LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR OMTENTAMEN HT 2016

LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR OMTENTAMEN HT 2016 Tid: Torsdag 26 januari 2017 kl 08.00-12.00 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: MA8 A-C Peter Nilsson, Ellika Sevelin och Richard Croneberg Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt miniräknare. Svenska Akademins Ordlista är också tillåten. Digital tentamenskod: 157658253 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt. Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng) Lärare kommer ej till tentan. Mats Tjernberg är nåbar hela tentan på tel: 046-2221119 Resultatet föreligger 17 februari

FRÅGA 1 A) Bodil bor i Linköping och jobbar på Nationellt Forensiskt Centrum (tidigare Statens kriminaltekniska laboratorie, SKL). Hon reser mycket i tjänsten. I november reste hon till Maldiverna för att delta i en konferens om DNA-analyser. Hon flyger businessklass till konferensen som pågår i fyra dagar. På flyget ingår middag. Under konferensen ingår helpension och boende på ett flott hotell. På kvällarna finns möjlighet till avkoppling och bad, under dagtid deltar Bodil i seminarier. Under en av dagarna håller Bodil själv i en presentation och som tack får hon en vacker glasvas. Efter konferensen stannar Bodil och ett par av hennes kollegor kvar i fyra dagar till för att njuta av solen. Bodil bekostar själv sin hotellvistelse under dessa dagar, i övrigt står NFC för samtliga av hennes utgifter. Vilka blir de skatterättsliga konsekvenserna av Bodils resa? Var noga med att motivera och diskutera vilka av Bodils inkomster som är skattefria respektive skattepliktiga. Besvara också hur de ska värderas. B) På fritiden är Bodils stora fritidsintresse Poker. I december flyger hon till Umeå för att delta i en stor turnering i Texas Hold Em. Eftersom hon flyger mycket i tjänsten har hon möjlighet att betala resan med intjänade poäng i bonussystemet. I Umeå bor Bodil på hotell. Det går bra för Bodil i turneringen, och hon vinner 50 000 kronor. Vilka blir de skatterättsliga konsekvenserna av Bodils resa? Ska Bodil beskattas för vinsten, och skulle resekostnaderna bli avdragsgilla om hon ska beskattas? C) Ditt svar på B berodde delvis på hur du kategoriserade vinsten på 50 000 kronor. Vilka skäl kan du se till att vissa, specifika vinster, är skattepliktiga i Sverige?

