Nationellt patientsäkerhetsarbete

Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL om förbättrad patientsäkerhet 2011-2014 -BHK - Infektionsverktyget - Antibiotika Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer för att förebygga 2014 Markörbaserad journalgranskning - 64 913 granskade vårdtillfällen under år januari 2013-2016 Vägledning Infektionsverktyget 2015 Programråd Strama 2015 Arbetsgrupp vårdhygien inom Programråd Strama 2017 Programområden 2018

Nationella punktprevalensmätningar basala hygienrutiner och klädregler (PPM-VRI) Nationella mätningar vecks 12-13, 2018 Nationell databas https://ppm.vantetider.se (inloggningsuppgifter krävs) Möjlighet att använda nationella databasen för regionala och lokala mätningar (särskild behörighet behövs för att lägga in lokala och regionala mätningar) Resultaten presenteras på SKL:s webb www.skl.se

16% Patienter med VRI som andel av alla patienter 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2017 2016

14% Andel med vårdrelaterad infektion över tid 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Andel patienter med VRI Andel med VRI, Kvinna Andel med VRI, Män

Andel med vårdrelaterad infektion över tid efter typ av VRI 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Andel patienter med läkemedelsrelaterad infektion Andel patienter med övriga ingreppsrelaterade infektioner Andel patienter med postoperativ infektion Andel patienter med övriga vårdrelaterade infektioner

Markörbaserad journalgranskning Metod för att identifiera skador Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal skador, svårighetsgrad och typ antecknas Mätning över tid

Andel granskade vårdtillfällen i olika ålderskategorier n Nationell nivå 2013-2016 Kvinnor Män Totalt 18-49 år 8 050 4 028 12 078 50-64 år 5 115 5 771 10 886 65-74 år 6 604 8 071 14 675 75-84 år 7 817 7 819 15 636 85 år eller äldre 6 912 4 726 11 638 Totalt 34 498 30 415 64 913

Skadornas fördelning i olika skadetyper n Nationell nivå 2013-2016 Antal skador 9 742 Svikt i vitala parametrar 2% Fallskada 5% Trycksår 8% Neurologisk skada 1% Annat 19% Vårdrelaterade infektioner 34% Kirurgiska skador 13% Blåsöverfyllnad 9% Läkemedelsrelaterad skada 10%

100 Undvikbarhet n Nationell nivå 2013-2016 (n=64 913) 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 27,2 39,4 22,0 20 10 11,4 0 Skadan var inte undvikbar Skadan var sannolikt inte undvikbar Skadan var sannolikt undvikbar Skadan var undvikbar

Undvikbarhet inom respektive skadeområde n Nationell nivå 2013-2016 Undvikbara skador Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91 88 60 60 56 46

Vårdskaderapport Markörbaserad journalgranskning Fördjupad analys av VRI Kostnader Mortalitet

Infektionsverktyget Infektionsverktyget ett IT-stöd som samlar data från journalsystemet, laboratoriesystem och patientadministrativa system och lagrar i en central databas. 3.9 miljoner antibiotikaordinationer 74.2 miljoner diagnoser 38.1 miljoner åtgärder

Patientsäkerhetsberättelser Infektionsverktyget En standardiserad regionövergripande och sjukhusspecifik resultatredovisning av incidens vårdrelaterade respektive samhällsförvärvade infektioner har tagits fram av avdelning patientsäkerhet vid koncernkontoret. De kvartalsvisa rapporterna har distribuerats till koncernkontorets analysenhet, sjukhuschefläkargruppen, respektive sjukhusstrama och till de vårdhygieniska enheterna. Incidensen VRI i somatisk sjukhusvård är en kvalitetsindikator och redovisas sedan hösten 2016 i Kvartalen. Resultat per sjukhus och analys i resultatdelen. VGR har tagit fram en webbutbildning bättre registrering. Västra Götalandsregionen Under år 2016 har arbetet med Infektionsverktyget syftat till att kunna använda data för VRIprevention och rationell antibiotikaanvändning. Clostridium difficile rapporteras nu som laboratoriediagnos från Unilabs AB till IV och validering av rapportering pågår. Av de 4 120 fall av VRI som diagnosticerades år 2016, av de sjukhuskliniker som hitintills börjat använda Infektionsverktyget, var UVI utan feber den vanligaste enskilda diagnosen (648 fall), följt av ytlig postoperativ infektion (612 fall), djup postoperativ infektion (525 fall), pneumoni (458 fall), VI med feber (368 fall) Clostridium difficile (162 fall). Landstinget Sörmland

