till ett annat Mycket omogna IT-system; drabbar inte bara vårdcentraler i glesbygd Massor med brevväxling och remisser utan att det händer så mycket med patienten men leder till fördröjningar. Borde kunna effektiviseras Delar chef med annan vårdcentral, fungerar inte bra. Vi behöver en egen chef som enbart finns här. Vi är inne i en negativ spiral Vi känner oss ibland isolerade, saknar kontakt med politiker 53