PM Mellby 15:1, Laholm 2018-03-09 PM Mellby 15:1, Laholm Upprättad av: Rasmus Mellgren Granskad av: Agron Musaj Godkänd av: Tina Wagner
Kund Bo-Göran Karén Bo-goran@mellbystrand.nu Konsult WSP Sverige AB Halmstad Besök: Laholmsvägen 10 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org. nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com Kontaktpersoner Rasmus Mellgren 010 722 53 02 rasmus.mellgren@wsp.com Tina Wagner 010 722 69 72 tina.wagner@wsp.com 1_.docx 2 (12)
Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.1 UNDERLAG... 4 2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 2.2 FÖRESLAGEN BYGGNATION... 5 2.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 2.4 RECIPIENT... 6 3 UTREDNING... 6 3.1 DAGVATTEN... 6 3.1.1 Förutsättningar... 6 3.1.2 Dagvattenhantering idag... 6 3.1.3 Förslag till dagvattenhantering... 6 3.1.4 Beräkning av flöden... 8 3.1.5 Dimensionering av diken... 9 3.1.6 Planering av tomtmark... 11 3.1.7 Extrema regn, typ 100-årsregn... 11 4 BILAGOR... 12 Revideringar A 2018-09-19 1_.docx 3 (12)
1 Bakgrund och syfte I samband med detaljplanearbetet för del av fastigheten Mellby 15:1 i Laholms kommun har ett behov uppstått att utreda förutsättningarna för en dagvattenhantering samt tillgodose att VA-anläggningen kan fungera på ett tillfredställande sätt efter planändringen. WSP fick i uppdrag att utreda dessa förutsättningar och lämna förslag till lämplig hantering av dagvatten. 1.1 Underlag Primärkarta inkl. fastighetsgränser, Laholms kommun VA-ledningskarta, LBVA LAS-data Platsbesök tillsammans med exploatör och representanter för LBVA Förslag till ny detaljplan, WSP Ytavrinningsplan och översiktlig riskvärdering i samband med kraftig nederbörd i Skummeslöv och Mellbystrand, DHI (2013-11-29) P110, Svenskt vatten P104, Svenskt vatten P105, Svenskt vatten 1_.docx Figur 1. Planområdet, tolkad plangräns (Bildkälla: eniro.se, 2017). 4 (12)
2 Utredningsområdet och dess förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Området omfattar delar av fastigheten Mellby 15:1-1 som idag används som åkermark. Området lutar från öst mot väst med variationer mellan ca +5 och +3 M.Ö.H. I områdets östra kant finns sanddyner med höjd ca: 1m. 2.2 Föreslagen byggnation Inom området föreslås en ny allmän gata med kommunalt huvudmannaskap. Även naturmark och VA-anläggning föreslås ha kommunalt huvudmannaskap. Bebyggelsen får småhuskaraktär med möjlighet att bygga sammanbyggda hus, såsom radhus, parhus eller kedjehus med en omfattning av runt 25-30 bostäder. Närmast Kolonivägen i områdets sydöstra hörn föreslås en fastighet bildas på ca 5000 m 2 som kan användas som centrum, vård eller förskola, och där maximalt 30% av ytan får bebygggas. 2.3 Geologiska förutsättningar Utredningsområdet består ytligt av sand enligt SGUs jordartskarta. 1_.docx Figur 2. Jordartsfördelning inom utredningsområdet enl. SGU, utredningsområdet inringat i bilden (Bildkälla: Sveriges geologiska undersökning, 2017). Grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd men antas stundtals ligga nära markytan enligt uppgifter från markägare och även antaganden i DHI:s utredning. 5 (12)