Patientsäkerhetsberättelser Infektionsverktyget Vårdrelaterade infektioner mäts med IV som baseras på läkares registrering i journal när antibiotika ordineras i slutenvården. Registreringen är inte komplett men resultatet är sannolikt en god indikator för VRI-läget. Visar två tabeller år 2014 och 2016. Region Jönköpings län Resultat från Infektionsverktyget presenteras i patientsäkerhetberättelsen år 2014 och 2016. Region Västmanland Resultat från Infektionsverktyget presenteras i patientsäkerhetberättelsen år 2016. Region Östergötland Infektionsverktyget som breddinfördes 2013 i hela somatiska slutenvården, har syftet att registrera VRI och antibiotikaanvändningen. Verktyget ger nu varje enhet tillgång till sina mätresultat inom bland annat VRI och möjliggör kontinuerlig analys för förbättringsarbetet, IV används av Strama och Vårdhygien och det krävs ett fortsatt arbete för att verksamheterna själva ska börja använda rapporter. Visar inga resultat i patientsäkerhetsberättelsen. Landstinget i Kalmar län

VRI - Proaktiv VRI proaktiv är ett nationellt projekt vars syfte är att minska vårdrelaterade infektioner och förbättra behandlingen för VRI. Vi utvecklar ett IT baserat beslutsstöd samt nya arbetssätt med riktade utbildningsinsatser. Den ökande mängden information från olika källor gör att det finns ett stort behov av ett stöd som kan hjälpa vårdpersonalen att fatta rätt beslut. Inom ramen för VRI proaktiv utvecklar vi nu ett sådant beslutsstöd som flaggar upp för riskpatienter i datajournalsystemen och anger vilka rutiner som gäller för att minska risken för VRI. I beslutsstödet ingår såväl kända riskfaktorer som identifiering av nya riskfaktorer och effektiva åtgärder. Pontus Naucler, docent i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet och verksam på Karolinska Universitetssjukhuset är initiativtagare till projektet. Läs mer om projektet på www.stoppavri.nu

Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer för att förebygga

Nationella punktprevalensmätningar basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHH) Nationella mätningar vecks 12-13, 2018 Nationell databas https://ppm.vantetider.se (inloggningsuppgifter krävs) Möjlighet att använda nationella databasen för regionala och lokala mätningar (särskild behörighet behövs för att lägga in lokala och regionala mätningar) Resultaten presenteras på SKL:s webb www.skl.se

100% Andel med korrekt i samtliga steg 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2017 2016

100% Andel med korrekt i samtliga klädregler 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2017 2016

100% Andel med korrekt i samtliga hygienrutiner 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2017 2016

100% Andel desinfektion före 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2017 2016

100% Följsamhet över tid 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Andel med korrekt i samtliga steg Andel med korrekt i samtliga hygienrutiner Andel med korrekt i samtliga klädregler Andel korrekta steg

Följsamhet över tid per steg 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Andel desinfektion före Andel desinfektion efter Andel med korrekt användning av handskar Andel med korrekt användning av plastförkläde Andel med korrekt arbetsdräkt Andel fria från ringar klockor armband Andel med kort eller uppsatt hår Andel med naglar korta och fria

Rena händer räddar liv baseras på WHO: SAVE LIVES: Clean Your Hands

Innehållet i materialet Övergripande dokument Fördjupningsdokument Affischer och broschyrer

Handhygien - självskattning Verktyg för Självskattning Handdesinfektionsförbrukning

Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå: Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits Vilka åtgärder som har vidtagits Vilka resultat som har uppnåtts

Landstingens systematiska patientsäkerhetsarbete utifrån 5 nivåer utveckling från 2012 till 2014 2012 2013 2014

Patientsäkerhetsberättelser 2014-2016

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etablering av en struktur för kunskapsstyrning - hälsooch sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system 2017-09-21

Programområden (nationella resp regionala) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar (RCC i samverkan redan igång) Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa (start vår 17) Nervsystemets sjukdomar (start höst 17) Ögonsjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning (start höst 17) Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård

Nationella Programområden (Regionalt värdskap) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

Politik Politik Beredningsgrupp Huvudmännens styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Staten Huvudmännens nationella stödfunktion H Kommunerna Patienter/brukare Professionerna Regionala och lokala strukturer och processer