TYPSVAR FRÅGA 1 A) Frågan behandlar Bodils inkomster som anställd, vi rör oss alltså i inkomstslaget tjänst, 10:1, 11:1 IL. Bodil åker på tjänsteresa. Förutsatt att Bodils resa till övervägande del sker i tjänsten så är den inte en skattepliktig förmån. Bodil jobbar på NFC, hon skall delta i seminarier samt hålla i en presentation, och temat DNA-analyser får antar ha stor relevans för hennes anställning. Att det finns möjlighet till avkoppling på kvällen påverkar inte bedömningen då det är i mindre utsträckning. Jfr Rå 83 1:78. (Möjligen skulle det kunna diskuteras om det faktum att hon stannar på Maldiverna i rekreationssyfte skulle kunna leda till att flygkostnaden kvoteras i enlighet med det nämna fallet) Under resan ingår mat. Eftersom mat är en normal levnadsomkostnad skall denna normal beskattas som kostförmån. När det gäller maten under flygresan kan denna undantas från beskattning enligt 11:2. Observera att när det gäller boendet så kan endast frukostförmån undantas från beskattning. Helpensionen som Bodil åtnjuter skall hon alltså beskattas för. I samband med sin presentation får Bodil en vacker glasvas. Glasvasen kan inte utgöra gåva enligt 8:2 IL eftersom den inte är benefik, hon får den på grund av att hon har hållit i en presentation, dvs. utfört ett arbete (11:2 IL). Vistelsen på Maldiverna efter konferensen har ingen koppling till tjänst, alla eventuella utgifter som Bodil har då får hon självklart inte göra avdrag för, och skulle arbetsgivaren ha stått för några av utgifterna som hänför sig till denna del av vistelsen, så är de självklart en skattepliktig löneförmån (11:2 IL). Max 7 p B) När Bodil använder den bonus hon intjänat i tjänsten till att flya privat så innebär detta att hon från en löneförmån från annan än arbetsgivaren. Det är en skattepliktig förmån (11:1 IL) När det gäller pokervinsten så är frågan om den skall betraktas som en lotterivinst (8:3 IL) eller som en tävlingsvinst (8:4 IL). Avgörande är vilket mått av skicklighet som krävts. Enligt skatteverket är pokervinster att se som lotterivinster. Ett välmotiverat svar i kategoriseringen av pokervinster har dock gett full poäng, oavsett studentens slutsatser. Om vinsten skulle klassificeras som tävlingsvinst så får Bodil lov att göra avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande (10:1 (2st 3p), 12:1 IL) hit hör hotellkostnaden. Max 4 p C) Inom svensk skattelagstiftning beskattas tävlingsvinster i inkomstslaget tjänst. Detta beror på att de kan sägas hänföra sig till en prestation. Utifrån neutralitetsprincipen är det möjligt att tänka sig att arbetsgivare skulle ersätta sina anställda genom tävlingar istället för sedvanlig lön om detta vore skattefritt. Det låter kanske långsökt, men tänk tex på arkitekttävlingar där bara det vinnande förslaget ersätts. När det gäller lotterier med slumpmoment kan dessa inte sägas bero på en prestation på ett motsvarande sätt. Max 2p

FRÅGA 2 Efter åtskilliga turer med russebussen och en avklarad gymnasieexamen vid Nissen vidaregåendeskola i Oslo bestämmer sig den norska medborgaren tillika journalistaspiranten Noora Sætre att söka sig till Sverige för studier vid journalisthögskolan i Göteborg. Hon påbörjar sina studier i september 2016 och väl på plats bosätter hon sig tillsammans med sin vän Eva i en rymlig trea i det pittoreska Linné. Över en spartansk fiskekakelunch drabbas Noora av en kalldusch när hon får besked om att den norska studiestödsnämnden, Statens lånekasse for utdanning, inte fått in hennes ansökan om studiestöd. Efter flera samtal med lånekassen kan Noora konstatera att hon kommer beviljas studiestöd men att hon måste vänta till november för att få sin första utbetalning. Förtvivlad över sin ekonomiska situation vänder hon sig till Eva, som bedyrar att hon kan hjälpa henne med ett extrajobb. Fyra veckor senare är Noora på rätt köl igen. Studierna går bra och även om extrajobbet på Järntorgets 7-Eleven-butik tar en del tid från studierna finansierar det samtidigt mat och uppehälle. Driven som hon är har hon även ordnat en tre veckor lång praktikplats på den norska tidningen Aftenposten inför delkursens 6 HP i praktiskt journalistiskt arbete. Under praktiken bor hon på soffan hemma hos sin vän Eskild och som extra lök på laxen utgår även en blygsam ersättning för praktiken i Oslo, vilket innebär att hon i slutet av december kommer att få en stor utbetalning i form av lön, praktikersättning och studiestöd från lånekassen. Orolig över den eventuella skattesituation som kan uppstå mellan Sverige och Norge vänder sig Noora till dig för att reda ut om hennes inkomster kommer att riskeras att dubbelbeskattas? Hjälp Noora att reda ut hennes skattesituation. Utgå från att Norge, enligt intern norsk rätt, anser att Noora har hemvist i Norge och därför vill beskatta hennes inkomster med norsk inkomstskatt till kommunerna och fylkena för alla de inkomster hon uppburit under året, oavsett var hon tjänat in dem.

