Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2016-11-10 Diarienummer: N134-0498/16 Utvecklingsavdelningen Gunilla Henningsson/Centrum/GBGStad Telefon: 365 70 44 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: gunilla.henningsson@centrum.goteborg.se Eva-Marie Ekman/Centrum/GBGStad Telefon: 365 70 32 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: eva-marie.ekman@centrum.goteborg.se Anders Brålander/Centrum/GBGStad Telefon: 365 71 10 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: anders.bralander@centrum.goteborg.se Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2016-06-15, 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Stadsdelsnämnd Centrum har fått godkänt att ärendet behandlas på nämndsammanträde den 29 november och att redovisning översänds efter det. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Tjänsteutlåtandet översänds till Stadsledningskontoret som nämndens eget yttrande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016-06-15, 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Stadsledningskontoret har gett Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd i uppdrag att på lämpligt sätt se till att riskområden under respektive nämnd och styrelses ansvar blir inventerade och i de fall kameraövervakning rekommenderas ska motivering och andra Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(11)
överväganden redovisas till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret kommer därefter att sammanställa inkommet material i syfte att få en helhetsbild över staden. Stadsdelsnämnden ska enligt anvisningar från SLK svara utifrån befintlig kunskap. Utvärdering av kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor i andra städer i Sverige har visat varierande effekt på brottslighet och upplevd trygghet. På oplanerad brottslighet, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, har kameraövervakningen haft låg avskräckande effekt. Det är därför viktigt att Göteborgs stad gör en noggrann utredning om kameraövervakning övervägs, för att säkerställas att brottsligheten och sättet platsen används på är på ett sådant sätt att kameraövervakning bedöms kunna ha effekt och att eventuell övervakning sker utifrån platsens och brottslighetens förutsättningar. I ett eventuellt fortsatt agerande kring kameraövervakning är det avgörande att klargöra vilken aktör som ska ansvara för kameraövervakningen (ansökan, kostnader, omhändertagande av inspelat material) då det påverkar förutsättningarna för att önskad effekt ska uppnås. Förvaltningens övervägande av platser utgår från dialog med cheferna i förvaltningens verksamheter samt från information insamlad i Trygg i Centrumarbetet och Centrums lokala brottsförebyggande råd (Lokalt Brå), vilket innefattar information från medarbetare, medborgare, kriminalstatistik och statistik från diverse mätningar. Förvaltningens chefer på verksamheter runt om i stadsdelen ser inte behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till verksamheterna. Utifrån Trygg i Centrum- och Bråarbetet har förvaltningen identifierat några platser där kameraövervakning eventuellt kan ha effekt på brottsligheten och upplevelsen av trygghet. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar och nätter. De större kollektivtrafikknutpunkterna. Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. (Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna.) Det är platser med hög förekomst av våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabruk/handel, ordningsstörningar och otrygghet till följd av berusade/drogpåverkade personer. Även problem med svarttaxi och urinering på offentlig plats förekommer. För att avgöra om kameraövervakning är lämplig på dessa platser samt för att se om andra lämpliga insatser har gjorts, behöver det göras en noggrann utredning med alla inblandade aktörer i områdena. Förvaltningens resonemang kring platserna utgår från förvaltningens befintlig kunskap. Andra aktörer har ytterligare kunskaper som behöver inkluderas. Det är viktigt att det tas hänsyn till den personliga integriteten och att ett eventuellt fortsatt agerande utgår från kameraövervakningslagen och Göteborgs Stads policy och riktlinjer kring kameraövervakning. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2016-06-15, 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd att göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(11)
