DAGVATTENRAPPORT 2017 1
Protan är en norskägd industrikoncern som är världsledande inom memranteknologi. Vi utvecklar och levererar takduk och tätskikt, taksystem, ventilationsystem och tekniska textilier. Illustration av Protans nya taklösning, BlueProof. 2
Tak är en viktig del av lösningen Med över 70 års erfarenhet har Protan utvecklat innovativa lösningar för ett alltmer krävande klimat. För att ständigt utveckla våra innovationer har vi låtit genomföra en undersökning bland aktörer inom byggbranschen och kommuner. Totalt har 185 personer svarat på undersökningen, om deras upplevelser kring dagvatten och översvämningsproblematiken. Som komplement till detta har vi även intervjuat ett antal experter på viktiga institutioner. SMHI, Boverket, DHI och Stockholm Vatten och Avfall har alla fått berätta om sin syn på saken. Både undersökningsresultaten och intervjuerna målar upp en ganska samstämmig bild: problemen med extrema skyfall och översvämningar ökar, men samtidigt finns det stort hopp om lösningar. Vi behöver arbeta brett, målmedvetet och framåtsyftande. Ute i landet finns det såklart många olika bilder av problematiken och dess lösningar. Denna rapport är vårt försök att ge en helhetsbild. På Protan arbetar vi med innovativa taklösningar och vi ser våra framtida tak som en självklar del av lösningen. Men för att i framtiden undvika förödande översvämningar på grund av extremregn behöver alla aktörer arbeta tillsammans. När vi jobbar med att bättre dimensionera avloppsnätet, utöka grönarealer i storstäder och kopplar ett tydligare grepp kring ansvarsfrågan samtidigt. Det är då vi kommer se de stora resultaten. Jens Holmlund VD Protan Sverige 3
01 Har någon av fastigheterna som du äger/utvecklar/förvaltar fått över- svämningsskador under kraftiga regnoväder de sista 3 åren? Respondenter: Ägare, utvecklare och förvaltare av bygg 0 100% Aldrig 47% En gång 16% Några gånger 28% Upp till flera gånger om året 5% Varje gång det är extremväder 0% Vet inte 4% Annat 0% 4
HUVUDFYND 01: 49 procent av ägare, utvecklare och förvaltare har under senaste tre åren råkat ut för översvämningsskador. 40% anser att översvämningar på byggnader som sker till följd av kraftiga regnoväder har ökat. 5
Det handlar om konkurrens om ytor Det brukar talas om en ökad hårdgöringsgrad i städer. Det innebär att fler hårda ytor etableras i städer samtidigt som dagvattenflödet ökar. Det blir alltså mer vatten att ta hand om, på andra sätt än via direkt absorption i marken. Anders Rimne arbetar med vattenfrågor ur ett stadsplaneringsperspektiv på Boverket, och menar att medvetenheten om problematiken relaterat till översvämningar och dagvatten på senare tid har fått sig ett rejält uppsving. 6
ANDERS RIMNE Boverket Civilingenjör Riskhantering och Ekosystemteknik på Enheten Stad och Land ska byggas på små ytor, och det finns flertalet rivaliserande intressen. I storstäderna är det mycket tätbebyggt, och man vill ofta förtäta ännu mer. Ytor för dagvattenhanteringen konkurrerar ofta mot ytor för bostäder och infrastruktur som exempelvis vägar och parkeringsplatser. Detta är ju hårdgjorda ytor som man ofta vill minska ur ett dagvattenperspektiv. Då är dagvattenhantering lättare att kombinera med exempelvis rekreationsytor och parker, säger Anders Rimne. Stadsplanering handlar om avvägning mellan olika intressen och i den avvägningen behöver dagvatten prioriteras, fortsätter han. Foto: Getty Images Kombination av lösningar är nyckeln För att närma sig lösningar tror Anders Rimne att dagvattenhantering behöver komma in tidigt när städer planeras, och att det gäller att ha ett gott samarbete mellan olika förvaltningar inom kommunen, tillexempel mellan planfunktioner och VA-funktioner. Konkret menar han att det handlar om att kombinera olika lösningar. Han framhåller att det är svårt att dimensionera