Årsredovisning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Årsredovisning 2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Årsredovisning 2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Citera gärna ur skriften, men ange källa. Årsredovisningen finns även publicerad på www.vardanalys.se Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm ISBN: 978-91-87213-82-3

Årsredovisning 2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys DNR. 3258/2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 1 (74)

2 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Generaldirektörens inledning Under verksamhetsåret 2017 har vi bedrivit ett stort antal projekt såväl inom analysverksamheten som i verksamheten i övrigt. Totalt har vi publicerat 10 analysrapporter och 5 promemorior. Vi har tagit den strategiska plattformen som beslutades 2016 vidare genom ett antal projekt där vi tydliggjort hur den strategiska inriktningen omsätts i praktik. Det har till exempel handlat om att utveckla verksamhetsstyrningen och projektstyrningsmodellen. Vi har också tagit fram ett uppföljningsramverk som syftar till att följa upp verksamheten och synen på vårt bidrag externt och internt. Rent konkret har den strategiska plattformen också varit vägledande för utformningen av vår analysplan och för valet av analysprojekt och dess inriktning och frågeställningar. Under året har vi också bedrivit ett omfattande arbetsmiljöarbete, utvecklat vårt miljöledningssystem och tagit fram en ny hemsida som lanserades under hösten. Stockholm den 20 februari 2018 Karin Nylén Vikarierande generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 3 (74)

Innehåll 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys... 9 1.1 Myndighetens uppgifter och inriktning... 9 1.2 Organisation... 11 2 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning...15 2.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer...16 2.1.1 Löftesfri garanti? (rapport 2017:6)...16 2.1.2 Från medel till mål (rapport 2017:9)... 17 2.1.3 För säkerhets skull (rapport 2017:10)...18 2.1.4 Primärvården i Europa (PM 2017:4)...18 2.1.5 Primärvården i belysning (PM 2017:5)...19 3 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag... 23 3.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer... 26 3.1.1 Att komma överens (rapport 2017:1)...26 3.1.2 Lag utan genomslag (rapport 2017:2)...27 3.1.3 En primär angelägenhet (rapport 2017:3)... 28 3.1.4 Lapptäcke med otillräcklig täckning (rapport 2017:4)... 29 3.1.5 Ordning i leden? (rapport 2017:5)... 30 3.1.6 Visa vägen i vården (rapport 2017:7)... 30 3.1.7 Cancerläkemedel (rapport 2017:8)...31 3.1.8 Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre (PM 2017:2)...31 3.1.9 Primärvårdens resurser, styrning och organisation (PM 2017:1)... 32 3.1.10 Första linjens vård (PM 2017:3)... 32 3.2 Remisser... 33 3.3 Deltagande i statliga kommittéer och utredningar samt råd... 33 3.4 Övrigt... 33 4 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer... 37 4.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer... 38 4.1.1 Analysplan 2017... 38 4.1.2 Eget större seminarium... 38 4.1.3 Konferenser, seminarier och nätverk... 39 4.2 Uppföljning av vårdanalys... 39 4.2.1 Målgruppernas syn på Vårdanalys... 39 4.2.2 Webbgenomslaget... 40 4.2.3 Genomslaget i redaktionella medier...41 4.2.4 Genomslaget i sociala medier... 42 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 5 (74)

Innehåll 5 Verksamhetsområde 4 Juridik, ekonomi och administration... 45 6 Ekonomi... 49 6.1 Indelning och prestationer... 49 6.1.1 Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde...50 6.1.2 Redovisning av kostnader per prestation... 50 7 Kompetens... 53 7.1 Bemanning och kompetensförsörjning... 53 7.2 Kompetensutveckling... 54 7.3 Arbetsmiljö och hälsa... 54 7.4 Sjukfrånvaro... 54 7.5 Jämställdhet och mångfald... 55 Finansiell redovisning... 59 8.1 Resultaträkning... 59 8.2 Balansräkning...60 8.3 Anslagsredovisning...61 8.4 Tilläggsupplysningar och noter...61 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 71 Bilagor... 73 Bilaga 1 Patientrådets sammansättning... 73 Underskriftsmening...74 6 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Innehåll Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 7 (74)