alternativt utökad kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Översynen och därmed påföljande bedömningar och förslag ska ske i enlighet med Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning samt kameraövervakningslag (2013:460). Områden som kan bli aktuella för kameraövervakning är sådana där man kan anta att allmänheten löper ökad risk att utsättas för brott varför kameraövervakning kan förebygga, avslöja eller främja utredningen av brott. Innan ett område bedöms vara i behov av kameraövervakning ska ställning tas till om andra lämpliga åtgärder övervägts eller vidtagits samt om hänsyn tagits till den personliga integriteten. Stadsledningskontoret har gett Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd i uppdrag att på lämpligt sätt se till att riskområden under respektive nämnd och styrelses ansvar blir inventerade och i de fall kameraövervakning rekommenderas ska motivering och andra överväganden redovisas till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret kommer därefter att sammanställa inkommet material i syfte att få en helhetsbild över staden. Vid muntlig avstämning med Stadsledningskontoret har förtydligats att förvaltningen endast ska svara utifrån befintlig kunskap, inte inhämta information från andra aktörer. Redovisningen ska innehålla: - område, adress - motivering till risk för ökad brottslighet samt vilken typ av brottslighet - syftet och målet med kameraövervakningen ( förebygga, förhindra brott eller olyckor, främja brottsutredning, öka tryggheten eller liknande ändamål) - vilka åtgärder som har övervägts/vidtagits istället för kameraövervakning ( belysning, lås och larm, insyn o. dyl. ) - motivering av varför intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes integritet. Ekonomiskt perspektiv Införande av kameraövervakning på offentliga platser skulle medföra såväl materiella kostnader för utrustningen som personella kostnader för att omhänderta och använda inspelat material. Det framgår inte av uppdraget vilken organisatorisk del av kommunen som skall ha ansvar för kameraövervakning på offentligt plats. Barnperspektivet Införande av kameraövervakning på de offentliga platser och på det sätt som förvaltningen resonerar kring bör inte ha någon stor effekt för barn och unga, då kameraövervakningen i så fall skulle ske sena kvällar och nätter. Sena kvällar och nätter rör sig få barn och unga utomhus. Stadsdelen har inte någon verksamhet för barn och unga nattetid i dessa områden. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Om kameraövervakningen införs och ger önskad effekt kan det vara positivt utifrån ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv, då platserna som förvaltningen resonerar Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(11)
kring är platser som nyttjas av alla grupper i samhället. På den faktiska brottsligheten bör effekten bli störst bland pojkar och män, då de i högre grad än flickor och kvinnor utgör gärningspersoner och brottsoffer. På upplevelsen av trygghet bör effekten bli störst på flickor och kvinnor samt äldre personer, då det är grupper som i högre grad upplever otrygghet ute kvällstid. Miljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor har visat varierande effekt på brottsligheten. Erfarenheter från andra länder visar att kameraövervakning verkar fungera bäst för att förhindra planerade brott, framför allt olika typer av egendomsbrott som inbrott, stöld och skadegörelse. När det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Mindre erfarna brottslingar avskräcks troligen i större utsträckning än mer erfarna brottslingar. För att mer erfarna brottslingar ska avskräckas krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). 1 Kameraövervakning verkar ha störst möjlighet att substantiellt bidra till att brottsligheten minskar på platser och i områden där brottsligheten från början är hög (eller kan förväntas bli hög). Kameraövervakning verkar lämpa sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god. I samband med kameraövervakning bör oftast även andra kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning. 2 Tidigare undersökningar av kameraövervakning visar att människors trygghet tenderar att öka med kameraövervakning, dock bara i begränsad utsträckning. Mest tycks tryggheten öka på platser där människor ofta vistas ensamma, exempelvis på parkeringar. Det är inte ovanligt att människor tror att deras trygghet ska öka mer med kameraövervakning än vad den faktiskt gör. 3 En negativ konsekvens av kameraövervakning kan vara att den upplevs som ett intrång i den personliga integriteten. Än så länge tycks emellertid majoriteten av allmänheten generellt sett inte ha något emot kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Skillnaden är dock stor mellan olika typer av platser; mest accepterat är kameraövervakning på platser där vem som helst kan iaktta personen i vanliga fall, exempelvis i butiker och taxibilar samt på gator och torg. 4 1 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2003. 2 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2003. 3 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2003. 4 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2003. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 4(11)
