Inledning 3 Förslag till vision för hembygdsrörelsen 4 Uppdraget Vision 4 Förslag till justerat uppdrag för riksförbundet 5 Bakgrund - 2008 års idéprogram 5 Förslag till justerat uppdrag för SHF 7 Förslag till verksamhetsinriktning 2018-2022 9 Nuvarande verksamhetsinriktning 9 Förslag till prioriterade frågor för SHF 2018-2022 9 Förslag till fokusområden för hela rörelsen 12 Särskilda stämmoförslag 15 1. Ny medlemskapsform 15 2. Ny utmärkelse för ungdomar 15 3. SHF:s möten för regionala förbund 15 4. Samarbete lokalt mellan föreningar 15 5. Sveriges Hembygdsfond 16 6. SHF:s webbplatser 16 Förslag till medlemsavgift 18 Budget 2017 och ekonomisk plan 2018-19 18 2
INLEDNING Under 2016 har SHF arbetat med att i dialog med förbund och föreningar bereda ett förslag till vision för beslut på riksstämman 2017. Riksstämman ska även fatta beslut om verksamhetens inriktning de närmaste fyra åren för att verka i visionens anda. Utgångspunkter SHF:s verksamhet vilar på beslut fattade av riksstämman. - Ändamål (idé) - Grundsyn (värdegrund) - Vision (strävan) - Uppdrag (idéprogram, beslut 2008) - Fyraårig verksamhetsinriktning - Policydokument (t ex Jämställdhetsplan, Skogspolicy och Miljöpolicy) - Övriga stämmobeslut, t ex motionsbeslut På grundval av ovanstående fattar SHF:s styrelse egna beslut om - Verksamhetsplan och budget per kalenderår - Projekt- och aktivitetsplaner 3
Förslag till vision för hembygdsrörelsen UPPDRAGET Riksstämman 2015 i Falun beslutade att ge styrelsen i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en vision för hembygdsrörelsen 2030. 1. En arbetsgrupp bildades med uppdrag att i dialog med föreningar och förbund arbeta fram ett förslag till beslut för riksstämman 2017. 2. Höstmötet för regionala förbund 2015 blev en uppstart för arbetet. Temat för mötet var Hur kan hembygdsrörelsen bidra till en positiv samhällsutveckling? 3. En enkät skickades ut i februari till samtliga föreningar med fyra frågor: - Hur vill Ni bidra till en positiv utveckling av Er hembygd? - Vilken uppgift bör hembygdsrörelsen ha, till skillnad från andra folkrörelser och organisationer? - Hur vill Ni att hembygdsrörelsen ska uppfattas av allmänheten/samhället? - Vad är det bästa som kan hända hembygdsrörelsen och/eller Din förening? 4. Omkring 120 svar inkom och redovisades på riksstämman i Stockholm i maj 2016 på ett visionsseminarium med gäster från Riksantikvarieämbetet och Sveriges Museer. 5. Med svaren som underlag arbetade arbetsgruppen fram ett förslag som gick ut på remiss till föreningar och förbund i början av hösten. 6. På höstmötet för regionala förbund 2016 presenterade arbetsgruppen ett reviderat förslag som åter gick på remiss. 7. Vision och förslag till verksamhetsinriktning diskuterades åter på ordförandeträffen i februari 2017. FÖRSLAG TILL VISION En levande hembygd öppen för alla vi ska värna kulturarvet över tid vi ska vara en välkomnande rörelse som möter människors kulturarvsintresse vi ska verka i lands- och stadsbygd vi ska spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling vi ska erbjuda våra kompetenser till andra samhällsaktörer 4
Förslag till justerat uppdrag för SHF BAKGRUND 2008 ÅRS IDÉPROGRAM Riksstämman 2008 i Kiruna beslutade om ett idéprogram för hembygdsrörelsen, med en beskrivning av uppdrag och ansvarsfördelning mellan lokalt, regionalt och nationellt arbete. Hembygdsrörelsens uppdrag 1. Samla och förmedla kunskap Tonvikten ligger på att: studera och beskriva den lokala historien, dokumentera förhållandena i hembygden, vardagsliv och fritid, arbets- och boendemiljöer, samla in människors minnen och erfarenheter, dialekter och talesätt, studera och ta tillvara traditioner och praktiska kunskaper om hantverks- och industrihistoria, samla bilder och föremål, skriftligt dokumentera deras bakgrund och funktion, bedriva arkivforskning och vid behov skapa egna arkiv av betydelse för hembygdsforskningen, levandegöra och i olika former sprida kunskap om lokal historia och kultur.. 2. Natur- och kulturlandskapet. Tonvikten ligger på att: ta del av samhällets förändringsprocess, arbeta för att värdefulla byggnader och tidstypiska miljöer bevaras, uppmärksamma på hoten mot vår natur och miljö, samt förändringar i kulturlandskapet, följa förändringarna i stads- och tätortsmiljöer samt uppmärksamma behovet av varsam förnyelse. 3. Driva särskilt angelägna kulturfrågor Hembygdsrörelsen håller sig informerad om samhällsaktuella frågor. Hit hör klimat- energi- och miljöfrågor som på sikt påverkar förutsättningarna för bevarandet av det historiska materialet, hur livsmönstren förändras, och hur en ny infrastruktur växer fram. Särskilt brännande kulturfrågor som rör alla hembygder förs ut i hembygdsrörelsen för diskussion och information. Frågor som rör den enskilda hembygdens särart tas även upp på riksnivå. Sådana frågor kan vara ortnamnen och svenska språkets bevarande, kulturmiljö i skogen, byggnadsvård, industriminnen och miljöer. 4. Kulturturism Hembygdsrörelsen, med alla sina hembygdsgårdar, aktiviteter och kulturhistoriska kunskaper, arbetar i nära samarbete med turistnäringen. Turister och andra besökare får möjlighet att lära känna vår kultur och dess historiska minnen. 5
