Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Relevanta dokument
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Guide för Tidig samverkan

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Lerums vårdcentral

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Kommunikation med arbetsgivare/af

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Floda och Gråbo vårdcentraler

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Ändra till startrubrik

Projekt Tidig Samverkan

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

REHABILITERINGSPOLICY

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Konsten att vara koordinator i samverkan

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringspolicy

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

CHECKLISTA REHABILITERING

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Rehabkoordinatorn gör skillnad!

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Processtyrningsmodell FAROS

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Information nollplacerade På rätt väg

REHABILITERINGSPOLICY

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

REHABILITERINGS- POLICY

Sjukskrivningsmiljarden

Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Förslag till sjukskrivningspolicy

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Vem är kunden? vi möter Anna

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Socialdepartementet

Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna

Vägledning för sjukskrivning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Transkript:

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering Information om medicinska förutsättningar för arbete Försäkringskassan utreder ärendet Plan för återgång i arbete Avstämningsmöte Struktur för arbetsrutiner Så här gör vi på vår vårdcentral Detta dokument är en struktur för vårdcentralens lokala arbetsrutiner för tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Strukturen beskriver varje yrkeskategoris ansvarsområde och rutin i arbetet med de patienter som behöver tidiga och samordnade insatser för att vara kvar eller återgå i arbete. Vi arbetar i Team Läkare Sjuksköterska se under Triagering och Bedömning/ behandling. Verksamhetschef Agneta Wingstedt ansvarar för upprättade rutiner. Eventuell delegering av ansvar anges under aktuell aktivitet. Upprättade arbetsrutiner gäller från:170401 Rutinerna revideras: 180401 Aktiviteterna i processbeskrivningen är klickbara. (Håll in Ctrl och klicka på aktuell aktivitet.) sida 1

Söker Vård Kontakt: Kontakt med Vårdcentralen sker via Tele Q. Person som söker vård för uppföljning vid en pågående sjukskrivning hänvisas till den sjuksköterska som arbetar med respektive läkare som har sjukskrivit tidigare. Syftet är att alltid komma tillbaka till samma läkare och tidsåtgång efter behov samt att den sköterska patienten är i kontakt med har kännedom om individens rehabiliteringsplan. Förstadagsintyg: Personer som söker vårdcentralen för förstadagsintyg Rutiner: Det är OK att sjuksköterska skriver förstadagsintyg skrivs på mall intyg i Assynja. OBS att din bedömning är viktig! Orsak till att intyget krävs är ofta att personen har mycket frånvaro från sitt arbete. Dialog med arbetsgivaren eftersträvas ev. via Rehabkoordinator för ökad förståelse av problematiken. Personen skall ha en skriftlig överenskommelse med sig från sin arbetsgivare och arbetsgivaren skall ha en överenskommelse med vårdcentralchefens. Önskvärt att det blir samma sjuksköterska eller läkare som träffar personen för att få kontinuitet och så att vi förstår orsak till intyget. Arbetsgivare som har som rutin att alla medarbetare måste ha ett första dagsintyg finns (Nordby, hamburgerrestauranger.. ) Se även Närhälsans rutin för förstadagsintyg: https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/spaces Store/125d4922-1cfe-469e-81e0-30e06a365673/Riktlinje%20F%c3%b6rstadagsintyg.pdf?a=false&guest=true sida 2

