Transporter, klimat och internationell regelutveckling. Transporter i förändring 20 november 2018 Magnus Nilsson

Relevanta dokument
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Kommissionens förslag juli 2015 till revision av direktivet om utsläppshandeln. på fem röda. Fores Magnus Nilsson. Magnus Nilsson Produktion

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Aktuellt - flyget i EU ETS

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM76. Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter. Dokumentbeteckning.

En sammanhållen klimat- och energipolitik

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Miljöanpassat och klimatneutralt transportsystem

Regeringens klimat- och energisatsningar

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Klimatpolitikens utmaningar

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

EU ETS och kommande förändringar. Bodecker Partners

Dokument: 5868/15 (Ordförandeskapets frågor); kommissionens meddelande väntas den 25 februari

Energieffektivisering av transporter

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Internationellt ledarskap för klimatet

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar,

Omställning till fossilfri transportsektor

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Handel med utsläppsrätter

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Förslag till RÅDETS BESLUT

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM108. CO2-krav för tunga fordon. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Energi- och klimatfrågor till 2020

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Mer EU för klimatets skull

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Förslag till RÅDETS BESLUT

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

ICAO:s nya klimatstyrmedel för det internationella flyget

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

rådet Rådets möte (miljö) den 13 december (ev. se även punkten 2 ovan) Godkännande av A-punktslistan

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Synpunkter på EU Kommissionens förslag till RED II, M2017/00114/Ee

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

En Svensk Flygskatt. Charlotte Fantoli Assistant Director Industry Taxation International Air Transport Association

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

2030 och EU ETS. Olle Björk

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

INNEHÅLL. Transporter i Sverige

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM98. MRV CO2 tunga fordon. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Sverige har börjat halka efter Varför?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM42. Förordning för ett styrningssystem för Energiunionen. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

BIL Sweden. Jessica Alenius

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Transkript:

Transporter, klimat och internationell regelutveckling Transporter i förändring 20 november 2018 Magnus Nilsson

Internationella regelverk för trafiken med betydelse för klimatpolitiken (exempel) Övergripande klimatlagstiftning Direktiv om utsläppshandel Ansvarsfördelningsförordningen ( LULUCF -förordningen) Styrningsförordningen Transportslagsövergripande regelverk Förnybartdirektivet Energiskattedirektivet Energieffektiviseringsdirektivet Momsdirektivet Infrastrukturdirektivet Transportslagsspecifika regelverk CO 2 -utsläpp från nya fordon (väg, EU) Vägavgifter/kilometerskatter (väg, EU) Godskorridorer (järnväg, EU) Driftskompatibilitet (järnväg, EU) Energiprestanda fartyg (sjöfart IMO) Energiprestanda flygplan (luftfart, ICAO) CORSIA (luftfart, ICAO) Sjöfarts-CORSIA? (sjöfart, IMO)

EUs hårda och mjuka klimatpolitik Den hårda klimatpolitiken Garanterar lägre utsläpp Utsläppshandel (EU ETS) Ansvarsfördelningsförordningen (utsläpp utanför utsläppshandeln, ESR) LULUCF -förordningen (koldioxidinlagring i landskapet, träkonstruktioner m.m.) = Minus 40 % 1990-2030 Den mjuka klimatpolitiken Underlättar utveckling mot, men garanterar inte, lägre utsläpp Krav på 32 % förnybart 2030*/ 14 % i transporter Krav på (ännu) snålare bilar elbilskvot? CO 2 -krav tunga fordon Miniminivå på energiskatter Produktregler: Glödlampor, dammsugare, spisar, kylskåp, nya hus etc. Energieffektiviseringsdirektivet -32,5% 2007-2030 Regler om konsumentinformation m.m.

EUs hårda och mjuka klimatpolitik Den hårda klimatpolitiken Garanterar lägre utsläpp Utsläppshandel (EU ETS) Ansvarsfördelningsförordningen (utsläpp utanför utsläppshandeln, ESR) LULUCF -förordningen (koldioxidinlagring i landskapet, träkonstruktioner m.m.) = Minus 40 % 1990-2030 Den mjuka klimatpolitiken Underlättar utveckling mot, men garanterar inte, lägre utsläpp Krav på 32 % förnybart 2030*/ 14 % i transporter Krav på snålare bilar CO 2 -krav tunga fordon Energieffektiviseringsdirektivet -32,5% 2007-2030 Miniminivå på energiskatter Produktregler: Glödlampor, dammsugare, spisar, kylskåp, nya hus etc. Regler om konsumentinformation m.m.