5. Gemenskap och samhörighet Hembygdsarbetet skapar gemenskap och identitet. För att bredda verksamheten och få med nya medlemmar vänder man sig särskilt till barn och ungdomar, inflyttare från andra hembygder samt invandrare. Om möjligt handikappanpassas all verksamhet. 6. Samarbete med andra. Samarbete sker med grupper och organisationer som står hembygdsrörelsen nära. Det kan vara naturskydd, hemslöjd, folkmusik och -dans samt turism och släktforskning. Ett vidgat samarbete mellan hembygdsrörelsen och den vetenskapliga forskningen samt den professionella kulturminnesvården eftersträvas. Det är av vikt att på alla nivåer arbeta för att hålla samman hembygdsrörelsen som en mångsidig enhet enheten ger styrka. Hembygdsrörelsen tar på alla nivåer tillvara de möjligheter som EU medlemskapet innebär, inte minst de ekonomiska. Samarbetet inom EU erbjuder också internationell gemenskap. I vårt numera mångkulturella samhälle bidrar hembygdsrörelsen med sitt engagemang. Ansvarsfördelning inom hembygdsrörelsen De lokala hembygdsföreningarna De lokala föreningarna utgör grunden för hela rörelsen. I dem uträttas det viktigaste arbetet som forskning och studier, insamling och dokumentation, opinionsbildning och påverkan, gemenskapsaktiviteter och offentliga arrangemang. Föreningarna genomför även sådana aktiviteter som stärker rörelsens ställning utåt och som lockar människor att bli medlemmar. Det kan handla om: studiecirklar i angelägna ämnen, stads-, samhälls- eller sockenvandringar, utställningar/temadagar på hembygdsgården, berättande och levandegörande av en bygds kulturhistoria, samarbete med skolan i olika former, skapande av mötesplatser för social samvaro, opinionsyttringar i för bygden brännbara frågor, vara remissorgan, bilda samarbetsorgan med andra hembygdsföreningar inom samma kommun/område, lyfta upp aktuella lokala frågor på riksplanet. De regionala hembygdsförbunden (läns/landskapsorganisationerna) har till uppgift att: vara sammanhållande organisationer för föreningarna inom region, län eller landskap, stödja föreningarna i frågor som är svåra att klara på lokal nivå, ta tillvara rörelsens intressen på regional nivå gentemot regionförbund, landsting, länsstyrelse och andra regionala myndigheter eller företag, hålla god kontakt med Sveriges Hembygdsförbund och samarbeta i angelägna frågor, samarbeta med länsmuseer och/eller andra museer, grannförbund, andra organ och organisationer, ta ställning och yttra sig i exempelvis planerings- och miljöfrågor av regional omfattning, 6
genom kurser och konferenser sprida idéer och förmedla kunskap samt etablera kontakter mellan fackmän och amatörer, följa debatten i frågor även utanför de regionala gränserna och ta initiativ till förnyelse av arbetsmetoder och organisation. Riksorganisationen Sveriges Hembygdsförbund, SHF tar tillvara hembygdsrörelsens intressen på riksnivå. De huvudsakliga uppgifterna är att: vara en sammanhållande organisation för hembygdsförbunden, bistå förbunden och föreningarna med rådgivning och service, följa och bearbeta frågor av landsomfattande intresse och betydelse för hembygdsrörelsen, hålla nära kontakt med departement, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och andra statliga verk, museer av skilda slag samt närbesläktade riksorganisationer, som remissorgan utarbeta yttranden i frågor som rör kulturmiljön och naturvården, ta initiativ till och driva kampanjer i kultur- och naturvårdsfrågor, utarbeta material för studieverksamhet inom rörelsen, samarbeta med studie- och bildningsförbund, genom konferenser, förtroenderåd och riksstämma skapa forum för diskussioner om för rörelsen viktiga sak- och organisationsfrågor, ha huvudansvar för en riksomfattande informationsspridning i hembygdsfrågor, svara för nordiska och internationella kontakter i hembygdsfrågor, lyssna till och vidarebefordra idéer från förbund och föreningar men även ta initiativ och framföra nya idéer