Innehåll 8 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Vårdanalys ska enligt 2 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift enligt 3 att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna. Samtidigt är våra resurser små i jämförelse med de sektorer vi ska följa upp och analysera. Det innebär att vi återkommande behöver uppdatera vår strategiska inriktning för att stärka våra möjligheter att uppfylla uppgifterna och skapa mesta möjliga nytta för våra målgrupper. Följande bild sammanfattar myndighetens strategiska plattform. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 9 (74)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys VISION En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för VÅR ROLL Att bidra med policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning VÅR VERKSAMHET Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser VÄGLEDANDE PRINCIPER Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv Oberoende analys Vetenskapligt förhållningssätt Konstruktiv ansats Kommunikativt arbetssätt Myndighetens verksamhet är indelad i verksamhetsområden som beslutas av styrelsen i arbets- och delegeringsordningen. I februari 2017 beslutade styrelsen att förändra namnet på verksamhetsområde 1 och 2 för att förtydliga områdenas inriktning. Till innehållet är verksamhetsområdena dock helt oförändrade. Styrelsen beslutade samtidigt att lägga till ett verksamhetsområde 4. Det nya verksamhetsområdet omfattar juridik, ekonomi, administration, lokalfrågor med mera. Syftet med att göra det till ett nytt område är att synliggöra den delen av verksamheten. Verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde 2 Verksamhetsområde 3 Verksamhetsområde 4 Egeninitierad analys och granskning (Tidigare Analys och granskning) Regeringsuppdrag (Tidigare Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag) Kommunikation och externa relationer Juridik, ekonomi och administration 10 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Inledningsvis under året bestod styrelsen av: Anders Anell (ordförande), Eva Fernvall, Fredrik Lennartsson (generaldirektör), Mef Nilbert, Karin Tengvald (vice ordförande) och Kerstin Wigzell. Den 30 juni entledigades Kerstin Wigzell som ledamot och den 7 december Mef Nilbert. Håkan Ceder förordnades som ledamot från och med den 1 juli. Styrelsen har under året haft 11 sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patient- och brukarråd. Patient- och brukarrådet utses av styrelsen och har enligt 8 instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. Patient- och brukarrådet har under året lämnat viktiga bidrag i arbetet med att ta fram analysplanen för 2018, varit med och kvalitetssäkrat och säkerställt patient-, brukar- och medborgarperspektivet i ett antal pågående projekt samt bistått i arbetet med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patient- och brukarrådet har under året haft sammanlagt 5 sammanträden. Två ledamöter har avsagt sig sina uppdrag och två nya ledamöter valdes in i juli. I bilaga 1 finns en lista över de ledamöter som har ingått i patient- och brukarrådet under året. Myndighetens kansli är uppdelat i avdelningen för analys och granskning samt staben. Avdelningen för analys och granskning ansvarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag och består av tre enheter. Staben ansvarar för stödfunktionerna inom bland annat juridik, kommunikation, ekonomi, administration och lokalfrågor. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 11 (74)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 13 (74)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 14 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

2 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Tabell 1. Resultaträkning för verksamhetsområdet Egeninitierad analys och granskning (tkr). 2017 2016 2015 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 12 014 17 394 18 604 15 484 16 311 Intäkter av bidrag 33 355 549 15 20 Finansiella intäkter 4 1 1 14 56 Summa 12 051 17 750 19 154 15 513 16 387 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -5 375-11 065-11 582-7 828-9 286 Kostnader för lokaler -763-1 415-1 095-593 -525 Övriga driftkostnader -5 826-5 002-6 231-6 906-6 372 Finansiella kostnader -10-26 -15-4 -8 Avskrivningar och nedskrivningar -77-243 -231-182 -196 Summa -12 051-17 750-19 154-15 513-16 387 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. Egeninitierade analyser och granskningar har fått stå tillbaka till följd av ett ökat antal regeringsuppdrag. Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet under året. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 15 (74)

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Tabell 2. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Löftesfri garanti (rapport 2017:6) 1 017 356 1 373 Från medel till mål (rapport 2017:9) 2 183 764 2 947 För säkerhets skull (rapport 2017:10) 2 421 847 3 268 Primärvården i Europa (PM 2017:4) 228 80 308 Primärvården i belysning (PM 2017:5) 341 119 460 Summa 6 190 2 166 8 356 Genomsnittskostnad per rapport 1 874 656 2 529 Genomsnittskostnad per promemoria 285 100 385 Tabell 3. Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr). Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014 Antal publicerade rapporter 3 3 4 4 Genomsnittskostnad per rapport 2 529 2 056 2 564 1 377 Antal publicerade promemorior 2 4 1 4 Genomsnittskostnad per promemoria 385 1 421 124 682 2.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 2.1.1 Löftesfri garanti? (rapport 2017:6) Landstingen har det yttersta ansvaret för att vården är tillgänglig, och landstingen är också skyldiga att säkerställa att vårdgarantins tidsgränser hålls. Vi har följt upp hur väntetiderna till hälso- och sjukvården har utvecklats de senaste åren och i vilken utsträckning landstingen ger vård till befolkningen inom vårdgarantins tidsgränser. Resultaten visar bland annat att tillgängligheten har försämrats i vårdgarantins alla fyra delar det finns stora skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter i hur väl vårdgarantin efterlevs 16 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning antalet patienter som har väntat på nybesök eller behandling inom den specialiserade vården har ökat väsentligt de senaste åren det finns en flerårig obalans mellan antalet vårdsökande och antalet behandlade som successivt har skapat längre köer. Rekommendationer i korthet För att minska väntetiderna behöver landstingen utveckla sitt arbete med att följa upp vårdgarantins efterlevnad, anpassa sina åtgärder efter lokala förutsättningar och utmaningar samt se till att åtgärderna genomförs i verksamheterna. Landstingen behöver också utveckla sin produktions- och kapacitetsplanering för att säkerställa att man har förmåga att möta framtida förändringar i vårdbehov. Regeringen bör bidra långsiktigt till landstingens tillgänglighetsarbete med fokus på utvecklad strategisk styrning, dialog och uppföljning. Rapporten Löftesfri garanti? I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och socialutskottet. Vi presenterade även rapporten för tillgänglighetsnätverket på SKL och patientnämnden i Göteborg. Rapporten uppmärksammades också i Dagens Medicin och i Läkartidningen. 2.1.2 Från medel till mål (rapport 2017:9) Det finns flera lokala och nationella initiativ för att förbättra samordningen inom vården och omsorgen. Ändå saknas fortfarande kunskap om vad som faktiskt bidrar till att patienter och brukare upplever vården och omsorgen som samordnad. Resultaten i korthet När samordningen brister bidrar det ofta till en försämrad upplevelse för patienter och brukare samt till en sämre vård och omsorg. Jämförelser med andra länder visar att samordningen i Sverige brister. I den här rapporten tittar vi på elva lokala och nationella initiativ som genom en rad olika medel har försökt förbättra samordningen. Vi kan se att kunskapen fortfarande är låg kring vilka medel som faktiskt resulterar i en samordnad vård och omsorg för patienter och brukare. Rapporten Från medel till mål Rekommendationer i korthet Regeringen och huvudmännen bör säkerställa att samordningsinitiativ utformas och följs upp ur ett patient- och brukarperspektiv. Dessutom bör regeringen ta initiativ till en kartläggning av hur vården och omsorgen på ett ändamålsenligt sätt kan dela information om de patienter och brukare som har störst behov av samordning. Kunskapen bör också stärkas om vilka verktyg som kan användas för att möta olika typer av behov av samordning. I samband med publiceringen presenterade vi rapporten på Socialdepartementet. Vi presenterade den också för socialutskottet och på Dagens Medicins seminarium om hemsjukvård. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 17 (74)

