Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst

Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst

Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Vägverket 2006-11-03 Beställare Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping Projektledare: Krister Wall Konsult Vägverket Konsult Box1062, 551 10 Jönköping Uppdragsansvarig: Örjan Wennman

Sammanfattning Förstudien beskriver översiktligt luftföroreningssituationen för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) på de statliga vägarna inom region sydöst och redovisar beräknade överskridanden i de största tätorterna. Preliminära förslag till åtgärder för att sänka halterna på de mest utsätta sträckorna lämnas. Beräkningar av halterna NO 2 och PM10, för statliga vägar med årsdygnstrafik (ÅDT) över 5000 fordon har utförts för hela region sydösts område med hjälp av beräkningsprogrammet SIMAIR. Resultatet visar att halterna på vissa vägsträckor i Jönköping, Linköping och Norrköping har halter som ligger nära eller över miljökvalitetsnormen. I övrigt har inga halter som överskrider miljökvalitetsnormerna beräknats inom regionen. För PM10 bedöms minskad användningen av dubbdäck, hastighetssänkning, dammbindning och val av vägbeläggning kunna ge sänkning av halterna. När det gäller NO 2 krävs åtgärder som minskar trafikarbetet eller främjar renare fordon. Här bedöms införande av miljö/trängselzoner, incitament för ny fordonsteknik, attraktiva alternativ till bilåkning och påverkan på attityder och värderingar vara lämpliga åtgärder.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 1 INLEDNING 3 1.1 Syfte 3 1.2 Inledning och bakgrund 3 2 LUFTFÖRORENINGSSITUATIONEN INOM REGION SYDÖST 5 2.1 SIMAIR 5 2.2 Jönköping 6 2.3 Linköping 7 2.4 Norrköping 9 3 ÅTGÄRDER 10 3.1 Generellt om åtgärder 10 3.2 Åtgärder som bör studeras vidare 11 4 REFERENSER 13 Bilaga 1 Beräkningskarta Jönköping Bilaga 2 Beräkningskarta Linköping Bilaga 3 Beräkningskarta Norrköping 2

1 Inledning 1.1 Syfte Föreliggande förstudie beskriver översiktligt luftföroreningssituationen för NO 2 och PM10 på de statliga vägarna inom region sydöst och redovisar beräknade överskridanden i de största tätorterna. Preliminära förslag till åtgärder för att sänka halterna på de mest utsätta sträckorna lämnas. 1.2 Inledning och bakgrund Vägtrafiken är en betydande utsläppskälla för såväl NO 2 som PM10. Kring de mest trafikerade vägsträckorna är utsläpp från fordon ofta den helt dominerande källan. Lokala faktorer såsom meteorologi och ventilationsförhållanden har också stor betydelse för halterna. Bidraget från fordonens avgasemissioner till halten PM10 är tvärtemot vad som normalt framkommer i debatten en ganska liten källa. Slitage av däck och bromsar, samt upprivning och uppvirvling av damm från vägbanan utgör de viktigaste källorna. Då PM10 är ett mått på partiklarnas totala massa är stora och tunga slitagepartiklar avgörande för halten. Värt att notera är dock att avgaspartiklar, som är små och lätta, är helt dominerande till antalet jämfört med de stora slitagepartiklarna. Hälsoeffekterna av stora respektive små partiklar är föremål för forskning och även om kunskapsläget är osäkert så är troligen partikelstorlek och typ avgörande för påverkan. Kväveoxider bildas vid all förbränning t ex i motorfordon. Till skillnad från partiklar är det bara avgaser som står för utsläppen i vägtrafiksammanhang. Motor- och reningsteknik har stor betydelse; utsläppen från vägtrafiken har successivt sänkts genom införandet av ny teknik. Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken har minskat med 45 % sedan 1995 men trots detta kan höga halter lokalt utgöra ett problem i förhållande till miljökvalitetsnormerna. Detta beror bl a på andra källor till kväveoxider samt att trafiken koncentreras vid stora befolkningscentra där ventilationsförhållandena ofta är ogynnsamma. 3