för hembygdsarbetet. FÖRSLAG TILL JUSTERAT UPPDRAG FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundets uppdrag har utvecklats sedan 2008 års beslut om idéprogram. Styrelsen föreslår riksstämman en justering och ett förtydligande. Riksförbundet ska samla, stödja och företräda hembygdsrörelsen på riksplanet. Riksförbundet samlar hembygdsrörelsen nationellt genom Riksstämma Årliga konferenser för regionala hembygdsförbund för diskussioner och idéutveckling i viktiga sak- och organisationsfrågor Riktade konferenser i aktuella sakfrågor Internkommunikation för informations- och erfarenhetsutbyte inom rörelsen Arbetsgrupper och rådsgrupper Riksförbundet stödjer hembygdsrörelsen genom att Tillhandahålla rådgivning i frågor som har betydelse för det stora flertalet föreningar Tillhandahålla kollektiva servicelösningar som till exempel försäkring och hemsida Förmedla information i frågor av betydelse för hembygdsrörelsen Samarbeta med andra organisationer, till exempel studieförbund Ta initiativ till projekt som utvecklar hembygdsrörelsens arbete 7
Samla in pengar och verka för finansiering av hembygdsrörelsens arbete Ingå avtal som medför erbjudanden om medlemsnytta för föreningar och förbund Bistå hembygdsrörelsen med kunskapsunderlag för lokalt och regionalt påverkansarbete. Riksförbundet företräder hembygdsrörelsen genom att Föra fram hembygdsrörelsens perspektiv på kulturarvet och viktiga samhällsfrågor av betydelse för folkrörelsen till beslutsfattare på det nationella planet, t ex genom remissyttranden och uppvaktningar Upprätthålla kontakter med departement, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Riksarkivet, Kulturrådet och andra statliga verk, museer och arkivinstitutioner samt närbesläktade riksorganisationer Genom PR och extern kommunikation påverka den allmänna opinionen till stöd för hembygdsrörelsen och kulturarvet Tillhandahålla expertis om hembygdsrörelsens verksamhet genom regelbunden statistikinsamling och andra undersökningar Bevaka forskning i relevanta ämnen Svara för nordiska och internationella kontakter i hembygdsfrågor. 8
Förslag till verksamhetsinriktning 2018-2022 NUVARANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gällande verksamhetsinriktning antogs av riksstämman 2012 och förlängdes genom stämmobeslut till 2017 för att invänta arbetet med att ta fram en gemensam vision för hembygdsrörelsen. Beslutet om verksamhetsinriktningen lyfter fram fyra fokusområden: Stärka kulturarvets och hembygdsrörelsens ställning i samhället Öka tillgängligheten till hembygdsrörelsen och kulturarvet Bidra till en hållbar samhällsutveckling Stärka vården av kultur- och naturmiljön Arbetet ska vägledas av medlemsnytta, delaktighet, synlighet och samverkan. Bedömningen är att ovanstående fokusområden haft ett värde för att beskriva en allmän inriktning på riksförbundets verksamhet som kan delas av regionala förbund och lokala föreningar. Flera förbund har under perioden fattat beslut som inneburit att man frivilligt antagit fokusområdena även regionalt. Samtidigt bedöms fokusområdena vara alltför allmänt hållna för att ange en tydlig inriktning och prioritering av verksamheten för riksförbundet under en fyraårsperiod. Samtliga kan sägas vara lika aktuella för perioden 2018-2022. FÖRSLAG TILL PRIORITERADE FRÅGOR FÖR SHF 2018-2022 Med utgångspunkt från 2008 års idéprogram föreslås riksstämman att lägga fast följande inriktning för riksförbundets uppdrag med kulturarvet under en fyraårsperiod. Medlemsnytta, delaktighet, synlighet och samverkan är alltjämt viktiga ledord för verksamheten. Samla och förmedla kunskap Stärka hembygdsrörelsens arbete med lokala arkiv Utveckla hembygdsrörelsens arbete med samlingsförvaltning Utveckla hembygdsrörelsens gemensamma IT-resurser Natur- och kulturlandskapet Strategiskt arbete efter målsättningar i gemensamt kulturmiljöprogram Särskilt angelägna frågor under perioden Föra fram hembygdsrörelsens värdegrund och perspektiv på ett kulturarv som är dynamiskt och berör alla människor oavsett bakgrund Stärka hembygdsrörelsens finansiering, privat genom insamling och offentligt genom bättre utnyttjande av olika bidragsordningar 9