EU:s övergripande klimatlagstiftning Ansvarsfördelningsförordningen (ESD/ESR) Mål: - 30% 2005-2030 Omfattar: Landtransporter Småskalig uppvärmning Lätt industri Jordbruk (CH 4 & N 2 O) Deltagare: EUs 28/27 medlemsstater ETS 41% Direktiv om utsläppshandel (EU ETS) a. Stationära anläggningar Mål: - 43% 2005-2030 Omfattar: Elproduktion Fjärrvärme Stålverk Raffinaderier Cementindustrin Massa- och pappersindustri Deltagare: 12 000 anläggningar inom EU, Norge, Island och Lichtenstein Delvis utan reglering Markförvaltning (LULUCF): jordbruk (CO 2 ), skogsbruk m m (kopplas till ESR 2021), nettoutsläpp förbjuds Helt utan reglering Internationell sjöfart (obligatorisk mätning från 2018) b. Luftfarten (t.o.m. 2020?) 210 milj. ton per år (2013-23: 39 milj. ton/år) Deltagare: 1 400 flygoperatörer

EU:s övergripande klimatlagstiftning Ansvarsfördelningsförordningen (ESD/ESR) Mål: - 30% 2005-2030 Omfattar: Landtransporter Småskalig uppvärmning Lätt industri Jordbruk (CH 4 & N 2 O) Deltagare: EUs 28/27 medlemsstater ESR 59% ETS 41% Direktiv om utsläppshandel (EU ETS) a. Stationära anläggningar Mål: - 43% 2005-2030 Omfattar: Elproduktion Fjärrvärme Stålverk Raffinaderier Cementindustrin Massa- och pappersindustri Deltagare: 12 000 anläggningar inom EU, Norge, Island och Lichtenstein Delvis utan reglering Markförvaltning (LULUCF): jordbruk (CO 2 ), skogsbruk m m (kopplas till ESR 2021), nettoutsläpp förbjuds Helt utan reglering Internationell sjöfart (obligatorisk mätning från 2018) b. Luftfarten (t.o.m. 2020?) 210 milj. ton per år (2013-23: 39 milj. ton/år) Deltagare: 1 400 flygoperatörer

EU:s övergripande klimatlagstiftning Ansvarsfördelningsförordningen (ESD/ESR) Mål: - 30% 2005-2030 Omfattar: Landtransporter Småskalig uppvärmning Lätt industri Jordbruk (CH 4 & N 2 O) Deltagare: EUs 28/27 medlemsstater ESR 59% ETS 41% Direktiv om utsläppshandel (EU ETS) a. Stationära anläggningar Mål: - 43% 2005-2030 Omfattar: Elproduktion Fjärrvärme Stålverk Raffinaderier Cementindustrin Massa- och pappersindustri Deltagare: 12 000 anläggningar inom EU, Norge, Island och Lichtenstein Delvis utan reglering Markförvaltning (LULUCF): jordbruk (CO 2 ), skogsbruk m m (kopplas till ESR 2021), nettoutsläpp förbjuds Helt utan reglering Internationell sjöfart (obligatorisk mätning från 2018) b. Luftfarten (t.o.m. 2020?) 210 milj. ton per år (2013-23: 39 milj. ton/år) Deltagare: 1 400 flygoperatörer

EU:s övergripande klimatlagstiftning Ansvarsfördelningsförordningen (ESD/ESR) Mål: - 30% 2005-2030 Omfattar: Landtransporter Småskalig uppvärmning Lätt industri Jordbruk (CH 4 & N 2 O) Deltagare: EUs 28/27 medlemsstater ESR 59% ETS 41% Direktiv om utsläppshandel (EU ETS) a. Stationära anläggningar Mål: - 43% 2005-2030 Omfattar: Elproduktion Fjärrvärme Stålverk Raffinaderier Cementindustrin Massa- och pappersindustri Deltagare: 12 000 anläggningar inom EU, Norge, Island och Lichtenstein Delvis utan reglering Markförvaltning (LULUCF): jordbruk (CO 2 ), skogsbruk m m (kopplas till ESR 2021), nettoutsläpp förbjuds Helt utan reglering Internationell sjöfart (obligatorisk mätning från 2018) b. Luftfarten (t.o.m. 2020?) 210 milj. ton per år (2013-23: 39 milj. ton/år) Deltagare: 1 400 flygoperatörer