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning 2.1.3 För säkerhets skull (rapport 2017:10) Vi har undersökt befolkningens inställning till användning av digitala uppgifter om vård och hälsa i förhållande till risker ur ett integritetsperspektiv. Fokus har legat på elektroniska patientjournaler, en samlad läkemedelslista och hälsorelaterade register. Rapporten För säkerhets skull Resultaten i korthet Vår slutsats är att en majoritet av befolkningen accepterar och vill att digitala uppgifter om den egna vården och hälsan ska användas så att de kommer till nytta, bland annat för säkrare vård och forskning. Samtidigt är det viktigt att uppgifterna hanteras säkert och skyddas från obehöriga. Även ett antal andra aspekter är viktiga för att människor ska vilja låta använda sina digitala hälsouppgifter: att uppgifterna är korrekta, att den enskilde kan påverka hur uppgifterna används samt att det är möjligt att få veta vilka uppgifter som finns, hur de används och av vem. Vi ser att förtroendet är högt för att patientinformation faktiskt hanteras på ett säkert sätt och att graden av förtroende har ett samband med inställningen. Rekommendationer i korthet Det är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hälso- och sjukvårdens hantering och skydd av digitala hälsouppgifter, och att leva upp till förväntningarna på att digitaliseringens möjligheter utnyttjas. Därför bör all hantering och användning av digitala hälsouppgifter genomsyras av sex vägledande principer, baserade på våra resultat: Uppgifterna ska komma till nytta. Uppgifterna ska skyddas. Uppgifterna ska vara korrekta. Patienter ska erbjudas insyn och information. Patienters egna önskemål ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Patienter ska inte missgynnas av att de inte själva vill eller kan ta ställning. I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och för socialutskottet. Rapporten uppmärksammades även i media, bland annat i Dagens Medicin. 2.1.4 Primärvården i Europa (PM 2017:4) Den här promemorian redogör övergripande för primärvårdens finansiering, organisation, roll och funktion i ett antal Europeiska OECD-länder. Promemorian utgör ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (Rapport 2017:3). Promemorian Primärvården i Europa 18 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning 2.1.5 Primärvården i belysning (PM 2017:5) Behovet av att satsa på primärvården har fått förnyad aktualitet de senaste åren. Men hur fungerar primärvården egentligen? I den här studien beskrivs viktiga dimensioner av primärvårdens verksamhet. Genomgången visar på geografiska skillnader när det gäller organisation, styrning och resultat. Även om det är svårt att peka på någon enskild framgångsmodell framstår hög kontinuitet och tillgänglighet som viktiga komponenter för att stärka produktiviteten och befolkningens förtroende för primärvården. Vår förhoppning är att studien kan tjäna som ett kunskapsunderlag för fortsatta diskussioner om hur primärvården kan stärkas. Promemorian Primärvården i belysning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 19 (74)

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 21 (74)

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning 22 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