Beräkningar indikerar att cirka 5 000 människor i Sverige varje år dör i förtid till följd av att de utsatts för höga halter av inandningsbara partiklar. Cirka 1 800 förtida dödsfall per år kan härledas till utsläpp som sker inom landet. Många fler blir sjuka i astma och hjärtkärlsjukdomar. Hälsovinster främst när det gäller sjukdomar i lungor och andningsvägar kan uppnås med minskad mängd slitagepartiklar i tätortsluften. Miljökvalitetsnormer Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM10) 40 µg/m 3 som årsmedelvärde 60 µg/m 3 som dygnsmedelvärde 90 µ/m 3 som timmedelvärde 40 µg/m 3 som årsmedelvärde 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Får ej överskridas Får överskridas högst 7 dygn/år Får överskridas högst 175 timmar/år Får ej överskridas Får överskridas högst 35 dygn/år För att styra utvecklingen inom luftföroreningsområdet finns miljömål och miljökvalitetsnormer. Miljömålet frisk luft anger vilka föroreningshalter som bör uppnås och inom vilken tid detta bör ske. Miljökvalitetsnormerna är bindande nivåer som inte får överskridas. Om ett överskridande trots allt sker ska åtgärdsprogram tas fram för att sänka halterna. Programmet kan innehålla alla typer av åtgärder som krävs för att sänka halterna och kan dessutom innebära att nya verksamheter och projekt som bidrar till utsläpp kan stoppas. Ett exempel på åtgärdsprogram inom regionen finns i Norrköping där åtgärder för att sänka de höga partikelhalterna i tätorten för närvarande planeras. I sammanhanget är viktigt att poängtera att kvalitetsnormerna inte innebär nivåer under vilken exponeringen är ofarlig. Epidemiologisk forskningen visar att även låga nivåer innebär risk för hälsoeffekter. Illustration: Tobias Flygar Miljömålet Frisk luft anger att luften ska vara så ren att människor, djur och kulturvärden inte skadas. 4

2 Luftföroreningssituationen inom region sydöst 2.1 SIMAIR För beräkningar av luftföroreningssituationen har beräkningsprogrammet SIMAIR använts. Metoden har tagits fram i samarbete mellan bl a SMHI, Vägverket och Naturvårdsverket (mer information www.simair.smhi.se). Beräkningsprogrammet tar hänsyn till bl a skyltad hastighet, vägbredd, antal körfält, andel kallstartande fordon, saltning/sandning och trafikmängden. Befintliga indata i SIMAIR har gåtts igenom och kvalitetsgranskats med avseende på trafikmängd, vägtyp mm. Halterna NO 2 och PM10 har därefter beräknats på statliga vägsträckor med trafikmängd över 5000 ÅDT inom hela region sydöst. Resultatet av beräkningarna presenteras för de områden där höga värden beräknats (kring de största tätorterna: Jönköping, Linköping och Norrköping). Luftföroreningshalter längs kommunala vägar ingår inte i föreliggande rapport. Utförda beräkningar utgör en indikation på var överskridanden kan förväntas men osäkerheter och felkällor i t ex indata och meteorologisk information finns. Beräkningarna utförs antingen för ett slutet gaturum eller för ett öppet fält. I modellen för öppet fält har beräkningen utförts för 5 m avstånd från vägkanten (receptoravstånd). Eftersom de verkliga förhållandena ofta ligger mellan ett slutet gaturum och ett öppet fält innebär val av spridningsmodell att halten kan över- eller underskattas. Sammantaget innebär osäkerheten att beräkningarna inte kan utgöra underlag för slutlig bedömning om miljökvalitetsnormerna överskrids. För detta krävs sannolikt kontinuerliga mätningar av luftföroreningarna. Beräkningarna visar att halterna av PM10 och i viss mån NO 2 närmar sig eller överskrider miljökvalitetsnormen i samtliga tre studerade städer vid dagens förhållanden (se resultatkartor i bilaga 1-3). Det är bara extremvärdena för dygns- och timvärden som riskerar att överskrida normen. Att överskridanden av miljökvalitetsnormer i första hand slår igenom för extremvärdena stämmer väl överens med erfarenheterna i övrigt i Sverige. Väglängd med beräknade överskridanden i respektive tätort framgår av tabellen. PM 10 90-perc dygnsvärden NO 2 98-perc dygnsvärden Jönköping 1 624 162 Linköping 1 882 100 Norrköping 0 0 Väglängd (m) med beräknade överskridanden av miljökvalitetsnormen. 5