Kameraövervakning av offentliga miljöer har i Sverige bland annat provats i Malmö, Helsingborg, Landskrona och Stockholm. 2001 infördes kameraövervakning i stadsmiljö på Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg. Syftet var främst att förbättra ordningssituationen och minska antalet brott mot person. På Möllevångstorget minskade brott mot person initialt. Några överflyttningseffekter, det vill säga att brotten i stället begicks på närliggande platser, tycks inte ha skett. Rapporterade problem som fylleri och andra ordningsstörningar minskade inte i samband med kameraövervakningen. I Stadsparken i Helsingborg tycktes kameraövervakningen däremot inte ha lett till att de anmälda brotten minskade. Förutsättningarna i Stadsparken skiljde sig emellertid från Möllevångstorget. I Stadsparken täckte kamerorna bara gångstråk i parken, medan övervakningen på Möllevångstorget täckte i stort sett hela platsen. 5 I september 2007 installerade Landskrona kommun 16 övervakningskameror på fem gator i centrala Landskrona. Syftet med övervakningskamerorna var att minska våldsbrottsligheten och öka tryggheten i området. Kommunen fick tillstånd att filma under helgnätter mellan klockan 21 och 06, och bilderna spelas in och sparas av kommunen i 30 dagar. Kamerorna visade sig ha obefintliga effekter på våldsbrotten. Däremot uppnåddes resultat vad gäller den upplevda tryggheten. Människorna kände sig tryggare med övervakningskamerorna uppsatta oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. Ingen brottsuppklarande effekt kunde mätas. Det bedömdes bero på att polisen inte hade använt bilderna från övervakningskamerorna i den utsträckning de hade haft möjlighet till. Det sades bero på att informationen om kamerornas existens hade brustit inom den egna organisationen. 6 I juli 2012 inledde City Polismästardistrikt i Stockholm ett treårigt försök med kameraövervakning på och omkring Stureplan och Medborgarplatsen. Områden som är populära mötesplatser med hög krogtäthet och som är två av de mest våldsdrabbade platserna i landet. På Stureplan installerades sju kameror som var aktiva mellan klockan 23 och 06 och på Medborgarplatsen nio kameror som var aktiva mellan klockan 21 och 05. Kamerorna var aktiva varje natt. På helgerna var kamerabilderna övervakade av en särskild kameraoperatör på LKC (Stockholms länskommunikationscentral). I och med att kamerorna, i motsats till vid tidigare utvärderade svenska försök med kameraövervakning, övervakade i realtid under helgerna fanns det potential att använda dem för att avstyra och förhindra brott i samband med att situationerna uppstod. En förhoppning var också att kamerorna skulle underlätta arbetet med att utreda brott. Utifrån den dokumentation som finns kan det konstateras att kamerorna kom till användning varje helg. Med hjälp av kamerorna kunde polisen vid flera tillfällen avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB 7 och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Poliserna i yttre tjänst upplevde att kamerorna hade varit till stor nytta för övervakningen av platserna då de 8 bidrog med en överblick som annars var svår att få. 5 Kameraövervakning i Landskrona En utvärdering, Rapport 2009:14, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2009 6 Kameraövervakning i Landskrona En utvärdering, Rapport 2009:14, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2009 7 Lagen om omhändertagande av berusade personer. 8 Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2015 Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 5(11)
Under försöksperioden minskade antalet anmälda brott mot person vid både Stureplan och Medborgarplatsen men vid jämförelse med sju andra platser i staden med liknande brottsstruktur, det vill säga platser där brott som har en anknytning till nattlivet är vanliga, framkommer dock att brottsutvecklingen följer samma mönster vid dessa platser. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att göra bedömningen att det är kameraverksamheten som bidragit till minskningen i antalet anmälda brott vid Stureplan och Medborgarplatsen. 9 Det upplevdes inte några större förändringar när det gällde hur trygga platserna upplevdes. Det tros bland annat bero på att information om kameraövervakningen inte nådde alla besökare. Kännedomen om att platserna är kameraövervakade torde kunna påverka den upplevda tryggheten, utöver vad man själv ser och är med om på platsen När kamerorna sattes upp var de allra flesta som vistas på platserna positiva till kameraövervakningen. 