RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 2, FEBRUARI 07 0 ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING RESULTATREDOVISNING med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens kansli
FÖRORD Med det tidiga 190-talets hälso- och sjukvårdslag (Regeringens proposition 191/2:97) skulle landstingen kartlägga hälsoproblemen i befolkningen. Tanken var att kunskaper om befolkningens hälsoproblem och levnadsvanor skulle utgöra en utgångspunkt för prevention. Med lagen blev det en skyldighet för landstingsverksamheterna att arbeta inte enbart traditionellt sjukvårdsinriktat utan också förebyggande. Sjukdomar och skador skulle med preventivt inriktat arbete förhindras uppkomma. Lagen angav emellertid inga lösningar på hur vare sig kartläggningsarbetet eller preventionen borde gå till. Vad gäller lösningar användbara verktygslådor kunde i samband med förarbetena till lagen varnande röster höras från vetenskapssamhället (19) beträffande preventionens möjligheter: Tron på preventionen som en ny gren av medicinen, med kapacitet att påverka hälsoläget på ett avgörande sätt, är en förväntan utan täckning. menade att det inte finns någon stor fond av omedelbart mobiliserbar kunskap i prevention med stora hälsovinster inom räckhåll. Dock anades ett visst, men mycket begränsat, utrymme för överraskningar inom det socialpolitiska fältet (som har mera att göra med kommunernas verksamheter än landstingens). Även om det 07 fortfarande inte finns någon stor fond av omedelbart mobiliserbar kunskap i prevention, så finns det vissa verktyg som vetenskapssamhället sedan år tillbaka framhållit som både verksamma och kostnadseffektiva, exempelvis metoder som hälso- och sjukvårdpersonal kan använda för alkohol- och tobaksintervention (23, 24). Vad gäller möjligheterna till kartläggning av folkhälsoproblematiken framhölls det i en lagrådsremiss till hälso- och sjukvårdslagen följande: Landstingskommunerna bör ta tillvara, bearbeta och utnyttja den information om risker i människors livsmiljö som observerats i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet. Vidare:.. bör primärvården ha till uppgift att samla in kunskaper om sjukdomar och skador samt undersöka om dessa har samband med miljöförhållanden av olika slag Det måste ankomma på primärvården att informera om risker i miljön och ta de kontakter med myndigheter och organisationer som kan vara erforderliga. 2
Information om befolkningens hälsoproblem och levnadsvanor kan, onekligen, utgöra en potential för, bland annat, problemidentifiering, målformulering, prioritering av åtgärder, resursfördelning och uppföljning/utvärdering. Information om befolkningens hälsoproblem och levnadsvanor kan dessutom ge incitament till fördjupningsstudier och kunna fungera som utgångspunkt för diskussion och debatt samt ge stöd för den egna argumenteringen i exempelvis den politiska debatten. Föreliggande utredningsrapport behandlar dalfolks hälsotillstånd och levnadsvanor med utgångspunkt från det som rapporterats i landstingets så kallade befolkningsenkät. Enkäten omfattar även ett frågeområde som berör folks uppfattningar om hälso- och sjukvårdens sätt att fungera. Rapportens inledningskapitel har givits en delvis tillbakablickande inriktning så att den efterföljande resultatredovisningen kring dalfolks hälsotillstånd och levnadsvanor tydligare kan ses i ljuset av de ambitioner som för 25 år sedan uttrycktes i vår alltjämt gällande hälso- och sjukvårdslag. Hälso- och sjukvårdslagens förebyggande ( medicinskt förebyggande som det heter i lagtexten) framtoning i all ära, men det som haft allra störst betydelse för att rapportens resultatdel fått det innehåll det fått är tveklöst Landstinget Dalarnas hälsopolitiska program från år 19 ( Vi vill mota Olle i grind och förebygga ohälsa ). Programmet satte fokus på ett antal aspekter på dalfolkets hälsotillstånd och levnadsvanor. Det hälsopolitiska programmets länsövergripande målsättningar för Dalarna blev utgångspunkten för en serie länsrepresentativa postenkätundersökningar med syfte att följa hur väl eller illa den faktiska utvecklingen förhåller sig till de formulerade målsättningarna. Även om Mota Olle sedan några år tillbaka torde ha spelat ut sin roll, så har folkhälsouppföljningen fortsatt i samma anda som tidigare. Det skall dock framhållas att den framtagna informationen om dalfolkets hälsa och levnadsvanor mer och mer kommit att fungera som så kallade bakgrundsdata till de delar av postenkäten som handlar om hälso- och sjukvårdens sätt att fungera. Ett exempel på detta är att uppgifter om dalfolkets alkohol- och rökvanor kommit till användning i syfte att spåra effekter av distriktsläkares alkohol- och tobaksintervention (). Det rör sig här inte längre om folkhälsouppföljning utan om verksamhetsuppföljning. Ett annat exempel (på verksamhetsuppföljning) är att uppgifter om hälsotillstånd legat till grund för karakterisering av personer i befolkningen som uttryckt missnöje med hälso- och sjukvårdens sätt att fungera (9). Serien av folkhälsouppföljningar bör dock fortfarande ha ett värde i sig. I denna utredningsrapport redovisas utfallet av den senaste, den där datainsamlingen genomfördes under vårvintern 0 och som riktade sig till personer i yrkesverksam ålder. Ett stort TACK till sekreterare Britt-Marie Sandberg, huvudkontorets utvecklingsenhet, min arbetskamrat sedan nästan 30 år tillbaka. Britt-Maries berömvärda uthållighet i lösandet av