3 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Tabell 4. Resultaträkning för verksamhetsområdet Regeringsuppdrag (tkr). 2017 2016 2015 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 16 225 7 208 5 995 7 414 5 667 Intäkter av bidrag 20 414 16 823 13 724 18 693 8 183 Finansiella intäkter 12 1 1 23 47 Summa 36 651 24 032 19 720 26 130 13 897 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -23 694-13 892-12 252-12 569-6 595 Kostnader för lokaler -2 320-1 914-2 195-2 520-1 106 Övriga driftkostnader -10 372-7 864-5 020-10 729-6 023 Finansiella kostnader -30-33 -15-6 -7 Avskrivningar och nedskrivningar -235-329 -238-166 -166 Summa -36 651-24 032-19 720-26 131-13 897 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 0 0 1 531 14 460 0 Lämnade bidrag 0 0-1 531-14 460 0 Saldo 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 23 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd. Under 2017 har Vårdanalys haft följande regeringsuppdrag: Tabell 5. Regeringsuppdrag 2017. Uppdrag Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården i 11 länder, den s.k. International Health Policy Survey Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård Uppföljning av nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Datum för rapporteringar under 2017 och framåt 2017-11-17 2017-04-27 2018-12-01 (delrapportering) 2020-04-01 Uppdrag att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på nationella kvalitetsregistren Uppdrag att se över på vilket sätt regeringen och dess myndigheter kan stödja landstingen i deras arbete med att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen Kartläggning av vårdsponsring inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Uppdrag att följa upp överenskommelser mellan landsting och kommuner om samverkan kring personer med missbruk Uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring införande, användning och uppföljning av cancerläkemedel 2017-06-05 2017-10-25 2017-06-30 2017-03-15 2018-10-01 2017-01-31 2017-11-15 24 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Tabell 5. Regeringsuppdrag 2017. (forts.) Uppdrag Uppdrag att följa upp regeringens satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa Uppdrag att följa upp och analysera insatserna inom satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Utvärdering av satsning på förbättrade insatser vid omhändertagande av berusade personer (LOB) Datum för rapporteringar under 2017 och framåt 2018-06-01 (delrapportering) 2019-06-01 (delrapportering) 2020-03-01 2018-07-07 2018-03-31 Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under 2017. Tabell 6. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Bidrag Anslag Utfall Uppdrag att följa upp överenskommelser mellan landsting och kommuner om samverkan kring personer med missbruk (Att komma överens, rapport 2017:1) Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen (Lag utan genomslag, rapport 2017:2) Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (En primär angelägenhet, rapport 2017:3) Uppdrag att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på nationella kvalitetsregistren (Lapptäcke med otillräcklig täckning, rapport 2017:4) Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel (Ordning i leden, rapport 2017:5) Uppdrag att se över på vilket sätt regeringen och dess myndigheter kan stödja landstingen i deras arbete med att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården (Visa vägen i vården, rapport 2017:7) 1 513 1 513 3000 539 3 539 5 151 4 761 4 000 441 4 441 4 311 4 100 4 000 3 695 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 25 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Tabell 6. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). (forts.) Prestationer Bidrag Anslag Utfall Uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring införande, användning och uppföljning av cancerläkemedel (Cancerläkemedel, rapport 2017:8) Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (Primärvårdens resurser, PM 2017:1) Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården i 11 länder, den s.k. International Health Policy Survey (Vården ur patienternas perspektiv, PM 2017:2) Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (Första linjens vård, PM 2017:3) 1 700 1 700 437 437 3 000 1 122 4 122 412 412 SUMMA 26 011 3 615 28 720 Genomsnittskostnad per rapport 3 393 Genomsnittskostnad per promemoria 1 657 Tabell 7. Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr). Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014 Antal publicerade rapporter 7 2 7 7 Genomsnittskostnad rapporter 3 393 3 164 2 641 2 507 Antal publicerade promemorior 3 3 Genomsnittskostnad promemoria 1 657 952 Kostnad Harkness Fellowship 2 141 3.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 3.1.1 Att komma överens (rapport 2017:1) Personer med missbruk och beroende har många gånger behov som kräver samordnade insatser från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen är sedan 2013 skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk. Vi har på regeringens uppdrag följt upp överenskommelserna. 26 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag I den här rapporten beskriver vi hur många överenskommelser som tagits fram, deras innehåll, vilka hinder och framgångsfaktorer som finns för framtagandet samt i vilken utsträckning brukare har deltagit i att ta fram överenskommelser. I rapporten ger vi också rekommendationer för det fortsatta arbetet. Resultaten i korthet Våra resultat visar att det behövs en fortsatt utvärdering av effekter och resultat av överenskommelser ur ett patient- och brukarperspektiv. I samtliga län finns det överenskommelser på länsövergripande nivå mellan kommuner och landsting, och på lokal nivå har, eller planerar, majoriteten av kommunerna (82 procent) att tillsammans med landstinget ta fram överenskommelser. Barn och unga som målgrupp nämns i liten utsträckning i lokala överenskommelser, och trots att barn och unga beskrivs som en särskilt viktig målgrupp av kommuner och landsting är ett uttalat barnperspektiv ovanligt. Brukarorganisationer har fått lämna synpunkter på ungefär hälften av överenskommelserna. Process och ansvar behöver bli tydligare och förutsättningar kan utvecklas för att brukares erfarenheter och kunskaper bättre ska tas tillvara. Rapporten Att komma överens I samband med publiceringen gjorde vi en presentation för Socialdepartementet, en på Brukarkrafts vårkonferens för brukarinflytande i Stockholm och en för Brukarrådet för missbruksfrågor i Västra Götaland. 3.1.2 Lag utan genomslag (rapport 2017:2) Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Vi har haft regeringens uppdrag att följa upp implementeringen av patientlagen. I den här slutrapporten utgår vi från två perspektiv: patientens faktiska ställning och patientens rättsliga ställning. Resultaten i korthet Sammantaget har patientens faktiska ställning inte förbättrats sedan patientlagen infördes utan i stället försvagats på de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet. Syftet med lagen har därför ännu inte uppnåtts. Något som sannolikt påverkar resultaten är att kännedomen om patientlagen fortsatt är låg. Vi kan också genom internationella jämförelser konstatera att Sverige hamnar lågt i frågor som gäller information och tillgänglighet och att det sett ut så över tid. Patientens rättsliga ställning är fortfarande svag. Det har ännu inte skapats tillräckliga förutsättningar inom vården för att tillämpa patientlagen och därmed stärka patientens ställning. Rapporten Lag utan genomslag Rekommendationer i korthet Vi rekommenderar en samlad strategi för att stärka patientens ställning. Strategin ska skapa ett nödvändigt förändringstryck mot en starkare ställning för patienten. Inom ramen för en sådan strategi rekommenderar vi regeringen att stärka patientens rättsliga ställning och huvudmännen att stärka vårdens insatser för patientlagens genomslag. Därutöver behövs en uppföljning av strategin och en fortsatt strategisk dialog om hur vårdens omställning kan påskyndas och patientens ställning stärkas. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 27 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Rapporten presenterades för bland annat Socialdepartementet, socialutskottet och för informationschefsnätverket på SKL. Flera tidningar skrev om rapporten, bland andra Svenska Dagbladet och Dagens Medicin. 3.1.3 En primär angelägenhet (rapport 2017:3) Vi har haft regeringens uppdrag göra en fördjupad analys av förutsättningarna för en jämlik, patientcentrerad och effektiv primärvård. Vi har studerat besöksmönstren i primärvård, öppen specialistvård och akutsjukvård och sammanställt nationell statistik över primärvårdens förutsättningar och måluppfyllelse i landstingen. Vi har även gjort en fallstudie av primärvårdssystemen i Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien samt intervjuat verksamma och experter i primärvården. Rapporten En primär angelägenhet Resultaten i korthet Vi ser bland annat att primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men att det finns patientgrupper vars primärvårdskontakter inte motsvarar deras medicinska behov. Den främsta orsaken till ojämlikhet är geografiska skillnader. Knappt hälften av primärvårdens patienter besöker även akut- och specialistvården, vilket visar på vikten av att samordna primärvården med övrig vård och omsorg. Det saknas till stor del mått för att bedöma primärvårdens medicinska kvalitet, vilket gör det svårt att bedöma primärvårdens effektivitet. Men produktiviteten sjunker. Vi ser också att förtroendet för primärvården är svagt, men att primärvården inte heller ges förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande. Rekommendationer i korthet Vår bedömning är att primärvården behöver stärkas för att bli den tydliga bas för svensk hälso- och sjukvård som den är ämnad att vara. Regeringen bör därför genomföra en reform, med fokus på tre utvecklingsområden för en stärkt primärvård: Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion. Säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser. Stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande. I samband med publiceringen gjorde vi en presentation för Socialdepartementet och en för socialutskottet. Vi medverkade även vid flera seminarier, bland annat för utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Utöver det presenterade vi rapporten för bland andra Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Vårdvalsnätverket (SKL) och Nationell FoU-konferens för primärvårdens FoUenheter i Sverige. 