2 500 000 000 Nyutgivning av utsläppsrätter 2 000 000 000 1 500 000 000 1 000 000 000 500 000 000 0 2013 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 2065 2070 Nuvarande Tidigare lagstiftning Föreslagen Ny lagstiftning lagstiftning

Max-utsläpp EU 28 utanför utsläppshandeln 2021-2030 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Tilldelning 2013-2020 Utsläpp Tilldelning 2021-2030

Trafiken i det klimatpolitiska ramverket minus 70 procent 2010-2030 45 40 35 30 25 20 15 10 ESR-sektorer 5 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040-63% -75%

Trafiken i det klimatpolitiska ramverket minus 70 procent 2010-2030 45 40 35 30 25 20 15 Övriga ESR-sektorer 10 5 Transporterna ESR-sektorer 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Max transportutsläpp t.o.m. 2030 Max ESR-utsläpp (ej transporter) t.o.m. 2030 Max ESR-utsläpp (inkl. transporter) 2031-2040 Planerad överprestation rel. ESD/ESR Max kompletterande åtgärder

Hur länge gäller minus 40% till 2030? Kommissionen: 45%! Finland: 50%! Europaparlamentet, Nederländerna, Sverige: 55%! Kommissionsförslag med sikte på 2050 ska presenteras 1:a kvartalet 2019. Stocktake enligt Parisavtalet 2023 måste innebära skärpning relativt Paris 2015.

Styrningsförordningen Jokern i leken? 1. Samlar rapporteringskrav, tidigare utspridda 2. Integrerade nationella energi- och klimatplaner (NECP) Hur tänker medlemsstaterna bidra till Unionens energi- och klimatpolitik?. Fem dimensioner: Minskade CO 2 -utsläpp, förnybar energi, energieffektivitet, trygg energiförsörjning, den inre energimarknaden, forskning, innovation och konkurrenskraft" Ersätter bindande nationella mål för t.ex. förnybart och energieffektivisering. Ska upprättas vart 10e år, bearbetas vart 5e. Utkast på NECP 2021-2030 till COM senast 1 januari 2019. Ska vara förankrat i hemlandet samt med grannstater. Efter synpunkter from COM, ska planen fastställas senast 31 december 2019. 3. Parallellt med NECP ska medlemsstaterna fastställa långsiktiga strategier (minst 30 år). Uppdateras vart femte år. 4. Räcker inte redovisade NECP för att nå målen ska COM föreslå ytterligare åtgärder.

Målår 2020 Målår 2030 Förnybartandel, unionsövergripande 20 % 32 % Förnybartandel, medlemsstater 10 % (Malta)- 49 % (Sverige) se nationell energi- och klimatplan (kan uppfyllas i annat land) Förnybartandel, ländernas transportsektor (säljbart) 10 % 14 % (kan höjas 2023) Bonus förnybar el väg 5x 4x Bonus förnybar el spår 2,5x 1,5x Bonus avancerade biodrivmedel 2x 2x Bonus förnybart i flyg 1,2x Bonus förnybart i sjöfart 1,2x Max andel grödebaserat -/7 % 7% (om enskilt land sätter lägre gräns, sänks 14 %-kravet parallellt) Minsta andel avancerade biodrivmedel /A-listan Förnybartdirektivet före/efter 2021 (0,5 %) 2022: 0,2% 2025: 1,0 % 2030: 3,5 % Biodrivmedel framställda av palmolja - Max 2019 års nivå. 2030: Noll

Målår 2020 Målår 2030 Förnybartandel, unionsövergripande 20 % 32 % Förnybartandel, medlemsstater 10 % (Malta)- 49 % (Sverige) se nationell energi- och klimatplan (kan uppfyllas i annat land) Förnybartandel, ländernas transportsektor (säljbart) 10 % 14 % (kan höjas 2023) Bonus förnybar el väg 5x 4x Bonus förnybar el spår 2,5x 1,5x Bonus avancerade biodrivmedel 2x 2x Bonus förnybart i flyg 1,2x Bonus förnybart i sjöfart 1,2x Max andel grödebaserat -/7 % 7 % (om enskilt land sätter lägre gräns, sänks 14 %-kravet parallellt) Minsta andel avancerade biodrivmedel /A-listan Förnybartdirektivet före/efter 2021 (0,5 %) 2022: 0,2 % 2025: 1,0 % 2030: 3,5 % Biodrivmedel framställda av palmolja - Max 2019 års nivå. 2030: Noll

Vägfordon och CO 2 -utsläpp per km eller tonkilometer Personbilar och lätta nyttofordon (<3,5 ton) Nuvarande regler Gäller från Personbilar Lätta nyttofordon 2012-2015 130 g CO 2 per km 2014-2017 175 g CO 2 per km 2020-2021 95 g CO 2 per km 2020 147 g CO 2 per km <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren.