1. Stärka hembygdsrörelsens arkivverksamhet SHF behöver ägna större uppmärksamhet åt hembygdsrörelsens arbete med forskning och dokumentation. Enligt statistiken har 92 procent av hembygdsföreningarna arkiv och/eller ägnar sig åt utgivning av böcker och småskrifter eller lägger ut digitaliserade bilder och berättelser på internet. Statistiken visar också att alltför stor andel av hembygdsarkiven är undermåliga när det gäller förvaring och organisering och därför är det angeläget i bevarandesyfte att ge arkivfrågan ett större utrymme. Ett arbete med dokumentation och arkiv är därtill viktigt mot bakgrund av samhällsförändringar där många kulturmiljöer försvinner och kunskapen går förlorad när människor inte längre finns kvar för att berätta. Hembygdsrörelsens verksamhet vilar på en uttolkning av det lokalhistoriska materialet och det är angeläget att använda arkiven för att lyfta fram en mångfald perspektiv på kulturarvet. Här är det också viktigt med samverkan inom hembygdsrörelsen och med andra aktörer. Bedömningen är att hembygdsrörelsen kan utveckla samarbetet med släktforskning och arkivväsendet, både offentliga arkiv som lands- och kommunarkiv och med folkrörelsearkiven. Mål under perioden: - Ökad kunskap om arbete med dokumentation och digitalisering inom rörelsen - Ökad samverkan mellan hembygdsrörelsen, arkivväsendet och släktforskarrörelsen 2. Stärka hembygdsrörelsens arbete med samlingsförvaltning Hembygdsrörelsen har ett omfattande bestånd av föremål och byggnader. Samlingarna har sin tonvikt i det agrara samhället. Även om det finns gott om undantag i en rörelse med 2 000 föreningar, så har föremålssamlingarna i allmänhet tillkommit genom gåvor från ortsbefolkningen snarare än genom en metodisk insamling. Många gånger har kunskapen om proveniensen gått förlorad på vägen. Hembygdsrörelsen står inför en rad utmaningar. Hur kan föreningarna arbeta aktivt med insamling och dokumentation och samtidigt klara förvaltningen av tidigare generationers samlande? I vilken utsträckning kommer samlingsförvaltning att begränsa föreningarnas möjlighet till utveckling och arbete med andra angelägna frågor som t ex ett utåtriktat lokalt kulturmiljöarbete? Om föreningen vill fortsätta att driva ett museum, vilken kunskap behövs då för att utveckla samlingarna och vem kan tillhandahålla den? Det här är några perspektiv som hembygdsrörelsen behöver diskutera mer samlat under kommande år. I grund och botten handlar det om att söka en bättre balans mellan förvaltning och utveckling om hembygdsrörelsen som helhet ska utvecklas. Mål under perioden - Ökad kunskap i föreningarna om samlingsförvaltning och museiverksamhet - Utvecklad samverkan mellan museer och hembygdsföreningar 3. Utveckla hembygdsrörelsens gemensamma resurser för IT SHF har ett viktigt serviceåtagande att svara för en gemensam hemsida för alla medlemsförbund och föreningar. Sedan 2014 utgör även Bygdeband en hemsidesportal med inriktning på lokalhistoria. Det är viktigt att båda hemsidorna utvecklas för att svara mot behov som delas av det stora flertalet medlemsföreningar och som drar nytta av tekniska innovationer inom IT-området. En bedömning är att riksförbundet behöver avsätta mer resurser för verksamheten för att uppnå god kvalitet och för att skapa bättre samordning av arbetet med de båda hemsidorna. Om möjligt bör SHF även tillhandahålla IT-lösningar i övrigt som efterfrågas av flertalet föreningar och som kan öka medlemsnyttan. 10
Mål under perioden - Förbättrad kvalitet och säkerhet - Förbättrad samordning och effektivt nyttjande av resurser 4. Strategiskt arbete efter målsättningar i gemensamt kulturmiljöprogram SHF har under de senaste två åren utarbetat ett kulturmiljöprogram för ett strategiskt arbete med kulturmiljöfrågor. De statliga kulturmiljömålen och den europeiska landskapskonventionen är viktiga grunddokument vid sidan av de behov som hembygdsrörelsen uttryckt i dialoger inom SHF och genom motioner till riksstämman. Här återges programmets mål. Övergripande mål under perioden - Stärka skyddet för kulturmiljön - Ökat engagemang för kulturmiljöarbetet inom hela rörelsen - Ökad kunskap och förståelse hos samhället för kulturmiljöns värden - Ökad kunskap och metodik i det lokala arbetet för att hävda kulturmiljöintresset - Stärka inflytandet inom kulturmiljövården Mål med samverkan riks och regionalt - Utvecklat strategiskt arbete enligt kulturmiljöprogrammet - Ökad samverkan med inom rörelsen och med andra intressenter inom området - Formulera egna definitioner för centrala begrepp hur rörelsen beskriver begrepp som hembygd, landskap, kulturmiljö samt ange tydliga målsättningar för arbetet Mål med insatser för lokala föreningar - Ökad kunskap hos föreningar om påverkansmöjligheter, t ex hur man blir remissinstans och hur man i övrigt kan påverka genom dialog och kunskapsutbyte - Öka kunskapen hos föreningar om lagstiftning, processen för översiktsplaner och detaljplaner, Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken och Kulturmiljölagen - Främja samarbete på kommunal nivå mellan föreningar 5. Ett dynamiskt kulturarv öppet för alla Frågan om kulturarvets betydelse för kulturell identitet har haft mycket stor betydelse under senare år, i synnerhet sedan riksdagsvalet 2010. Ingen annan fråga har haft lika stor betydelse för politikernas syn på hembygdsrörelsen och för att bygga ett förtroende för SHF som samhällsaktör och demokratisk kraft. Bedömningen är att frågan kommer att vara fortsatt högaktuell under perioden 2018-2022. Samhället står inför stora utmaningar med att integrera nya medborgare och hembygdsrörelsen har en viktig demokratisk roll i lokalsamhället. Mål under perioden - Ökad kännedom om SHF:s grundsyn hos alla medlemmar och allmänhet - Ökat stöd i opinionen för en dynamisk syn på kulturarvet som engagerar alla människor oavsett bakgrund - Ökad folkbildning i frågan genom egna insatser och genom samarbete med studieförbund - Ökat antal lokala initiativ till integration och erfarenhetsutbyte inom rörelsen 6. Stärka finansieringen av hembygdsrörelsen och kulturarvet Riksstämman 2014 beslutade att SHF ska samla in pengar till stöd för hembygdsrörelsen. I samband med hundraårsjubileet 2016 lanserades Sveriges Hembygdsfond som en möjlighet för 11
privatpersoner och företag att donera pengar till hembygdsrörelsens arbete med kulturarvet. Det är viktigt att hela hembygdsrörelsen står bakom insamlingen och ser det som en solidarisk åtgärd för kulturarvet. SHF konstaterar att det också finns offentliga medel för finansiering av hembygdsrörelsens arbete med kulturarvet som idag inte nyttjas fullt ut. Riksförbundet bör därför lägga resurser på att stödja föreningar med kunskap om hur pengarna kan sökas. Riksförbundet ska även kunna bidra till tillkomst av projekt i samarbete med regionala förbund som drar fördel av medel via länsstyrelserna, t ex medel från EU:s landsbygdsprogram. Mål under perioden - Uppnå en grundfinansiering för Hembygdsfonden med 3 miljoner kronor - Börja fördela medel från fonden till föreningarnas arbete - Ökat antal ansökningar om medel från EU:s landsbygdsprogram för hembygdsföreningarnas arbete med bevarande och utveckling av natur- och kulturmiljöer Hembygdsrörelsens finansiering är också en viktig fråga för föreningsutveckling, se förslag till gemensamma fokusområden. FÖRSLAG TILL FOKUSOMRÅDEN FÖR HELA RÖRELSEN För kommande fyraårsperiod föreslås att hela rörelsen - lokalt, regionalt och nationellt fokuserar på tre viktiga områden till stöd för visionen: Förenings- och demokratiutveckling Barn och unga Landskapets förändring Förslaget till fokusområden vill inkludera hela hembygdsrörelsen i en gemensam ansträngning. Det är viktigt att samtliga regionala förbund delar denna inriktning för att alla föreningar ska kunna bjudas in i arbetet. Ett första steg efter riksstämmans godkännande av fokusområden blir därför att i dialog med regionala förbund arbeta fram handlingsplaner för de kommande årens arbete. 1. Förenings- och demokratiutveckling En förutsättning för SHF:s förmåga att skapa resultat i arbetet med kulturarvet är att hembygdsrörelsen såväl lokalt som regionalt och nationellt har en stark organisation i fas med samtiden. Det är viktigt att hembygdsrörelsens varumärke är starkt om vi ska kunna rekrytera medlemmar, nå resultat i insamlingsarbetet och vara framgångsrika i att påverka beslutsfattare till stöd för kulturarvet. Då kan vi också vara en attraktiv samarbetspartner, starka i förhandlingar med statsmakten och vinna respekt för vår kamp för kulturarvet. Som en av Sveriges största folkrörelser har SHF också en viktig uppgift att bidra till att kunskapen och respekten för demokrati säkerställs i samhället. Vi behöver modernisera och utveckla det demokratiska arbetet för att motverka en långsiktig trend i samhället av minskande stöd för de traditionella folkrörelserna, vilket påverkar deras inflytande i samhällslivet. Politiken för det civila samhället, där föreningslivets betydelse kommit att betonas under senare år, är ett tecken på att statsmakten ser folkrörelserna som en resurs i samhället. Det är positivt men en 12
