Avloppsrening för Norrtälje stad- Lindholmen

Avloppsrening för Norrtälje stad- Lindholmen Förstudierapport Version: <1.0> VA-avdelningen Samhällsbyggnadsorganisationen

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Dokumentets användning... 4 1.2 Definitioner... 4 1.3 Avgränsning... 4 1.4 Förstudiens genomförande... 5 2 Sammanfattning av beslutsunderlag (bilaga)... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Befintliga förutsättningar... 6 2.3 Framtida krav och belastning... 9 2.4 Teknisk lösning... 11 2.5 Skyddsavstånd... 12 2.6 Energiåtervinning... 12 3 Mål... 14 3.1 Effektmål... 14 3.2 Övriga mål... 14 4 Rekommendation/förslag till beslut... 16 4.1 Lokalisering avloppsrening/slamhantering... 16 5 Förslag till fortsatt arbete... 19 5.1 Arbete i närtid... 19 5.2 Nyttokalkyl... 20 5.3 Risker (KFF)... 20 5.4 Intressenter... 20 5.5 Fortsatt arbete och organisation... 21 Bilaga... 22 filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 2(22)

Revisionshistorik Version Beskrivning Datum Författare 1.0 Första giltiga version 2016-01-12 Lena Kjellson 0.30 2016-01-12 Sigrid De Geyter/Lena Kjellson 0.29 2015-12-21 Lena Kjellson 0.28 2015-12-17 Lena Kjellson 0.27 2015-12-15 Anna Blomlöf/Lena Kjellson 0.26 2015-12-14 Anna Blomlöf/Lena Kjellson 0.25 2015-12-10 Lena Kjellson 0.24 2015-12-07 Lena Kjellson 0.23 2015-12-03 Lena Kjellson 0.22 2015-12-01 Lena Kjellson 0.21 2015-11-20 Lena Kjellson 0.20 2015-11-16 Lena Kjellson 0.19 2015-11-03 Anna Blomlöf 0.18 2015-10-30 Lena Kjellson 0,17 2015-10-29 Lena Kjellson 0.16 2015-10-26 Lena Kjellson 0.15 2015-10-21 Lena Kjellson 0.14 2015-10-15 Lena Kjellson 0.13 2015-10-14 Lena Kjellson 0.12 2015-10-12 Lena Kjellson 0.11 2015-10-09 Lena Kjellson 0.10 2015-10-06 Lena Kjellson 0.9 2015-09-18 Lena Kjellson 0,8 2015-09-16 Lena Kjellson 0.7 2015-09-15 Anna Blomlöf/Lena Kjellson 0.6 2015-09-09 Lena Kjellson 0.5 2015-08-27 Anna Blomlöf 0.4 2015-08-19 Lena Kjellson 0.3 2015-08-17 Lena Kjellson 0.2 2015-08-14 Lena Kjellson 0,1 Första utkast 2015-06-11 Lena Kjellson filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 3(22)

1 Inledning 1.1 Dokumentets användning Dokumentet ska belysa möjligheterna och konsekvenserna att bygga ut Lindholmens ARV för framtida ökat behov av avloppsvattenrening för Norrtälje stad m.fl. Dokumentet ska utgöra underlag för att fatta beslut om en utbyggnad eller en nerläggning av Lindholmens ARV. Planeringshorisonten ska vara 30 år. 1.2 Definitioner Begrepp/förkortning Förklaring/definition Personekvivalent (p.e.) BOD 7 ARV Externslam Septikslam MKB P N Bräddning Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner det organiska material som en människa producerar på ett dygn. Personekvivalent förkortas p.e. Mängden mäts som det syre som mikroorganismer förbrukar under sju dygn för att bryta ned det organiska materialet i avloppsvattnet. Måttet anges som BOD 7 och är cirka 70 gram/dygn och person. Avloppsreningsverk Slam från andra mindre reningsverk som avvattnas på Lindholmen Slam från enskilda avloppsanläggningar samt klosettvatten från enskilda slutna WC-tankar Miljökonsekvensbeskrivning Fosfor Kväve Utsläpp av orenat avloppsvatten på grund av att ledningsnätet är överbelastat 1.3 Avgränsning Förstudien utreder inte: förslag till åtgärder för att förbättra miljösituationen i Norrtäljeviken utöver eventuella minskade utsläpp från Lindholmens avloppsreningsverk. förslag till åtgärder för förhindrande av eventuella utsläpp från avloppsledningsnätet så kallad bräddning. Endast en redovisning av dagens situation tas upp. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 4(22)

