STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 1(8) Kalibreringsrapport stuiecireleltagare 65+ 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna beäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppommer om vi inte lycas få svar från alla personer (bortfall) oc om e avvier från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna. Detta fel allas för bortfallsfel. För att unerlätta använningen av statistien är et värefullt om storleen på felen an uppsattas. Av nämna feltyper är et enast storleen på urvalsfelet som an sattas me jälp av urvalsinformation. Kunsap om bortfallsfelet an i regel bara fås på ett iniret oc approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Båe urvalsfel oc bortfallsfel an reuceras genom att använa ett effetivt uppräningsförfarane. I följane avsnitt reovisas ur et görs i enna unersöning. 2 Hjälpinformation Viss jälpinformation utnyttjas vanligtvis även före estimationen, t.ex. för bilane av stratifierae urvalsesigner. Det an oc finnas ytterligare jälpinformation som är effetiv i estimationen. Det centrala arbetet för att få go valitet på sattningarna, å alibreringsestimatorn använs, är att använa star jälpinformation. I följane avsnitt besrivs etta arbete för enna unersöning. 2.1 Tänbara jälpvariabler Vi val av jälpvariabler är et tre riterier som sa beatas (se Lunström oc Särnal 2001): Det första riteriet är att variabeln samvarierar väl me svarsbenägeneten (-sannolieten). Det är et vitigaste riteriet eftersom et leer till en minsning av bortfallsseveten för alla sattningar. Det anra riteriet är att variabeln samvarierar väl me (vitiga) målvariabler. Om så är fallet minsar bortfallsbiasen för e sattningar som byggs upp av essa målvariabler. Även variansen minsar för essa sattningar.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 2(8) Det treje riteriet är att variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper. Det leer framförallt till minsa varians i sattningar för essa reovisningsgrupper. I en unersöning me ett stort antal frågor av siftane aratär är et främst riterierna (i) oc (iii) som an beatas. Tänbara jälpvariabler, et vill säga variabler som tros uppfylla essa riterier, ämtaes ifrån Registret över totalbefolningen (RTB), Utbilningsregistret (UREG), Yresregistret (YREG) samt Stuieförbunens versametsregister (STUV). Hjälpvariablerna är efinierae enligt tabell 1.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 3(8) Tabell 1. Tänbara jälpvariabler Variabel (benämning) Kategorier (oer) ÄMNE 1 = Konst oc meia 2 = Humaniora 3 = Övriga FÖRBUND 1 = ABF 2 = Bila 3 = FU 4 =Sfr 5 = SV 6 = NBV 7 = Mbs 8 = Sensus 9 = Ibn Rus 10 = KBV KÖN 1 = Kvinnor, 2 = Män ÅLDER* 1 = 65 79, 2 = 80 FÖDELSELAND 1 = Sverige, 2 = Övriga Läner CIVILSTÅND 1 = Gift eller registrerat partnersap 2 = Övriga UTBILDNINGSNIVÅ** 1 = Förgymnasial (inluerar uppgift sanas) 2 = Gymnasial 3 = Eftergymnasial KOMMUNGRUPP 1 = Storstäer, förortsommuner till storstäer 2 = Större stäer, förortsom. till större stäer 3 = Övriga ommuner SAMMANKOMSTER 1 = 0-5 sammanomster 2 = 6-12 sammanomster 3 = 13-19 sammanomster 4 = 20- sammanomster TIMMAR 1 = 9-14 timmar 2 = 15-38 timmar 3 = 39-59 timmar 4 = 60- timmar DELTAGARE 1 = 3-6 eltagare 2 = 7-12 eltagare 3 = 13-18 eltagare 4 = 19- eltagare YRKE 1 = Arbetaryren 2 = Tjänstemannayren 3 = Oänt
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 4(8) Variablerna opplae till person (ön, åler, föelselan, civilstån, utbilningsnivå, boeneregion) avser en utvala eltagaren. * Åler avser en 31 ecember 2012. ** Utbilningsnivå avser eltagarens ögsta utbilning fram till oc me vårterminen 2012. I följane avsnitt analyserar vi variablerna i tabell 1 för att slutligen bestämma en jälpvetor. 3 Analys av jälpinformation 3.1.1 Kriterium 1: Variabeln samvarierar me svarsbenägeneten För att se uruvia jälpvariablerna uppfyller et första riteriet, stueras sambanet mellan en iotoma variabeln svarane/bortfall oc jälpvariablerna. Det görs genom att beräna satta svarsanel i olia grupper, bestäma av respetive jälpvariabel. Vi beräningen använs esignviten. Se tenis rapport för mer etaljera förlaring av ur svarsanelen beränas. Den väga svarsanelen blan stuiecirlar är eltagaren var 65 år oc älre sattaes till 49,6 procent. Vi stora sillnaer mellan svarsanelarna utgör variabeln en star aniat till jälpvariabel. Tabell 2 Satta svarsanel förela på ämne, procent. Konst oc meia Humaniora Övriga Väg 53,7 52,2 43,3 Oväg 59,9 50,2 42,1 Tabell 3a Satta svarsanel förela på förbun, procent. ABF Bila FU Sfr SV Väg 47,4 42,9 66,1 55,1 47,3 Oväg 47,7 31,8 57,8 50,0 42,9 Tabell 3b Satta svarsanel förela på förbun, procent. NBV Mbs Sensus Ibn Rus KBV Väg 46,5 59,2 56,5 19,4 64,3 Oväg 42,5 60,0 61,1 19,4 65,0
