Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(22) Inträet på arbetsmarknaen blan högskoleexaminerae 2010 UF0512 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområe 0.2 Statistikområe 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproucent 0.6 Uppgiftsskylighet 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvänning 0.12 Uppläggning och genomförane 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerae föränringar i kommane unersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane 2.2 Urvalsförfarane 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarane 2.5 Databerening 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Prouktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöen: statistik och mikroata 1.4 Dokumentation och metaata 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler 3.2 Reovisningsförfaranen Bilagor 1. Enkät

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(22) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Utbilning och forskning 0.2 Statistikområe Statistikområe: Befolkningens utbilning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: SCB Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Tomas Westling Telefon: Telefax: -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: SCB Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Tomas Westling Telefon: Telefax -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger inte enligt lagen om en officiella statistiken (SFS 2001: 99).

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(22) 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Registret avientifieras i enlighet me Lagen (2001:99) om en officiella statistiken 19. Bevaranebehovet är uner utrening. 0.9 EU-reglering Statistiken regleras inte av EU Syfte och historik Inträet på arbetsmarknaen blan högskoleexaminerae ska beskriva inträet på arbetsmarknaen för personer som examinerats från högskolan (båe grun- och forskarutbilning). Viktigast i unersökningen är att mäta om personerna arbetar och om eras arbete är inom ett områe som e har utbilat sig för. De två viktigaste målstorheterna är: Förvärvsarbete tre år efter avsluta utbilning Överensstämmelse mellan inriktning på examen och arbetet tre år efter examen. De viktigaste reovisningsgrupperna är examen, vetenskapsområe, kön och föelselan. Historik Liknane unersökningar, så kallae gymnasie- och högskoleuppföljningar, har gjorts sean slutet av 1960-talet. Inträet på arbetsmarknaen har genomförts vart annat år sean Ett gemensamt frågeformulär skickaes ut till ett urval av em som slutfört gymnasieskolan eller examinerats från högskolan. Från och me 2006 års unersökning elaes en i två separata unersökningar. Den ena unersökningen görs blan gymnasieavgångna och en anra blan examinerae från högskolan års unersökning genomföres på samma sätt som 2006 och 2008 års unersökningar. Unersökningen blan gymnasieavgångna publiceras samma ag som en blan examinerae från högskolan.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(22) 0.11 Statistikanvänning De viktigaste använarna av statistiken är universitet och högskolor, kommuner, Högskoleverket, Skolverket och anra mynigheter. Statistiken använs för beskrivningar av e möjligheter som olika utbilningar ger för inträe och etablering på arbetsmarknaen. Mynigheter, universitet/högskolor och kommuner kan beställa tilläggsurval. Genomföranet av unersökningen är beslutat i samrå me Använarrået för befolkning, emografi och utbilning, är et finns representanter från Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmelingen, Stockholms universitet, Utbilningsepartementet, Sveriges kommuner och lansting, Skatteverket, Finansepartementet, Socialepartementet och IFAU Uppläggning och genomförane Unersökningens rampopulation består av personer som examineraes från högskolans grun- och forskarutbilningar läsåret 2006/07 och hämtas från Universitets- och högskoleregistret. Från etta ras ett urval av ca personer. Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i unersökningen i samrå me statistikanvänarna. Merparten av frågorna i 2010 års unersökning var återanväna från tiigare år. Blanketten skrivborsgranskaes vi Mättekniska laboratoriet på SCB inför 2006 års unersökning. Frågorna som mätte e två viktigaste målstorheterna hae följane formuleringar: 1. Hae u något arbete uner veckan 12 april 18 april 2010 (även om et bara avsåg en timme)? Besvara frågan me om u hae anställning men var tjänstleig, förälraleig, sjuk, på semester etc. Nej 2. Hur överensstäme et arbete u hae uner veckan 12 april 18 april 2010 me en utbilning u avslutae läsåret 2006/07? Arbetet var helt eller till största elen inom et områe som utbilningen var inrikta mot Arbetet var till viss el inom samma områe som utbilningen var inrikta mot Arbetet var inom ett annat områe än et som utbilningen var inrikta mot Min utbilning var inte inrikta mot något särskilt områe Datainsamling Inträet på arbetsmarknaen är en postenkät me möjlighet att svara via webben.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(22) 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerae föränringar i kommane unersökningar Inga föränringar för e kommane unersökningarna är inplanerae.