TYPSVAR FRÅGA 2 Frågans tillämpningsdel kan med fördel disponeras utifrån följande steg (vilka presenterats under seminariedelen): I) Skattskyldighet enl. interna regler? Om JA gå vidare till II). II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) b. Omfattas skatten? (art. 2) Om JA gå vidare till steg 2. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Om JA, gå vidare till steg 3 3. Metodartikeln, art. 25 a. Undanröjande av dubbelbeskattning enl. hemvistlandets metodartikel. III) stadgar. Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet I) Skattskyldighet enl. interna regler? Norge Norge vill beskatta Noora eftersom hon enligt norsk intern rätt är skattskyldig för alla inkomster hon uppburit, oavsett var hon tjänat dem. Sverige Vad gäller det svenska interna skatteanspråket föranleder Nooras boende ingen närmare diskussion om väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse. Hon lever, studerar och arbetar i Sverige. Hon är följaktligen obegränsat skattskyldig enl. 3 kap. 3 p. 1 IL för alla de inkomster hon intjänat enl. 3 kap. 8 IL. Eftersom det föreligger tre olika inkomster så bör studenten uppmärksamma de olika skatteobjektens skatteplikt. Inkomstskattelagen gör ingen skillnad på arbetsprestationer som är hänförliga till praktik eller vanlig anställning. Inkomsterna från extrajobbet och praktiken på Aftenposten är båda skattepliktiga i inkomstslaget tjänst enl. 10 kap. 1 IL & 11 kap. 1 IL. Vad gäller Nooras norska studiestöd så bör studenten uppmärksamma inkomstens karaktär. Studiestödet utgår inte som ersättning för arbete eller annan prestation. Vidare kan inte 11 kap. 34 2 st. IL analogt tillämpas på det norska studiestödet eftersom bestämmelsen direkt hänvisar till studiestödslagen (1999:1395). Istället kan studiestödet närmast liknas

vid ett stipendium utgivet för mottagarens utbildning (se SKV:s ställningstagande 131 828576-09/111), vilket är undantaget skatteplikt enl. 8 kap. 5 IL. För full poäng förväntas inte studenten hänvisa till nämnda ställningstagande, dock måste hen på ett korrekt sätt diskutera och problematisera hur skatteobjektet ska klassificeras. I det fall studenten på ett strukturerat sätt argumenterat för att det svenska skatteanspråket likväl inbegriper det norska studiestödet har poäng utgått förutsatt att hen konsekvent inordnat inkomsten under rätt fördelningsartikel (art 20) i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Det föreligger följaktligen internationell juridisk dubbelbeskattning avseende inkomsterna från Nooras extraarbete och praktik. 5 poäng II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) Noora är en fysisk person och eftersom Noora anses ha hemvist i såväl Sverige som Norge föreligger det konkurrerande anspråk kring vilken stat som ska anses vara hemviststat (jfr art. 4.1 i avtalet). Vid dubbel hemvist ska en fysisk persons hemvist fastställas utifrån de punkter som är uppställda i avtalets art. 4.2. Eftersom Noora enbart har en stadigvarande bostad till sitt förfogande i Sverige är Sverige att anses som hemviststat. Sverige är hemviststat enl. avtalet och Norge är följaktligen källstat. a. Omfattas skatten? (art. 2) Den norska inkomstskatten till kommunerna och fylkena omfattas enl. art. 2 (E). Den svenska statliga respektive kommunala inkomstskatten omfattas enl. art. 2 (F). Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är följaktligen tillämpligt. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? De inkomster som föranlett den internationella juridiska dubbelbeskattningen behandlas olika enligt avtalet. Vad gäller inkomsten från Nooras extrajobb på 7-Eleven så bör en prövning ske utifrån art. 15, medan inkomsten hänförlig till praktiken bör behandlas enligt art. 20. Studenten kan med fördel disponera svaret utifrån två underrubriker. Art. 15 Enskild tjänst