rörnätet för kraftiga skyfall och att det hade kostat mycket att gräva upp och lägga om. Med de stora översvämningarna i Köpenhamn och Malmö de senaste åren har frågan om dagvattenhantering fått en naturlig plats på agendan. Anders Rimne menar att man generellt är mer medveten om problematiken idag, bland annat då man sett konsekvenser av vad kraftiga skyfall faktiskt kan innebära. I storstäderna är frågan medvetandegjord i större utsträckning, och där finns ofta mer resurser vilket gör att man kommit längre med planering och åtgärder. I alla fall tjänstemän men till viss del också politiker har fått upp ögonen för att saker måste göras och att det kostar pengar, säger Anders Rimne. Det är inte bara kostnadsfrågan som gör att vägen framåt inte är helt friktionsfri. Anders Rimne menar att det finns en väldig konkurrens om markytor, framförallt i städer. Mer Rörnätet fyller en funktion i det vardagliga regnet, men det behöver kompletteras. Att försöka fördröja tror jag är en stor del av lösningen. Det kan handla om att anpassa taken för att ta de första regnmängderna, i kombination med ytor i samhället som kan hantera mängderna som når ner. Man pratar om mångfunktionalitet. Anders Rimne förespråkar alltså att komplettera rörnätet med öppna dagvattenlösningar och låta vattnet rinna på kontrollerade ställen, exempelvis via höjdsättningar av vägar eller att sänka rekreationsytor som fotbollsplaner eller parker. Vatten kan ju ofta tillföra mycket till stadsbilden, och det gäller att ta tillvara på det vatten som kommer. Det finns möjligheter att fördröja dagvatten och samtidigt skapa attraktiva miljöer och nyttja vatten till bevattning det behöver inte handla om att allt vatten ska bort. Vi kan skapa positiva värden, det tror jag mycket på. 7
Det är skillnad på hantering av dagvatten och skyfall Erik Mårtensson är projektledare på DHI och arbetar med utredningar på uppdrag av främst kommuner, men också länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han menar att kunskapsnivån om översvämningsproblematik generellt har ökat i kommuner inte bara hos personer som arbetar med vattenfrågor. Han framhåller också att skyfall får större konsekvenser i tätbebyggda områden varför problemen kan förväntas öka i takt med förtätning av våra städer. Erik Mårtensson DHI Konsult inom skyfallshantering Foto: Jens L'Estrade 8
Erik Mårtensson menar att det är en slump att det exempelvis var just Malmö som drabbades av ett så kraftigt skyfall. Samtidigt understryker han att konsekvenserna blir större om det sker i exempelvis centrala Malmö jämfört med ett mer glesbebyggt område. Detta då det finns större värden i städerna. Han förklarar också att översvämningsrisken är större på sommaren. Förklaringen är att de mest intensiva regnen inträffar då varm luft, som innehåller mycket vattenånga, hastigt stiger och sedan kondenserar. Det är ofta dessa regn som orsakar bekymmer. Det är inga problem att hantera 100 mm regn på två dagar, men 100 mm regn på två timmar är jätteproblematiskt. Man måste hela tiden ha både volym och varaktighet i åtanke inte bara volym. Erik Mårtensson hänvisar till SMHI:s klimatmodeller, som vittnar om att den extrema korttidsnederbörden förväntas öka i intensitet framöver. Med tanke på de senaste årens översvämningar är det lätt att få uppfattningen att det redan blivit värre än för 10 20 år sedan. Det finns dock inga starka statistiska bevis för att så är fallet. Mårtensson menar att en orsak kan vara att översvämningar får större uppmärksamhet och spridning via sociala medier idag. Klimatanpassning behöver inte vara komplicerat Det är även viktigt att skilja på hantering av dagvatten och skyfall, menar Erik Mårtensson. Han förklarar att dagvatten är vardagsvattnet som kommer hela tiden, medan när det kommer till extrema regn så krävs andra lösningar än de som