förebyggande åtgärder för att minska användningen av miljögifter och läkemedel i samhället och därmed tillhörande utsläpp av dessa till avloppsledningsnätet så kallat uppströmsarbete. upprustningsbehovet i de befintliga delarna av Lindholmens ARV. Vid en utbyggnad av Lindholmens ARV måste dock en upprustning av anläggningen ske så att arbetsmiljö- och driftförhållanden blir goda. alternativa lokaliseringar av ett nytt ARV. Endast en kortfattad redogörelse för alternativet med ett utbyggt ARV i Kapellskär tas upp. Miljökonsekvenser under byggskedet kan redovisas mer i detalj under projekteringen och dessa avgränsas troligen till transporter, buller och utsläpp till vatten. Miljökonsekvenser under driftskedet avgränsas troligen till utsläpp till luft, mark och vatten, lukt, buller samt hushållning med råvaror och energi. 1.4 Förstudiens genomförande Arbetet med att ta fram ett underlag för beslutet om att bygga ut Lindholmens ARV har genomförts i projektform på VA-avdelningen. Konsultstöd har tagits från Bjerking, Veolia och Ramböll. Förstudien redovisas i princip i enlighet med Norrtälje kommuns projektmodells förstudiemall. Då avsnittet beslutsunderlag är omfattande, har detta lagts som bilaga och sammanfattas i detta huvuddokument. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 5(22)

2 Sammanfattning av beslutsunderlag (bilaga) Här sammanfattas de utredningar och resultat som beskrivs i Beslutsunderlag - Bilaga till förstudie daterad 2016-01-12. 2.1 Bakgrund Enligt översiktsplanen 2040 som antogs i kommunfullmäktige 2013-12-09 ska Lindholmens ARV läggas ner och flyttas till ett utbyggt Kapellskärs ARV. Ur ekonomisk synvinkel är det bästa alternativet dock att bygga ut Lindholmens ARV. Därför har VA-avdelningen fått i uppdrag att göra en förstudie som belyser möjligheterna och konsekvenserna av att bygga ut Lindholmens ARV för ett framtida ökat behov av avloppsrening, med en tidshorisont fram till år 2045. 2.2 Befintliga förutsättningar 2.2.1 Lindholmens ARV Lindholmen ARV behandlar avloppsvatten från Norrtälje tätort och stabiliserat slam från mindre reningsverk (externslam) samt slam från enskilda avloppsanläggningar (septikslam). Lindholmens ARV är dimensionerat för en föroreningsbelastning av 32 000 p.e. (tillståndet gäller för 34 000 p.e.). Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Den aktuella belastningen för år 2014 är beräknad till 18 938 p.e. Under år 2016 kommer Bergshamra avloppsreningsverk att läggas ner och avloppsvattnet att överföras till Lindholmens ARV. Bergshamra ARV behandlar avloppsvatten från Bergshamra samhälle. Inkommande belastning av kväve, BOD 7 och flöde ligger nära den dimensionerande belastningen, och särskilt gäller det för det biologiska reningssteget som endast kan behandla ett begränsat flöde. Till Lindholmens ARV transporteras externslam och septikslam. Mottaget externslammet har legat stabilt på ca 5-7000 m 3 /år de senaste fem åren. Septikslammet ökar och uppgick till 38 000 m 3 för år 2014, att jämföra med ca 30 000 m 3 år 2009. Tabell 1: Utgående halter från Lindholmens ARV år 2010-2014. Ämne Enhet Riktvärde/ Gränsvärde 2010 Årsmedelvärde 2011 Årsmedelvärde 2012 Årsmedelvärde 2013 Årsmedelvärde 2014 Årsmedelvärde BOD7 mg/l 10 4 4 5 3 2 Tot-P mg/l 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,3 Tot-N mg/l 15 10 12 10 11 11 filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 6(22)