folkrörelse måste också värna sitt oberoende och stå stark på egna ben oavsett politiska konjunkturer. En folkrörelse kan aldrig låta sig styras av politiken och kortsiktiga mål utan måste vägledas av sin egen idé. Ett arbete med föreningsutveckling innebär bl.a. utveckling av - Egenfinansiering - Kommunikation inom rörelsen och med samhället - Varumärke hur vi uppfattas - Arbetsformer och organisation hur vi möts, arbetar och samverkar inom rörelsen - Styrning planering, genomförande, resultatuppföljning och lärande - Rekrytering av medlemmar och funktionärer - Regelverk stadgar, medlemskap, organisation - Värdskap och bemötande för alla grupper - Tillgänglighet för alla grupper Ett övergripande mål är att år 2022 vara en starkare folkrörelse än idag inom alla delar. Delmål under perioden är - Ökad medlemsrekrytering - Ökad mångfald av funktionärer/aktiva medlemmar avseende kompetens, ålder, kön, kulturell bakgrund etc. - Ökad egenfinansiering för arbetet med kulturarvet - Ökat samarbete lokalt mellan hembygdsföreningar i kommunkretsar - Ökad samsyn på ansvarsfördelning regionalt och riks - Ökad samsyn på organisationens övergripande mål och organisering För att nå dit behöver vi arbeta strategiskt med en rad olika insatser, t ex - Styrelseutbildningar - Utvecklade digitala plattformar för kommunikation och erfarenhetsutbyte - Stämmobeslut omfattande riksförbund och regionala förbund i gemensamma frågor - Policybeslut och rekommendationer riktade mot lokala föreningar - Insatser av kampanjkaraktär i samarbete med studieförbund - Konferenser regionalt och lokalt - Projekt för ökad tillgänglighet, ungas delaktighet med mera En handlingsplan för området arbetas fram under hösten 2017 och diskuteras på höstmötet för regionala förbund. 2. Barn och unga Fokusområde 2 hänger nära samman med det föregående. Genom föreningsutveckling skapas förutsättningar för att utveckla verksamheter för barn och unga. Barn och ungas intresse för kulturarvet och hembygdsrörelsen är en fråga som engagerar många medlemmar. Att föra kunskapen om det lokala kulturarvet vidare till nya generationer är också en del av hembygdsrörelsens ändamål och en fråga av stor betydelse för hembygdsrörelsens fortlevnad. Den unga generationen har idag tillgång till ett enormt och växande utbud av information och kunskap genom internet. Genom sociala medier kan man kommunicera med likasinnade över hela världen. Kunskapen om det lokala kulturarvet, om hembygdens historia, ger trygghet och identitet i 13
ett samhälle som förändrats och alltjämt förändras i snabb takt. Ett föreningsengagemang i unga år ger färdigheter i praktiskt demokratiskt arbete som betydelse för hela samhället. En tydligare prioritering av barn och unga i hembygdsrörelsen under de kommande fyra åren ska leda till en utvecklad verksamhet för, med och av barn och unga. Övergripande mål under perioden är att få fler barn och unga som medlemmar. Delmål under perioden är - Ökad kännedom om hembygdsrörelsen hos barn och unga - Ökat intresse för hembygdsrörelsen och det lokala kulturarvet hos barn och unga - Ökning av antalet aktiviteter som riktar sig till barn och unga - Ökning av antalet aktiviteter skapade av barn och unga - Ökad samverkan med skola och fritidshem Det kan innebära - Inrättande av en ny form av medlemskap (se förslag till beslut) - Bildande av en ungdomssektion - Bildande av klubbverksamhet för de yngre, t ex upp till 14 år - Inrättande av en ny utmärkelse för ungdomar som belöning för deras insatser (se förslag till beslut) - Pedagogisk utveckling genom ökat samarbete med museer och andra aktörer samt ökat erfarenhetsutbyte inom hembygdsrörelsen Styrelsen föreslår riksstämman att fatta beslut om två åtgärder redan 2017 (se punkten förslag till beslut i vissa frågor). Övriga frågor ska diskuteras i arbetet med en handlingsplan för arbetet med barn och unga som arbetas fram i dialog med regionala förbund. 3. Landskapets förändring Landskapen förändras i snabb takt. I storstäderna medför hårt exploateringstryck att äldre kulturmiljöer försvinner och på landsbygden förändras landskapen till följd av strukturella förändringar inom jordbruket, med stor påverkan på den biologiska mångfalden. Styrelsen vill under perioden 2018-2022 uppmana hela rörelsen att uppmärksamma allmänheten på detta, för att väcka debatt och ökad medvetenhet, för att därigenom mana politiker och samhällsplanerare till varsamhet i planering och beslut med inverkan på kultur- och naturlandskapet, på landsbygden likväl som i städerna. Målsättningar för arbetet se mål för strategiskt kulturmiljöarbete. 14