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(22) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Inivier, stuenter som examinerats från högskolan (grun- eller forskarutbilning) läsåret 2006/ Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Inelning i reovisningsgrupper Examinerae från högskolan 2006/07 Högskoleexamina Vetenskapsområe Huvusaklig verksamhet uner 2006 Överensstämmelse mellan arbete och utbilning Antal, anel Antal, anel Föelselan Nöj me arbete Antal, anel Kön Antal, anel 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Statistiken har publicerats vartannat år i Statistiska meelanen, serie UF 86. Årets unersökning publiceras ock enast som en temarapport Inträet på arbetsmarknaen. Examinerae från högskolan 2006/07 är utvala frågor reovisas och kommenteras. På SCB:s webbplats finns också utgivna pressmeelanen och en länk till Statistikatabasen (SSD) är en utöka reovisning av årets unersökning finns. Delar av statistiken publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan. 1.4 Dokumentation och metaata Förutom etta okument som beskriver hur statistiken tas fram finns okumentation om statistikens kvalitet. Uner hösten 2011 kommer etaljera okumentation om statistikens innehåll att publiceras. Samtliga okument finns på SCB:s webbplats.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(22) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Unersökningens rampopulation besto av personer som examineraes från högskolans grun- och forskarutbilningar läsåret 2006/07. Rampopulationen hämtas från Universitets- och högskoleregistret. Den omfattae personer ( examinerae från grunutbilningar och forskarexaminerae). Rampopulationen stratifieras på examina/vetenskapsområe och kön. 2.2 Urvalsförfarane Urval Unersökningens rampopulation besto av personer som examineraes från högskolans grun- och forskarutbilningar läsåret 2006/07. Rampopulationen hämtaes från Universitets- och högskoleregistret 2006/07. Den omfattae personer. Rampopulationen stratifieraes efter examen, vetenskapsområe och kön - sammanlagt bilaes 88 strata, inklusive tilläggsstrata som tillkom på upprag. I varje stratum rogs ett obunet slumpmässigt urval. Storleken på urvalet var sammanlagt personer. Vi bestämningen av urvalsstorleken har hänsyn tagits till förväntat bortfall. Urvalet förelaes så att felmarginalen för huvufråga 1 (anelen förvärvsarbetane) var lika stor i olika stratum, baserat på känneom om skattningarnas ungefärliga storlek från tiigare unersökningar. Estimation För att kompensera för bortfallet har en kalibreringsestimator använts. I korthet består tekniken i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vikta upp unerrepresenterae grupper. De bilae kalibreringsvikterna är såana att uppräkningen ger exakta skattningar av e hjälptotaler som bilas av hjälpvariablerna. Om t.ex. män är unerrepresenterae blan e svarane och kön använs i kalibreringen kommer männen att få större vikt än kvinnor och skattningarna kommer att överensstämma me antalet män och kvinnor i rampopulationen. I et här fallet bilaes antalen i populationen utifrån antalet examinerae personer enligt Universitets- och högskoleregistret. Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som beömts vara högt korrelerae me e viktigaste unersökningsvariablerna samt e okäna svarssannolikheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reucera bortfallsfelen. När metoen använs på rätt sätt kan en ge minska stickprovsvarians och minskae bortfallsfel hos skattningarna. Kalibreringen har också lett till att konsistenta skattningar har erhållits, vs. skattningarna överensstäme me e storheter som finns i Universitets- och högskoleregistret 2006/07. I kalibreringen använes följane registervariabler (hjälpvariabler): - Kön, högskoleexamen, vetenskapsområe, föelselan och sysselsättningsstatus.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(22) Urvalsosäkerhet I en urvalsunersökning är skattningarna allti behäftae me fel beroene på att enast en elmäng (ett urval) av populationen stueras. Detta fel kallas alltså urvalsfel. Denna slumpmässiga osäkerhet kvantifieras i form av konfiensintervall, som beräknats me hjälp av ett av SCB egenutvecklat estimationsprogram, ETOS. Ett approximativt 95-procentigt konfiensintervall för en skattning bilas genom: skattning ± 1,96 * (meelfelet för skattningen) Talet 1,96 motsvarar konfiensgraen 95 procent. Me ett 95-procentigt konfiensintervall menas att et sökta väret me 95 procents sannolikhet ligger inom intervallets gränser, om anra fel än urvalsfelet är försumbara och urvalet är tillräckligt stort. 2.3 Mätinstrument Data insamlaes me hjälp av frågeformulär, se bilaga Insamlingsförfarane Unersökningen genomföres genom postenkät till personer som examinerats från högskolan (grun- eller forskarutbilning) läsåret 2006/07. Möjlighet fanns att svara på enkäten via webben. Det fanns enbart frågor me fasta svarsalternativ. Frågeblanketten skickaes ut en 16 april. Ett påminnelsekort skickaes ut en 29 april. Efter etta skickaes två påminnelsebrev me nya enkäter en 17 maj respektive en 1 juni. Insamlingen avslutaes i slutet av juni. 2.5 Databerening SCB kontrollerae och granskae e inkomna enkätsvaren genom att granska fullstänigheten, säkerställa valia vären, att rätt antal svar för varje fråga har lämnats. Variablerna högskoleexamen, vetenskapsområe och kön hämtaes från Universitets- och högskoleregistret för e som examinerats från högskolan läsåret 2006/07. Åler härles från personnumret och grupperas sean. Civilstån, föelselan samt koppling till biologiska förälrar hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB). Utbilningsnivå för förälrarna hämtas ärefter från Utbilningsregistret (UREG).