Reningseffekten kan även uttryckas som procentuell jämförelse mellan inkommande och utgående halter. Tabell 2: Reningseffekten vid Lindholmens ARV år 2010-2014. Ämne Renings- 2010 2011 2012 2013 2014 effekt BOD7 % 98 98 97 99 99 Tot-P % 95 97 93 95 94 Tot-N % 80 76 75 76 77 Trots att Lindholmens ARV belastningsmässigt ligger nära de dimensionerande förutsättningarna, både avseende flöde, kväve och BOD 7 kan reningsresultaten sammanfattas som mycket goda. 2.2.2 Ledningsnätet Ledningsnätet anslutet till Lindholmen utgörs av nästan 120 km ledning. Merparten är utformat som ett duplikatssystem, det vill säga att spill- och dagvatten avleds i olika ledningar. Det förekommer stora mängder tillskottsvatten till ledningsnätet som är anslutet till Lindholmens ARV. Vid regn har sex gånger normaltillströmningen på timvärdesbasis uppmätts. En 30-årig trend visar att tillrinningen till Lindholmen sjunker något mer än den debiterade mängden avloppsvatten. Minskningen är dock måttlig och eventuella åtgärder mot inläckage har inte gett så stora effekter. Att den debiterade avloppsvattenmängden inte ökar beror främst på installation av mer vattensnåla installationer. Minskat inläckage till ledningsnätet är positivt för recipienten Norrtäljeviken, då utsläppsmängderna av näringsämnen är avhängigt storleken på det renade avloppsvattenflödet. På ledningsnätet i Norrtälje tätort finns tre bräddpunkter, utöver de nödutlopp som finns i anslutning till de 15 pumpstationer som tillhör ledningsnätet. Kända bräddningar sker i mycket liten omfattning. Bräddningar har främst förekommit i samband med incidenter, såsom avgrävda elkablar eller haverier som orsakats av andra entreprenadarbeten. 2.2.3 Recipienten Norrtäljeviken Norrtäljeviken har en längd av 17 km och en area på 16 km 2. Norrtäljeviken är en vattenförekomst med måttlig ekologisk status och som inte uppnår god kemisk status enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Kvalitetskravet är god kemisk status filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 7(22)

år 2015, med undantag för tributyltennföreningar 1) med tidsfrist till år 2027, samt kravet god ekologisk status år 2027. Utsläppet av fosfor från det kommunala reningsverket synes vara marginellt, ca 1,4 %, i förhållande till övriga fosforflöden och bedöms i dagsläget vara av minimal betydelse för miljöförhållandena i Norrtäljeviken. Bidragen av kväve från de kommunala reningsverken till Norrtäljeviken är större. Enligt uppskattning är det cirka 18 % på årsbasis. Länsstyrelsen anser att det är bra att begränsa kväveutsläpp främst under våren medan fosfor bör begränsas året om. Säsongsvillkor kan vara aktuellt och då främst ammoniumkväve som bör begränsas under t.ex. april-augusti eller maj-september. Länsstyrelsen påpekar att ju tidigare på året ammoniumkväve begränsas desto bättre, gärna redan i mars om det är möjligt. När det gäller kväve är det enligt länsstyrelsen viktigt att få till nitrifikation och hålla en rejäl marginal till gränsvärdet 15 mg/l som kvartals- och årsmedelvärde. För att nå kvalitetskraven enligt Vattendirektivet och förbättra förhållandena i Norrtäljeviken kan främst andra åtgärder än i Lindholmens ARV behöva vidtas. 2.2.4 Annan lokalisering En jämförande beräkning avseende befintlig lokalisering eller flytt av Lindholmens ARV har utförts av VAP. En lokalisering i eller i närheten av Kapellskär har antagits kunna få lägre utsläppskrav än en lokalisering vid Lindholmen. Trots detta har kostnaden för lokaliseringsalternativet Kapellskär överslagsmässigt beräknats uppgå till 1000 Mkr mot 500 Mkr för alternativet Lindholmen. Den översiktliga kostnadsbedömningen är dock avsedd för att inbördes kunna jämföra alternativen och utgör inget underlag för en projektbudget. En nedläggning och överpumpning till ett nytt ARV beläget utanför Norrtäljeviken skulle innebära stora och tidskrävande investeringar i överföringsledningar och byggande av ett nytt ARV samt ett stort energibehov för pumpning av avloppsvatten. Mark- och detaljplanefrågor måste lösas. 1) Tributyltenn (TBT), används i båtbottenfärger för bekämpning av påväxt av alger och djur, inom skogs- och pappersindustrin som konserveringsmedel samt som stabiliseringsmedel i mjukplast. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 8(22)