uppmärksamhets- och tålamodskrävande arbetsuppgifter och ständiga strävan efter så goda arbetsprestationer som möjligt i alla arbetsmoment har i hög grad inneburit att det skapats utmärkta förutsättningar för ett utredningsarbete av ifrågavarande slag. Falun i februari 07 Mats Granvik Utredare 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRORD) 2 1 INLEDNING 5 2 POSTENKÄTEN OCH UNDERSÖKNINGSDELTAGARNA 3 RAPPORTERADE HÄLSOPROBLEM 13 3.1 Kärlkramp och andra hjärtbesvär 3.2 Högt blodtryck 19 3.3 Diabetes 24 3.4 Kärlkramp och andra hjärtbesvär, högt blodtryck och/eller diabetes 29 3.5 Olycksfall 34 3. Återkommande huvudvärk eller migrän 39 3.7 Mag- och tarmbesvär 43 3. Ängslan, oro, ångest 49 3.9 Nedstämdhet, depression 54 3. Sömnbesvär 1 3.11 Trötthet 3. Psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) 71 3.13 Långvariga psykiska besvär som krävt sjukvårdskontakt 7 3. Långvarig sjukvårdskrävande sjukdom 77 3.15 Muskel- och ledvärk 3 3. Allmänna hälsotillståndet (välbefinnandet) 3.17 Känslor inför arbetsdagen bland förvärvsarbetande 93 3.1 Orsaker till psykosocial ohälsa 97 3.19 Övrigt 1 4 RAPPORTERADE LEVNADSVANOR 111 4.1 Tobaksvanor 111 4.1.1 Rökvanor 111 4.1.2 Snusvanor 117 4.2 Alkoholvanor 2 4.2.1 Regelbundenheten i alkoholkonsumtionen 2 4.2.2 Mängden konsumerad alkohol 4.2.3 Riskbruk 133 4.3 Motionsvanor och fysisk aktivitet 2 4.4 Kostvanor 9 5 SAMMANTTNING OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER 152 REFERENSER 15 BILAGOR 0 4
1 INLEDNING Landstinget Dalarna har sedan 1990 löpande genomfört länsövergripande postenkätundersökningar, så kallade befolkningsenkäter, riktade till ett urval av länets befolkning. De frågor som fanns med i den första enkätundersökningen syftade till att kasta ljus över hur verkligheten förhöll sig till de målsättningar för folkhälsan i Dalarna som under år 19 formulerades i landstingets hälsopolitiska program Vi vill mota Olle i grind och förebygga ohälsa (1). Fokus kom att riktas på förekomsten av ett antal hälsoproblem, inte minst sådana som hänger samman med psykosociala påfrestningar i vardagslivet, men även på ett antal aspekter på människors livsföring, som bruk av tobak och alkoholhaltiga drycker. Från och med 1992 års undersökning kom uppmärksamhet att riktas inte enbart på den politiska ledningens hälsopolitiska målsättningar utan också på dess sjukvårdspolitiska. De senare handlar framför allt om hälso- och sjukvårdens sätt att fungera ur ett par tillgänglighets- och bemötandeaspekter, men också om förtroende. 1990 års undersökning byggde på slumpmässiga urval från tolv vårdcentralsområden, de efterföljande på länsrepresentativa slumpmässiga urval ur befolkningen efter det att den sorterats efter kommun, kön och ålder. (I 1990 års undersökning kom vårdcentralsområdena att väljas ut så att de skulle spegla olika samhällsstrukturella förhållanden i länet, främst glesbygd och tätbygd och områden med industridominerat och tjänstedominerat näringsliv. Det kom att visa sig att urvalet blev representativt för länet såväl vad gäller socioekonomisk sammansättning som åldersfördelning (7). På så vis kan även 1990 års undersökning sägas vara länsrepresentativ.) Landstingets befolkningsenkäter har utformats i tre varianter, en för ungdomar (15- och 17-åringar), en för folk i yrkesverksam ålder (-4-åringar) och en för äldre (hemmaboende 70-4-åringar). Därigenom har det varit möjligt att i de olika varianterna skräddarsy frågor för tre av de olika åldersrelaterade arenor människor kan befinna sig i, det vill säga skolliv, yrkesliv och pensionärsliv. (Det förfarandet kan vara en av anledningarna till att svarsfrekvenserna i landstingets undersökningar varit relativt höga i förhållande till vad som uppnåtts på andra håll då urvalet omfattat såväl ungdomar som folk i yrkesverksam ålder och äldre.) Det utredningsarbete som gjorts på basis av befolkningsenkäterna har syftat till att möjliggöra för landstingsledningen i synnerhet den politiska (landstingsstyrelsen har varit uppdragsgivaren) att övervaka den faktiska utvecklingen i länet och kunna ställa denna i relation till de hälso- och sjukvårdspolitiska målsättningarna för Dalarna. Det har från utredarhåll handlat om att erbjuda ett faktaunderlag för uppföljning och styrning av arbetet inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med de upprepade undersökningarna och den växande informationsmängden har utredningsarbetet mer och mer fått karaktären av en controller-funktion. Det uppföljande perspektivet framträder allt tydligare och Landstinget Dalarna kan i landstingsvärlden numera uppvisa tämligen unika tidsserier över hur folk beskrivit sitt hälsotillstånd och sina levnadsvanor och hur hälso- och sjukvårdens sätt att fungera uppfattats. Med utgångspunkt från de framväxande tidsserierna har det varit möjligt att exempelvis diskutera om inriktningen och omfattningen av det förebyggande arbetet varit den rätta för att nå de uppsatta målen eller om förbättringsinitiativ rörande vårdens tillgänglighet behövt efterlysas. Med det växande datamaterialet 5