2.2 Jönköping Vägsträckor med överskridanden i Jönköping Beräkningarna visar att överskridanden av miljökvalitetsnormen kan ske på E4 genom Jönköping framförallt mellan trafikplatserna Ekhagen och Huskvarna Södra. Längs den markerade sträckan nedan ligger beräknade halter över eller nära miljökvalitetsnormen. Överskridanden avser framförallt partiklar och bara i liten utsträckning kvävedioxid. Längden på sträckor med överskridande framgår av tabell i avsnitt 2.1. Del av E4 genom Jönköping där beräkningarna visar att överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10 riskeras. Längs den berörda sträckan exponeras människor för luftföroreningarna i första hand i bostadsmiljöerna. Bostäder nära vägen finns framförallt vid trafikplats Ekhagen och där E4 passerar Vättersnäs. I det mellanliggande området finns huvudsakligen verksamheter och industrier där människors exponering kan antas vara mindre. Kompletterande beräkningar för området visar att miljökvalitetsnormen för partiklar klaras på 50-75 m avstånd från vägen beroende på delsträcka. För NO 2 beräknas normen klaras på kortare avstånd. Bostäder i anslutning till tpl Ekhagen Bostäder vid Vättersnäs 6

2.3 Linköping Vägsträckor med överskridanden i Linköping Beräkningarna visar att överskridanden av miljökvalitetsnormen kan ske på väg 35 genom Linköping. Längs den markerade sträckan nedan ligger beräknade halter över miljökvalitetsnormen. Överskridanden avser framförallt partiklar och bara i liten utsträckning kvävedioxid. Längden på sträckor med överskridande framgår av tabell i avsnitt 2.1. Del av väg 35 genom Linköping där beräkningarna visar att överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10 riskeras. 7

Längs den berörda sträckan exponeras människor för luftföroreningarna i första hand i bostadsmiljöerna. Bostäder finns framförallt väster om vägen. Öster om vägen finns framförallt verksamheter och industrier där människors exponering kan antas vara mindre. I Linköping har beräkningarna utförts med gaturumsmodellen och kompletterande beräkningar på större avstånd från vägen är därför inte möjligt. På de avsnitt där vägen har delvis öppen karaktär innebär gaturumsmodellen troligen en viss överskattning av halterna. Bostäder på västra sidan av väg 35 genom Linköping, bilden tagen mot syd Bostäder på västra sidan av väg 35 genom Linköping, bilden tagen i korsning där väg 35 viker av mot öst 8

2.4 Norrköping Vägsträckor med överskridanden i Norrköping I Norrköping har inga överskridanden beräknats på det statliga vägnätet. På de mest trafikerade delarna av Söderleden, E4 och väg 51 genom Svärtinge närmar sig dock halterna av i första hand partiklar miljökvalitetsnormen. Eftersom säkra nivåer för exponering av de studerade luftföroreningarna saknas, bör åtgärder övervägas även i områden där många människor exponeras för måttliga nivåer under miljökvalitetsnormen. Vidare kan det inte uteslutas att normerna kommer att överskridas i framtiden, t ex pga trafikökningen. I de centrala delarna av Norrköping finns redan i dagsläget kommunala vägsträckor med partikelhalter över normen och kommunen arbetar, som tidigare nämnts, med ett åtgärdsprogram för att sänka halterna. Vägverkets förebyggande arbetet för att minimera luftföroreningar bör därför samordnas med kommunens insatser. 9