2.3 Framtida krav och belastning 2.3.1 Belastningsförutsättningar Processtekniskt har förstudien bestått av en strategisk utredning utförd av Ramböll. Utifrån gjorda flödesprognoser har maxtimflödet för år 2045 bedömts till 1800 m 3 /h och medeltimflödet till 520 m 3 /h. Årsflöde via ledningsnätet till Lindholmens ARV och tillkommande slambelastning har prognosticerats av projektledningen. Tabell 3: Prognos över framtida belastning av flöde och slam. Prognos 2015 2030 2045 Flöde tm 3 /år Septiskt slam m 3 /år Externslam m 3 /år 3 048 3 926 4 435 38 561 46 690 56 365 7 000 7 000 7 000 2.3.2 Ont om tid Det är risk för att utsläppskraven för Lindholmens ARV inte klaras innan en utbyggnad kan komma till stånd. För att vinna tid har resonemang förts om att föra septikslammet som idag transporteras till Lindholmen till annat ARV. Det finns dock ingen möjlighet att ta omhand hela slammängden i andra befintliga ARV i Norrtälje kommun. Om Kapellskärs ARV är utbyggt till 15 000 p.e. till år 2021 kan det ha kapacitet att ta emot halva septikslammängden fram till och med år 2026. Då skulle Lindholmens ARV ur BOD 7-belastning klara sig till dess. Med anledning härav har en fråga ställts till Käppala ARV avseende deras möjlighet att ta emot septikslam från Norrtälje kommun. Käppala utreder möjligheterna för mottagande i skrivandets stund. Underhandskontakter som tagits tyder dock på att de inte kommer att kunna ta emot septikslam från Norrtälje kommun. 2.3.3 Utsläppskrav Efter underhandskontakter med Länsstyrelsen har följande framtida utsläppskrav använts vid beräkning och dimensionering. Tabell 4: Nuvarande och troliga framtida utsläppskrav. Kväve, N mg/l Fosfor, P mg/l BOD 7 mg/l Gällande 15 0,3 10 - Troliga 15 0,2 10 4 NH 4-N mg/l maj-sept filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 9(22)

Enligt Norrtälje kommuns VA-policy skall utsläppen av näringsämnen från Lindholmens ARV till Norrtäljeviken vara oförändrade eller mindre vid en utbyggnad. Med prognosticerat flöde och troliga framtida utsläppsvillkor kommer de årliga utsläppen dock att kunna öka kraftigt avseende kväve, fosfor och BOD 7 i förhållande till nuläget. För att komma ner till samma tillåtna utsläpp år 2045 som år 2014 måste de tillåtna utsläppsmängderna som årsmedelvärde minska med 66 %. Tillåtna halter skulle då bli: Tabell 5: Utsläppskrav Kväve, N mg/l Fosfor, P mg/l BOD 7 mg/l Gällande 15 0,3 10 Krav för att klara 9 0,18 6 VA-policy Konsekvenserna av att skärpta utsläppskraven i enlighet med VA-policyn har inte analyserats. När totalkvävekrav skärps från 15 till 10 mg/l så brukar detta normalt kunna uppfyllas utan tillsats av extern kolkälla. I Lindholmens ARV är avskiljningen i försedimenteringen dock så hög att risken finns att kolkälla måste tillsättas redan vid en lägre sänkning än vad som krävs för att klara ståndpunkten i VA-policyn. 2.3.4 Krav på slam mm Det är förbjudet att deponera slam i Sverige, varför användning som gödning på jordbruksmark eller skogsmark är naturlig. Naturvårdsverket har på uppdrag från regeringen utrett möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Enligt denna finns potential att öka återcirkulering av fosfor och andra växtnäringsämnen från avloppsfraktioner. Innehållet av oönskade ämnen begränsar dock påtagligt potentialen för en hållbar återföring. Förbättrad hygienisering och ett effektivt förebyggande arbete ökar potentialen. Naturvårdsverket har kommit med ett förslag på nya hårdare lagkrav när det gäller behandling av slam från reningsverk, där bakterier, virus och parasiter ska minskas. Naturvårdsverket föreslår i sin redovisning en förordning som begränsar tillförsel av oönskade ämnen till åkermark och annan mark. Målet är att halten föroreningar i fraktionerna ska bli så låg att fosfor ska kunna återföras till mark där fosforn behövs utan risk för människors hälsa eller miljön. Förslaget reglerar bland annat högsta tillåtna halter av åtta metaller. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 10(22)