10 Den hittills varierande effekten av kameraövervakning på offentliga platsers tydliggör vikten av att noga utreda platser, problematik och önskad effekt när kameraövervakning på offentlig plats övervägs. Arbetsmiljöperspektiv Kameraövervakning på de offentliga platser förvaltningen resonerar kring bör inte ha någon större påverkan på arbetsmiljön. Stadsdelsnämnden har få fasta verksamheter i anslutning till de områden som förvaltningen lyfter som platser där kameraövervakning eventuellt kan övervägas. Inga av dem bedrivs nattetid. Verksamheterna själva upplever inte ett behov av kameraövervakning på offentliga platser i närheten av verksamheterna. Den verksamhet där kameraövervakning eventuellt skulle kunna ha påverkan på arbetsmiljön är hemtjänst- och hemsjukvårdsuppdrag där verksamheten även utförs sena kvällar och nätter. Kameraövervakningen skulle kunna påverka både positivt och negativt. Positivt om brottsligheten minskar och upplevelsen av trygghet ökar på platser där personalen rör sig för att ta sig till och från brukarna. Negativt om brottsligheten flyttar till angränsande platser, vilket riskerar att vara områden där brukarna bor då bostäderna snarare ligger i närheten av platserna det resoneras kring, än i direkt anslutning till dem. Förvaltningens överväganden Kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor i andra städer i Sverige har visat varierande effekt på brottslighet och upplevd trygghet. När det gäller oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har låg betydelse. Dessa blandade erfarenheter och framför allt då delar av brottsligheten i Centrum är relaterad till alkoholpåverkan ser förvaltningen att det är viktigt att det görs noggranna utredningar om kameraövervakning övervägs för att säkerställas att brottsligheten och hur platsen används är på ett sådant sätt att kameraövervakning verkligen bedöms ha effekt och att eventuell övervakning sker utifrån platsens och brottslighetens förutsättningar. Förvaltningen bedömer att det är avgörande att klargöra vilken aktör som ska ansvara 9 Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2015 10 Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2015 Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 6(11)
för kameraövervakningen (ansökan, kostnader, omhändertagande av inspelat material) då det påverkar förutsättningarna för att önskad effekt ska uppnås. Som tidigare erfarenhet av kameraövervakning visat är det till exempel viktigt att polisen har kännedom om och tillgång till materialet för att uppnå effekter på uppklaring av brott, och om en sådan utveckling blir känt bland gärningspersonerna, kanske effekten att brottsligheten minskar. Förvaltningens övervägande av platser utgår från dialog med cheferna i förvaltningens verksamheter samt från information insamlad i Trygg i Centrumarbetet och Centrums lokala brottsförebyggande råd (Lokalt Brå). Det innefattar information från medarbetare, medborgare, kriminalstatistik och statistik från diverse mätningar. Vid ett eventuellt fortsatt agerande kring de platser som förvaltningen resonerar kring är det viktigt att agerandet utgår från kameraövervakningslagen och Göteborgs Stads policy och riktlinjer kring kameraövervakning och att den personliga integriteten beaktas. Förvaltningens chefer på verksamheter runt om i stadsdelen ser inte behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till verksamheterna. Chefer ser inte att det skulle göra någon skillnad för trygghet och brottslighet kring verksamheterna. På de verksamheter där det har varit problem finns kameraövervakning av byggnad och gård, vilket fungerar väl för att komma åt problematiken. Utifrån Trygg i Centrum- och Bråarbetet har förvaltningen identifierat några platser där kameraövervakning eventuellt kan tänkas minska brottsligheten, avvärja/avbryta pågående brott, öka möjligheterna att utreda brott samt öka upplevelsen av trygghet. Förvaltningen ser dock att en noggrann utredning med alla inblandade aktörer behöver göras för att ta ställning till om andra insatser för att motverka problematiken är möjliga och om kameraövervakning är en lämplig insats. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabruk/handel, ordningsstörningar och otrygghet till följd av berusade/drogpåverkade personer. Möjlig effekt av kameraövervakning Kameraövervakning skulle eventuellt kunna användas för att avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikahandel och ordningsstörningar till följd av berusade/drogpåverkade personer. Övervakningen skulle eventuellt även kunna underlätta uppklaring av dessa brott. I delar av området skulle kameraövervakning eventuellt även kunna ha en trygghetsskapande effekt. Det finns risk att kameraövervakning på platsen inte uppnår effekt på den totala brottsligheten då det är ett stort område med gott om angränsande områden dit brottsligheten kan flyttas. När polisen och uppsökande ungdomsarbetare under sommaren och hösten ökade sin närvaro på platsen skedde en sådan överföringseffekt. En stor del av brottsligheten i område är så kallad planerad brottslighet, varför det finns skäl att tro att gärningspersonerna kan välja att utföra brotten utanför det övervakade området. Erfarenheter av kameraövervakning på andra platser i Sverige visar att kameraövervakning lämpar sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 7(11)