28 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 3.1.4 Lapptäcke med otillräcklig täckning (rapport 2017:4) Mellan 2012 och 2016 satsade staten och SKL drygt en och en halv miljard kronor på nationella kvalitetsregister vars primära syfte är att underlätta uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Vårdanalys har haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen. Vi har även analyserat vilken information om vårdens kvalitet som patienter, vårdgivare, forskare, företag och myndigheter behöver samt hur dagens informationsinfrastruktur, inklusive de nationella kvalitetsregistren, motsvarar behoven. Resultaten i korthet De nationella kvalitetsregistren har förbättrats till följd av satsningen. Bland annat har förutsättningarna för att använda registren stärkts, till exempel genom en högre datakvalitet och att det har blivit lättare för användarna att hämta ut data. Trots en positiv utveckling har inga av satsningens effektmål uppnåtts. De flesta register befinner sig på de lägsta utvecklingsnivåerna enligt certifieringssystemet, och problemen som identifierades före satsningen finns till stora delar kvar. Det krävs fortfarande omfattande resurser för att rapportera in data, och det är svårt för vårdens medarbetare att analysera och använda information från registren för lokalt förbättringsarbete. De nationella kvalitetsregistren täcker dessutom bara vissa delar av hälso- och sjukvården och omsorgen. Utvärderingen visar också att såväl vårdens professioner som forskare, patienter, företag och myndigheter upplever att de inte har tillräcklig tillgång till information om vårdens kvalitet. Det finns dessutom ett stort behov av strukturerad information inom områden som i dag saknar nationella kvalitetsregister. Samtidigt ser vi att det är svårt att utveckla den befintliga modellen genom att kraftfullt utöka antalet välutvecklade kvalitetsregister eftersom det skulle leda till en orimligt hög kostnad och också leda till problem med exempelvis organisation, styrning och samordning. Rapporten Lapptäcke med otillräcklig täckning Rekommendationer i korthet Vi bedömer att det är nödvändigt att påbörja en förflyttning, från dagens fragmenterade lösning med enskilda kvalitetsregister, mot en modell som på ett bättre sätt möter de samlade behoven av information om vårdens kvalitet. Därför rekommenderar vi regeringen att ta initiativ till en mer samlad nationell informationsinfrastruktur som bättre kan möta olika behov av information om vårdens kvalitet. Till dess att en ny informationsinfrastruktur finns på plats rekommenderar vi att regeringen säkerställer att de befintliga nationella kvalitetsregistrens kvalitet behålls på nuvarande nivå. I samband med publiceringen skrev vi en debattartikel i Dagens Medicin och presenterade även rapporten för styrgruppen för nationella kvalitetsregister. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 29 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 3.1.5 Ordning i leden? (rapport 2017:5) Målet med ordnat införande av nya läkemedel är att skapa en jämlik tillgång till kostnadseffektiva läkemedel oavsett var patienten bor eller patientens ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Vi har haft regeringens uppdrag att utvärdera det ordnade införandet. Rapporten Ordning i leden? Resultaten i korthet Vi ser att den nationella processen för ordnat införande kan bidra till en mer jämlik läkemedelsanvändning genom nationella rekommendationer och avtal, men vi ser också att skillnader kvarstår i landet. Flera andra faktorer påverkar tillgången till läkemedel exempelvis finansieringen, landstingens lokala införandeprocesser och tillgången till personal. Ur patientens perspektiv är det problematiskt att tillgången till nya läkemedel kan variera i landet. Vår utvärdering visar också att det finns brister i processens transparens och förutsägbarhet samt att ansvarsfördelningen mellan de involverade aktörerna är otydlig. Rekommendationer i korthet Vi rekommenderar bland annat att regeringen stärker förutsättningarna för ett mer långsiktigt hållbart, transparent, förutsägbart och rättssäkert införande av nya läkemedel. Regeringen bör även stärka vårdens förutsättningar att följa upp läkemedelsanvändningen. Landstingen bör arbeta mer proaktivt med införandet av läkemedel samt utveckla den lokala uppföljningen. I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet. Vi presenterade den också på bland annat Dagens Medicins seminarium om läkemedel i Almedalen, för NT-rådet, för uppföljningsgruppen Nationell läkemedelsstrategi och för läkemedelsföretag. 3.1.6 Visa vägen i vården (rapport 2017:7) Ett stärkt ledarskap är en nyckel till att öka vårdens utvecklingskraft. Vi har på uppdrag av regeringen kartlagt vilka utmaningar chefer i hälso- och sjukvården möter, och tagit fram förslag på hur ledarskapet kan stärkas. Rapporten VIsa vägen i vården Resultaten i korthet Vår analys visar att det finns vissa brister i chefernas grundläggande förutsättningar, till exempel det administrativa stöd chefer får. Landstingens och statens styrning är i vissa fall splittrad och kortsiktig, vilket gör det svårt för chefer att leda och driva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Många landsting har intensifierat sitt arbete med ledarskapsfrågor under senare tid, men de har kommit olika långt. Rekommendationer i korthet Både staten och landstingen behöver skapa långsiktiga förutsättningar för ett starkt och närvarande ledarskap, till exempel mindre personalgrupper och förbättrade stödstrukturer för chefer. Chefer behöver också få bättre förutsättningar och stöd för att bedriva utvecklingsarbete särskilt utvecklingsarbete som sträcker sig över 30 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag verksamhetsgränser och som förbättrar vården för patienter med många olika vårdkontakter. I samband med publiceringen medverkade vi i artiklar i Läkartidningen, Dagens Medicin, Dagens Samhälle, Läkartidningen, Vårdfokus och Omvårdnadsmagasinet. Vi höll flera presentationer om rapporten på bland annat Socialdepartementet, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL och Tillgänglighetsnätverket (SKL). 3.1.7 Cancerläkemedel (rapport 2017:8) Vi har på uppdrag av regeringen kartlagt införandet, användningen och uppföljningen av cancerläkemedel. Cancerläkemedelsområdet är inne i en dynamisk utvecklingsfas vilket har resulterat i att nya behandlingsalternativ har introducerats de senaste åren, framförallt målinriktade läkemedel. Men vår kartläggning visar även på utmaningar kring exempelvis införande och uppföljning. Resultaten i korthet Det finns regionala skillnader i tidpunkten för introduktion och i försäljningen av flera av de cancerläkemedel som vi har studerat. Vi kan även konstatera att uppföljningen av cancerläkemedel inte är ändamålsenlig. Dels saknas på nationell nivå möjligheter att följa upp användningen av rekvisitionsläkemedel på individnivå och dels varierar möjligheterna att följa upp cancerläkemedel i kvalitetsregistren. Utvecklingen av nya läkemedel leder också till högre läkemedelskostnader. Under 2016 stod försäljningen av cancerläkemedel som har godkänts under de senaste tre åren för cirka 10 procent av de totala kostnaderna för cancerläkemedel. Enligt Socialstyrelsens prognos väntas kostnaderna för cancerläkemedel öka med en miljard fram till 2019. Men det är viktigt att se kostnaderna för cancerläkemedel i ett större perspektiv. Cancerläkemedel utgör cirka 8 procent av de totala kostnaderna för cancersjukdom medan slutenvård utgör cirka 18 procent och arbetsoförmåga till följd av sjukdomen cirka 44 procent. Rapporten Cancerläkemedel I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet. Vi presenterade den även på Dagens Medicins cancerdag, för läkemedelsföretag och för landstingspolitiker. 3.1.8 Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre (PM 2017:2) Den svenska hälso- och sjukvården är sämre än i flera andra jämförbara länder på flera områden som är viktiga ur ett patientperspektiv, till exempel tillgänglighet, delaktighet i den egna vården och samordning av olika vårdkontakter. Det visar resultaten från 2017 års International Health Policy Survey (IHP-undersökningen) som är riktad till personer 65 år och äldre. Resultaten i korthet Undersökningen visar att åtta av tio i befolkningen 65 år och äldre är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått det senaste året. Sverige är också det land där Promemorian Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 31 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag minst andel av patienterna har avstått från vård på grund av kostnaderna endast tre procent. Samtidigt visar resultaten på brister i mötet med vården jämfört med i flera andra länder. Andelen med fast läkarkontakt är lägst av alla länder i undersökningen och har sjunkit sedan 2014 från 67 procent till 60 procent. Sverige är också det land där lägst andel upplever att läkaren känner till deras medicinska historia och där störst andel av patienterna upplever att läkaren inte spenderar tillräckligt mycket tid med dem. Svenska patienter 65 år och äldre upplever också en sämre tillgänglighet än befolkningen i flera andra länder i undersökningen. Även när det gäller att få hjälp med att samordna olika vårdkontakter får Sverige svaga resultat endast hälften får hjälp av vårdpersonalen att samordna vården mellan olika vårdgivare och mottagningar. Inom vissa områden har resultaten förbättrats sedan 2014. Det är till exempel fler som får tid hos specialistläkaren inom en månad och en större andel får information om varför de ska ta sina utskrivna mediciner i samband med att de skrivs ut från sjukhus. Det är också fler som har haft samtal med någon vårdpersonal om fysisk träning och motion. I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och för socialutskottet. Resultaten uppmärksammades även i artiklar i bland annat Dagens Samhälle och Dagens Medicin. Promemorian Primärvårdens resurser, styrning och organisation 3.1.9 Primärvårdens resurser, styrning och organisation (PM 2017:1) Den här promemorian presenterar fallstudier av primärvården i fyra länder: Danmark, Norge, Nederländerna och Storbritannien. Promemorian är ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (2017:3). 3.1.10 Första linjens vård (PM 2017:3) I den här promemorian presenteras en studie av vad som karaktäriserar de personer som har, respektive inte har, haft kontakt med första linjens vård, det vill säga primärvård, remissfri öppenvård som inte är primärvård och oplanerad vård på akutsjukhus. Den här promemorian är ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (2017:3). Promemorian Första linjens vård 32 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 3.2 REMISSER Myndighetens arbete med att svara på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Vi har under året svarat på 15 remisser. Tabell 8. Utveckling av antal remissvar (antal och totala kostnader i tkr). Utveckling 2017 2016 2015 2014 2013 Antal 15 10 14 6 6 Total kostnad 236 227 430 120 202 3.3 DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH UTREDNINGAR SAMT RÅD Medarbetare vid myndigheten har under året bidragit till arbetet i flera statliga utredningar. Analyschefen har varit expert i utredningen om regeringens analys- och utvärderingsresurser (Fi 2017:06). Chefsjuristen har varit förordnad som expert i Socialdataskyddsutredningen (S 2015:05). En projektdirektör sitter med som expert i Tillitsdelegationen (Fi 2016:03). En projektdirektör har varit referens i utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (S 2015:03). En projektdirektör har varit expert i utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03). En utredare har varit expert i Välfärdsutredningen (Fi 2015:01). 3.4 ÖVRIGT Myndigheten har under året tagit emot två praktikanter från Arbetsförmedlingen inom ramen för gällande regeringsuppdrag. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 33 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 35 (74)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 36 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

