SLUID: Institutionen för akvatiska resurser Alfred Sandström 2017-04-19 Vätternvårdsförbundet Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern 2017-2022. Från: Alfred Sandström, Thomas Axenrot, Sara Bergek, Erik Degerman, Lennart Edsman och Göran Sundblad Övergripande kommentar: Dokumentet utgör en ambitiös plan för fisket och fiskbestånden i Vättern. Att det numera ingår mätbara kvantifierbara mål med förslag på indikatorer för uppföljning är positivt och närmast unikt för svensk nationell fiskeriförvaltning. Vi är också positiva till att man förklarar hur detta planeringsdokument förhåller sig till övriga styrdokument/planer för Vätterns vattenmiljöer samt att det funnits en ambition att sammanföra fiskefrågorna med övriga vattenmiljöfrågor. Beskrivningen av ekosystemtjänster bör dock fördjupas och anpassas efter den indelning av ekosystemtjänster som beskrivs i FN:s utvärdering Millennium Ecosystem Assessment (Millennium Ecosystem Assessment, 2005). Det vill säga i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella tjänster. Detta resonemang kan även med fördel knytas till en beskrivning av hur planen baserats på idén om ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Mycket bra är hur man tagit fram målbilder för planen och hur de är uppdelade i vision, övergripande mål, mål för arter/fisket/fisketillsyn och specifika delmål för arterna samt att man har förslag på hur målen ska uppfyllas. Formuleringen av vissa mål och beskrivningen av måltal samt processen för måluppföljning bör dock förtydligas. En del av målen är aningen för luddiga och hur de ska mätas ibland otydligt vilket är viktigt om ambitionen är att ha SMARTA mål I en beskrivning av en plan av denna typ är detaljrikedomen om denna process fullt tillräcklig, men på längre sikt behövs ett separat dokument där det finns en bra och genomarbetad beskrivning av hur målen ska följas upp med mer omfattande beskrivningar av de olika indikatorerna och hur deras brytvärden ska beräknas och valideras. Här är också viktigt att osäkerheten i olika bedömningar framgår tydligt. Det bör också beskrivas mer utförligt hur statusen för arterna är bedömd (subjektivt) av de olika instanserna (SLU, fiskare, Länsstyrelsen). De åtgärder som föreslås i biflödena är mycket relevanta och genomsyras av ett ekologiskt helhetsperspektiv. Äldre fiskevård som utsättningar har helt ersatts av SLU Aqua, Sötvattenslaboratoriet, Stångholmsv. 2 tel: +46 (0)18-67 10 00 SE-17893 Drottningholm, SWEDEN Org.nr 202100-2817 www.slu.se info@slu.se
åtgärder som biotopvård, ekologisk funktionella kantzoner och hydrologisk restaurering vilket är bra. Specifika kommentarer: Målen för miljögifter bör ändras stryk sista passage om Livsmedelsverket och lägg till att arterna bör klara EU:s gällande gränsvärden för konsumtion. Öring lägg till att även nya fiskeregler sannolikt bidragit positivt till öringbeståndets utveckling. Öring ändra lekfiskområden till lek- och uppväxtområden. Öring - beräkning av maximal naturlig smoltproduktion av öring är i fokus för en egen arbetsgrupp inom ICES (WGTRUTTA). Om det finns en bra lösning på hur detta beräknats för Vätterbäckarna kan det vara av stort internationellt intresse. Är det en skattning med osäkert underlag, kanske det bör förtydligas. Bara att istället kalla det Skattad maximal naturlig smoltproduktion skulle säga läsaren en del om säkerheten i data. Lax ändra beskatta hållbart till beskattas optimalt. Finns inget värde i att ha ett hållbart uttag på en utsatt art. Lax utsatt smolt når beskattningsbar storlek i god omfattning? Lax - Det hade varit mycket intressant att se en fundering över vilka nivåer i öringproduktion som krävs för att ersätta laxen, och samtidigt vilka utsättningsnivåer av laxen som antas påverka röding negativt. Målsättningen lyder: Arter och stammar som avses sättas ut i Vättern ska vara naturliga för vattnet alternativt vara oförmögna att bilda bestånd i Vättern. Här skulle man vilja ha ett tillägg om att de inte har negativa konsekvenser för den naturliga faunan. Signalkräfta Lägg till rödmarkerad text: Beståndsstatus för signalkräfta bedöms som god. Fångsterna steg fram till 2008 med kraftigt ökad redskapsinsats för att därefter minska. Signalkräfta - Angående hanteringsprogram: lägg till...fram ett hanteringsprogram för signalkräftan i Sverige. För arter med stor spridning finns inget krav på utrotning. Hanteringsprogrammet kommer att fokusera på hur man ska förhindra ytterligare spridning av signalkräftan som kräftpestbärare. Sik angående populationsstruktur. I tidigare plan skiljde man mellan tre olika delbestånd av sik, genetiska studier visar att det finns åtminstone två distinkt skilda 2(5)