Tabell 6:Tungmetaller i slam, mg/kg TS år 2014 samt gällande och förslag till nya gränsvärden. Ämne Gränsvärde mg/kg TS Förslag till nytt gränsvärde, att gälla år 2023 Lindholmen 2014 Månadsmedel Bly 100 30 11 Kadmium 2 0,9 1,0 Koppar 600 550 541 Krom 100 45 17 Kvicksilver 2,5 0,8 0,4 Nickel 50 35 15 Silver 5 4 *) Zink 800 750 505 *) Silver i slam vid Lindholmens ARV har inte redovisats i 2014 års miljörapport. Gränsvärdena är strängare jämfört med dagens lagstiftning. Krav på hygieniserande behandling föreslås. Förslaget innehåller även krav på förebyggande åtgärder för att både minska halterna av oönskade ämnen i avfalls- och avloppsfraktionerna och för att identifiera och på sikt minska även andra oönskade ämnen. Slammet som producerades vid Lindholmens ARV år 2014 klarar förslag på nya gränsvärden för alla redovisade tungmetaller, med undantag av kadmium. Silver redovisas inte. 2.4 Teknisk lösning Processtekniskt har förstudien bestått av en strategisk utredning. Ur historiska data har framtida dimensionerande förutsättningar samt kapaciteten hos befintligt reningsverk bedömts. Utifrån olika platsspecifika förutsättningar har alternativa möjligheter för framtida avlopps- och slambehandling värderats. Ur detta har en strategi för framtiden tagits fram och flera alternativa lösningar för hur ett framtida Lindholmens ARV kan komma att utformas presenterats. Som grund i strategin har befintligt biologiskt reningssteg värderats högt, dels då det är relativt nybyggt, dels då man därigenom kommer att kunna utföra ombyggnation utan allvarliga störningar av pågående drift. Därigenom kan man klara gällande utsläppsvillkor under byggtiden. De svenska myndigheterna tillåter inte lättvindigt lättnader i utsläppsvillkor under ombyggnadstiden. Den ytterligare erforderliga kapacitet som krävs för rening av bland annat kväve planeras genom att bygga ett helt nytt biologiskt reningssteg parallellt med det befintliga. Inkommande flöde, belastning och bedömda utsläppsvillkor har resulterat i att följande föreslagna nybyggnationer krävs på Lindholmens ARV: filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 11(22)

nytt sandfång, nytt biologiskt reningssteg, komplettering av efterpoleringen med skivfilter, ny mottagning och utjämning av septikslam, ny mekanisk förtjockning inför rötning, ny rötkammare, ny slutavvattning, ny torrslamsilo. Studien har syftat till att presentera ett lämpligt vägval för framtiden där flera alternativa sätt avseende utformning av det nya biologiska reningssteget presenteras. Eftersom detta är en tidig utredning kan ingen rekommendation föreslås avseende vilken/vilka av de olika föreslagna lösningarna som är den mest optimala. För att kunna göra det behöver man gå djupare anläggningstekniskt än vad som varit fallet. För att göra en detaljerad processdimensionering utan att lägga in onödiga, kostsamma säkerhetsfaktorer bör man komplettera provtagning och analyser för flera parametrar och provtagningspunkter. Ett fullskaletest med kontinuerlig tillförsel av fällningskemikalie föreslås utföras under hela år 2016 för att se hur låga utgående fosforhalter som kan nås med dagens reningsanläggning. 2.5 Skyddsavstånd Ett skyddsavstånd bör införas för Lindholmens ARV. Härigenom kan ny bebyggelse i närområdet undvikas. Enligt en äldre skrift från Boverket Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5) är antalet bakterier i luften obetydligt högre än normala bakgrundsvärden 200 meter från reningsverk. Enligt samma skrift var riktvärden för skyddsavstånd 1000 meter för reningsverk som var dimensionerade för mer än 20 000 personekvivalenter (p.e.). Behovet av skyddsavstånd kan minskas, till exempel genom att bygga in slam- och renshantering och tillämpa någon form av luktreduktion. Ett skyddsavstånd av minst 250 meter från ett framtida staket runt anläggningen ger en viss marginal för avståndet för spridning av luftburna bakterier. 2.6 Energiåtervinning Ett energiöverskott kan genereras från rötgasproduktion varför en förstudie avseende bland annat samrötning av slam och matavfall gjordes under år 2011. Den visar att energipotentialen i Norrtäljes matavfall är lägre än i det avloppsvattnet och septikslam som förs till Lindholmen vid tillståndsgiven belastning. Flera åtgärder krävs för att starta insamling av matavfall, såsom till exempel informationsinsatser, källsortering, uppbyggnad av flöden av källsorterat matavfall i samarbete med intressenter, filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 12(22)

utvärdering av insamlingssystem samt införa källsortering av hushållsavfall i avfallsentreprenaden. Genom att blanda avloppsslam och matavfall kan möjligheten för avsättning av matavfallets rötrest försämras. Enligt utredning gjord av Veolia motverkas energipotentialen i rötat slam kraftigt av det energibehov som uppstår då slammet behöver värmas till 37 C för att kunna rötas. I första hand rekommenderas därför att energiinnehållet från värmen i avloppsvattnet tas tillvara. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 13(22)