4 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 9. Resultaträkning för verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer (tkr). Verksamhetens intäkter 2017 2016 2015 2014 2013 Intäkter av anslag 6 845 6 905 5 420 6 929 5 180 Intäkter av bidrag 0 0 7 7 6 Finansiella intäkter 2 0 1 6 17 Summa 6 847 6 905 5 428 6 942 5 204 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -4 641-4 463-2 294-3 114-2 225 Kostnader för lokaler -465-610 -393-314 -205 Övriga driftkostnader -1 691-1 728-2 252-2 974-2 253 Finansiella kostnader -6-10 -5-2 -2 Avskrivningar och nedskrivningar -44-94 -484-538 -519 Summa -6 847-6 905-5 428-6 942-5 204 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 Kommunikationen kring rapporter och promemorior har bedrivits som en del i arbetet med de olika analysprojekten. De huvudsakliga kommunikationsinsatserna är därför inkluderade i redogörelsen under verksamhetsområde 1 och 2. Under verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer har 3 prestationer levererats under 2017. Det är Analysplan 2017, ett eget större seminarium och det som kallas för seminarier sammantagen prestation och som består i att vi anordnat och deltagit vid olika seminarier, workshops, nätverksmöten och konferenser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 37 (74)

Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 10. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Analysplan 131 46 177 Eget seminarium 538 188 726 Seminarier, sammantagna 68 24 92 Summa 737 258 995 Tabell 11. Utveckling av prestationer samt nyckeltal (antal). Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014 Antal redovisade prestationer 3 3 3 3 Antal redovisade seminarier 142 128 137 140 4.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 4.1.1 Analysplan 2017 I analysplanen redovisade vi den huvudsakliga inriktningen för Vårdanalys verksamhet under 2017. Den omfattade sex analysområden som valts ut baserat på en omvärldsanalys och en nära dialog med Vårdanalys patient- och brukarråd och styrelse. Innehållet byggde också vidare på föregående års analysplaner och på myndig hetens strategiska plattform som uppdaterades under 2016. Analysplanen har styrt inriktningen på verksamheten under året men har också legat till grund för myndighetens kommunikation med omvärlden om inriktningen på verksamheten. Analysplanen överlämnades till regeringen i enlighet med instruktionen. 4.1.2 Eget större seminarium Vårdanalys anordnade halvdagsseminariet Dags att stärka utvecklingskraften med patienten och brukaren i centrum för att diskutera hur vi kan få förbättringar inom vården och omsorgen att bli bestående och möta utmaningar på ett långsiktigt hållbart sätt. Seminariet var uppdelat i olika teman: data för utvecklingskraft, projekt för utvecklingskraft, lagstiftning för utvecklingskraft, ledarskap för utvecklings kraft och politik för utvecklingskraft. Seminariet var fullsatt. Enligt den enkät som gick ut till alla besökare efter seminariet var det cirka 95 procent av de svarande vars allmänna intryck av seminariet var bra eller mycket bra. 89 procent ansåg att seminariet var värdefullt för dem ur ett professionellt perspektiv. 38 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017

Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer 4.1.3 Konferenser, seminarier och nätverk Vid sidan av utskick av rapporter, kommunikation via traditionella och sociala medier samt webbplatsen är anordnande av och deltagande vid konferenser, seminarier, workshops och nätverksmöten en hörnsten i myndighetens kommunikation. Denna verksamhet är av särskild betydelse för att nå specifika målgrupper och för att skapa dialog kring vårt arbete. I samband med varje rapportpublicering har vi presenterat resultaten för Socialdepartementet. Vi har också presenterat flera rapporter för Socialutskottet. Vi har även under året presenterat vårt arbete för olika föreningar och nätverk på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), till exempel Landstings- och regiondirektörs föreningen, Hälso- och sjukvårsdirektörsnätverket och Tillgänglighetsnätverket. Under året har vi besökt regioner, landsting och kommuner runt om i landet och i olika sammanhang presenterat vårt arbete. Till exempel anordnade vi regionala dialogseminarier där vi presenterade och diskuterade rapporter som haft fokus på samverkan mellan kommuner och landsting. Såväl politiker och tjänstemän från både kommuner och landsting som patient- och brukarrepresentanter deltog i dialogerna Vi har också presenterat rapporter på större konferenser, exempelvis Vitalis e-hälsa, Kvalitetsmässan och SHEA-konferensen. Vi har även anordnat och deltagit på seminarier och föredrag för andra intressenter och forum, till exempel statliga utredningar, patientorganisationer, professionsföreningar, forskningsinstitutioner och myndigheter. Sammantaget har våra medarbetare deltagit på över 100 olika konferenser, seminarier, workshops och nätverksmöten för att presentera myndigheten och myndighetens arbete. 4.2 UPPFÖLJNING AV VÅRDANALYS För att vårt arbete ska bidra till att utveckla och förbättra vården och omsorgen är det centralt att vårt arbete sprids till våra målgrupper och uppfattas som värdeskapande och användbart. Vi har därför tagit fram ett ramverk för regelbunden uppföljning av verksamheten, med fokus på att utvärdera myndighetens bidrag i termer av användbarhet och genomslag. Utifrån ramverket arbetar vi kontinuerligt med olika typer av uppföljning, både på lång och kort sikt. Här nedan redovisar vi resultaten från en enkätundersökning vi genomförde i januari 2018 för att fånga våra målgruppers inställning till myndigheten och erfarenheter av vårt arbete. Vi redovisar också en mätning av besök på webbplatsen och genomslaget i redaktionella medier och på sociala medier. 4.2.1 Målgruppernas syn på Vårdanalys Vi genomförde en enkätundersökning ställd till myndighetens målgrupper om deras inställning till Vårdanalys. Enkäten bestod av 16 frågor. Drygt 720 respondenter svarade på enkäten. Resultaten visade bland annat att myndigheten ansågs trovärdig, analyserade angelägna ämnen och publicerade rapporter av hög kvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017 39 (74)