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(22) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Det vanligaste statistiska måttet i enna unersökning är anelar som reovisas me konfiensintervall: Punktskattning + 1,96*estimatorns skattae stanaravvikelse. Vikter har beräknats så att resultat kan reovisas för hela populationen och inte bara för e svarane. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för et partiella bortfallet. Om vikterna inte använs så kan resultaten bli helt missvisane, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma me i urvalet. Vikterna i enna unersökning kan beskrivas me formeln: w k = k v k är w k = en totala vikten för objekt k k=esignvikt vk= kalibreringsvikt Designvikten är en el av vikten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall kan et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och älre svara i högre gra än män och yngre. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersökningsvariablerna än övriga kan etta ha en snevriane effekt på resultatet. För att kompensera för etta har kalibreringsvikter använts. Vikterna bygger på antaganet att ramen återspeglar populationen väl och ärme att över- och unertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween. För beräkning av skattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = w r k y k är w k = en totala vikten för objekt k yk = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) För beräkning av skattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = r wk y w r k k är wk = en totala vikten för objekt k yk = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r)

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(22) Teknisk beskrivning av urval och estimation Vi har en population U beståene av N personer. De parametrar vi är intresserae av är funktioner av två totaler Y = y U k och Z = z U k, är y k är väret på variabel y för person k och z k väret på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en ikotom variabel,.v.s. 1 om person k har en viss egenskap y k = (3.1) 0 för övrigt Vi är också intresserae av parametrar för reovisningsgrupper. Låt oss benämna essa D U1,..., U,..., U D, är U = U. Totalen för reovisningsgrupp kan skrivas =1 Y = U y k (3.2) är yk för k U y k =. 0 för övrigt. Z bilas på likartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( kan också avse hela populationen) kan skrivas Y θ = C, är C är en konstant. Z Parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z k = 1 för alla k, och y är efiniera enligt (4.1). Om vi låter N vara antalet personer i reovisningsgrupp, å kan parametern skrivas P U = 100 k (3.3) N y Vi rar ett obunet slumpmässigt urval s h av storleken n h från stratum h ( h = 1,..., H ), men p.g.a. övertäckning och bortfall har vi enast svarsmängen r h av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h ger vi beteckningen N h. Den konventionella estimatorn (för Y ), har följane form: H N h Yˆ = y r k (3.4) m h h= 1 h