Triagering Grundrutin: Att erbjuda rätt vårdnivå och rätt vårdgivare till vårdsökande. Personer som söker vårdcentralen för bedömning uppföljning sjukskrivning hänvisas till den ssk som arbetar med resp. läkare som sjukskrivit initialt. Åter till samma läkare bedöm tidsåtgång för att läkaren skall kunna göra en bra planering för behandling och arbetsåtergång. Sjukskrivningsfrågor skall ha en ordinarie tid undviks på akuttider och skall ALDRIG bokas på JOUR/ kvällstid. TEAM Mikael Linnea, Maria K Lena Sandra Arne Anita Anders Sofie Inez Maria B, Sofie Vikarierande läkare Alla vid behov koppla in rehabkoordinatorn. Övriga rutiner: Den som har en påbörjad sjukskrivning Återbesök till samma läkare Om patienten är remitterad till annan enhet är sjukskrivningen deras ansvar när hen har träffat den läkaren (eller behandlande person på den enheten) första gången (då hänvisas patienten till den behandlande enheten). Detsamma gäller när patienten blir återremitterad till oss: vi tar över sjukskrivningen från den dagen då patienten har ett besök till läkaren. Om det är oklart vad som gäller kring sjukskrivningen meddela rehabkoordinatorn via meddelande på hennes kalender i assynja. Om personenen har behov av samverkan kontakter med andra myndigheter eller arbetsgivare meddela Rehabkoordinatorn För att se vad som tidigare planerats för patienten använd urval och titta under sökord sjukskrivning och planerad behandling. sida 3

Bedömning/behandling vårdgivare Rutin: För att underlätta arbetet med bedömning och behandling av patienter med behov av samverkan för att återfå hälsa och vara kvar i arbete alternativt återgå i arbete sker kontinuerlig uppföljning av individer som är sjukskrivna via Närhälsan Tanumshede sker via Resursteam med respektive läkare. Medverkar gör rehabkoordinator, ansvarig sjuksköterska, ev. fysioterapeut och psykoterapeut/psykolog. Läkare: Du som läkare bedömer behov av sjukskrivning, dvs aktivitets- och funktionsbedömning i förhållande till sysselsättning/ arbete. Vid svårigheter att bedöma vilka begränsningar patienten har i relation till sitt arbete skall du ta hjälp av fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och psykoterapeuter via internremiss till dessa med specifik fråga: Ex Bedömning av aktivitets- och funktionsbegränsningar avseende höger axel i förhållande till arbete på konsum (sitter i kassa och arbetar med uppackning). Innebär smärta en risk för försämring? Du som läkare ansvarar för att göra en tydlig rehabiliteringsplanering för återgång i arbete. Ta hjälp av övriga i teamet, rehabkoordinator och gärna arbetsgivaren. Varje läkare ansvarar för sina sjukskrivna och bokar återbesök eller telefonuppföljning, alt sätter upp på väntelista för kallelse till datum innan sjukskrivningsutgång. Använd block Efter dagens besök. Tips: låt patienten själv fylla i planeringen detta höjer patientens egenansvar! Meddela också vilken sjuksköterska Du samverkar med på vårdcentralen. Om planen är att patienten förväntas börja arbete efter sjukskrivningen notera detta i journal så att övriga i teamet ser vad som är planerat. Om du får ta hand om en patient som en annan läkare tidigare sjukskrivit sök under urval på sjukskrivning planerad behandling för att snabbt se vad som planerats tidigare. Samråd gärna med rehabkoordinator. Vid misstanke om behov av samordnade insatser meddelas rehabkoordinatorn Helst via påskrivet samtycke för sekretesslättnad för rehabkoordinator (nya ex finns i rehabkoordinatorns fack). Det går också bra med meddelande på kalendern eller via meddelande funktionen i Assynja alt vid resursteam. sida 4