Brotten i området upplevs främst begås av erfarna gärningspersoner. Tidigare erfarenheter av kameraövervakning visar att för att uppnå effekt på mer erfarna brottslingar krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). Det är därmed viktigt att eventuell kameraövervakning sker på ett sådant sätt att så verkligen sker. Eventuellt kan kompletterande åtgärder behövas för att kameraövervakning ska kunna ha en effekt. Delar av området upplevs till exempel som dåligt upplyst, varför belysningen kan behöva ses över om kameraövervakning ska ske. Effekt på upplevelsen av trygghet kan troligtvis bara förväntas på de platser inom området där det är få människor i rörelse. Tidigare undersökningar av kameraövervakning visar att tryggheten främst har tyckts öka på platser där människor ofta vistas ensamma. Framför allt har kameraövervakning på parkeringsplatser haft den effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Då området förvaltningen lyfter är platser som i hög grad upplevs som offentliga är det möjligt att kameraövervakning inte skulle så integritetskränkande för de som rör sig i området. Gjorda insatser Det finns kameraövervakning på delar av området. Stor polisiär närvaro och insatser, framför allt i Nordstan och kring Kanaltorget. Stor närvaro av uppsökande fältarbetare. Kartläggning har gjorts av problematiken i Nordstan och kring Kanaltorget. Stor närvaro av väktare och ordningsvakter. Samverkan sedan flera år med verksamma kring Kanaltorget för att försöka komma tillrätta med problemen kring Kanaltorget. Samverkan med verksamma i Västra Nordstan för att försöka komma tillrätta med problematiken i området. Trygghetsvandringar av Västra Nordstan, Brunnsparken och Kanaltorget samt virtuell vandring av centralenområdet. Utifrån trygghetsvandringarna gjordes bland annat belysningsinsatser, beskäring av buskage och åtgärdande av trasiga bänkar, staket och liknande. Möte med rättskedjan och verksamma i området om problematiken kring Kanaltorget och Nordstan, med syftet att säkerställa att kommunen och rättskedjan kan agera kring de individer som bidrar till problematiken i området. Den 9 november genomfördes en workshop med polisen och kommunala aktörer för att se över möjligheten att göra insatser för att motverka problematiken kring Kanaltorget. Förslag på diverse insatser framkom vid workshopen. Ansvariga har utsetts för att se över om och i så fall hur förslagen kan genomföras. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar och nätter. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabrott, svarttaxi, urinering på offentlig plats samt upplevd otrygghet. Möjlig effekt av kameraövervakning Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 8(11)
Avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), svarttaxi och urinering på offentlig plats. Även underlätta uppklaring av dessa brott. Eventuellt även öka upplevelsen av trygghet. Om direktövervakning sker finns möjligheter att använda kamerorna för att avbryta pågående brottslighet. Erfarenhet av kameraövervakningen i Stockholm visar att polisen med hjälp av kamerorna vid flera tillfällen kunde avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Svarttaxibrotten är planerade brott där kameraövervakning kan tänkas ha god effekt. Där finns det dock en stor risk att brottsligheten flyttar till angränsande områden. Samtidigt är gärningspersonerna beroende av att möta sina kunder innan de nått kollektivtrafiken eller legal taxi, varför brottsligheten inte kan flytta alltför långt bort. Det är tveksamt om kameror har en avskräckande effekt på gärningspersonerna vad gäller våldsbrott och urinering på offentlig plats då det är brott som främst är oplanerade och som begås av personer som är alkoholpåverkade. Erfarenheter av kameraövervakning visar på mindre avskräckande effekt när det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan. Erfarenhet har även visat låg effekt på fylleri och andra ordningsstörningar. En framgångsfaktor bör vara att brottsligheten i området är förhållandevis koncentrerad och att det därmed bör vara möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Erfarenhet visar att kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god för att ha en avskräckande effekt. Eventuellt behövs kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning Kameraövervakning skulle eventuellt kunna öka upplevelsen av trygghet. Tidigare erfarenheter visar att kameraövervakning har resulterat i ökad trygghet oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. God kännedom om att övervakning sker har varit avgörande för att uppnå den trygghetsskapande effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Området som förvaltningen lyfter utgörs både av platser som i hög grad upplevs som