bestånd av sik som helst skulle förvaltas separat. Detta försvåras dock av att det är mycket svårt för fiskare att skilja mellan de olika delbestånden med blotta ögat. Sik pelagiskt nätfiske sker inte i Vättern. Sik fångas i bottensatta nät i det övervakningsprogram som pågått sedan 2005. Dessutom fångas sikbestånden i viss mån upp av de ekolodsundersökningar med trålning som pågått sedan 1992, denna övervakning sker dock pelagiskt dvs i den fria vattenmassan. Harr lika med eller högre än jämförelseperioden? Storspigg saknas fiske på arten så inte relevant med mål som inkluderar fiskeuttag. Signalkräfta - Uttagspotentialen för signalkräfta bedöms enligt nedan, uttaget från fisket bör inte öka i förhållande till dagens nivåer. Signalkräfta sett till flertalet kategorier nyttjare? Nämn vilka! Siklöja Siklöja är en s.k..typisk art bidrar till livsmiljöns gynnsamma bevarandestatus Natura 2000. Denna mening är underligt formulerad (finns även på andra ställen) och här fattas även minst ett ord. Siklöja referera även till Axenrot & Degerman (2014) angående siklöjans rekrytering och populstionsdynamik. Hornsimpa pelagiskt nätfiske sker inte i Vättern. Hornsimpa fångas i bottensatta nät i det övervakningsprogram som pågått sedan 2005. Dessutom fångas ung hornsimpa i viss mån upp av de ekolodsundersökningar med trålning som pågått sedan 1992, denna övervakning sker dock pelagiskt dvs i den fria vattenmassan. Mål för yrkesfiske: Vilka insatser avses för utveckling av näringen? innan 2017 är slut ska försäljningsställen saluföra sik i Vättern. Måste vara fel innan 2022? Konstigt ha ett mål som ska vara uppnått innan den aktuella perioden ens börjat? Dessutom i så fall helt orealistiskt? Mål för fritidsfisket: Fritidsfisket har en bra hantering av återutsatt fisk otydligt vilka arter som avses. Målet kan även arbetas med i samarbete med tillsynen, som har ett informationsgivande uppdrag Fritidsfisket bidrar till förvaltning [ ] 3(5)
Något luddigt formulerat mål. Inte minst målvärdet: Antal insatser uppgår till minst 6 st. Kan vara tex lekfiskräkning, enkätsvar etc. Fisketurismen utgör en viktig del av besöksnäringen Bra och tydligt, med flera indikatorer och mål som är mätbara Fritidsfisket bidrar till rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden, med målvärde Antal insatser uppgår till minst 3 st. Vad menas egentligen? Fritidsfisket anses ha positiva samhällsvärden i den form som beskrivs, men det är otydligt vad som menas. Även här är insatserna otydliga - är de kopplade till åtgärdsförslagen? Fritidsfisket har stor chans till fångst av stor fisk. Ett bra och relevant mål, inte minst kopplat till mål #3. Indikator och målvärde dock endast kopplat till laxfisk. Borde även vara relevanta för andra arter. Vättern har nationellt rekord på gädda, och många tillresta båtar av denna anledning. Föreslår att indikatorn breddas till att gälla alla fiskar oavsett art. Sedan kan målvärdena specificeras per art, där så är önskvärt. Målvärdet för lax är bra, och mätbart eftersom vi har data. Gädda är svårare, men högst aktuellt. Kanske kan mätas med storleksstruktur i yrkesfisket i brist på annat? Alternativt skriva att målvärde saknas men behöver utvecklas (Åtgärdsförslagen anger tex att gädda ska inventeras via enkäter på våren, vilket skulle vara användbart). Även röding, och kanske någon till är intressant (abborre?)? En variant är att inte använda art i målet. Sportfisket fångar inte mer fisk än vad som förbrukas i det egna hushållet, med målvärde: 80% av landad fisk från sportfiske med handredskap går till det egna hushållet. Målet uttrycker att man inte får FÅNGA mer fisk än vad som förbrukas, vilket kan tolkas som att man bara får sportfiska arter man tänkt äta? Detta mål bör omformuleras. Hur är det tänkt att målet ska följas upp? Får man inte ge bort mer än 20% av sin fångst till grannarna? Om man syftar på saluförbud så står det i punkt 7. Det är saluförbud för fisk och kräftor fångad med stöd av frifiskerättigheter med målvärde: Saluförbud för fisk och kräftor fångad med stöd av frifiskerättigheter införs innan 2022. Om man inte får saluföra fångster (punkt 7), finns heller inga incitament till att sportfisket inte ska fånga mer än vad som förbrukas i det egna hushållet, och punkt 6 inbegrips därför av punkt 7 (om syftet med punkt 6 tolkats korrekt). Ingen kommentar i övrigt på punkt 7. Sportfiske och fisketurism har utvecklats inom ramen för ett hållbart fiske. Här är indikator och målvärde delvis frikopplade från det övergripande målet. Indikator och målvärde fokuserar på utvecklingsprojekt för att utveckla fisket och turismen, vilket kan vara relevant, men det är inte säkert att sådana projekt bidrar till målet. Därför skulle det helst finnas en (ytterligare) indikator med mer direkt 4(5)
koppling till målet, tex Antal företag som har koppling till fritidsfiske ökar men det är indikator för Mål #3. Skillnaden på mål 3 och mål 8 som behöver bli tydligare. Mål för fisketillsyn: Kvoten av antal kontroller per tillsynstillfällen. Förstår ej ta bort kvoten av? Utvecklingen över tid av.. Kvoten antal anmälningar.. Ta bort kvoten av? Lista över åtgärdsförslag: Överlag bör formuleringar av vissa program ses över är inte korrekt i nuvarande version. Miljöövervakningsprogram fisk blir en förvirrande benämning då detta ju redan i viss mån finns. Detta måste ses över och revideras så att det blir tydligt för dem som inte är insatta! Biologiska mångfaldsfisken - blir en förvirrande benämning då detta ju i viss mån redan finns. Detta måste ses över och revideras så att det blir tydligt för dem som inte är insatta! I tjänsten, 2017-04-19 Drottningholm Namn: Alfred Sandström 5(5)