2.4 Recipient I anslutning till utredningsområdet finns två befintliga allmänna dagvattenledningar som mynnar i havet. Dessa kan användas för det nya området under förutsättning att en trög avledning tillämpas. LBVA är osäkra på hur hårt belastad den befintliga dagvattenledningen som går genom området är, men det är konstaterat att den går full ibland. Detta innebär att inget regnvatten kan avvattnas via det allmänna dagvattennätet utan att passera en LOD-anläggning. 3 Utredning 3.1 Dagvatten 1_.docx 3.1.1 Förutsättningar Området har goda förutsättningar för infiltration/perkolation av dagvatten med avseende på geoteknik och underliggande jordmaterial. Det finns även möjlighet att ansluta dräneringsledningar till det allmänna ledningsnätet för dagvatten. Omkringliggande områden saknar till stora delar system för avledning av dagvatten vilket medför att dagvattnet, om det inte infiltrerar i marken, tillförs planområdet från uppströms liggande marker via ytavrinning vid kraftigare regn. I den utredning som DHI utfört har man via en datormodell undersökt vart dagvatten samlas vid större nederbörd. I utredningen har aktuellt planområde klassats som en mycket viktig yta för magasinering av dagvatten för att undvika översvämningar nedströms planområdet. Man har även lämnat förslag till åtgärder som omfattar anläggande av två diken i anslutning till området för avledning av ytvatten ned till havet. Dels via Kolonivägen och dels via det grönstråk som ligger mellan planområdet och strandremsan. Förväntad framtida havsnivåhöjning kräver att byggnader anläggs med golvhöjd på minst 4,5 M.Ö.H. enligt Laholms kommuns klimatanpassningsplan. För utredningen har en mer detaljerad markmodell tagits fram för att redovisa ytavrinningsvägar, vattendelare och lågpunkter i området. Se bilaga 2. 3.1.2 Dagvattenhantering idag Idag hanteras dagvattnet via dräneringsledningar som leds via utlopp till havet. Dels via de två allmänna utloppen men även ett privat utlopp finns enligt markägaren. 3.1.3 Förslag till dagvattenhantering Rådande förutsättningar anger att en trög dagvattenhantering tillämpas för området. Det innebär att man via lämpliga anläggningar låter dagvattnet infiltrera i mark 6 (12)
1_.docx eller på annat sätt fördröjas för att efterlikna hur dagvatten hade avrunnit i ett oexploaterat naturområde. Det vill säga att det vatten som faller på hårdgjorda ytor ska passera en grönyta, annan infiltration eller ett magasin innan det tar sig vidare till recipienten (ledningssystemet). Det medför att man även vid intensivare regn kan undvika att översvämma underdimensionerade ledningssystem eftersom dagvattnet tilllåts passera systemet innan man tillför mer. För att åstadkomma det är en korrekt höjdsättning av marken inom området av största vikt. Om systemen går fulla ska dagvattnet kunna rinna bort via markytan. För planområdet föreslås ett dike för att avskärma ytlig avrinning från bebyggelsen öster om planområdet och två stycken dammar som anläggs till fördröjning. Detta tillsammans med en höjdsättning som medför att dagvattnet rinner ned genom grönstråket till stranden. Diket har dubbla funktioner. Dels ska det magasinera en del av dagvattnet, vilket kommer att vara dess huvudfunktion. Dels ska det fungera som en sekundära vattenväg och leda ytvatten ned mot havet då magasinsvolymen i diket är fylld. Vägen inom området är smal varför det inte är möjligt att placera diken utmed den. Istället föreslås att gatan utformas med ett motveck på dess östra sida med rännstensbrunnar som fångar upp dagvattnet och leder det till en ledning i gatan. Vattnet i gatan fördröjs sedan i en damm (se bilaga 1) innan det kopplas till befintligt dagvattennät. För att leda vattnet ned till stranden krävs även att en ytavvattningsväg 1 anläggs i grönremsan mellan planområdet och stranden. Den behöver inte ha en magasinerande