Enligt art 15.1 ska den lön Noora uppbär på grund av anställning endast beskattas i Sverige eftersom inkomsten intjänats i just Sverige. Norge måste därför, enligt fördelningsartikeln, avstå från beskattning helt. Art. 20 Studerande och praktikanter Noora har i egenskap av praktikant mottagit en ersättning för den tre veckor långa praktikantperioden vid Aftenposten. Eftersom Noora studerar vid ett svenskt universitet, vid en svensk studiestödsberättigad utbildning igenom vilken Noora anvisats en praktikplats som utbetalar en ersättning från Norge, ska Sverige enl. art 20 helt avstå från beskattning. 6 poäng III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar. Norge Norge är berättigade till att beskatta den inkomst Noora fått från praktikplatsen vid Aftenposten enl. art. 20 i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Sverige Sverige är berättigade till att beskatta de inkomster Noora intjänat från sitt extraarbete på 7-Eleven men avstå från beskattning av praktikersättningen från Aftenposten. Inkomsten ska tas upp i inkomstslaget tjänst (jfr 10 kap. 1 & 11 kap. 1 IL) varpå det utgår kommunal respektive statlig inkomstskatt enl. 1 kap. 3 IL samt 65 kap. 3 och 5 IL. Förutsatt att den blygsamma ersättningen från Aftenposten inte utgör mer än 10 % av hennes samlade årsinkomst och Noora inte har haft några tidigare inkomster från Norge så är hon berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 IL och 67 kap. 5 IL (jfr rekvisiten så gott som uteslutande. 2 poäng

FRÅGA 3 A) Janne är en framgångsrik enskild näringsidkare. Han driver sin verksamhet dels som konsult, dels i fastighetsbranschen. Konsultverksamheten är lönsam och Janne arbetar många helger och kvällar. Därför anser han sig värd en ny sportbil. Efter bilköpet redovisas bilen som tillgång i näringsverksamheten, detta trots att han använder bilen halva tiden för privat bruk. Redogör för beskattningskonsekvenserna och skälen som ligger bakom principerna för beskattningen. B) Många av de uppdrag som Janne har i sin konsultverksamhet är långvariga. I början av år 2016 inledde han ett större projekt som ska vara klart först i mitten av år 2017. Diskutera hur den skatterättsliga intäktsredovisningen av tjänsteuppdrag som inte är färdiga vid årets utgång ska redovisas. C) Trots framgångarna kommer det emellanåt bakslag även för Janne. I oktober 2016 brann en större förrådsbyggnad ned. I december 2016 kom han överens med försäkringsbolaget om försäkringsersättningens storlek som kommer att betalas ut i takt med att Janne ska uppföra en ny förrådsbyggnad. Byggnationen beräknas starta våren 2017 och byggnaden beräknas stå färdig hösten 2017. Redogör för beskattningskonsekvenserna som nu uppstår. D) Slutligen har Janne sålt en större hyresfastighet (30 lägenheter) med en stor vinst, 20 000 000 kr. Under innehavstiden har Janne medgetts värdeminskningsavdrag med 5 000 000 kr. Redogör dels för beskattningskonsekvenserna, dels för skälen bakom den tudelade beskattningen vid avyttring av näringsfastigheter.

TYPSVAR FRÅGA 3 A. (3 poäng) Bilen används halva tiden i näringsverksamheten, därmed är det för stadigvarande bruk, 18:1 IL. Värdeminskningsavdrag ska medges enligt 18 kap. IL. Det privata nyttjandet ska uttagsbeskattas 22:3-4 och 22:7 IL. Uttaget värderas enligt 61:5-11 IL. Skälet till uttagsbeskattningsreglerna är neutralitets- och likformighetsskäl. Oberoende av om tillgången säljs eller konsumeras för egen räkning ska skatteuttaget vara detsamma. B. (2 poäng) Tjänsteuppdrag delas upp i uppdrag på löpande räkning och uppdrag till fast pris, 17:25 IL. Den förra behöver inte redovisas förrän arbetet faktureras, 17:26 IL. Uppdrag till fast pris behöver inte redovisas förrän arbetet är väsentligen fullgjort. Ett villkor är att motsvarande görs i bokföringen, 17:23. C. (4 poäng) Försäkringsersättning som avser en näringsfastighet är skattepliktig, 8:22 IL, och ska tas upp till beskattning enligt god redovisningssed, 14:2 IL. När byggnaden brunnit ned medges utrangeringsavdrag, 19:7. I den mån försäkringsersättningen överstiger utrangeringsavdraget kan göras en avsättning till ersättningsfond, 31:1, 4, 7 och 8 IL. Fonden tas i anspråk när den nya byggnaden är uppförd, 31:11 och 14 IL. D. (4 poäng) Kapitalvinsten, beräknad enligt 44-45 kap. IL, ska tas upp till 90 procent, 45:33 IL. Vidare ska medgivna värdeminskningsavdrag återföras som inkomst av näringsverksamhet, 26:2 IL. Skälet är för i annat fall skulle dubbelavdrag medges, dels som värdeminskningsavdrag, dels inom ramen för kapitalvinsbeskattningen. Nu sker en neutralisering genom återföringen av värdeminskningsavdragen.