Vägfordon och CO 2 -utsläpp per km eller tonkilometer Personbilar och lätta nyttofordon (<3,5 ton) Nuvarande regler Gäller från Personbilar Lätta nyttofordon 2012-2015 130 g CO 2 per km 2014-2017 175 g CO 2 per km 2020-2021 95 g CO 2 per km 2020 147 g CO 2 per km <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren.

Vägfordon och CO 2 -utsläpp per km eller tonkilometer Personbilar och lätta nyttofordon (<3,5 ton) Nuvarande regler Gäller från Personbilar Lätta nyttofordon 2012-2015 130 g CO 2 per km 2014-2017 175 g CO 2 per km 2020-2021 95 g CO 2 per km 2020 147 g CO 2 per km <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Regler från 2021 (under förhandling) utsläpp relativt 2021 Personbilar Lätta nyttofordon Gäller från 2025 2030 2025 2030 Kommissionens förslag -15% -30% -15% -30% Parlamentets ståndpunkt -20% -40% -20% -40% Ministerrådets ståndpunkt -15% -35% - 15 % - 30 % <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Parlamentet: 2025 >20 % under 50 g CO 2 per km, 2030 >35 %. OBS: Testcykel NEDC byts till WLTP 2017-2019.

Vägfordon och CO 2 -utsläpp per km eller tonkilometer Personbilar och lätta nyttofordon (<3,5 ton) Nuvarande regler Gäller från Personbilar Lätta nyttofordon 2012-2015 130 g CO 2 per km 2014-2017 175 g CO 2 per km 2020-2021 95 g CO 2 per km 2020 147 g CO 2 per km <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Tunga fordon (>3,5 ton) Nytt testförfarande (VECTO) beslutat. Gäller för nya fordon från 2019-2020. Omfattar 65-70 procent av nya fordon. Regler från 2021 (under förhandling) utsläpp relativt 2021 Personbilar Lätta nyttofordon Gäller från 2025 2030 2025 2030 Kommissionens förslag -15% -30% -15% -30% Parlamentets ståndpunkt -20% -40% -20% -40% Ministerrådets ståndpunkt -15% -35% - 15 % - 30 % <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Parlamentet: 2025 >20 % under 50 g CO 2 per km, 2030 >35 %. OBS: Testcykel NEDC byts till WLTP 2017-2019.

Vägfordon och CO 2 -utsläpp per km eller tonkilometer Personbilar och lätta nyttofordon (<3,5 ton) Nuvarande regler Gäller från Personbilar Lätta nyttofordon 2012-2015 130 g CO 2 per km 2014-2017 175 g CO 2 per km 2020-2021 95 g CO 2 per km 2020 147 g CO 2 per km <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Regler från 2021 (under förhandling) utsläpp relativt 2021 Personbilar Lätta nyttofordon Gäller från 2025 2030 2025 2030 Kommissionens förslag -15% -30% -15% -30% Parlamentets ståndpunkt -20% -40% -20% -40% Ministerrådets ståndpunkt -15% -35% - 15 % - 30 % <50 g CO 2 per km: Multiplikator (max 3,5) första åren. Tunga fordon (>3,5 ton) Nytt testförfarande (VECTO) beslutat. Gäller för nya fordon från 2019-2020. Omfattar 65-70 procent av nya fordon. Regler från 2025 (under förhandling) utsläpp relativt 2019 Från 2025 Från 2030 Kommissionens förslag -15 % - 30 % Parlamentets ståndpunkt -20 % - 35 % Ministerrådets ståndpunkt?? <350 g CO 2 per km: Multiplikatorer. Parlamentet: 2025 5 %, 2030 20 % lågemissionsfordon. Parlamentet: 2025 >20 % under 50 g CO 2 per km, 2030 >35 %. OBS: Testcykel NEDC byts till WLTP 2017-2019.