har det också varit möjligt att spåra om förbättringsinitiativ kring möjligheterna att boka besökstider, införandet av ett telefonisystem med återuppringning (TeleQ), riktlinjer för alkohol- och tobaksintervention, lokalt kvalitetssäkringsarbete kring alkohol- och tobaksintervention och annat haft positiva eller avsedda effekter (5, - ). Det är några exempel på vad som kunnat göras inom ramen för det som brukar rubriceras som verksamhetsuppföljningar. De hälso- och sjukvårdspolitiska målsättningarna präglas alla av ett landstingsövergripande perspektiv. Att i utredningssammanhang följa utvecklingen i Dalarna har därför varit det primära (2) och av den anledningen har enkätundersökningarna kommit att bygga på länsrepresentativa slumpmässiga urval. Angående urvalsstorleken i de undersökningar som vänder sig till dalfolk i yrkesverksam ålder kan det framhållas att den alltid varit så stor (11 000-000 individer) att felmarginalen i skattningarna på den landstingsövergripande nivån kunnat vara mindre än ± 1 procentenhet. Då folkmängderna i kommunerna i Dalarna varierat från cirka 000 invånare till cirka 50 000, så har emellertid det länsrepresentativa urvalet, trots cirka 9 000 medverkande, ofrånkomligen medfört problem med små tal vid en del kommunvisa (och vårdcentralsvisa) jämförelser där folkmängden varit relativt liten (som i Vansbro kommun och Orsa kommun). Problem med små tal påtalades redan i 1992 års undersökning (3), den första där ett i statistik mening strikt länsrepresentativt urval tillgripits. Trots att det i enkätundersökningarna rört sig om så pass många som cirka 9 000 medverkande (respondenter) måste det betänkas att vanligtvis 93 av 0 i en befolkning inte tillfrågats. Då osäkerhetsmarginalerna i skattningarna starkt hänger samman med antalet observationer (respondenter), så bör det framstå som självklart att ett beaktande av osäkerhetsmarginalerna måste få en allt större betydelse då materialet bryts ner i allt mindre undergrupper. Med ett stratifierat slumpmässigt urval istället för ett länsrepresentativt kan antalet statistiskt säkerställda skillnader vid jämförelser mellan geografiska områden öka, men det behöver inte med automatik innebära att också den praktiska signifikansen (de befogade incitamenten till praktisk handing) ökar. Vid stora urval blir lätt små skillnader mellan jämförelseobjekten statistiskt signifikanta. Det betyder inte nödvändigtvis att det underlättar ett klokt beslutsfattande, exempelvis när det gäller att rikta fokus på de hälsoproblemen som verkligen förtjänar uppmärksamhet och kring vilka det finns det finns en outnyttjad potential i det praktiska folkhälsoarbetet. Åldersfördelningen i en befolkning kan förändras över tid. (Åldersfördelningarna kan också variera mellan lokalbefolkningar, exempelvis mellan kommunerna i länet.) Då målsättningarna i landstingets hälsopolitiska program varit av typen högst % dagligrökare i befolkningen år 00, så har olika skattningar (som andelen dagligrökare) i de olika undersökningsomgångarna i första hand alltid beräknats på deltagarantalet, utan åldersstandardisering, det vill säga utifrån något man kan kalla ett vårdbehovsperspektiv. Åldersstandardisering har dock ibland gjorts av vad man kan kalla epidemiologiska skäl (5,2). Vid kommunvisa (och vårdcentralsvisa) jämförelser blir det viktigt att alltid kunna beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna. I rapportens resultatdel redovisas därför genomgående 95-procentiga så kallade konfidensintervall som åskådliggör osäkerhetsmarginalerna. Ej överlappande konfidensintervall innebär vid jämförelser mellan objekten A och B att det i det studerade avseendet rör sig om en statistiskt säkerställd skillnad. kan då med fog påstå att det föreligger en skillnad. Om konfidensintervallen däremot överlappar varandra, så kan man istället med fog påstå att det inte föreligger någon skillnad (mellan jämförelseobjekten A och B ),
även om skattningarna (de förväntade värdena) antar olika siffervärden. Att inte alltid beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna ger en bild av falsk exakthet som kan bli direkt vilseledande för beslutsfattande. En annan negativ konsekvens kan bli en överdriven fokusering på avvikelser. Många gånger kan det i ett beslutsfattande vara mera befogat att fokusera på ett fenomens nivå än på eventuella variationer mellan jämförelseobjekten (geografiska områden etcetera). Som underlag för avrapporteringen av 1994 års undersökning upprättades hälsoprofiler som syftade till att ge en samlad bild av hälsoläge och riskfaktorbild (levnadsvanor) på kommunnivå. I den upprättade dokumentationen (4) framhölls det att variationerna mellan sjukvårdsområdena (kommunerna) lätt kan få större uppmärksamhet än vad de egentligen förtjänar, åtminstone då man i största allmänhet vill orientera sig om hur det ser ut i ett område. Med fokus på variationen kan man lätt bortse från nivån som många gånger säkert förtjänar den större uppmärksamheten. Sjukvårdsområdesvisa (kommunvisa) skillnader av icke slumpartad karaktär förekommer förvisso sannolikt både vad gäller sjukdomspanorama och riskfaktorbild, men de stora tunga sjukdomarna och riskfaktorerna kan anses vara i stort sett desamma inom samtliga sjukvårdsområden (kommuner). De skillnader som förekommer kan bedömas vara av stort intresse i första hand i ett utvärderingssammanhang, men av ett tämligen litet intresse då det t ex gäller prioriteringar och målformuleringar. Då det gäller skillnader av stort intresse i ett utvärderingssammanhang är erfarenheten från de upprepade undersökningarna att det angående fastslående av skillnader både över tid och mellan olika geografiska områden är absolut nödvändigt att beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna av olika fenomens förekomst. Ej statistiskt signifikanta skillnader är liktydigt med inga