används vid traditionell dagvattenhantering. tänka på hur vi utformar staden. Även här framhåller han vikten av att skilja mellan dagvatten och extrema skyfall. Vi behöver till exempel fråga oss vilka ytor som har bäst möjlighet att fungera som tillfälliga översvämningsytor, och sedan planerar vi så att vattnet hamnar där. Viktigt att komma ihåg är att ytans funktion som översvämningsmagasin kommer att utnyttjas mycket sällan varför ytan övrig tid kan ha en annan funktion, t.ex. torg, parkering eller skatepark för att nämna några exempel. Utpekade ytor kan såklart även sammanfalla med magasin för vanlig dagvattenhantering men behöver i så fall dimensioneras för att kunna hantera även mer extrema regn, säger Erik Mårtensson. Han tar även upp att grönytor inte nödvändigtvis hanterar ett skyfall på ett bättre sätt än en hårdgjord yta. Mårtensson menar att det helt beror på lokala jordartsförhållanden, där lerjord nästan kan agera som en hårdgjord yta där vattnet rinner av direkt, medan sand eller grus kan svälja stora volymer. Som exempel nämner han Malmöregnet som även drabbade Vellinge och Höllviken, och hur det fick stora konsekvenser i det förstnämnda men inte i det senare då sandjorden i Höllviken till stor del kunde infiltrera allt regnvatten. Urbaniseringen utmanar Trots vissa barriärer ser Erik Mårtensson positivt på framtiden. Fler kommuner gör mer och medvetenheten ökar. Han poängterar dock att ju tidigare klimatanpassningstänket kommer in i planprocessen, desto större möjligheter finns det för effektiva åtgärder. Gällande extrema regn handlar det om att leda vatten dit det gör mindre skada. Förutsättningarna för det är höjdsättning, då vatten söker sig till den lägsta punkten i terrängen. Då gäller det att den punkten är lokaliserad i ett område där vattnet inte gör skada, till exempel i ett parkområde. Erik Mårtensson menar att en smart höjdsättning, fria flödesvägar och reservering av ytor som temporärt tillåts översvämmas vid skyfall är lösningen, och framhåller samtidigt att klimatanpassning inte behöver vara så komplicerat. Han förklarar att det inte är så att vi nödvändigtvis behöver bygga mindre, utan att vi behöver De flesta städer idag vill ju växa genom förtätning. Förtätar vi så tar vi bort utrymmen där vatten kan ställa sig utan att göra skada, så urbanisering är absolut en utmaning. Talar man om befintlig bebyggelse så krävs det större ingrepp för att lösa situationen. Exempelvis kan det kräva så drastiska åtgärder som att på sikt flytta bebyggelse. Det har däremot hänt väldigt mycket de senaste åren, så jag ser positivt på det. Många kommuner jobbar idag aktivt med att säkerställa att nyexploateringar kan hantera skyfall på ett kontrollerat och säkert sätt, och en del kommuner har även börjat tittat på åtgärder i befintlig bebyggelse, säger Erik Mårtensson. 9
HUVUDFYND 02: Avloppsnätet klarar inte ensamt av att hantera allt dagvatten. Bara 17 procent anser att avloppsnätet är tillräckligt dimensionerat för dagens väder. 10
51% av ägare, utvecklare och förvaltare menar att den bästa åtgärden för att reducera översvämningar är investeringar i förebyggande syfte. 01 I vilken grad är kapaciteten till avloppsnätet i kommunen tillräckligt dimensionerat för dagens väder? Respondenter: Alla 0 100% 2% I väldigt liten grad 12% I liten grad 22% Delvis 11% I stor grad 6% I väldigt stor grad 25% Känner inte till status 21% Variationen från kommun till kommun är stor 1% Annat 11