3 Mål Norrtälje kommun är en del av Sveriges starkaste tillväxtregion. Kommunens mål är att integreras med och utvecklas i takt med övriga Stockholmsregionen. Målet med befolkningsökning ställer ökade krav på infrastruktur och här ingår vatten- och avloppsförsörjningen i tätorterna. I Norrtälje stad med omnejd innebär befolkningsökningen att kapaciteten i avloppsvattenreningen behöver utökas. Flera bostadsprojekt, framförallt i Norrtälje stad, är beroende av att kapaciteten hos kommunens reningsverk ökas. I planeringsunderlag till översiktsplan 2040 (ÖP2040) sägs att avloppsvattenreningen i kommunen ska ske i centrala reningsverk. Enligt ÖP2040 planeras en nedläggning av Lindholmens ARV ske på 2020-talet, då en pumpstation ska pumpa avloppsvattnet till ett utbyggt avloppsreningsverk i Kapellskär. I översiktsplanen sägs att planerna på en utbyggnad av Kapellskärs ARV på längre sikt även skulle kunna utgöra basen för en regional samverkan kring minskningen av utsläpp till Östersjön. Efter översiktsplanens antagande har VA-avdelningen jämfört alternativen att bygga ut Lindholmens ARV eller lägga ner det och flytta avloppsreningen från Lindholmen till Kapellskär. Ur ekonomisk synvinkel är det ojämförligt bästa alternativet att bygga ut Lindholmen. Därför har kommunstyrelsens arbetsutskott gett VA-avdelningen i uppdrag att göra en förstudie som belyser möjligheterna och konsekvenserna av att bygga ut Lindholmens ARV för ett framtida ökat behov av avloppsrening. 3.1 Effektmål En ökad kapacitet vid Lindholmens ARV möjliggör planerade exploateringar i Norrtälje kommun. 3.2 Övriga mål Enligt kommunens VA-policy skall kapaciteten i avloppsvattenreningen för staden med omnejd säkerställas för framtiden. Utöver detta anger VA-policyn att vid en eventuell utbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk ska utsläppen av näringsämnen till Norrtäljeviken vara oförändrade eller lägre. Enligt miljöbalken 2 kap. 3 ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. För avloppsreningen ska bästa möjliga reningseffekt uppnås till rimliga ekonomiska insatser. Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller försiktighetsprincipen samt att resurser ska användas effektivt, så att belastningen på klimatet, samhället och miljön blir låg. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 14(22)

3.2.1 Förstudiemål Förstudiens mål är att ge underlag för ett politiskt beslut om att starta ett om- eller utbyggnadsprojekt för att förse Norrtälje stad, med fler anslutna orter, en lösning avseende rening av avloppsvatten med en tidshorisont på 30 år (år 2045). 3.2.2 Måluppfyllelse Förstudien har uppnått målet att ta fram ett underlag för att kunna fatta beslut om nedläggning eller utbyggnad av Lindholmens ARV. De krav på utsläppshalter som länsstyrelsen troligtvis kommer att ställa, uppfyller inte i absoluta tal, VA-policyns krav på minskade utsläpp. Detta beror på att befolkningen ökar och därmed ökar även flödet till Lindholmens ARV. Flödesökningen beräknas bli mer än 60 % högre från år 2014 till 2045. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 15(22)

4 Rekommendation/förslag till beslut 4.1 Lokalisering avloppsrening/slamhantering Lindholmens ARV bör ligga kvar och byggas ut. Dock kommer ett större markområde än idag att behöva tas i anspråk. Införs en skyddszon om 250 meter, kommer Lindholmens ARV att ianspråkta ett ännu större område. Om Lindholmens ARV istället skulle läggas ner och byggas om till en pumpstation för vidaretransport till ett nytt reningsverk kan den berörda ytan vid Lindholmen minska. Skyddsavståndet för en pumpstation är endast 50 meter. Härigenom skulle ett större område kunna avvaras för till exempel försäljning och exploatering. Plan- och exploatering har fått frågan om markens värde för exploatering. Sammantaget kan konstateras att delar av närområdet inte bör bebyggas med bostäder, utan bör fungera som naturliga infiltrationsytor och för dagvattenanläggningar. Att införa ett skyddsavstånd för närområdet till Lindholmens ARV bör därmed vara genomförbart. En överslagsmässig kalkyl över ett exploateringsnetto för den mark som Lindholmens ARV kommer att ta i anspråk, uppgår till cirka 75 MSEK för kommunen. Vid utbyggnad av ett befintligt ARV finns ett flertal parametrar att ta hänsyn till. Dessa inkluderar hur logistiken av befintlig anläggning ser ur, det vill säga om avloppsvattnet leds på ett bra eller ett ineffektivt/komplicerat sätt genom anläggningen. Hur är befintlig flödeslogistik avseende de möjliga lösningar som kan föreligga för framtiden? Hur är statusen på befintligt reningsverk? Kan samtliga bassänger nyttjas? Måste bassänger renoveras eller till och med skrotas/tas ur drift? Ur teknisk synpunkt är den bästa tillgängliga platsen för utbyggnad belägen i norr samt i söder fram till gränsen för naturreservatet Figur 1. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 16(22)