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 5(8) Tabell 4 Satta svarsanel förela på ön, procent. Kvinnor Män Väg 48,1 53,5 Oväg 47,0 48,9 Tabell 5 Satta svarsanel förela på åler, procent. 65-79 80- Väg 54,6 35,6 Oväg 53,0 32,9 Tabell 6 Satta svarsanel förela på föelselan, procent. Sverige Övriga Läner Väg 51,5 35,7 Oväg 50,9 27,8 Tabell 7 Satta svarsanel förela på civilstån, procent. Gift eller registrerat partnersap Övriga Väg 53,5 45,7 Oväg 53,6 40,8 Tabell 8 Satta svarsanel förela på utbilningsnivå, procent. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Väg 35,9 50,4 65,9 Oväg 32,4 49,4 61,5 Tabell 9 Satta svarsanel förela på ommungrupp, procent. Storstäer, förortsommuner Större stäer, förortsom. till Övriga ommuner till storstäer större stäer Väg 51,5 53,0 46,3 Oväg 47,2 52,8 43,8 Tabell 10 Satta svarsanel förela på sammanomster, procent. 0-5 6-12 13-19 20 Väg 50,3 51,7 44,4 48,2 Oväg 49,7 52,5 39,9 35,4 Tabell 11 Satta svarsanel förela på timmar, procent. 9-14 15-38 39-59 60- Väg 44,5 52,0 46,5 48,9 Oväg 44,9 52,3 39,5 40,4
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 6(8) Tabell 12 Satta svarsanel förela på eltagare, procent. 3-6 7-12 13-18 19- Väg 52,6 48,5 48,8 57,7 Oväg 43,9 47,6 53,1 58,0 Tabell 13 Satta svarsanel förela på yre, procent. Arbetaryren Tjänstemannayren Oänt Väg 40,0 60,0 35,4 Oväg 43,0 58,1 31,6 Tabellerna 2-13 inierar att samtliga jälpvariabler utom ön är stara beträffane riterium 1. Exempelvis är et stora sillnaer i svarsbenägenet beroene på eltagarens utbilning (svarsbenägeneten öar me ögre utbilning). 3.1.2 Kriterium 3: Variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper Om jälpvariabeln avgränsar vitiga reovisningsgrupper an valiteten bli bättre i essa grupper. Framförallt blir sattningarna särare om jälpvariabeln väl avgränsar reovisningsgruppen. Kalibreringsestimatorn ger onsistenta sattningar i en meningen att estimatorn ger exata sattningar för utnyttjae registertotaler. Samtliga jälpvariabler utom civilstån avgränsar vitiga reovisningsgrupper i föreliggane unersöning. Om et är möjligt bör essa variabler använas i jälpvetorn. Slutligt val av jälpvetor Efter en sammanvägning av analysen ring ovanståene riterier samt efter ontroll av viternas förelning använs följane jälpvetor: ÄMNE + FÖRBUND + KÖN + ÅLDER + FÖDELSELAND + UTBILDNINGSNIVÅ Det finns fler variabler som är tänbara jälpvariabler, men ovanståene ar beömts vara e vitigaste variablerna. Att inluera för många variabler i jälpvetorn ger problem me stor variation i viterna, vilet an lea till ålig precision i statistien.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 7(8) 4 Tenis besrivning av urval oc estimation Vi ar en population U beståene av N stuiecireleltagare. De parametrar vi är intresserae av är vanligtvis funtioner av två totaler Y y oc Z U z, är y är väret på variabel y för eltagare oc väret på en annan variabel för samma eltagare. Vanligtvis är y (oc även z) en iotom variabel,.v.s. 1 om eltagane ar stuerae egensap y (4.1) 0 för övrigt Vanligtvis är vi ocså intresserae av parametrar för reovisningsgrupper. Låt oss benämna essa U,..., U,..., 1 U, är D U U. Totalen för reovisningsgrupp an srivas Y U y (4.2) D 1 z U är y för U y. 0 för övrigt. Z bilas på liartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( an ocså avse ela Y populationen) an srivas C, är C är en onstant. Z Den vanligaste parametern är en procentuell anel, som erålles när C 100 oc z 1 för alla, oc y är efiniera enligt (4.1). Om vi låter vara antalet eltagare i reovisningsgrupp, å an parametern srivas N P U 100 (4.3) N y Vi rar ett obunet slumpmässigt urval s av storleen n från stratum ( 1,..., H ), men p.g.a. övertäcning oc bortfall ar vi enast svarsmängen r av storleen m att utföra beräningarna på. Storleen på stratum ger vi betecningen N. Den onventionella estimatorn (för Y ), ar följane form:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014-01-17 8(8) H N Yˆ y r (4.4) m 1 I estimator (4.4) använs ingen ytterligare jälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erålla en estimator me minre urvalsfel oc bortfallssevet än estimator (4.4) utnyttjar vi jälpinformation ocså i estimationen. Vi bilar en jälpvetor x, som anger till vila ategorier av ÄMNE + FÖRBUND + KÖN + ÅLDER + FÖDELSELAND + UTBILDNINGSNIVÅ som eltagare tillör. Vi framställer jälptotalerna enna jälpinformation i en alibreringsestimator. U x oc utnyttjar Kalibreringsestimatorn för totalen Y ar följane utseene: Ŷ w r v y (4.5) är / N n för r oc v U 1 x x ) x x x 1 ( (4.6) r r Y Vi sattning av en parameter av typen C sattas respetive total Z me jälp av alibreringsviterna. v Referenser: Lunström S. oc Särnal C.-E. (2001). Estimation in te Presence of Nonresponce an Frame Imperfection. Stocolm: Statistics Sween