Mathias von Scherling Stockholm Vatten och Avfall Ofta behövs en översvämning för att något ska hända Utredningsingenjör Ett stort problem i Stockholm är att det förtätas och byggs nytt, men med ett ledningsnät som man började bygga för 100 år sedan. När helt nya stadsdelar exploateras så är det enklare att hinna dimensionera systemen, men med gradvisa förtätningar av staden så är det svårt att hinna hålla jämna steg med utbyggnadstakten. Det menar Mathias von Scherling, som arbetar som utredningsingenjör på Stockholm Vatten och Avfall. Mathias von Scherling arbetar med översvämningsutredningar och förnyelse av ledningsnät. ledningarna måste klara av. Översvämningar är dock ett prioriterat område för åtgärdsplanering, tillägger han. Stockholm har till stora delar ett kombinerat ledningsnät, d.v.s. där både dagvatten och spillvatten avleds i samma ledning. Om det regnar kraftigt så kan det orsaka källaröversvämningar, och då får Stockholm Vatten och Avfall frågan om vi har dimensionerat ledningarna korrekt, säger han. Ledningsnätet ska klara ett så kallat 10-årsregn och då sitter vi och utreder om det är så. Då kan utfallet till exempel bli att det har skett en översvämning på grund av för små ledningar, eller också så var ledningsnätet korrekt dimensionerat men regnet var kraftigare än vad som Von Scherling sammanfattar problematiken med att staden blir tätare, samtidigt som en klimatförändring pågår där de häftigare regnen faller oftare. Detta leder till mer vatten som ska tas om hand av de ledningar som finns på plats. Traditionellt sett har dagvatten hanteras i rörledningar, men man kommer alltid till en punkt när dessa går fulla. Och var tar vattnet vägen då? Man måste börja planera mer vad som ska hända på mark- eller takytan innan det kommer ner i ledningssystemet. Man måste tänka på att 12
Foto: Unsplash minska mängden hårdgjorda ytor och öka mjuka som kan ta hand om regnet, säger Mathias von Scherling. Lärdomar från tidigare översvämningar Han berättar om Stockholm stads nya dagvattenstrategi, och att frågan alltmer kommit upp på agendan. Enligt Mathias von Scherling har medarbetare som jobbar med trafikplanering och stadsplanering fått upp ögonen för frågan, och det har tagits regeringsinitiativ där SMHI fått i uppdrag att kika närmare på problemet. Därtill berättar han att även försäkringsbolagen i större utsträckning uppmärksammar det hela. Tidigare var ju översvämningsskador en så liten del, då var det mer brand och vind. 2014 gick försäkringsskadorna upp till en miljard och då har försäkringsbolagen vaknat till och tagit fram skrifter där de trycker på hur man ska öka säkerheten mot översvämningar. Ofta behövs en översvämning för att något ska hända. Den i Malmö kan vi till exempel lära oss mycket av, säger von Scherling. Drömscenariot enligt honom är att öka fördröjningen på gatumark innan det förs vidare, men att också ha ytliga vattenvägar. Ibland talar man om en blåstruktur som är lite mer fastlagd i detaljplanen. På samma sätt som man har kartor över ledningssystem och gator behöver vi också kartlägga hur vatten ska kunna evakueras när ledningssystemen är fulla, så att man har en vattenplan som inte bara ruckas av att man vill bygga ett hus på den platsen. 13
HUVUDFYND 03: Tak utnyttjas inte optimalt för att hantera dagvatten. Bara 11 procent av fastighetsägare, utvecklare och förvaltare utnyttjar sin existerande takyta i betydande grad. Bara 1 av 3 uppger att de har en strategi för hur de under 2017 ska arbeta med klimatanpassning i sin verksamhet. 14
01 I vilken grad utnyttjas takytan på er existerande byggnad eller nybyggnad till gröna och blågröna tak? Respondenter: Ägare, utvecklare och förvaltare av bygg I liten grad (25%) 67% I Väldigt liten grad (42%) 15
Klimatet påverkar allt vi gör i samhället Kraftiga skyfall i Malmö och Köpenhamn har satt problematiken på kartan, och det finns en svag trend av ökad nederbörd i Sverige sedan mätningarna började. När skyfallen kommer i stadsbebyggelse med mycket gator och asfalt så har vattnet ingenstans att ta vägen. Det är också i dessa områden åtgärder såsom att bygga upp gator och göra om vattenledningssystemen är som dyrast. Det menar Åsa Sjöström som arbetar med klimatanpassning på SMHI. Åsa Sjöström SMHI Verksamhetsledare på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Foto: Lars Kristoffersen / NTB scanpix. 16