Psykoterapeut och Psykolog Närhälsan Tanumshede Vårdcentral: 0525-185 16 kl. 08-08.30 Psykologen/psykoterapeuten utför Bedömning via anamnes/ intervju samt lämpliga självskattningsinstrument exempelvis BDI, BAI, SICL som grund för Närhälsan och Specialist psykiatrins överenskommelse avseende patientansvarsfördelning. Därefter kompletteras eventuellt med ytterligare bedömnings- skattningsinstrument och framför allt MINI neuropsykiatrisk intervju vid övertag/ remiss till psykiatrin. Behandlingen är av korttidskaraktär: 8-12 behandlingar samt oftast med KBT-inriktning. Kompetens avseende PDT (psykodynamisk/ psykoanalytisk terapi) finns och används när detta anses lämpligt. Behandlingen är vanligen individuell men kan även inkludera andra för patientens problematik viktiga personer, vid enstaka tillfällen, som del i behandlingen. Sömnskolan är gemensam för båda vårdcentralerna. Föregås av bedömningssamtal, individuellt hos psykoterapeut. Sömnskola KBT gruppbehandling genomförs varje termin 8 tillfällen. MMR 1 (multimodalrehabilitering nivå 1) inkluderar ofta psykoterapeuten/ psykologen. Rehabmottagningen Närhälsan Tanumshede Besök till sjukgymnast/fysioterapeut eller Arbetsterapeut bokas via hemsidan http://www.narhalsan.se/tanumshederehabmottagning eller via telefon: 010-441 51 27 telefontid måndag- fredag 8.00-9.00. Rutin: På Rehabmottagningen utför fysioterapeuten eller arbetsterapeuten aktivitets- och funktionsbedömningar i förhållande till sysselsättning när remiss med tydligt syfte och specifik frågeställning kommer från läkaren. Patienten kallas för bedömning och remissvar skrivs till läkaren som kan användas som underlag till sjukintyg. OM läkarens frågeställning är otydlig ta kontakt med läkaren och säkerställ att du uppfattat vad som efterfrågas. För att rekommendera kontakt med Rehab behövs inte remiss. Rehabmottagningen kan även erbjuda: Arbetsterapeuten utför bedömningar vid kognitiva nedsättningar och fysiska funktioner i aktivitet. Internremiss krävs med tydligt syfte och specifik frågeställning alt personlig kontakt via resursteam. Fysioterapeuterna arbetar med fysisk aktivitetsbehandling vid psykisk ohälsa samt livsstilsfrågor. Stresskola erbjuds i grupp eller individuellt om detta efterfrågas. Arbetsterapeuterna arbetar med vardagsbalans. sida 5

Rehabkoordinator/rehabkoordinering Syfte: Rehabkoordinator är en funktion som i individärenden ansvarar för att patienterna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Det kan t.ex. innebära att koordinera rehabiliteringsinsatser och vara kontaktperson gentemot andra aktörer. Arbetsbeskrivning: - Tidigt i rehabiliteringsärenden, i samråd med behandlande läkare, initiera/ koordinera rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården. - Initiera samarbete med externa aktörer vid behov av arbetslivsinriktade insatser. Rehabkoordinator Martina Ehn finns tillgänglig i Tanumshede på tisdag eftermiddag. Hon har ett schema i Assynja som heter rehabkoordinator. Det går bra att skriva meddelande via Assynjas meddelande funktion. Kontaktuppgift: martina.ehn@vgregion.se telefon: 070-625 42 09 sida 6

Rehabiliteringsplan Varje läkare ansvarar för att alla sjukskrivna patienter har en rehabiliteringsplan. Samverkan sker med övriga i teamet bland annat via resursteam. Plan för återgång i sysselsättning är självklar och vi är medvetna om hälsorisker med sjukskrivning. Sjukintyget används som dokument för rehabiliteringsplanen. Samverkan med arbetsgivare/ arbetsförmedling är ofta en förutsättning, ta hjälp av Rehabkoordinatorn. sida 7

Kontakt med arbetsgivare och externa samverkansaktörer Syfte: Att tidigt samverka med arbetsgivare (eller Arbetsförmedlingen) för att få en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess för personer med behov av samverkan. Vi behöver veta vilka arbetsuppgifter som individen behöver klara för att kunna bedöma om sjukskrivning krävs. Vi behöver också känna till om anpassningar eller alternativa arbetsuppgifter finns. Ofta kan patienten inte svara på detta därför krävs kontakt med arbetsgivaren. Rutin: Läkaren kontaktar arbetsgivaren när patienten är i rummet sekretesslättnad krävs ej. Läkaren ger impuls till Rehabkoordinatorn som tar kontakt med arbetsgivaren. Helst via påskrivet samtycke för sekretesslättnad som finns i Rehabkoordinatorns fack, eller via meddelande i assynja. Kontakt med Försäkringskassan tas för samordning för personer med behov av insatser från flera aktörer. OBS KVÅ koder: ZV502Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare För att sätta koden räcker telefonsamtal med AG eller AF (även avstämningsmöten gäller). Kodning ger ersättning!! sida 8

