Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm SAMMANFATTNING Östersunds kommuns satsning på positioneringslarm med GPS-funktion ger kommunens demenssjuka möjlighet att med större trygghet fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Larmen ger också ett säkrare arbetssätt för omsorgspersonalen och minskar oron hos de anhöriga till de demenssjuka. NYTTOEFFEKTER Nyttor för omsorgstagarna/patienterna: VERKSAMHET Demensteamet, Östersunds kommun ANVÄNDARE Demenssjuka och deras anhöriga Personal inom äldreomsorg/hemtjänst Större möjligheter att kunna bo kvar hemma, hjälp till en säkrare vardag, öppnar för fortsatta normala vardagsrutiner Nyttor för verksamheten: Ökad trygghet, bättre överblick, säkrare rutiner Nyttor för samhället: Minskad oro för anhöriga, ger uppskjutna kostnader för särskilt boende, minskad risk för försvunna personer "Satsningen har ökat tryggheten för de anhöriga och för personalen samtidigt som de sjuka kan fortsätta leva ett aktivt liv" Åsa Hannerz, arbetsterapeut i demensteamet.
BEHOV & UTMANINGAR I de flesta svenska kommuner ökar andelen, men också antalet, äldre med omsorgsbehov allt mer. För en genomsnittlig kommun beräknas antalet personer över 80 år öka med 34 procent fram till år 2025. Den åldrande befolkningen väntas leda till stora kostnadsökningar för kommunerna och ställer stora krav på kommunernas arbete med vård och omsorg. I takt med att befolkningen lever allt längre ökar också antalet personer som drabbas av demenssjukdomar. Demenssjukdomar är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador och som påverkar hjärnan. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (blodkärlsdemens) som tillsammans står för nio av tio upptäckta fall av demens. För den demenssjuke och dennes anhöriga innebär sjukdomen att en mängd risksituationer och situationer som skapar oro och obehag kan uppstå i vardagen. Det kan handla om problem med att orientera sig i närmiljön, svårigheter med att få rätt dygnsuppfattning eller risken för att den demenssjuke går ut vid sena tidpunkter eller med för lite kläder och sedan inte hittar hem. De anhörigas ansvar för de demenssjuka är stort och ger ofta upphov till oro och stress. Oron kan ibland medföra att den demenssjuke i all välmening hindras att gå ut på egen hand av rädsla för vad som kan hända och att den demenssjuke därmed begränsas i möjligheterna att försöka fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Östersunds kommun arbetar sedan flera år med ett speciellt demensteam bestående av kurator, sjuksköterska och arbetsterapeut. Teamet har speciella kunskaper om demens och arbetar med att ge råd och stöd till de demenssjuka, deras anhöriga och personalen inom vård och omsorg. Demensteamet startade som ett statligt finansierat utvecklingsprojekt inom äldreomsorgen men är sedan 2012 en permanent del av kommunens verksamhet. En del av arbetet är att titta på nya och förbättrade lösningar för de demenssjuka och deras vardagsliv. Östersunds kommun har genom Demensteamet valt att ge möjligheterna att kunna förskriva larm med GPS-funktion till de demenssjuka. Syftet är att ge ökad trygghet och säkerhet såväl för den demenssjuke som för dennes anhöriga och den omsorgspersonal som arbetar med den demenssjuke. För den demenssjuke kan användandet av larm även bidra till att kunna förlänga en period av självständighet och i många fall möjliggöra önskemål om ett fortsatt boende hemma i den egna bostaden. LÖSNING OCH FUNKTION Östersunds kommun har testat ett flertal larmsystem och använder idag bland annat positioneringslarmet Vega. Larmet består av en larmenhet, som kan bäras som ett armband eller i ett bälte, och en basstation. Larmet har GPS- och GSM-funktion och letar regelbundet
efter sin geografiska position via satelliter och GSM-master. När användaren vistas hemma kommunicerar larmenheten med basstationen och GPS/GSM-funktionerna stängs ner. Lamsystemet kan alltid ge snabbt svar på var användaren befinner sig och ökar tryggheten i vardagslivet. Larmet kan också användas för att skicka ett larm om användaren beger sig utanför sitt normala vistelseområde och har på larmenheten en speciell larmknapp som användaren själv kan nyttja för att larma. Det är möjligt att tillåta ett fastställt telefonnummer att ringa till larmenheten för att anhöriga skall kunna nå användaren och kunna ta reda på var denne befinner sig och hur användaren mår. Larmen kan hanteras av larmcentral eller av direkt av anhöriga. Östersunds kommun har valt att låta larmen hanteras av larmcentral. Idag beräknar man att det kontinuerligt är ett 20-tal användare som använder positioneringslarmen i kommunen. FÖRDJUPNING I NYTTOEFFEKTER Positioneringslarmen är inte svaret för alla, Människor har olika behov, förmågor och önskemål. Larmen