Åsa Sjöström tror att en stor utmaning många står inför är osäkerhet och riskbedömning. När det talas om framtida klimat är utgångspunkten de pågående klimatförändringarna, där det regnar mer, men hur det ser ut framöver menar hon beror på flera faktorer till exempel hur mycket koldioxid vi kommer att släppa ut. Många frågar sig nog; vilket scenario ska vi välja att jobba efter? Många vill ofta att SMHI ska peka med hela handen, vilket är svårt då vi ju inte heller vet vad Trump kommer att hitta på. Sådana beslut kommer att påverka, och därför måste man acceptera att det finns olika vägar fram. Vilka risker är man beredd att ta i kommuner, till exempel? Samhället och klimatet i symbios Åsa Sjöström menar att klimatanpassning ofta upplevs som dyrt och besvärligt, men att man kan välja att istället se det som en del av den vanliga samhällsplaneringen. På så vis kan man undvika att bygga sig fast i felaktiga lösningar och hitta smarta sätt att förbättra befintliga miljöer. Klimatet påverkar allt vi gör i samhället. Förändras det så förändras grundförutsättningarna i det samhälle vi har. Vårt samhälle är byggt efter det klimat vi har, och förändras det så måste vi kunna förhålla oss till det. Den befintliga bebyggelsen anser Åsa Sjöström är en stor utmaning kopplat till nederbörd idag. Hon framhåller att de problem vi har idag ofta sker i områden där det är svårt att göra något åt det, då det ofta är väldigt dyrt. som ska få plats under mark det är en omöjlig ekvation. Man måste tänka öppna dagvattenlösningar också, och det är ofta billigare. Enligt Åsa Sjöström handlar det alltså i stor utsträckning om att ta hand om vattnet ovan mark. Hon poängterar dock att urbaniseringen inte behöver påverka dagvattenhanteringen negativt, utan att det gäller att prata om öppna lösningar istället för att fortsätta koppla på nya bostadsområden till befintliga rörnät. Jag tror att många städer jobbar med att skapa attraktiva miljöer då talar man om blå och gröna lösningar. Parkområden kan till exempel fungera som en park med vatten som kyler under värmeböljor och hantera dagvatten under kraftig nederbörd. Jag tror att vi kommer se mer attraktiva lösningar framöver som löser två problem. Trots förödande konsekvenser av skyfallen i Malmö och Köpenhamn har de orsakat att frågan är ännu mer på agendan idag. Åsa Sjöström tror att många verkligen börjar komma igång och förstå att åtgärder måste vidtas. Jag har jobbat med det här sedan 2012 och det är en jättestor skillnad i medvetenhet och i hur mycket man talar om det. Viktigt nu är att inte låta osäkerhet och rädsla för risker ta över det är bättre att göra något än att göra ingenting alls, säger hon. Ofta går ju dagvattensystemen under mark, men ibland är det så stora mängder vatten att det blir svårt. När det är så stora skyfall som i till exempel Malmö 2014 så är det mycket 17
18
DAGVATTENRAPPORT Del 2 19
20
Uppdragsgivare Protan Jens Holmlund Urval 185 respondenter från olika delar av byggbranschen och kommuner. Mål Kartlägga attityder, kunskap, omfång, åtgärder och samarbeten kring översvämningsskador. Metod Undersökning via Byggfakta. Genomförande Undersökningen är genomförd i vecka 10 och 11. Målgrupp Rapportens olika målgrupper 1. Alla 2. Ägare, förvaltare och utvecklare 3. Rådgivande ingenjörer för bygg, vatten och avlopp, arkitekter, entreprenörer samt annat. 21
Redaktör Madelene Schoug Texter Hanna Holmquist Linnéa Alstermark Olov Hallberg Grafisk design Geelmuyden Kiese Tryck Vällingby Tryckeri Foto Jens L'Estrade Unsplash Getty Images Lars Kristoferssen Illustration Metro Branding Kontakt Protan Sverige Växel +46 (0)8 564 733 40 sale@protan.se Gunnebogatan 32 SE-163 53 Spånga