offentliga och platser där det bor människor. På de platser som i hög grad upplevs som offentliga av är det möjligt att kameraövervakning inte skulle uppfattas så integritetskränkande för de som rör sig i området. På de platser där människor bor finns det en högre risk att insatsen upplevs integritetskränkande. Om kameraövervakning ska ske bör den troligtvis ske på båda typerna av platser för att del av brottsligheten inte ska förflyttas till de angränsande gatorna. Gjorda insatser 2012-2013 genomfördes ett projekt för att öka tryggheten och minska brottsligheten på och kring Avenyn sena kvällar och nätter. Flera av insatserna pågår fortfarande. Bland annat gjordes följande insatser: Städning en gång till under natten eller fortlöpande, mellan 22-05, under fredagar och lördagar på lönehelger. Verksamheterna på Avenyn städade i högre utsträckning kring sina verksamheter. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 9(11)
Fler tillgängliga toaletter/urinoarer. Upprustning av Vasagatan i området från Södra vägen till Röhsska med avseende på trädbyte och belysning Kvällsvandringar för att konstatera var belysningen är bristfällig samt uppmärksamma hinder och mörka sektioner och förhållanden, främst på brottsutsatta sidogator till Avenyn Undersökning om hur ungdomar reser till och från Avenyn Myndighetsgemensamma svarttaxikontroller. Attitydförändringsarbete för att minska benägenheten att åka svarttaxi. Ökat arbete med förverkande av alkohol som dricks på allmän plats i och kring Avenyområdet Fortsatta satsningar inom kollektivtrafiken med avseende på att minska andelen berusade på spårvagnar och bussar i samarbete mellan Västtrafik och Polisen. Öka antalet personer som går grundutbildning i ansvarsfull alkoholservering. Attitydförändringsarbete kring alkoholvanor. Ökat samarbete mellan Polis och restaurangägare/ansvariga. Förbättra och utveckla samarbetet mellan polis och ordningsvakter. Ökad polisnärvaro på Avenyn sena helgnätter. Öka antalet polisvolontärer som arbetar på Avenyn. De större kollektivtrafikknutpunkterna. Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabrott och upplevd otrygghet. Möjlig effekt av kameraövervakning Avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder och narkotikabrott. Även underlätta uppklaring av dessa brott. Eventuellt kan upplevelsen av trygghet öka. Om direktövervakning sker finns möjligheter att använda kamerorna för att avvärja/avbryta pågående brottslighet. Erfarenhet av kameraövervakningen i Stockholm visar att polisen med hjälp av kamerorna vid flera tillfällen kunde avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Det är däremot tveksamt om kameror har en avskräckande effekt på gärningspersonerna vad gäller våldsbrott och urinering på offentlig plats då det är brott som främst är oplanerade och som begås av personer som är alkoholpåverkade. När det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Erfarenhet har visat liten effekt på fylleri och andra ordningsstörningar. Fickstölder och narkotikabrott är planerade brott där kameraövervakning kan tänkas ha god effekt. Där finns det dock en stor risk att brottsligheten flyttar till angränsande områden. Det är också brott som främst begås av erfarna gärningspersoner. Tidigare erfarenheter av kameraövervakning visar att för att uppnå effekt på mer erfarna brottslingar krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). Det är därmed viktigt att eventuell kameraövervakning sker på ett sådant sätt att så verkligen sker. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 10(11)
Erfarenhet visar att kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god för att ha en avskräckande effekt. Brottsligheten kring kollektivtrafikknutpunkterna är förhållandevis koncentrerad och det bör vara möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. I samband med kameraövervakning bör oftast även andra kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning. Kameraövervakning skulle eventuellt kunna öka tryggheten. Tidigare erfarenheter visar att kameraövervakning har resultera i ökad trygghet oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. God kännedom om att övervakning sker har varit avgörande för att uppnå den trygghetsskapande effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Då området förvaltningen lyfter är platser som i hög grad upplevs som offentliga är det möjligt att kameraövervakning inte skulle så integritetskränkande för de som rör sig i området. Gjorda insatser Polisiär närvaro och insatser. Ordningsvakter/väktare på kollektivtrafiken. Uppsökande fältarbete riktat till ungdomar. Birgitta Roos Stadsdelsdirektör Kerstin Elias Chef utvecklingsavdelningen Expedieringskrets: Stadsledningskontoret Bilaga 1: Instruktioner för översyn och för avrapportering av resultat. 2016-08-30. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 11(11)