Information om medicinska förutsättningar för arbete Syfte: Att synliggöra behovet av strukturerad kommunikation mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan med fokus på personens medicinska förutsättningar för arbete. Att beskriva den information som behövs för att Försäkringskassan ska kunna utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser den samlade bedömningen av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. Rutiner för komplettering så här samarbetar vi och FK Uddevalla Dialog och återkoppling angående kvalitet och omfattning på kompletteringar av läkarintyg - så här samarbetar vi och FK XXXXXX sida 9

Försäkringskassan utreder ärendet Syfte: Beskrivning av Försäkringskassans behov av information om medicinska förutsättningar för återgång i arbete. Beskrivning av den information som behövs för att utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser. Utredning och bedömning av arbetsförmåga En förutsättning för Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabiliteringsinsatser är att arbetsförmågan är nedsatt på grund av medicinska skäl, detta är även grunden för rätt till sjukpenning. För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta, en samlad bedömning av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. Försäkringskassan behöver också information om de medicinska förutsättningarna för återgång i arbete. Information om vad ett läkarintyg behöver innehålla finns i broschyren Vad ska ett läkarintyg innehålla? (FK 7263) som finns på Försäkringskassans hemsida: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/512938d6-4f7a-4bd2-83f5-76772113f11b/40349_information_om_lakarintyg_a_2012_08_20.pdf?mod=ajpe RES&CVID Samordning av rehabiliteringsinsatser För att Försäkringskassan ska kunna bedöma behov av samordning av rehabiliteringsinsatser är det viktigt med uppgifter om vilka medicinska åtgärder som krävs för att återfå arbetsförmåga. Exempel på frågor som Försäkringskassan önskar svar på: Vad är nästa steg i behandlingen? Vad finns det för planering? Hur ser du som läkare på återgång i arbete? Vad krävs för att patienten ska kunna återfå arbetsförmåga till någon del? Har vården haft kontakt med arbetsgivare och i så fall vad som kom fram? Kan anpassningar på arbetsplatsen möjliggöra arbetsåtergång helt eller delvis? Är det möjligt att starta arbetslivsinriktad rehabilitering? sida 10

Plan för återgång i arbete Personer med behov av samordnade insatser från flera aktörer. När en person bedöms ha rätt till sjukpenning ska Försäkringskassan göra en plan för hur hen så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete. Personlig handläggare sammanställer de insatser och aktiviteter som behövs i en plan för återgång och förankrar den hos den det gäller och berörda aktörer. Planen ska ge överblick och göra det möjligt för alla aktörer att vara delaktiga i att personen ska få tillbaka arbetsförmågan. Försäkringskassan följer upp planen och stämmer av med personen och berörda aktörer för att säkerställa att de insatser och aktiviteter som ingår i planen genomförs. Eventuella avvikelser uppmärksammas och planen revideras vid behov. Avstämningsmöte Det är ofta lämpligt att träffa personen tillsammans med alla berörda aktörer på ett avstämningsmöte när det ska göras en gemensam planering. Det kan till exempel vara Försäkringskassan, behandlande läkare och arbetsgivare. Avstämningsmöte syftar till att stämma av vilka insatser som kan vara aktuella utifrån personens hälsotillstånd och pågående medicinska behandling samt arbetsgivarens möjligheter till anpassning. Personlig handläggare är den som kallar till mötet och håller i mötet. Försäkringskassan ska alltid ge återkoppling på vårdens impulser om att det behövs ett tidigt möte - även i de fall då det inte blir något möte. sida 11