skillnader. På 190-talet och in på 1990-talet var det vanligt att landstingen upprättade så kallade kommunprofiler eller samhälls-/kommundiagnoser. Erfarenheterna från det kommundiagnostiska arbetet i Dalarna under det tidiga 190-talet har, bland annat, dokumenterats i en debattartikel (Kommunprofiler till vad nytta?) i tidskriften AllmänMedicin (13). En av erfarenheterna var att iögonfallande eller dramatiska koncentrationer av allvarlig ohälsa och för-tidig-död knappast går att identifiera annat än i undantagsfall. I det praktiska folkhälsoarbetet kunde man därmed utgå från att de dominerande folkhälsoproblemen var ungefär desamma på alla håll. En annan erfarenhet var att kommunprofilerna gav en överdrivet mekanisk koppling mellan det historiska och framtida skeendet. Det prognostiska värdet i olika skattningar kan bedömas som osäkert. Dock fångade kommunprofilerna upp ett behov av reflexioner över den verksamhet man var involverad i. Som ett resultat av detta kom en del fördjupningsstudier igång(, bland annat kring två av undantagsfallen, de många självmorden bland män och den höga dödligheten i cerebrovaskulära sjukdomar bland kvinnor i norra Dalarna (, 15)). När det gäller i förordet citerade ta tillvara, bearbeta och utnyttja den information om risker i människors livsmiljö som observerats i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet och bör primärvården ha till uppgift att samla in kunskaper om sjukdomar och skador samt undersöka om dessa har samband med miljöförhållanden av olika slag, så framkom det snabbt att man som praktiker på fältet har små utsikter att från vardagligt hälso- och sjukvårdsarbete på ett tillförlitligt sätt kunna greppa sjukdomspanoramats utseende och förändringar (). I befolkningsmässigt 7
sett små vårdcentralsområden (som det ofta rör sig om i Dalarna) var det svårt att utifrån patientkontakter och journaluppgifter avgöra om exempelvis 5 dödsfall i diagnosen hjärtinfarkt per år i ett upptagningsområde är en normal frekvens eller om fall representerar en 0-procentig överdödlighet i sitt upptagningsområdet. Med dagens informations- och journalsystem måste emellertid möjligheterna att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens intentioner anses avsevärt förbättrade. Av intresse för uppföljningen av det förebyggande arbetet börjar nu så smått uppgifter från primärvårdens journalsystem om sådant som patienternas rökvanor och vårdpersonalens intervention på alkohol- och tobaksområdet och uppmuntran till fysisk aktivet att offentliggöras. Uppgifter av det slaget kan, när registreringarna i journalsystemet görs regelmässigt, relateras till det som rapporterats i landstingets befolkningsenkäter och härigenom göra det möjligt att på ett bättre sätt än hittills kunna spåra folkhälsoeffekter av primärvårdens preventiva arbete. Från journalsystemet har även uppgifter om diagnospanoramat för ett par distriktsläkarmottagningar offentliggjorts, bland annat för Britsarvets vårdcentral i Falun (25). I det kommundiagnostiska arbetet har det visat sig vara svårt att inom hälso- och sjukvården gå från kartläggning (problemidentifiering) till praktisk handling (prevention). En viktig anledning är att det förebyggande (preventionen), särskilt vid bemanningsproblem på vårdcentralerna, lätt kommer i skymundan: Sjukvården måste gå först. Folk kräver att bli tittade i halsen och det är det vi har utbildning för! (). Vad gäller nyttan av kommunprofilerna slogs det fast: Kompetensen hos de personer som använder kommunprofilerna och den strategi för planering och genomförande av verksamheterna kommunprofilerna infogas i måste självklart betyda långt mer för nyttan än några hos kommunprofilerna en gång för alla givna absoluta egenskaper. Kommunprofiler har inom ramen för landstingskansliets epidemiologiska utredningsarbete inte upprättats sedan 1995. De som då upprättades (17) upprättades med hjälp av en multivariat hierarkisk klusteranalysmetod. Det konstaterades att socioekonomiska variabler, som utbildning och sysselsättning, hade större förmåga att karakterisera kommuner än sådana som mäter sjuklighet och dödlighet. Förekomsten av olika hälsoproblemen visade sig således åter vara ungefär densamma på alla håll. Liksom tidigare framhölls det att avvikelser i det statistiska materialet lätt oförtjänt kan dra till sig uppmärksamhet och att frånvaro av sådana lätt kan innebära en för folkhälsoarbetet obefogad brist på uppmärksamhet på nivån på det som blivit föremål för betraktelse. Hösten 1995 träffades landstingskansliets resurser för epidemiologiskt utredningsarbete och nästan samtliga av de dåvarande cheferna för de så kallade områdesstyrelserna och landstingets lokala hälsoplanerare för diskussioner kring temat epidemiologi och förebyggande arbete. En av de frågor som kom upp var Har vi de data vi behöver?. De flesta ansåg tillgången på epidemiologiska data god (1). Nya kommunprofiler efterlystes dock av några, vilket senare levererades (17). En spridd uppfattning var dock att det närmast gällde att använda alla de data som redan fanns (landstingskansliets rapporter, Socialstyrelsens Hur mår Sverige?, lokalt framtagna kommunprofiler med mera), det vill säga att gå från kartläggning till handling. Vid diskussionstillfället och i minnesanteckningarna (1) betonades följande: Befolkningsenkäterna och dödsorsaksstatistiken pekar starkt mot att de dominerande hälsoproblemen och hälsoriskerna är desamma inom landstingets
