Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Relevanta dokument
24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Fysioterapidagarna

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Arbets- och miljömedicin

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Checklista Belastningsergonomi

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

RAMP II (version 1.03)

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Den fysiska arbetsmiljön

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Arbets- och miljömedicin Lund

Självkompakterande betong

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Kontakt: Mikael Forsman Användarmanual för VIDAR 4.0

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belasta rätt. så undviker du skador

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Hört och lärt på NES2012

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Belasta rätt så undviker du skador

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Ergonomi bedömningsexempel

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Varför belastningsergonomi?

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Belastningsskador Nej tack!

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

Arbetsbelastning vid städning av hotellrum

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Har EAN-kodens placering någon betydelse för arbetsbelastningen vid kassaarbete?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

FORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Datorergonomihur bör det vara egentligen? Eva Ekesbo Leg fysioterapeut, CertMDT Ergonom

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

QS World University Rankings 2014/2015

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Transkript:

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg Ida-Märta Rhen och Mikael Forsman, CAMM - Karolinska institutet Behövs tekniska mätmetoder? Det finns ju validerade observationsmetoder? Det går ju ändå inte att mäta allt Instrument saknas. Definitioner saknas. Själva arbetsuppgifterna registreras ju inte vid direkta mätningar. En observationsmetod kan ju inkludera flera olika aspekter/riskfaktorer samtidigt. Kostnader för att observera kan vara lägre än vid direkta mätningar, speciellt om man försöker mäta allt som kan observeras. Tidsödande observationsmetoder behövs väl egentligen inte heller! Genom sin utbildning och erfarenhet, så ser en ergonom om arbetet ger skador! 17 november 2016 2 1

Forte dnr 2012-1202 Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete validitet, reliabilitet och användbarhet Mikael Forsman, Katarina Kjellberg, Ida-Märta Rhen, Xuelong Fan, Natalja Balliu (CAMM/KI), Kristina Eliasson (KI/KTH), Teresia Nyman (KI/KTH/Uppsala), Peter Palm (Uppsala), Per Lindberg (Gävle) Metod 6 observationsmetoder ingick som tidigare är testade mot hälsoutfall, och/eller baserade på epidemiologiskt funna riskfaktorer. Egen bedömning ingick också (utan specifik metod) 12 observatörer 10 videofilmade arbetsuppgifter av olika typ Bedömningar jämfördes med en gold standard (konsensusbedömningar) Inter- och intra-bedömarreliabilitet Användbarhet och tidsåtgång Metoderna jämfördes även med varandra. 4 2

Sex observationsmetoder Hela kroppen/generell bedömning AFS 2012:02 (Modell för bedömning av repetitivt arbete) QEC (Quick Exposure Checklist) Dessutom egen bedömning Övre extremitet + nacke ART (Assessment of Repetitive Tasks) HARM (Hand Arm Risk-assessment Method) Övre extremitet OCRA (Occupational Repetitive Actions checklist) Handled/hand SI (Strain Index) 5 Filmer 2-6 minuter 10 videoinspelade arbetsuppgifter som innebar repetitivt arbete för övre extremititet 2 arbetsuppgifter i mataffär (uppackningsarbete, utgångskassa) Näta kött Bena ur kött 2 postsorteringsuppgifter (kasta post, fylla postbackar) Motormontering Hårklippning 2 städuppgifter (trapp-, toalettstädning) 6 3

Extra information För varje arbetsuppgift erhölls data om Duration arbetsuppgiften (2-7 timmar/dag) Pauser och raster Vikter för bördor som hanteras Den anställdes skattningar av kraftutövning, ansträngning, arbetskrav, kontroll mm. Övriga fysiska faktorer. 7 Delprojekt Överensstämmelse mellan 21 ergonomers egna bedömningar av risk (grön-gul-röd) i 10 videofilmade arbetsuppgifter 8 4