Från eurovignette - till eurocharge -direktiv Berör formellt enbart TEN-T-vägnätet Idag Omfattar enbart tunga fordon (>3,5 ton) 1. Miniminivåer för fordonsskatt på tunga fordon. 2. a. Vägavgifter (tidsbaserad, eurovinjett ): maxnivåer per dag, vecka, månad, år. Utsläppsdifferentiering obligatorisk. b. Vägtullar (kilometerskatter): Maxnivåer utifrån infrastrukturkostnad. Kan differentieras efter miljöklass. Påslag för lokala trängsel- och miljöproblem tillåts.

Från eurovignette - till eurocharge -direktiv Berör formellt enbart TEN-T-vägnätet Idag Omfattar enbart tunga fordon (>3,5 ton) 1. Miniminivåer för fordonsskatt på tunga fordon. 2. a. Vägavgifter (tidsbaserad, eurovinjett ): maxnivåer per dag, vecka, månad, år. Utsläppsdifferentiering obligatorisk. b. Vägtullar (kilometerskatter): Maxnivåer utifrån infrastrukturkostnad. Kan differentieras efter miljöklass. Påslag för lokala trängsel- och miljöproblem tillåts. Kommissionens förslag Omfattar alla fordon. 1. Avveckla miniminivåer för fordonsskatt på tunga fordon. 2. a. Vägavgifter : Avvecklas helt. b. Vägtullar (kilometerskatter): Maxnivåer utifrån infrastrukturkostnad. Obligatorisk CO 2 -differentiering. Påslag för lokala trängsel- och miljöproblem tillåts. 3. Uppdatering av direktiv om teknik för uttag av vägtullar.

Från eurovignette - till eurocharge -direktiv Berör formellt enbart TEN-T-vägnätet Idag Omfattar enbart tunga fordon (>3,5 ton) 1. Miniminivåer för fordonsskatt på tunga fordon. 2. a. Vägavgifter (tidsbaserad, eurovinjett ): maxnivåer per dag, vecka, månad, år. Utsläppsdifferentiering obligatorisk. b. Vägtullar (kilometerskatter): Maxnivåer utifrån infrastrukturkostnad. Kan differentieras efter miljöklass. Påslag för lokala trängsel- och miljöproblem tillåts. Kommissionens förslag Omfattar alla fordon. 1. Avveckla miniminivåer för fordonsskatt på tunga fordon. 2. a. Vägavgifter : Avvecklas helt. b. Vägtullar (kilometerskatter): Maxnivåer utifrån infrastrukturkostnad. Obligatorisk CO 2 -differentiering. Påslag för lokala trängsel- och miljöproblem tillåts. 3. Uppdatering av direktiv om teknik för uttag av vägtullar. 1 & 3: Parlamentet och Rådet förhandlar. 2: Parlamentet: Skärp Kommissionens förslag! Rådet: Hjälp!!!

Luftfart och klimatet EU ETS vs. CORSIA Flyget i EU ETS Omfattar allt flyg till/från flygplatser inom EES. Till 2023 begränsat till mellan flygplatser inom EES. Både reguljära utsläppsrätter (EUA) och luftfartsutsläppsrätter (EUAA) tillåtna. Utgivningen av EUA upphör 2058, EUAA 2063 därefter är koldioxidutsläpp förbjudna. CORSIA Uppgörelse inom ICAO 2016. Ska gälla till utgången av 2035. Ska kompensera ökade utsläpp utöver nivån 2019/2020. Införs stegvis 2021-2027. Beräknas då omfatta ca 86 procent av internationellt flyg. Ramar för regler för förnybart flygbränsle samt kompensationsåtgärder ( offsetting ) godkända oktober 2018. Reservationer möjliga före 1 december 2018. 1. Flyg mellan EES-länder definieras som internationellt flyg 2. OM EU kan behålla EU ETS inom EES när CORSIA startas dämpas EUs utsläpp ytterligare. 3. OM EU måste begränsa EU ETS till inrikestrafik i EES-länderna försvagas incitament för minskade utsläpp från flyg mellan flygplatser inom EES.