Figur 1: Föreslagen placering av utbyggnadsdelar ur teknisk synpunkt. Ur natursynpunkt är detta dock inte någon bra placering. Ekbacken norr om Lindholmens ARV är en av Skogsstyrelsen klassad nyckelbiotop, Figur 2, varför placeringen av utbyggnadsdelarna bör utredas vidare. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 17(22)

Figur 2: Naturvårdsområde söder om och nyckelbiotop norr om Lindholmens ARV. 4.1.1 Övriga rekommendationer - Ingen samrötning av slam och matavfall föreslås. - Möjligheten till energiutvinning, främst av värme från avloppsvatten, bör erbjudas Norrtälje Energi. - Åtgärder för att minska inläckage till ledningsnätet bör utredas. - Frågan om åtgärder för att förbättra recipienten Norrtäljeviken bör lyftas till funktionen Strategisk planering vid Samhällsbyggnadsorganisationen. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 18(22)

5 Förslag till fortsatt arbete 5.1 Arbete i närtid Framtagande av tjänsteskrivelser Frågan gällande avsteg från Översiktsplan 2040, ÖP2040, avseende lokalisering av Norrtälje tätorts framtida avloppsrening bör snarast lyftas för politiskt beslut. I beslutet bör även finansieringen av det fortsatta utredningsarbetet för en utbyggnad av Lindholmens ARV ingå. Utse intern organisation VA-avdelningen behöver utse en internt ansvarig för det fortsatta arbetet med utbyggnad av Lindholmens ARV. Utökad provtagning och analys av denna Ramböll föreslår i sin strategiska utredning att nästa steg är att komplettera befintlig provtagning. De konstaterar att det biologiska reningssteget är närmast fullbelastat och att den begränsande faktorn är biostegets slamegenskaper. Det är värdefullt att utreda möjligheterna att förbättra dessa genom att manipulera livsbetingelserna för biostegets mikroflora. Om det skulle bli framgångsrikt skulle större flöde kunna tas emot vid befintligt biologiskt reningssteg och följaktligen det nya biosteget kunna byggas mindre vilket därmed minskar investeringsbehovet. Ramböll rekommenderar dessutom att man genom ökad/optimerad kemikaliedosering försöker uppfylla ett tänkt utsläppsvillkor på totalfosfor motsvarande 0,2 mg/l som kvartalsmedel i ett fullskaleförsök under 2016. Detta skulle ge underlag inför valet mellan biologisk eller kemisk fosforavskiljning, samt ge underlag för val av lösning för efterpolering. Konsekvenser av VA-policy Konsekvenserna av att skärpa utsläppskraven med anledning av Norrtälje kommuns VA-policy har inte analyserats. Troligen kommer det att påverka utformning och dimensionering av ett framtida Lindholmens ARV. Konsekvenserna bör därför översiktligt utredas. Fördjupad förstudie inför val av teknik och process När kompletterande provtagning är utförd bör en fördjupad studie av alternativ med överslagsmässiga kostnadsberäkningar göras. Av dessa bör 1-2 lösningar väljas där principförslag tas fram. En konsult för arbetet med fördjupad studie och principförslag bör upphandlas. Upphandling av konsult för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning En tillståndsansökan ska innehålla både en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En konsult för arbetet bör upphandlas. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 19(22)