Extra information Bena ur Arbete vid denna station: 7 tim/dag. Antal dagar/vecka: 5, Generell arbetstid 40 h/vecka (Arbetar halvdag på fredagar) Lätt att ta kortare pauser för att t.ex. gå på toaletten. Manuell maximal kraftutveckling under arbetsuppgiften: Upp till ca 5 kg Borgskattning: 3-4 Svårt hinna med: Aldrig Katarina Kjellberg, Ida-Märta Rhen, Mikael Forsman Vårmötet 2015 24 april 2015 9 egen bedömning Bena ur Katarina Kjellberg Vårmötet 2015 24 april 2015 10 5

11 egen bedömning Bena ur 12 6

OCRA inter- och intra-bedömarreliabilitet Ida-Märta Rhén, ergonom, Centrum för arbets- och miljömedicin 7

Ergonom 17/11/2016 Bakgrund OCRA (Occupational repetitive actions) - Colombini & Occhipinti sent 1990-tal - Bedömning av OCRA risknivå Frekvens Arbetsställning Kraft Duration Tilläggsfaktorer (t.ex. vibration) Återhämtning Ida-Märta Rhén 2016-11-17 15 Resultat Procentuell överensstämmelse mellan ergonomer (39%) Arbetsuppgift Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Risk nivå 5 4 3 2 1 Ida-Märta Rhén 2016-11-17 16 8

Ergonom 17/11/2016 Resultat Procentuell överensstämmelse test-retest (46%) Videoklipp Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 = överensstämmelse test-retest Ida-Märta Rhén 2016-11-17 17 Resultat från konsensusbedömningar Bedömningsmetoder Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd AFS ART HARM OCRA SI QEC övre extremitet QEC helkropp Katarina Kjellberg 24 april 2015 19 9

Resultattabell Slutrapporten Linjärt viktad kappa Landis & Koch (1977): < 0,20 obetydlig (poor) 0,21 0,40 svag (fair) 0,41 0,60 måttlig (moderate) 0,61 0,80 betydande (substantial) 0,81 1,00 så gott som perfekt (almost perfect) Method Risk level Inter-rater Intra-rater Validity QEC Back 0.492 0.598 0.443 Shoulder 0.438 0.582 0.443 Wrist 0.673 0.758 0.792 Neck 0.865 0.883 0.911 Total (with 4 levels) 0.545 0.682 0.469 Total (with 3 levels) 0.412 0.614 0.363 HARM Total 0.654 0.697 0.616 SI Left Hand 0.394 0.494 0.411 Right Hand 0.484 0.511 0.412 The one that is higher 0.472 0.548 0.397 ART Left Hand 0.579 0.649 0.601 Right Hand 0.65 0.683 0.493 OCRA Total 0.372 0.5 0.427 AFS1 Arbetscykel 0.303 0.467 0.308 Arbetsställningar och -rörelser 0.21 0.299 0.382 Handlingsutrymme 0.367 0.399 0.387 Arbetsinnehåll Upplärning/Kompetenskrav 0.356 0.466 0.644 Total bedömning Arbetscykeln styr 0.278 0.533 0.321 AFS2 Sitt / Stå 1 1 Nacke 0.22 0.324 Rygg 0.163 0.438 Axel/arm 0.206 0.129 Ben 0.052 0.356 Egen skattning Nacke 0.268 0.348 Höger skuldra 0.183 0.296 Vänster skuldra 0.315 0.377 Höger arm/armbåge 0.119 0.228 Vänster arm/armbåge 0.15 0.402 Höger hand/handled 0.161 0.199 Vänster hand/handled 0.184 0.276 Ländrygg 0.255 0.616 Helhetsrisk 0.314 0.409 2016-11-17 Resultat Reliabilitet Linjärt viktad kappa Landis & Koch (1977): < 0,20 obetydlig (poor) 0,21 0,40 svag (fair) 0,41 0,60 måttlig (moderate) 0,61 0,80 betydande (substantial) 0,81 1,00 så gott som perfekt (almost perfect) Method Risk level for Inter-rater Intra-rater Validity QEC Back 0.49 0.60 0.44 Shoulder 0.44 0.58 0.44 Wrist 0.67 0.76 0.79 Neck 0.87 0.88 0.91 Total (with 4 levels) 0.55 0.68 0.47 Total (with 3 levels) 0.41 0.61 0.36 HARM Total 0.65 0.70 0.62 SI Left Hand 0.39 0.49 0.41 Right Hand 0.48 0.51 0.41 The Highest Risk Hand 0.47 0.55 0.40 ART Left Side 0.58 0.65 0.60 Right Side 0.65 0.68 0.49 OCRA Total 0.37 0.50 0.43 SWEA Tot Risk Posture and Movements 0.21 0.30 0.38 Sitting / Standing 1.00 1.00 Neck 0.22 0.32 Back 0.16 0.44 Arm/Shoulder 0.21 0.13 Leg 0.05 0.36 Own assessment Neck 0.27 0.35 Right Shoulder 0.18 0.30 Left Shoulder 0.32 0.38 Left Arm/elbow 0.12 0.23 Right Arm/elbow 0.15 0.40 Right Hand/wrist 0.16 0.20 Left Hand/wrist 0.18 0.28 Lower Back 0.26 0.62 Total Risk 0.31 0.41 10