Luftfart och klimatet EU ETS vs. CORSIA Flyget i EU ETS Omfattar allt flyg till/från flygplatser inom EES. Till 2023 begränsat till mellan flygplatser inom EES. Både reguljära utsläppsrätter (EUA) och luftfartsutsläppsrätter (EUAA) tillåtna. Utgivningen av EUA upphör 2058, EUAA 2063 därefter är koldioxidutsläpp förbjudna. CORSIA Uppgörelse inom ICAO 2016. Ska gälla till utgången av 2035. Ska kompensera för utsläpp utöver nivån 2019/2020. Införs stegvis 2021-2027. Beräknas då omfatta ca 86 procent av allt internationellt flyg. Ramar för regler för förnybart flygbränsle samt kompensationsåtgärder ( offsetting ) godkända oktober 2018. Reservationer möjliga före 1 december 2018. 1. Flyg mellan EES-länder definieras som internationellt flyg 2. OM EU kan behålla EU ETS inom EES när CORSIA startas dämpas EUs utsläpp ytterligare. 3. OM EU måste begränsa EU ETS till inrikestrafik i EES-länderna försvagas incitament för minskade utsläpp från flyg mellan flygplatser inom EES.

Luftfart och klimatet EU ETS vs. CORSIA Flyget i EU ETS Omfattar allt flyg till/från flygplatser inom EES. Till 2023 begränsat till mellan flygplatser inom EES. Både reguljära utsläppsrätter (EUA) och luftfartsutsläppsrätter (EUAA) tillåtna. Utgivningen av EUA upphör 2058, EUAA 2063 därefter är koldioxidutsläpp förbjudna. CORSIA Uppgörelse inom ICAO 2016. Ska gälla till utgången av 2035. Ska kompensera för utsläpp utöver nivån 2019/2020. Införs stegvis 2021-2027. Beräknas då omfatta ca 86 procent av allt internationellt flyg. Ramar för regler för förnybart flygbränsle samt kompensationsåtgärder ( offsetting ) godkända oktober 2018. Reservationer möjliga före 1 december 2018. 1. Flyg mellan EES-länder definieras som internationellt flyg 2. Om EU kan behålla EU ETS inom EES när CORSIA startas dämpas EUs utsläpp ytterligare. 3. Om EU måste begränsa EU ETS till inrikestrafik i EES-länderna försvagas incitament för minskade utsläpp från flyg mellan flygplatser inom EES.

Sjöfart och klimatet i mycket en fråga om hastighet EU-regel Utsläppsmätning sedan 2018. Alla uppgifter offentliga. Anpassning till motsvarande IMO-regler pågår. IMO-regler Initial Strategy antagen i april 2018. Mål: Minst halvering av utsläppen till 2050. Uppgörelse om styrmedel för att nå dit planeras till 2023. Krav om utsläppsmätning från 2019. Många uppgifter inte offentliga. EEDI (Energy Efficiency Design Index). Energikrav på nya fartyg sedan 2013/2015 Hastigheten avgörande för energianvändningen politiskt och kommersiellt mycket knepig fråga.

Skatter och avgifter Energiskattedirektivet (väg- och spårtrafik) Miniminivåer föråldrade, liten betydelse men utnyttjas för dieselturism (=Luxemburg) Undantag viktigast ex. spårtrafik, biodrivmedel ----------------------------------------------------------------- Energiskattedirektivet (flyg och sjöfart) + Flygserviceavtal Förbjudet att beskatta flyg- och sjöfartsbränslen för internationell trafik. Momsdirektivet (flyg och sjöfart) Förbjudet att ta ut mervärdesskatt på biljetter för internationella trafik med flyg eller sjöfart. Passageraravgifter ( flygskatt ) Inga problem.

Skatter och avgifter Energiskattedirektivet (väg- och spårtrafik) Miniminivåer föråldrade, liten betydelse men utnyttjas för dieselturism (=Luxemburg) Undantag viktigast ex. spårtrafik, biodrivmedel ----------------------------------------------------------------- Energiskattedirektivet (flyg och sjöfart) + Flygserviceavtal Förbjudet att beskatta flyg- och sjöfartsbränslen för internationell trafik. Momsdirektivet, artikel 148 a&e (flyg och sjöfart) Förbjudet att ta ut mervärdesskatt på biljetter för internationellt flyg och sjöfart. Passageraravgifter ( flygskatt ) Svag reglering.

Tack för uppmärksamheten! magnus@nilssonproduktion.se www.nilssonproduktion.se Klimat- och naturvårdsbloggen