3 Åtgärder 3.1 Generellt om åtgärder Olika typer av åtgärder för att minska människors exponering för höga halter prövas för närvarande i Sverige och i andra länder. Följande är ett försök till uppdelning i åtgärdskategorier: Infrastruktur/samhällsplaneringsåtgärder God planering vid ny eller ombyggnad av infrastruktur har stor betydelse för luftföroreningssituationen. Det kan gälla avstånd mellan trafikområden och platser där människor vistas; avstånd mellan bostäder och arbetsplatser eller att lösningar som långsiktigt förbättrar kollektiv- och gc-trafik prioriteras. Tidshorisonten för att dessa åtgärder ska få genomslag är ofta lång. Ekonomiska styrmedel Olika typer av ekonomiska styrmedel har prövats för att minska luftföroreningar. Bl a har man i Norge infört avgifter för dubbdäcksanvändning inom vissa tätortsområden. Stockholms trängselskatteförsök har också motiverats bl a av en ambition att minska utsläppen till luft. Parkeringsavgifter och skrotningspremier är andra exempel på styrmedel som har betydelse för luften. Information och attitydpåverkan Information, attitydpåverkan och mobility management-åtgärder i övrigt, prövas ofta för att minska behovet att resa och göra alternativa färdsätt attraktiva. Ökad kunskap om luftföroreningarnas betydelse är en viktig faktor även för att öka förståelsen för andra typer av åtgärder. Drift/underhåll Drift- och underhållsåtgärder av vägarna kan ha betydelse, särskilt när det gäller partikelhalterna. Olika metoder för sopning och spolning av vägbanan under den kritiska vårperioden har prövats. Tyvärr har tydliga sänkningar av halterna ofta inte kunnat visas i svenska försök. I Norge (Trondheim) har man den kanske största erfarenheten av dessa åtgärder. Dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) eller andra medel har i försök givit tydliga minskningar av partikelhalten. Hastighetssänkning innebär kraftig minskning av mängden uppvirvlande partiklar. En tänkbar metod är variabel hastighet med lägre hastigheter under de (få) dygn som är kritiska för uppvirvlingen av partiklar. Fordonsåtgärder Förbättrad fordonsteknik kan innebära minskade utsläpp. Användandet av katalytisk avgasrening är ett exempel som givit positiva effekter på utsläppsmängderna. För upprivning och uppvirvling av partiklar mätt som PM10 har dock avgasrening en marginell effekt. Här har istället dubbdäcksanvändningen en stor betydelse. 10

3.2 Åtgärder som bör studeras vidare Partiklar För att effektivt minska halterna av luftföroreningar krävs troligen samordnade åtgärder på olika nivåer och av flera aktörer. Följande åtgärder bedöms vara särskilt verkningsfulla för att minska partikelhalterna: - Den sannolikt mest effektiva åtgärden är att minska användningen av dubbdäck. Dock kan halkrisk finnas om alla bilar kör odubbat. En viss (låg) andel dubbdäck är därför önskvärd. Vägverket bör, i samråd med andra aktörer, undersöka metoder som är lämpliga för att minska dubbdäcksanvändningen utan försämring av trafiksäkerheten. - Uppvirvlingen av partiklar minskar med fordonens hastighet och hastighetssänkning är därför en effektiv åtgärd. Halverad hastighet sänker upprivningen med en faktor fyra. Eventuellt kan variabel hastighet med sänkningar under de kritiska perioderna vara ett bra alternativ. Möjligheten till hastighetssänkningar bör undersökas i samråd med berörda driftsområden. - Möjligheten till dammbindning med CMA eller annat lämpligt dammbindningsmedel bör utredas ytterligare. Dammbindning har i försök visat på goda resultat. För de vägsträckor där höga halter föreligger bör möjligheten till förändrad drift och underhåll undersökas i samråd med berörda driftsområden. Försök med dammbindning bör utformas med hänsyn till andra miljöaspekter och till trafiksäkerhet. - För vägavsnitten med de högsta partikelhalterna bör val av vägbeläggning göras med hänsyn till bidrag till partikelhalterna. Om näraliggande bostäder finns måste då också risken för ökade bullernivåer beaktas. Forskning pågår i syfte att ta fram rekommendationer för vilka vägbeläggningar som är lämpliga ur partikelbildningssynpunkt. I dagsläget saknas dock en entydig rekommendation. Vägverket bör fortsätta att stödja och driva kunskapsutvecklingen för att i framtiden kunna rekommendera beläggningar som är lämpliga ur partikelbildningssynpunkt. - Ny- eller ombyggd infrastruktur, exempelvis nya förbifarter som minskar trafiken i mer tätbebyggda delar av en stad kan innebära tydliga förbättringar avseende människors exponering för luftföroreningar. Kvävedioxid Åtgärder för att minska NO 2 halten skiljer sig från partikelåtgärderna. Här måste åtgärderna vara sådana att det totala trafikarbetet minskar eller att fordonsparkens sammansättning ändras så att bättre reningsteknik gynnas och äldre fordon fasas ut. Följande åtgärder bedöms vara särskilt intressanta: - Införande av miljö/trängselzoner. Exempel på miljözoner finns redan i storstäderna. Krav inom zonen kan avse exempelvis reningsteknik för tunga fordon och arbetsmaskiner och förbud för personbilar utan katalysator. - Främja ny fordonsteknik. Ekonomiska incitament för tidigare utskrotning av äldre fordon snabbar på utfasningen av de smutsigaste bilarna. Vägverkets miljökrav vid 11