På frågan om respondenternas inställning till Vårdanalys svarade 75 procent att den är ganska eller mycket positiv, 17 procent svarade att den varken är negativ eller positiv, medan 1 procent hade en ganska negativ inställning (se figuren nedan). Den baslinjemätning som genomfördes för cirka tre år sen visade liknande resultat, med 77 procent som hade en positiv eller mycket positiv inställning och 3 procent som hade en ganska negativ inställning. Vilken är din inställning till Vårdanalys? Mycket negativ Ganska negativ 0 % 1 % Varken negativ eller positiv 17 % Ganska positiv Mycket positiv 37 % 38 % Vet inte/ingen åsikt 7 % % 0 10 20 30 40 50 83 procent av de tillfrågade ansåg att de haft stor eller viss nytta av Vårdanalys i sitt arbete. I enkätundersökningen från 2015 uppgav 76 procent att de haft stor eller viss nytta av Vårdanalys arbete. Vårdanalys rapporter och analyser har används på flera sätt av respondenterna, bland annat i utvecklings- och strategiarbete, opinionsbildning, omvärldsbevakning, forskning, undervisning, politik och styrning. I vilken utsträckning har du haft nytta av Vårdanalys i ditt arbete? Stor nytta 24 % Viss nytta 59 % Ingen nytta 7 % Vet inte/ingen åsikt 11 % % 0 10 20 30 40 50 60 70 4.2.2 Webbgenomslaget Vårdanalys webbplats är en viktig kanal för att sprida våra arbeten och resultat. Under 2017 pågick ett arbete med att utveckla och modernisera vår webbplats för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig för våra målgrupper. Antalet unika besök på Vårdanalys webbplats har ökat från 37 281 år 2016 till 40 315 år 2017. Antalet sidvisningar hamnade på 161 076 år 2017 jämfört med 147 025 40 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2017