kan dock vara ett mycket viktigt stöd för såväl anhöriga som de demenssjuka. De undersökningar som kommunen gjort visar att samtliga anhöriga till de demenssjuka som använt larmen är positiva till användandet och har upplevt att larmen underlättar deras livssituation. Bland annat har de sömnproblem som anhöriga ofta rapporterat påverkats i positiv riktning. För de demenssjuka har användandet av larmssystemen möjliggjort att de på ett tryggare sätt kan fortsätta med sitt normala vardagsliv och i många fall att de kan ha möjlighet att bo kvar i sina egna bostäder ytterligare tid.. Promenader eller utförande av olika vardagsärenden i butiker eller sjukvårdsinrättningar kan genomföras med vetskap om att de alltid har möjligheter till kontakt med anhöriga eller omvårdnadspersonal. Positioneringslarm kan innebära ett intrång i den personliga integriteten men kan också, rätt använda, främja självständighet för den demenssjuke. För personalen inom äldreomsorgen innebär lamsystemen en utökad säkerhet kring de användare de ansvarar för. De vet att de alltid kan nå användarna och kan vid nödsituationer också lättare hitta användarna. EKONOMI Ekonomiskt har kommunen som plusfaktor vid satsningen främst räknat med en uppskjuten kostnad för särskilt boende (säbo). Enligt kommunens beräkningar kan en plats på särskilt
boende kosta cirka 550 000 kronor per år och de larmsystem kommunen förskriver möjliggör att användarna i högre grad kan bo kvar hemma. Den andra stora plusfaktorn är den minskade oron och ängslan som såväl användarna som deras anhöriga känner. Anhöriga har ett stort ansvar vid demenssjukdomar och kan med larmsystemen lättare leva ett normalare liv. Det kan vara svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den minskade oron men de flesta användare och deras anhöriga har beskrivit betydligt minskade oroskänslor sedan de började använda larmsystemen. På kostnadssidan finns förutom månadskostnaden för själva larmsystemen även kostnaden för förskrivning av larm samt i vissa fall, med tanke på att användarna kan fortsätta bo kvar i sin egen bostad, utökade behov av hemtjänst och genom anhörigvården också minskade möjligheter till förvärvsarbete för de anhöriga. Vid den större utvärdering som gjordes efter avslutat startprojekt visade sju av elva undersökta fall en positiv lönsamhet för kommunen. Den största kostnadsminskningen är den uppskjutna kostnaden för särskilt boende. ORGANISATIONEN OCH POLITIKEN Larmen förskrivs av kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster, totalt handlar det i Östersunds kommun om ett 40-tal personer med förskrivningsrätt. Demensteamet har resurspersoner som fungerar som hjälp och stöttning i arbetet. Den kommunala Teknik & Servicenheten hanterar de tekniska frågorna och handhar alla larm. PROCESSEN Östersunds kommun inledde arbetet med larmsystemen som ett projekt under 2012 och har idag infört förskrivningsmöjligheterna i den normala verksamheten. En större utvärdering av projektet gjordes vid årsskiftet 2012-2013. UPPFÖLJNING En större utvärdering gjordes i samband med att grundprojektet avslutades vid årsskiftet 2012-2013. KOMMUNIKATION Förskrivarna, kommunen arbetsterapeuter och sjukgymnaster, ansvarar för kommunikationen med de demenssjuka och deras anhöriga. De informerar om larmens möjligheter och kan tillsammans med Demensteamet ge svar på frågor och funderingar.
LÄRDOMAR & TIPS Kommuner och landsting måste våga satsa. Finns det ingen efterfrågan kommer det heller inte att finnas någon utveckling inom området. Man måste våga prova. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för hur förskrivning av larmen ska ske.. Östersunds kommun anser att larmen bör vara en HSL-insats och har valt att ge arbetsterapeuter möjlighet att förskriva larmen. Detta ger möjligheter att säkra samtycke för den begränsningsbestämmelse det innebär för den sjuke med samma princip som man exempelvis använder för att använda bälte på rullstolar. Om användaren mår bra och accepterar larmet ses det som ett samtycke. En central funktion som stöttar och ger hjälp är viktigt. Det krävs att någon kan tekniken och det kan ibland vara långt mellan gångerna som en förskrivning sker. Tekniksupporten bör ansvara för installation, underhåll och funktionskontroller samt ha koll på utvecklingen inom larmområdet. Förskrivarna behöver också fortlöpande utbildning och uppdatering inom larmområdet. MER INFORMATION TJÄNSTENS NAMN Positioneringslarm med GPS ÖVRIGA LÄNKAR Östersunds kommun: Information om Demensteamet Utvärdering av projektet Staying Active: Information om Vega KONTAKT Åsa Hannerz Arbetsterapeut i Demensteamet Östersunds kommun E-post: asa.hannerz@ostersund.se LEVERANTÖR AV TJÄNSTEN Vega GPS-larm StayingActive Sweden AB Mona Arlehed mona.arlehed@stayingactive.se