5.2 Nyttokalkyl 5.2.1 Lokalisering En lokalisering i eller i närheten av Kapellskär har antagits kunna få lägre utsläppskrav än en lokalisering vid Lindholmen. Trots detta har kostnaden för det alternativet överslagsmässigt beräknats uppgå till 1000 MSEK mot 500 MSEK för alternativet Lindholmen. Bedömningen är dock avsedd för att inbördes jämföra alternativen och utgör inte underlag för en projektbudget. I VAS-rådets rapport nr 12 Robust avloppsvattenrening i Stockholms län en utblick mot år 2030 med fokus på recipienten har flera scenarios avseende framtida avloppsrening studerats, bland annat att överföra utsläppet från Lindholmens avloppsreningsverk till annan recipient. Slutsatsen var att det inte är troligt att statusen i Norrtäljeviken skulle förbättras på ett avgörande sätt ens av en sådan åtgärd. En lokalisering i Kapellskär skulle även innebära ett stort energibehov för pumpning av avloppsvatten. Mark- och detaljplanefrågor måste lösas. Omgivande mark vid Lindholmen ägs av kommunen vilket underlättar, även om det finns begränsningar i markanvändningen. 5.2.2 Utbyggnad av nytt biologiskt reningssteg En jämförelse mellan de olika alternativen för det nya biologiska reningssteget har gjorts där en konventionell aktivslamanläggning har värderingen 0 (= referens). Övriga alternativ har värderats utifrån: + bättre än referens - sämre än referens Det är dock för många osäkerhetsfaktorer för att i detta tidiga skede kunna göra en kostnadsbedömning av de olika alternativen för den biologiska reningen. 5.3 Risker (KFF) Det är risk för att utsläppskraven för Lindholmens ARV inte klaras om en utbyggnad dröjer. Det är därför viktigt att projektarbetet fortskrider och inte stannar upp. En utsedd projektorganisation och en stram tidplan för det fortsatta arbetet är nödvändig. Ramböll, med Peter Ek som ansvarig, är den processkonsult som arbetat med den strategiska studien. Det kommer att vara tids- och resursbesparande att fortsatt kunna använda samma konsult för det fortsatta arbetet med val av teknik och processlösning. 5.4 Intressenter Intressenterna nedan är tänkt för denna förstudie. I ett senare samrådsskede, kommer intressenterna att vara fler. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 20(22)

Tabell 7: Intressenter i utbyggnad av Lindholmens ARV. Intressent Beskrivning Norrtälje kommuns olika förvaltningar Veolia AB Länsstyrelsen Norrtälje Energi Renhållningen avseende septikslam och matavfall. Planering och exploatering avseende expansion och utveckling av kommunen. Driftentreprenör Tillsynsmyndighet Avsättning för tillgängligt energiöverskott 5.5 Fortsatt arbete och organisation Ramböll har föreslagit följande arbetsgång för fortsatt arbete och uppskattat tiderna för genomförande. Tabell 8: Rambölls förslag till fortsatt arbete samt tidsåtgång. (Exklusive punkt om framtagande av tillståndsansökan.) Åtgärd Tidsåtgång Kompletterande provtagning och sammanställning Fullskaletest med tillförsel av fällningskemikalie för att se hur låga utgående totalfosforhalter som kan nås med dagens anläggning. Efter kompletterande provtagning görs processdimensionering i två steg: A. Förstudie. Översiktlig kostnadsbedömning av 3-4 alternativ varefter 1-2 väljs. B. Fördjupad förstudie: fler ritningar, fördjupad kostnadsbedömning för att få säkrare bedömning. När fördjupad förstudie är klar påbörjas principförslag. Principförslag görs för de alternativ från förstudien som valts ut. Framtagande av tillståndsansökan med tillhörande MKB Beredning av tillståndsansökan hos myndigheterna. När beslut om tillstånd erhållits påbörjas framtagande av förfrågningsunderlag. Upphandling av entreprenör 10 veckor Hela 2016 4 månader 7 månader 1-1,5 år Minst 1 år 12 månader 3 månader I nuläget behöver VA-avdelningen besluta om intern hantering av det fortsatta projektarbetet. En projektledare som kan ansvara för projektet, från fördjupad förstudie filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 21(22)

till och med färdigt utbyggnadsprojekt, vore att föredra. I detta fall kan det dock vara svårt att ha samma projektledare under hela projekttiden, främst med tanke på att det kan gå många år mellan upphandling av fördjupad förstudie och innan det är dags att ta fram förfrågningsunderlag och handla upp en entreprenör. I projektdirektiv läggs förutsättningar för projektet fast. Förstudien behöver fördjupas avseende både teknik och processval. Projektdirektivet för det fortsatta arbetet med fördjupad förstudie och tillståndsansökan bör utarbetas och överlämnas till den som utses till VA-avdelningens ansvarige. När tillståndsansökan behandlats av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen och tillstånd med tillhörande villkor erhållits, bör ansvaret för fortsatt upphandling av eventuell projektering och byggentreprenad vara en av projektenheten utsedd projektledare. Bilaga Avloppsrening för Norrtälje stad Lindholmen. Beslutsunderlag Bilaga till förstudie. Daterad 2016-01-12. filnamn: Förstudierapport Lindholmen Final 2016-01-12 Sid: 22(22)