samtliga femton sjukvårdsområden (kommuner). Vidare och minst lika viktigt i sammanhanget: Av intresse för det förebyggande arbetet är att folks inställning till det man vill ändra på för att kunna må bättre, t ex inställningen till att man borde sluta röka, är i stort sett densamma runt om i länet. Inte minst det senare gör det viktigt att komma bort från ett fortsatt kartläggande (problemidentifierande) och istället rikta fokus på aktiviteter som stöttar det folk vill åstadkomma på det hälsofrämjande och förebyggande området. Rop på Mera data! (fast man inte vet vilka och till vad) saknade uppenbarligen berättigande. Frågan Hur ser det ut i befolkningen? kändes 1995 något passé. Redan identifierad och politiskt prioriterad folkhälsoproblematik ( Mota Olle i grind (1)) skall inte behöva upptäckas på nytt! Det viktiga framstod istället att på allvar ta tag i frågan Vad kan och ska vi göra i det praktiska arbetet?. Någon form av uppdragsbeskrivningar eller beställningar från ledningen till de verksamhetsansvariga som tydliggjorde vad verksamheterna skulle koncentrera sig på i sitt yrkesutövande och uppnå sågs vid den aktuella tidpunkten som nödvändiga (1). Hur detaljerade dessa beställningar behövde vara rådde det vid tidpunkten dock delade meningar om. Med utgångspunkt från den detaljeringsgrad områdesledningen i Hedemora valt i sin beställning av tobaksintervention i primärvården (2), så skulle (beroende på det valda tidsperspektivet) en för folkhälsan preciserad och potentiellt framgångsrik beställning kunna se ut som följer: Långsiktigt mål: Högst % dagligrökare år XXXX. Kortsiktigt mål: Under året har minst 0 dagligrökare deltagit i tobaksavvänjningsgrupper och 0% av dem har (efter sex månader) lyckats sluta använda tobak. Aktiviteter: Vårdcentralens läkare, distriktssköterskor, undersköterskor och barnmorskor ger råd om tobak och rekryterar aktivt till tobaksavvänjningsgrupper. Vårdcentralen arbetar med tobaksavvänjningsgrupper, två av personalen är utbildade ledare för gruppverksamhet och förväntas ha minst fyra grupper per år. Rapportering: Vårdcentralen rapporterar hur många dagligrökare som under året deltagit i gruppverksamhet för tobaksavvänjning och hur många som är helt rökfria sex månader efter avslutad gruppverksamhet. Vårdcentralen rapporterar hur många patienter (dagligrökare) som under året fått tobaksråd enligt journal. En detaljerad beställning enligt ovan skulle kunna vara ett vägledande svar på frågorna VAD skall vi göra? och VAD skall vi rapportera? En bidragande orsak till att landstingets hälsopolitiska mål för 00, med några få undantag, inte uppnåddes och att det på en del områden istället närmast gick käpprätt åt skogen (5) torde ha varit att dessa frågor aldrig aktualiserades i det hälsopolitiska dokumentet. Att enbart peka ut problem och ange mål förefaller vara otillräckligt för att påverka folkhälsoproblematiken, åtminstone på ett mera påtagligt sätt. Hösten 1995 gavs information till landstingsstyrelsen under temat Precisera beställarkraven! (). Vid den tidpunkten arbetade landstinget utifrån en så kallad beställar-utförar-modell med 15 områdesstyrelser. En underliggande tanke med informationen var att från utredarhåll peka på det som vid tidpunkten kan anses viktigast för att kunna nå de uppsatta hälsopolitiska målen. Budskapet för att nå 9
målen (som då bara låg fem år framåt i tiden) var rätt och slätt: Hindret för förebyggande ligger i vaga eller inga beställarkrav alls! Ställ preciserade beställarkrav på förebyggande, t ex tobaksavvänjning i Hedemora!. 199 antog Landstinget Dalarna riktlinjer (21) för alkohol- och tobaksintervention i primärvårdsarbetet. Distriktsläkare och distriktssköterskor uppmanades att regelmässigt ta upp rökfrågan med rökare och alkoholfrågan med högkonsumenter. Vad som föreskrevs var att tobaks- och alkoholanamnes skall dokumenteras, muntlig och skriftlig information ska lämnas till tobaksanvändare med råd om rökslut och muntlig information om risker med högkonsumtion av alkohol skall ges liksom rekommendation om en minskning av alkoholkonsumtionen. Verksamhetscheferna (vårdcentralscheferna) ålades ansvaret för att tillse att riktlinjerna efterlevs. I en enkätundersökning (22) som i början av 02 riktade sig till landstingets fast anställda allmänläkare framgick det emellertid att bara ungefär hälften kände till riktlinjerna och att endast en klar minoritet ansåg sig kunna följa dem fullt ut. År 07 torde det hälsopolitiska programmet från 19 (1) helt ha spelat ut sin roll. De hälsopolitiska markeringarna finns numera istället uttryckta i landstingets (landstingsfullmäktiges) verksamhetsplan. I den senaste, verksamhetsplanen för perioden 07- (), markeras följande prioriteringar angående folkhälsoproblematiken och det förebyggande arbetet: En grundpelare i ett bra välfärdssystem är att folkhälsan är god. Hälsofrämjande insatser på lika villkor för alla medverkar till god folkhälsa. Därför ska vi stödja och ytterligare utveckla ett aktivt folkhälsoarbete. Ett sätt är att landstingets personal vid varje vårdkontakt ger stöd åt och uppmärksammar patienten till engagemang för att främja den egna hälsan. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot att förebygga alkohol- och drogmissbruk, rökning och psykisk ohälsa. Då de dominerande, politiskt prioriterade och (åtminstone i någon mån) åtgärdsbara problemen redan är kända, är preciserade beställningar (av Hedemoramodell ) med all säkerhet en löftesrikare väg mot en bättre folkhälsa än nya kartläggningar eller problemidentifieringar av redan kända folkhälsoproblem. Ett i det långa loppet framgångsrikt folkhälsoarbete torde behöva styras mera av de bevisat effektiva verktyg (metoder) som står till buds i bekämpandet av de dominerande folkhälsoproblemen än av en och annan i urvalsundersökningar iakttagen geografisk skillnad i hälsoläge och levnadsvanor. Det senare kan dock vara av intresse i ett utvärderingssammanhang. För att ett sådant sammanhang skall bli riktigt intressant krävs detaljerad information också om de konkreta insatser som gjorts i syfte att påverka folkhälsoproblematiken. Utvärderingar av det slaget begränsas idag i första hand av att det sedan lång tid tillbaka, med något enstaka undantag, inte presenterats någon detaljerad, tillförlitlig och offentlig dokumentation över vilka konkreta hälsofrämjande och förebyggande insatser som genomförts under ett verksamhetsår, varken från den i landstinget centralt placerade folkhälsosamordnaren eller från de ute i kommunerna verksamma folkhälsoplanerarna eller från de verksamhetsansvariga på kliniker och vårdcentraler. Från de senare har dock en viss rapportering i samband med verksamhetsberättelserna så smått börjat komma igång, exempelvis från Hedemora vårdcentral (27). Landstinget Dalarnas postenkätundersökningar (befolkningsenkäterna) genomförs för närvarande enligt en i landstingsstyrelsen antagen plan för perioden 05
09. Den senaste, den som redovisas i den resterande delen av rapporten, riktade sig till personer i yrkesverksam ålder (-4-åringar). Datainsamlingen i den undersökningen pågick under månaderna mars, april och maj 0. Svaren på de frågeområden i enkäten som berör tillgänglighet och bemötande inom hälso- och sjukvården (framför allt primärvården) har inom ramen för från landstingskansliets epidemiologiska utredningsarbete sammanställts i fyra fristående utredningsrapporter, rapporterna 13, 139, 0 och 1. I rapport 13 redogörs för själva upplägget och genomförandet av undersökningen. I föreliggande rapport har en sammanställning gjorts av svaren på de frågeområden i enkäten som berör människors hälsotillstånd och levnadsvanor. I dokumentet Landstingsplan 07- () framhålls, som nämnts, att särskild uppmärksamhet i det förebyggande arbetet skall riktas mot att förebygga alkohol- och drogmissbruk, rökning och psykisk ohälsa. Av den anledningen har resultatredovisningen fått en fokusering på olika aspekter på dalfolkets (-4-åringars) psykiska ohälsa och på dalfolkets alkohol- och rökvanor. Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp, det kan innefatta såväl lättare som svårare reaktioner på psykosociala påfrestningar som allvarlig psykisk sjukdom. Resultatredovisningen berör huvudsakligen psykisk ohälsa i den förra bemärkelsen. Mot bakgrund av det i inledningskapitlet tidigare framförda uppmanas läsaren av rapportens resultatdel att i första hand fästa uppmärksamhet på det länsövergripande perspektiv som förmedlas, men det utesluter inte att uppmärksamhet även kan fästas på det kommunperspektiv som också förmedlas, men om det senare skall vara meningsfullt är det särskilt viktigt att beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna och att fokusera på såväl avvikelser som nivåer. Efterföljande resultatredovisning kan till sitt upplägg och innehåll till stora delar sägas vara en ren uppdatering av den redovisning som gjordes på basis av dalfolkets rapportering vårvintern 03. Flertalet av de utredningsrapporter som tagits fram under senare år, bland annat de ovan angivna, har gjorts tillgängliga för såväl sjukvårdsfolk som för allmänheten på Landstinget Dalarnas hemsida (www.ltdalarna.se) under rubrikerna Vård och hälsa, För professionen och Utredningsrapporter. Utredningsrapporterna är sedan uppdelade på sådana som har med dalfolkets hälsa och levnadsvanor att göra ( folkhälsouppföljning ) och sådana som har att göra med hälso- och sjukvårdens sätt att fungera ( verksamhetsuppföljning ). Rapporterna finns även tillgängliga på landstingets intranät. 11
2 ENKÄTFRÅGORNA OCH UNDERSÖKNINGSDELTAGARNA På baksidan av den enkät som landstinget använt i sina undersökningar har det alltid funnits ett (rätt väl tilltaget) utrymme för undersökningsdeltagarna att framföra synpunkter på undersökningen. Deltagarna uppmanades meddela om någon fråga varit svår att förstå, om någon fråga saknats eller verkat onödig. I stort sett alla frågor som i landstingets postenkät ställts till dalfolket förefaller, mot bakgrund av erfarenheterna från de manuella granskningarna av de under åren nästan 0 000 besvarade enkäterna, ha varit möjliga att besvara för de allra flesta. Det man när det gäller frågorna om hälsa och levnadsvanor främst verkar haft problem med är tolkningen av "ofta" på ett par frågor och att avgöra om hundpromenader kan anses som motion. Den med råge mest vanliga synpunkten på frågorna gäller emellertid mängden konsumerad vin och sprit. Många av dem som dricker vin eller sprit bara några enstaka gånger per år har meddelat att man anser det "omöjligt" att räkna ut konsumtionen per vecka på grund av den ringa mängd det rör sig om. Den synpunkten har alltid varit mycket vanligare än den att det skulle vara svårt att uppskatta mängden för en person som regelbundet varje vecka dricker vin och/ eller sprit. Att notera i sammanhanget är att ytterst få, runt en handfull, uttryckligen fört fram synpunkten att vin- och spritfrågorna