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(22) I estimator (3.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erhålla en estimator me minre urvalsfel och bortfallsskevhet än estimator (3.4) utnyttjar vi hjälpinformation också i estimationen. Vi bilar en hjälpvektor xk, som anger till vilka kategorier av "stratum (utbilningsnivå/utbilningsinriktning*kön)", "föelselan" och "gymnasiebetyg" som person k hör. Från Skolverkets Elevregistret samt Registret över totalbefolkningen (RTB) framställer vi hjälptotalerna x U k. Vi utnyttjar enna hjälpinformation i en kalibreringsestimator. Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: Yˆ w = r k vk yk (3.5) är / k r k = N h nh för h och v k 1 ( k x k x ) x k = 1 + ( (3.6) x U k r k x k ) r k Y Vi skattning av en parameter av typen θ = C skattas respektive Z total me hjälp av kalibreringsvikterna k v. k Kalibreringen (punktskattningar och konfiensintervall) och e tabeller som publicerats har tagits fram enligt e formler som presenterats ovan me hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN Reovisningsförfaranen Statistiken har publicerats vartannat år i Statistiska meelanen, serie UF 86. Årets unersökning publiceras ock enast som en temarapport Inträet på arbetsmarknaen. Examinerae från högskolan 2006/07 är utvala frågor reovisas och kommenteras. På SCB:s webbplats finns också utgivna pressmeelanen och en länk till Statistiskatabasen (SSD) är en utöka reovisning av årets unersökning finns. Delar av statistiken publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(22) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner Detaljera beskrivning av statistikregistret återfinns uner avsnittet, Statistikens etaljerae innehåll i Dokumentation av statistiken på SCB:s webbplats intill statistikreovisningen. 4.2 Arkiveringsversioner Ej aktuellt ännu, se avsnitt 0.8 Gallringsföreskrifter. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Unersökningen har genomförts i många år och är inarbeta. Inga speciella erfarenheter från senaste unersökningsomgången finns att notera.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(22) Bilaga 1. Enkät Frågor om arbete 1 Har u haft något arbete som varat 6 månaer eller längre sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Nej Gå till fråga 5 2 Efter hur många månaer fick u itt första arbete sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Räkna enast arbete som varat minst 6 månaer. Hae rean arbetet när utbilningen avslutaes 0-1 måna 2-3 månaer 4-6 månaer 7-12 månaer Mer än 12 månaer 3 Vilken utbilningsnivå/examen beömer u var tillräcklig för itt första arbete? Räkna enast arbete som varat minst 6 månaer. Grunskoleutbilning Gymnasieutbilning Högskoleutbilning (grunläggane) Licentiatexamen Doktorsexamen 4 Arbetar u kvar på itt första arbete? Räkna enast arbete som varat minst 6 månaer. Nej 5 Har u varit arbetslös någon gång sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Som arbetslös räknas en som inte har något arbete men vill arbeta, kan arbeta och aktivt söker arbete. Nej Gå till fråga 7 6 Hur många månaer har u sammanlagt varit arbetslös sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Räkna inte me arbetsmarknaspolitiska åtgärer. 0-1 måna 2-3 månaer 4-6 månaer 7-12 månaer månaer Mer än 24 månaer

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(22) 7 Har u aktivt sökt arbete uner e senaste 12 månaerna?, 1-5 arbeten, 6-10 arbeten, arbeten, fler än 20 arbeten Nej 8 Har u någon gång efter et att u avslutae in utbilning läsåret 2006/07 valt att stuera för att u inte har fått något arbete?, minre än 1 termin, 1 termin, 2 terminer, 3 terminer eller fler Nej 9 Har u arbetat utomlans någon gång sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Flera alternativ kan anges., i Noren, i Europa (utom Noren), i USA, i övriga värlen Nej