funktion. Denna kommer även att kunna avvattna intilliggande bebyggelse som idag ligger lågt i förhållande till befintliga ytavrinningsvägar. Att leda vatten via Kolonivägen ses inte som något alternativ då den saknar diken och utrymme att anlägga diken. Kolonivägen ligger dessutom högre än marken i planområdet. Anläggningarna dimensioneras för återkomsttiden 10-år. Dvs. att statistiskt sett ska diket och dammarna klara att hantera regn av den magnitud som inträffar ungefär vart tionde år. För kraftigare regn krävs det att vattnet kan stiga något på omkringliggande mark för att rinna undan. Därför är det av vikt att marken lutar mot en sekundär vattenväg för att inte översvämning av byggnader ska uppstå. 1 I princip en skyfallsväg, dock utan hårdgjord yta eller trafik, som har funktionen som översilningsyta där dagvatten kan infiltrera eller rinna av ytligt ned mot havet. 7 (12)
Figur 3. Princip för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD (Bildkälla: Svenskt vatten P105, 2011) 1_.docx 3.1.4 Beräkning av flöden För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden används rationella metoden: där: q d dim = A φ i(t r ) q d dim är det dimensionerande flödet (l/s) A är avrinningsområdets area (ha) φ är avrinningskoefficienten i(t r) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s/ha) t r är regnets varaktighet (min) Den dimensionerande nederbördsintensiteten har beräknats för en återkomsttid av 10 år och är då, enligt Svenskt Vatten P110, 228 l/s, ha vid 10 min varaktighet. Vid längre varaktigheter minskar den dimensionerande regnintensiteten. Framtida nederbördsintensitet räknas upp med en pålagd klimatfaktor på 1,3. Vid nybyggnation är det viktigt att beakta klimatförändringarna då det bidrar till ökade flöden och dagvattenlösningarna bör dimensioneras med hänsyn till klimatförändringarna. 8 (12)
3.1.5 Dimensionering av diken 3.1.5.1 Svackdiket Svackdiket föreslås placeras i östra kanten av planområdet och förbi bebyggelsen i norr, dock nedanför sanddynernas släntfot, för att spara så mycket som möjligt av dessa intakt. Diket har en föreslagen höjdsättning som medger ytavrinning förbi bebyggelsen men den kan optimeras i en framtida projektering med avseende på massbalans och höjdsättning av tomter. En sänkning av diket med några decimeter är möjlig men då på bekostnad av mer schakt i sanddynerna alternativt en stödmur. Diket dimensioneras för att hantera uppströms liggande avrinningsområde öster om planområdet, baksidan av de övre tomterna samt CDS ytan. Se Bilaga 1 för redovisning av föreslagen ytavrinning inom planområdet. Då området uppströms har en karaktär som innebär många lokala lågpunkter och mycket naturmark används en lägre avrinningskoefficient än villabebyggelse för beräkningar. Tabell 1. Ingångsvärden samt beräknade dimensionerande flöden (10 min varaktighet) efter exploatering uppdelat på markanvändningsområden. Markslag Area Avrinnings-koefficient Red area 10-årsregn (l/s) 1_.docx Uppströms avr. område Hälften övre raden hustomter CDS yta 46552 3125 4762 0,15 0,30 0,42 6983 928 1989 Summa 54439 0,18 9899 294 Följande förutsättningar ger en dimensionerande magasinsvolym på 313 m 3 vid varaktigheten 120 min, klimatfaktor 1,3 och med tömningshastighet på 12 l/s. 12 l/s är en bedömning med utgångspunkt på Specifik naturmarksavrinning för olika stora områden P110 som sedan är sänkt med hänsyn till en osäker ledningskapacitet och uppströms belastning. Diket föreslås utformas som ett makadamfyllt svackdike med en skålning på ytan för att kunna avleda vatten effektivt även då magasinet är fyllt. Se figur 4. 207 28 59 9 (12)