borde utgå på grund av integritetsskäl. (2) Några av frågorna i enkäten har blivit föremål för en särskild granskning. Det rör sig om fyra (på varandra följande) frågor med svarsalternativ som ställer särskilt stora krav på uppmärksamhet vid besvarandet. Sättet att besvara frågorna kan ge en indikation på hur uppmärksamt och eftertänksamt deltagarna tagit sig an frågorna (och måhända också övriga frågor). Den särskilda granskningen pekade på att i stort sett alla av undersökningsdeltagarna (99%?) besvarat de granskade frågorna (och därmed måhända också hela postenkäten) med ett stort mått av uppmärksamhet och eftertänksamhet. (2) Den vid varje undersökningstillfälle aktuella befolkningen står i fokus i resultatredovisningen. Det är viktigt att hålla detta i minnet då jämförelser över tid görs. Förändringar i olika hälsovariabler kan därmed, åtminstone delvis, bero på förändringar i befolkningens demografiska sammansättning. En åldrande befolkning kan således vara av betydelse för förekomsten av olika hälsoproblem, exempelvis när det gäller förekomsten av hjärtbesvär. Sådana besvär är starkt kopplade till åldersfaktorn. Förändringar i befolkningens åldersammansättning, i kombination med förändringar av svarsfrekvenserna i olika åldersklasser, har lett till att andelen 55-4-åringar bland de medverkande i landstingets aktuella postenkätundersökning ökat från 1% i undersökningarna 1992 och 1994 till 27% 03 och 30% 0. Denna andel kan variera något mellan såväl närsjukvårdsområden som kommuner (2). Andelen -39-åringar bland de medverkande har under samma tidsperiod minskat från 44% till 33%. Enligt landstingets befolkningsregister har andelen 55-4-åringar av länets -4- åringar ökat från 1% 1992 och 1994 till 25% 03 och 2% 0, medan andelen -39-åringar minskat från 45% till 3%. Det betyder att 55-4-åringarna numera är något överrepresenterade i landstingets postenkätundersökning och -39- åringarna något underrepresenterade.
3 RAPPORTERADE HÄLSOPROBLEM Resultatredovisningen sätter fokus på andelen -4-åringar med ett visst hälsoproblem vid ett visst undersökningstillfälle. Jämför man utfallen vid olika undersökningstillfällen, så måste man komma ihåg att korrigeringar inte gjorts för konstaterade förändringar i ålderssammansättningen bland undersökningsdeltagarna. Sådana korrigeringar har inte bedömts som nödvändiga att göra eftersom målen i landstingets hälsopolitiska program formulerats i termer av procenttal, i stil med högst X procent av befolkningen skall år Y kännetecknas av egenskapen Z. De sedan 1992 framtagna tidsserierna blir därmed framtagna ur något som närmast kan liknas vid ett vårdbehovsperspektiv. Internbortfallen (bortfallen i de enskilda frågorna) har i allmänhet inte exkluderats i de beräkningar som gjorts. Avvikelser från detta anges i texten. De förkortningar som använts i de redovisade diagrammen förtydligas i bilaga 1. Klassificeringen i socioekonomiska grupper bygger i denna undersökning enbart på uppgift om yrke. Den aktuella sysselsättningen vid själva undersökningstillfället har inte beaktats. Om yrkesuppgift lämnas, har denna regelmässigt kodats. Ett klassificeringsschema utarbetat av Statistiska Centralbyrån (29) har använts för ändamålet. 13
3.1 Kärlkramp och andra hjärtbesvär Hjärtbesvärens förekomst bland -4-åringar har i Landstinget Dalarnas postenkätundersökningar belyst med hjälp av Ja-svaren på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär?. Förekomsten har också kunnat belysas med frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året?. På den frågan har undersökningsdeltagarna fritt kunnat ange något slags hjärtproblem (hjärtbesvär, hjärtinfarkt, hjärtfel, kärlkramp.). Hjärtbesvärens förekomst har dessutom kunnat belysas med hjälp av det fasta svarsalternativet Hjärtbesvär på frågan (uppmaningen) Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. Diagram 1a antyder måhända en svag tendens till en ökning av hjärtbesvären ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ) bland män. Det kan emellertid (åtminstone delvis) bero på att undersökningspopulationen åldrats under de år som undersökningarna genomförts. Hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ) är starkt åldersrelaterat (diagram 1f). Andelen som vårvintern 03 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? och/eller Hjärtbesvär på uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin: och/eller Hjärtbesvär på frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? kan beräknas till i runda tal 4% (män %, kvinnor 3%). Sammanlagt torde det bland befolkningen i arbetsför ålder röra sig om uppskattningsvis ungefär 7 000 personer (knappt 5 000 män och drygt 2 000 kvinnor). På närsjukvårdsområdesnivå (diagram 1b) förelåg, vårvintern 0, med kontroll för könsfaktorn, inga statistiskt säkerställda skillnader (eftersom konfidensintervallen överlappar varandra) med avseende på förekomsten av hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ), likaså på kommunnivå (diagram1c och 1cc). Om samtliga undersökningsomgångar slås samman, så kan man konstatera att män i Ludvika kommun varit drabbade av hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ) i något högre grad än män boende på en del andra håll i länet (diagram 1d). I övrigt lyser de statistiskt säkerställda skillnaderna med sin frånvaro. Diagram 1e visar förekomsten av hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbes-vär ) i olika socioekonomiska grupper.