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(22) 10 Vilken var in huvusakliga sysselsättning uner veckan april 2010? Ange enast ett alternativ! Vi tillfällig frånvaro minre än 3 månaer (t.ex. sjukom, semester, tjänstleighet, vår av sjukt barn), ange in normala sysselsättning. Arbetae Gå till fråga 12 Egen företagare Gå till fråga 14 Arbetae inom arbetsmarknaspolitisk åtgär Gå till fråga 13 t.ex. anställning me lönebirag, anställningsstö, nystartsjobb, lyft Stuerae inom arbetsmarknaspolitisk åtgär t.ex. arbetspraktik/arbetsträning, arbetsmarknasutbilning Stuerae på högskola (grunläggane utbilning) Stuerae på forskarutbilning Stuerae på annan utbilning t.ex. kommunal vuxenutbilning (komvux), folkhögskola Arbetslös/arbetssökane Förälraleig Annat, ange va 11 Hae u något arbete uner veckan april 2010 (även om et bara avsåg en timme)? Nej Gå till fråga 32 Besvara frågan me om u hae en anställning men var tjänstleig, förälraleig, sjuk, semester etc. 12 Vilken anställningsform hae u uner veckan april 2010? Tillsviareanställning Vikariat Provanställning Projektanställning Säsongsanställning Annan tisbegränsa anställning Annan, ange va:

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(22) 13 Inom vilken arbetsmarknassektor hae u arbete uner veckan april 2010? Privat Statlig Kommunal Lansting Offentligt äga bolag Organisationer Annan, ange va: 14 Inom vilket verksamhetsområe arbetae u uner veckan april 2010? Jorbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkningsinustri El-, gas-, värme-, vattenförsörjning Byggverksamhet Varuhanel Hotell- och restaurangverksamhet IT/Telecom Företagstjänster t.ex. bemanningsföretag, revisions-, avokatbyrå Transport, goshantering och turism Finansiell verksamhet Utbilning t.ex. förskoleklass, grunskola, kulturskola Hälso- och sjukvår, veterinärverksamhet Sociala tjänster t.ex. gruppboene, älrevår, personlig ass., fritishem Offentlig förvaltning Anra tjänster t.ex. hår- och huvår, irott, lokalvår, renhållning, meia Kan ej avgöra, ange bransch: 15 Ingick forskning i ina arbetsuppgifter i et arbete u hae uner veckan april 2010? Nej Om ja: Ungefär hur stor anel av ina arbetsuppgifter var forskning? 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(22) 16 Ingick unervisning i ina arbetsuppgifter i et arbete u hae uner veckan april 2010? Nej Om ja: Ungefär hur stor anel av ina arbetsuppgifter var unervisning? 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 17 Ingick hälso- och sjukvår i ina arbetsuppgifter i et arbete u hae uner veckan april 2010? Nej Om ja: Ungefär hur stor anel av ina arbetsuppgifter var hälso- och sjukvår? 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 18 Ingick aministration i ina arbetsuppgifter i et arbete u hae uner veckan april 2010? Nej Om ja: Ungefär hur stor anel av ina arbetsuppgifter var aministration? 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 19 Hur många timmar arbetar u en normal arbetsvecka? Räkna me ALLA betala arbeten u har. Räkna me överti. Mer än 50 timmar per vecka timmar per vecka timmar per vecka timmar per vecka 5-19 timmar per vecka Minre än 5 timmar per vecka 20 Skulle u vilja arbeta fler eller färre timmar än u gör en normal arbetsvecka? Fler timmar g tycker arbetstien är lagom Färre timmar

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(22) 21 Hur mycket tjänae u före skatt på et arbete u hae uner veckan april 2010? Räkna upp till heltislön. Räkna me OB-tillägg. Räkna inte me överti kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr per måna kr eller mer per måna 22 Hur överensstäme et arbete u hae uner veckan april 2010 me en utbilning u avslutae läsåret 2006/07? Arbetet var helt eller till största elen inom et områe som utbilningen var inrikta mot Arbetet var till viss el inom samma områe som utbilningen var inrikta mot Arbetet var inom ett annat områe än et som utbilningen var inrikta mot Min utbilning var inte inrikta mot något särskilt områe 23 Vilken utbilningsnivå/examen beömer u vara tillräcklig för et arbete u hae uner veckan april 2010? Grunskoleutbilning Gymnasieutbilning Högskoleutbilning (grunläggane) Licentiatexamen Doktorsexamen 24 Har u uner e senaste 12 månaerna eltagit i någon utbilning, kurs eller seminarium som helt eller elvis bekostats av in arbetsgivare/itt företag? Nej Vet inte 25 I vilken utsträckning kom in kunskap och förmåga till nytta i et arbete u hae uner veckan april 2010? Ta me all kunskap och förmåga som u förvärvat genom utbilning, arbete och annan erfarenhet. I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I varken stor eller liten utsträckning I liten utsträckning I mycket liten utsträckning