FRÅGA 4 Ett andelskrav på 4 % i 57 kap. IL, för att få använda löneunderlag vid beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln, infördes 2014. Det innebar bl.a. att fysiska ägare som hade lägre direkt ägarandel än 4 % i t.ex. konsultbolag inte längre kunde utnyttja de förmånliga löneunderlagsreglerna för att få beräkna den utdelning som skulle beskattas med 2/3. Många "småägare" valde de då att bilda egna helägda aktiebolag varigenom de istället indirekt kom att äga andelar i konsultbolagen. A) Diskutera hur det kan komma sig att onoterade företag med många ägare kan vara fåmansföretag och att därför reglerna i 57 kap. IL kan komma i fråga. B) Vad kan ha varit de(n) skattemässiga anledningen/anledningarna till att genomföra den beskrivna ändringen av ägarstrukturen? C) Om de aktuella ägarna fortsätter att behålla den ändrade ägarstrukturen tills de t.ex. går i pension. Kan de då, förr eller senare, "komma ur" reglerna i 57 kap. IL? Hur bör de gå till väga?"

TYPSVAR FRÅGA 4 A. Utgångspunkten är att varje delägare ska bedömas för sig och beskattas efter sina egna insatser i bolaget, något som ligger inom ramen för en beskattning av varje enskilt subjekt. Reglerna skulle vara enkla att kringgå om inte närståendekretsen behandlas enhetligt. Utifrån regleringen i 56 kap IL, vari anges att fyra personer eller färre ska äga viss andel, skulle aktiva ägare kunna undgå tjänstebeskattning enligt 57 kap. IL om inte samtliga bedömdes enhetligt. Regleringen stoppar alltså inkomstomvandling i företag med många aktiva ägare. 5 poäng. B. Anledningen kan ha vara att förenklingsregeln inte är till glädje i den ursprungliga strukturen eftersom mindre än 4 % av 2,75 IBB leder till mycket små gränsbelopp. Huvudregeln utan tillägg av löneunderlag leder också normalt sett till mycket låga gränsbelopp. Omstruktureringen leder till att deras av vinster i det numera indirekt ägda konsultbolaget först kan delas ut skattefritt till deras personliga helägda aktiebolag enligt reglerna för näringsbetingade andelar i 24:13 ff IL, och därifrån kan 2,75 IBB (gränsbelopp beräknat enligt förenklingsregeln) varje år delas ut till 2/3 beskattning. Återstående vinster kan med fördel ligga kvar i det egna bolaget tills vidare. 4 poäng. C. När fem år har gott från det år då de upphör att vara verksamma i betydande omfattning i konsultbolaget, har de inte lägre kvalificerade andelar i det egna bolaget. Dock måste de vara passiva i konsultbolaget och får inte heller själva (eller närstående till dem) vara verksamma i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. När kvalifikationen har "läkt ut" kan de sälja eller likvidera bolaget och beskatta kapitalvinsten med 5/6-delar i inkomstslaget kapital, 42:15a IL. Är många delägare passiva kan även utomståenderegeln bli tillämplig. 4 poäng.