HARM Reliability Arbetsställningar Nacke-skuldra Tid i belastande positioner: grön gul röd 0 10 10 50 >50% Inter-rater κ w = 0.18 Intra-rater κ w = 0.21 Landis & Koch (1977): < 0.20 poor 0.21 0.40 fair 0.41 0.60 moderate 0.61 0.80 substantial 0.81 1.00 almost perfect HARM Reliability Arbetsställningar Arm-handled Tid i belastande positioner: grön gul röd 0 10 10 50 >50% Inter-rater κ w = 0.14 Intra-rater κ w = 0.25 Landis & Koch (1977): < 0.20 poor 0.21 0.40 fair 0.41 0.60 moderate 0.61 0.80 substantial 0.81 1.00 almost perfect 11

Inter-rater Reliability Repetition, Movements and Postures Method κ low high w QEC 0.17-0.44 Hand/wrist posture Hand/wrist repetition HARM 0.14-0.3 Hand/arm posture Force duration/repetition SI 0.04-0.40 Hand posture Force repetition ART 0.17-0.45 Hand/wrist posture Hand/arm repetition OCRA 0.03-0.53 Elbow posture Repetition SWEA 0.05-0.22 Leg posture/movements Neck posture/movements Own assessment 0.12-0.27 Left elbow Neck Landis & Koch (1977): < 0.20 poor 0.21 0.40 fair 0.41 0.60 moderate 0.61 0.80 substantial 0.81 1.00 almost perfect Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Låg överensstämmelse mellan bedömare (inter-reliabilitet) vid bedömaning av positioner, rörelse och kraft! Olika resultat med olika metoder. Det är svårt att med observation få en entydig bedömning av ett arbetsmoments risk. 17 november 2016 30 12

13

14

15

16

Nya enkla mätmetoder 17

Smarta textilier-projektet Long Sleeves 3-5 IMUs ECG Bioimpedance Bluetooth SmartPhone Data Collection 18

the Smart textiles project The partners 2016-11-17 43 Katarina Kjellberg, Mikael Forsman 2016-11-17 44 19

Manual Program 20

Program Program 21

Excel applikation ram i Excel Figur 5. Inklinometern 22

Accuracy of a posture measurement system for practitioners Carl LIND Unit of Ergonomics, KTH, Royal Institute of Technology, Huddinge, SWEDEN Mikael FORSMAN Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, SWEDEN Results Experiment 1A Experiment 1B R 2 = 0.9975 R 2 = 0.9988 NES 2015 - Carl LIND & Mikael FORSMAN 23

24

25

26

Slutligen Det finns enkla mätmetoder. Det finns riktvärden. Vi arbetar för att ta fram fler enkla metoder. Man bör mäta när det går att mäta. Mikael Forsman 2016-11-17 60 27