Särskilda stämmoförslag Här redovisas förslag till stämman i enskilda frågor som följer av förslaget till verksamhetsinriktning. 1. Förslag om ny medlemskapsform Styrelsen föreslår riksstämman att, som första åtgärd för fokusområde 2, inrätta ett särskilt medlemskap för barn och unga. Hembygdsföreningar ska kunna erbjuda barn och unga upp till 25 år ett medlemskap utan avgift till det regionala hembygdsförbundet eller SHF. 2. Förslag om ny utmärkelse för ungdomar för betydande insatser för hembygdsrörelsen Styrelsen föreslår riksstämman att inrätta en utmärkelse för unga medlemmars insatser i föreningarna. 3. Förslag om SHF:s återkommande möten för regionala förbund Riksstämman 2013 gav styrelsen i uppdrag att göra en genomlysning av formerna för SHF:s nationella möten. Riksstämman 2015 fattade beslut om en ordning där SHF vartannat år skulle hålla tre mindre ordförandekonferenser och vartannat år en gemensam konferens. Det årliga höstmötet kvarstod liksom att SHF ska hålla riksstämma varje år. Det har sedan visat sig finnas ett starkt önskemål från regionala förbundsordföranden att träffas oftare i stor grupp för diskussion och erfarenhetsutbyte. Det har lett till att man tagit initiativ till egna möten. Styrelsen ser det som viktigt att man respekterar SHF:s ansvar att samla de regionala förbunden och att SHF:s styrelse har möjlighet att delta i sin helhet på dessa möten. Styrelsen ser dock mycket positivt på att regionala förbundsordföranden vill stärka kontakterna och tolkar det som att riksstämman behöver fatta ett nytt beslut. Förslag till beslut - att SHF även fortsättningsvis har ansvaret för att sammankalla regionala förbund till överläggningar, - att SHF årligen håller två fasta möten, ett på hösten och ett på vintern, - att de regionala förbunden själva avgör hur de ska representeras på dessa möten, - att möten kan vara i form av tvådagarsmöte eller som endagsmöte, - att mötena disponeras så att det ges tid för erfarenhetsutbyte mellan förbunden och för gemensamma frågor som riksförbundet fått i uppdrag att driva. På höstmötet ska tid avsättas för dialog om SHF:s verksamhetsplan för nästkommande år. På vintermötet ska förslag till stämman ventileras. De fokusområden som verksamhetsinriktningen pekat ut ska ge avtryck på mötena, - att kostnaden för höst- och vintermöten fördelas så, att SHF svarar för resekostnad för en representant per förbund och att förbunden bekostar eventuell övernattning samt kostnader för ytterligare deltagare. 4. Uppmaning till ökat samarbete lokalt mellan föreningar Styrelsen föreslår riksstämman att med utgångspunkt från 2008 års idéskrift rikta en förnyad uppmaning till föreningarna att samverka inom sina kommuner. Det finns flera skäl till detta: - Samordning stärker förutsättningarna för ett ökat inflytande i samhällsplaneringen. - Man kan föra fram gemensamma förslag till utveckling av besöksnäringen. - Samordning gentemot skolförvaltningen för ansökan om statligt bidrag för Skapande skolaverksamhet. - Starkare inflytande i beslut om fördelning av kommunala bidrag. 15
- Samordning och/eller samverkan kring större gemensamma aktiviteter. - Samordning för utveckling samlingar. - I hembygdsförbund med många föreningar kan man underlätta det regionala arbetet. Ett ökat lokalt samarbete kan innebära att man formellt bildar ytterligare föreningar, kretsar. Men vi uppmanar framför allt till ett mer informellt nätverkande. Man kan till exempel hålla ett årligt gemensamt möte för föreningar i kommunen. Till mötet kan man bjuda in representanter från kommunen att medverka i valda delar, diskutera gemensamma frågor eller till exempel genomföra en styrelseutbildning i samarbete med ett studieförbund. 5. Angående Sveriges Hembygdsfond Sveriges Hembygdsfond har tillkommit i syfte att stödja föreningarnas arbete med att ta tillvara Sveriges kulturarv och göra det tillgängligt för fler människor. Genom hembygdsfonden ska föreningarna kunna söka bidrag för åtgärder i miljöer, samlingar och arkiv. De ska också kunna söka bidrag för åtgärder som förbättrar tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar och för kulturarvsinformation på främmande språk. Det är viktigt att Hembygdsfonden accepteras som hembygdsrörelsens nationella fond för solidariskt stöd till föreningarnas arbete med kulturarvet. Styrelsen föreslår därför stämman att ställa sig bakom en gemensam policy, innebärande att regionala förbund - medverkar till att sprida information om Hembygdsfonden i syfte att verka för fondens finansiering, - informerar hembygdsföreningar om fondens arbete och bidragsvillkor, samt att - riksstämman godkänner principen att eventuellt överskott från Hembygdsförsäkringen kan användas för finansiering av Hembygdsfonden. 