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(22) 26 I vilken utsträckning kräve et arbete u hae uner veckan april 2010 mer kunskap och förmåga än u kune erbjua? Ta me all kunskap och förmåga som u förvärvat genom utbilning, arbete och annan erfarenhet. I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I varken stor eller liten utsträckning I liten utsträckning I mycket liten utsträckning 27 I vilken utsträckning hae u arbetsuppgifter i itt arbete uner veckan april 2010 som ställe krav på att Inte alls Till viss el Till stor el Helt göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer göra presentationer på engelska förklara för lekmän/icke specialister använa IT för information/kommunikation använa ator som arbetsverktyg arbeta i team/samarbeta me anra självstänigt lösa problem argumentera och övertyga meverka i verksamhetsutveckling följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområet 28 Hae u en chefsposition i itt arbete uner veckan april 2010? Nej Gå till fråga Hur många personer ingick i itt leningsansvar? Färre än eller fler

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(22) 30 Arbetae u uner veckan april 2010 på en ort är u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Nej, men i samma län Nej, i ett annat län 31 Är u nöj eller missnöj me et arbete u hae uner veckan april 2010? Mycket nöj Ganska nöj Ganska missnöj Mycket missnöj 32 Hur många arbeten, som varat minst 1 måna, har u haft sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? 0-1 arbete 2 arbeten 3-5 arbeten 6 arbeten eller fler Frågor om stuier 33 Hur beömer u utbilningen som u avslutae läsåret 2006/07 va beträffar Mycket ålig Ganska ålig Ganska bra Mycket bra Inte aktuellt unervisning ämnesinnehåll läromeel stuiemiljö praktik/arbetsplatsförlag utbilning examensarbete

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(22) 34 Hur beömer u en färighetsträning u fick i en utbilning som u avslutae läsåret 2006/07 när et gäller att Mycket missnöj Ganska missnöj Ganska nöj Mycket nöj Förekom ej göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer göra presentationer på engelska förklara för lekmän/icke specialister använa IT för information/kommunikation använa ator som arbetsverktyg arbeta i team/samarbeta me anra självstänigt lösa problem argumentera och övertyga meverka i verksamhetsutveckling följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområet 35 I vilken utsträckning har utbilningen som u avslutae läsåret 2006/07 varit en bra grun för att börja arbeta att få viareutbilning för ett arbete att utföra ina nuvarane arbetsuppgifter (besvaras enast om u har ett arbete) I mycket låg utsträckning I låg utsträckning I varken hög eller låg utsträckning I hög utsträckning I mycket hög utsträckning in fortsatta yrkeskarriär in personliga utveckling utveckling av in entreprenörsförmåga

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(22) 36 Är u nöj eller missnöj me utbilningen som u avslutae läsåret 2006/07? Mycket nöj Ganska nöj Ganska missnöj Mycket missnöj 37 Om valet skulle ske iag, skulle u å påbörja samma utbilning som u avslutae läsåret 2006/07 vi samma lärosäte? Nej, men samma utbilning vi annat lärosäte Nej, annan utbilning men vi samma lärosäte Nej, annan utbilning och vi annat lärosäte Nej, jag skulle inte påbörjat några stuier alls Vet inte 38 Har u stuerat någon gång sean u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Flera alternativ kan anges., i Sverige, i Europa (utom Sverige), i USA, i övriga värlen Nej Tack för in meverkan! 39 Vilket var et huvusakliga skälet till att u stuerae efter att u avslutae in utbilning läsåret 2006/07? Har u gått flera kurser/utbilningar, ange et huvusakliga skälet. Yrkesrelaterae skäl Personliga/sociala skäl Båe yrkesrelaterae och personliga/sociala skäl Eventuella kommentarer Tack för in meverkan! Skicka in blanketten i svarskuvertet. Portot är betalt.