upphandling är en bra modell för att gynna införandet av ny teknik. Sådana upphandlingskrav bör spridas till fler sektorer och skärpta tekniska krav kan övervägas. - Alternativ till bilåkande. Kollektivtrafik och gc-trafik bör göras attraktivare. Särskilt för arbetspendling finns ofta en stor potential för alternativ till bilen. Större verksamheter bör uppmuntras att genomföra transportplaner för sina resor. - För att framgångsrikt åtgärda höga halter av luftföroreningar är påverkan på attityder och värderingar nödvändigt. Genom riktade eller generella informationsinsatser kan luftkvalitetens betydelse för hälsan lyftas och möjlighet till alternativ till t ex bilresor göras attraktiva. Kännedom om behovet av bra luft är nödvändigt också för att övriga åtgärder ska kunna genomföras framgångsrikt. 12

4 Referenser Forsberg mfl 2005. Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio vol 34 februari 2005 Frisk luft underlagsrapport till fördjupat miljömålsarbete. Naturvårdsverket Rapport 5318 Luftguiden Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Naturvårdsverkets handbok 2006:2 Luftkvalitet i tätorter 2005. IVL rapport B 1667 Partiklar i stadsmiljö källor och halter. SLB Rapport 2004:4 Vägdamm och grova partiklars effekter på befolkningens hälsa. Vägverket Publikation 2004:136 Vägtrafikens luftföroreningar. Vägverket Rapport 2001:128 Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider. Vägverket rapport 2004:135 Åtgärdsprogram Stockholm Friskare luft Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län Åtgärdsprogram Göteborg Frisk luft på väg. Länsstyrelsen i Västra Götaland Åtgärdsprogram Norrköping Åtgärdsprogram PM10. Norrköpings Kommun remissversion Åtgärdsprogram Uppsala Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna. Uppsala Kommun samrådsversion Översikt av åtgärder för bättre luftkvalitet. TFK Institutet för transportforskning Rapport 2002:9 13

Bilaga 1 beräkningskartor, Jönköping Årsmedelvärde NO2 Jönköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m3 98-perc dygnsvärden NO2 Jönköping. Jfr miljökvalitetsnorm 60 g/m3 14

Årsmedelvärde PM10 Jönköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m 3 90-perc dygnsvärden PM10 Jönköping. Jfr miljökvalitetsnorm 50 g/m 3 15

Bilaga 2 beräkningskartor, Linköping Årsmedelvärde NO2 Linköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m3 98-perc dygnsvärden NO2 Linköping. Jfr miljökvalitetsnorm 60 g/m3 16

Årsmedelvärde PM10 Linköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m3 90-perc dygnsvärden PM10 Linköping. Jfr miljökvalitetsnorm 50 g/m3 17

Bilaga 3 beräkningskartor, Norrköping Årsmedelvärde NO 2 Norrköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m 3 98-perc dygnsvärden NO 2 Norrköping. Jfr miljökvalitetsnorm 60 g/m 3 18

Årsmedelvärde PM10 Norrköping. Jfr miljökvalitetsnorm 40 g/m 3 90-perc dygnsvärden PM10 Norrköping. Jfr miljökvalitetsnorm 50 g/m 3 19