Makadam har ca: 30 % hålrum vilket medför att dikets totala makadamvolym behöver uppgå till 1043 m 3. Dikets längd är 320m vilket ger en tvärsnittsarea på drygt 3,2 m 2. Figur 4. Princip för utformning av svackdike (Bildkälla: Svenskt vatten P105, 2011). 3.1.5.2 Damm i norra delen av planområdet Dammen i norra delen av området kommer att vara en torrlagd damm som fungerar som reserv till svackdiket samt extra volym ifall befintlig bebyggelse öster om planområdet ansluter mot det kommunala dagvattennätet i framtiden. 3.1.5.3 Damm i västra delen av planområdet Dammen dimensioneras för att ta framsidan av den övre tomtraden, den nedre tomtraden samt vägen och grönytan. Tabell 2. Ingångsvärden samt beräknade dimensionerande flöden (10 min varaktighet) efter exploatering uppdelat på markanvändningsområden. Markslag Area Avrinnings-koefficient Red area 10-årsregn (l/s) 1_.docx Hälften övre raden hustomter Vägen Nedre raden hustomter Grönyta 3125 2343 4361 12128 0,30 0,80 0,32 0,1 928 1874 1379 1213 Summa 21957 0,25 5394 161 28 56 41 36 10 (12)
Följande förutsättningar ger en dimensionerande magasinsvolym på 131 m 3 vid varaktigheten 120 min, klimatfaktor 1,3 och med tömningshastighet på 12 l/s. 12 l/s är en bedömning med utgångspunkt på Specifik naturmarksavrinning för olika stora områden P110 som sedan är sänkt med hänsyn till en osäker ledningskapacitet och uppströms belastning. 3.1.6 Planering av tomtmark Figur 5. Princip för avvattning av tomtmark (Bildkälla: Svenskt vatten P105, 2011). Området bör förses med ett ledningsnät för husgrundsdräneringarna där varje fastighet får en förbindelsepunkt. Höjdsättning av tomterna bör utföras med princip enligt figur 5 ovan. Det är därför viktigt att, i fortsatt projektering, optimera höjden på det östra diket som nämnts tidigare. 1_.docx 3.1.7 Extrema regn Vid extrema regn som överstiger det dimensionerande 10-årsregnet fylls magasinen i området och vatten behöver kunna rinna av på markytan utan att skada ny eller befintlig bebyggelse. Även någon form av vattenväg via grönremsan ut till stranden behöver skapas då marken i nuläget skulle leda vattnet via befintliga tomter mot stranden. Det är alltid bättre och säkrare att avleda vatten i öppna system än i ledningssystem, därför föreslås ett avvattningsstråk. Avvattningsstråket fungerar som en översvämningsyta och finns markerat i Bilaga 1. Om grönytan anläggs i stil med vad som är föreslagit i utredningen kommer extremregn större än 100-års regn att kunna avledas från området utan problem (en tabell 3 och 4 för flöden vid 100-års regn). 11 (12)
Tabell 3. Ingångsvärden samt beräknade dimensionerande flöden (10 min varaktighet) efter exploatering uppdelat på markanvändningsområden. Markslag Area Avrinnings-koefficient Red area 100-årsregn (l/s) Uppströms avr. område Hälften övre raden hustomter CDS yta 46552 3125 4762 0,15 0,30 0,42 6983 928 1989 Summa 54439 0,18 9899 629 444 59 126 Tabell 4. Ingångsvärden samt beräknade dimensionerande flöden (10 min varaktighet) efter exploatering uppdelat på markanvändningsområden. Markslag Area Avrinnings-koefficient Red area 100-årsregn (l/s) Hälften övre raden hustomter 3125 0,30 928 59 Vägen Nedre raden hustomter Grönyta 2343 4361 12128 0,80 0,32 0,1 1874 1379 1213 119 88 77 Summa 21957 0,25 5394 343 1_.docx 4 Bilagor Bilaga 1 Avvattningsplan Bilaga 2 Ytavrinning, befintlig situation 12 (12)