6. Angående SHF:s webbplatser och behov av lagring av kulturarvsdata Följande redovisning är även styrelsens svar på motion 5 från Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. SHF:s webbplatser hembygd.se och bygdeband.se utgör en viktig medlemsförmån för anslutna föreningar. Driften av webbplatserna innebär dock ett växande ekonomiskt åtagande för riksförbundet samtidigt som både användare i föreningarna och besökare efterfrågar förbättringar i funktionalitet och driftssäkerhet. Många efterfrågar också möjlighet att lagra högupplöst kulturarvsdata, något som vare sig Bygdeband eller Hembygd kan tillgodose. Styrelsen överväger en större förändring för att tillgodose det vi uppfattar som grundläggande behov: - att lagra och administrera kulturarvsdata på ett säkert sätt i ett digitalt hembygdsarkiv - att göra viss kulturarvsdata sökbar på internet - att publicera och administrera ett urval kulturarvsdata på en hemsida - att genom en gemensam hemsida för hembygdsrörelsen göra samtliga föreningar och deras aktiviteter tillgängliga för allmänheten. Bygdeband och Hembygd tillgodoser de två sistnämnda behoven. Styrelsen uppfattar att det kan finnas möjlighet att tillgodose även de förstnämnda genom uppbyggnad av ett digitalt hembygdsarkiv för lagring, men om det ska vara möjligt att hantera en utökad service till föreningar är det nödvändigt med en hemsida som är mer begränsad än dagens. Informationen matas då in i färdiga formulär och publiceras i en layout som inte går att påverka. Så fungerar t ex Facebook. Föreningar som vill ha större individuella anpassningar kan som tidigare ha egna hemsidor utanför Hembygd som man kan länka till. En sådan ny lösning kan på sikt också betjäna Bygdeband vilket innebär en sammanslagning av de båda webbplatserna. 16
Ett digitalt hembygdsarkiv innebär å andra sidan att det lokalhistoriska materialet som finns både i Hembygd och i Bygdeband lagras separat från hemsidan, vilket innebär att SHF i framtiden kan byta ut teknisk lösning för hemsidan på ett enklare sätt. Styrelsen uppfattar att regionala museer har ett grundläggande regionalt kulturarvsansvar och därmed även ett ansvar att stödja hembygdsrörelsens arbete med digitalisering. Ett digitalt hembygdsarkiv ska därför uppfattas som ett komplement till lösningar som t ex SOFIE och Collective Access som regionala museer erbjuder eftersom långt ifrån alla föreningar har stöd från sina regionala museer för att lagra och publicera kulturarvsdata. Vi konstaterar också att hembygdsföreningarna, enligt SHF:s statistik, endast digitaliserat omkring 6 procent av sina arkiv och därför förväntar vi oss att behoven kommer att öka under överskådlig tid. Ett digitalt hembygdsarkiv skulle innebära en ny tjänst från SHF och styrelsens bedömning är att den, bland annat mot bakgrund av att den inte kommer att användas av alla föreningar, behöver avgiftsbeläggas. Sannolikt kommer priset att sättas utifrån mängd lagrad data, men styrelsen utesluter inte andra avgifter. Till sist vill styrelsen göra riksstämman uppmärksam på att hembygdsrörelsen till följd av sin uppbyggnad av små lokala föreningar och ideellt verksamma medlemmar har specifika behov och där det inte finns några färdiga tekniska lösningar att tillgå på marknaden. Det innebär ett utvecklingsprojekt där man stegvis bygger en ny lösning. Föreningar bör inte förvänta sig att all information från den nuvarande hemsidan automatiskt kan flyttas in i en ny lösning. Styrelsen kan inte heller i nuvarande skede göra några utfästelser om hur och när en ny lösning ska komma på plats. Det viktiga är att en ny lösning för publicering och eventuell lagring är långsiktigt hållbar. Styrelsen föreslår stämman att godkänna vad som här redovisats. 17
Medlemsavgifter Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden anslutna hembygdsföreningarna per den 31 december 2018 att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor att fastställa medlemsavgiften för föreningar och organisationer som arbetar för samma syften till 2 000 kronor per år. Budget & ekonomisk plan SHF:s styrelse föreslår att riksstämman beslutar att fastställa förslag till ekonomisk plan för 2018 och 2019 BASVERKSAMHET 2017 2018 2019 INTÄKTER Medlemsavgifter 5 575 000 5 565 000 5 555 000 Verksamhetsbidrag 3 150 000 3 250 000 3 250 000 Försäljning/medlemsservice 775 000 850 000 925 000 Övriga intäkter 1 100 000 1 100 000 1 150 000 Summa intäkter 10 600 000 10 765 000 10 880 000 KOSTNADER Information/service och evenemang -3 515 000-3 200 000-3 200 000 Administration -1 730 000-1 740 000-1 750 000 Organisations- och utvecklingskostnader -520 000-525 000-530 000 Personalkostnader -5 200 000-5 300 000-5 400 000 Summa kostnader -10 965 000-10 765 000-10 880 000 Rörelseresultat -365 000 0 0 18