Diagram 1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och kön. 7 Andel (%) kärlkramp/hjärtbesvär 5 4 3 2 1 4434 4540 4223 4551 4479 45 4053 445 349 4345 3917 4322 3 404 92 94 9 9 00 03 0 År Diagram 1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter närsjukvårdsområde och kön. 9 Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, 0 7 5 4 3 2 1 0 493 5 915 39 433 50 73 0 33 1139 Södra Västerberg Norra/Västra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 15
Diagram 1c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun. Avser män. Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, m, 0 15 13 11 9 7 5 4 3 2 1 0-1 -2 290 AV 30 BO 73 134 GA 3 HE 9 LE 302 LU MA 27 MO OR RÄ 131 SM 151 SÄ 91 VA 95 ÄL Kommun Diagram 1cc Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun. Avser kvinnor. 11 Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, kv, 0 9 7 5 4 3 2 1 0-1 -2 301 AV 707 BO 0 GA 219 HE 221 LE 352 LU 2 MA 3 MO 3 OR 15 RÄ 154 SM 4 SÄ 0 VA 5 ÄL Kommun
Diagram 1d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun och kön. Avser undersökningarna 1992, 1994, 199, 199, 00, 03 och 0. 7 Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, 92-0 5 4 3 2 1 0 AV BO GA HE LE LU MA MO OR RÄ SM SÄ VA ÄL Kommun 17
Diagram 1e Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 11 9 Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, 00-0 7 5 4 3 2 1 0 2 1747 277 2955 299 221 93 1979 3047 344 3 EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioekonomisk grupp Diagram 1f Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 15 13 11 Andel (%) kärlkr/hjärtbesv, 00-0 9 7 5 4 3 2 1 0 39-39 4552 4241 447 3230 40-54 55-4 3339 Åldersklass 1
3.2 Högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck har i första hand följts upp med hjälp av frågan Går Du under behandling för högt blodtryck?. Diagram 2a ger ett intryck av att andelen -4-åringar som går under behandling för högt blodtryck ökat över tid, framför allt bland bland män. Från 00 fram till 0 föreligger en statistiskt säkerställd ökning. Förändringen lär, precis som beträffande hjärtbesvären, (åtminstone delvis) vara en följd av en allt mer åldrande befolkning och den starka kopplingen mellan ålder och blodtrycksbehandling (diagram 2f). Förekomsten av högt blodtryck har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/ distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/ lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. % av de -4-åriga männen i Dalarna (uppskattningsvis cirka 000 i antal män räknat) och 9% av kvinnorna (knappt 7 000) har kunnat identifieras med högt blodtryck genom någon av de tre nämnda identifieringsmöjligheterna. Vid jämförelser på närsjukvårdsområdesnivå (diagram 2b) och kommunnivå (diagram 2c och 2d) kan ett par statistiskt säkerställda skillnader avläsas. I det korta tidsperspektivet (0) är, då, som sig bör, hänsyn tas till osäkerhetsmarginalerna i skattningarna, de statistiskt säkerställda skillnaderna få, för kvinnor inga alls. Diagram 2e visar förekomsten av högt blodtryck ( går under behandling för högt blodtryck ) i olika socioekonomiska grupper. 19
Diagram 2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter undersökningsår och kön. 13 11 9 Andel (%) beh för högt bt 7 5 4 3 4434 4540 4223 4551 4479 45 4053 445 349 4345 3917 4322 3 404 92 94 9 9 00 03 0 År Diagram 2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter närsjukvårdsområde och kön. Andel (%) beh för högt bt, 0 19 1 17 15 13 11 9 7 5 4 3 493 5 915 39 433 50 73 0 33 1139 Södra Västerberg Norra/Västra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde
Diagram 2c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun. Avser män. 30 2 2 24 Andel (%) beh f högt bt, m, 0 22 1 4 2 0 290 30 73 134 3 9 302 27 131 151 91 95 AV HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Diagram 2cc Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun. Avser kvinnor. 22 1 Andel (%) beh f högt bt, kv, 0 4 2 0 301 707 0 219 221 352 2 3 3 15 154 4 0 5 AV HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun 21
Diagram 2d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun och kön. Avser undersökningarna 1992, 1994, 199, 199, 00, 03 och 0. 13 11 Andel (%) beh f högt bt, 92-0 9 7 5 4 3 2 AV BO GA HE LE LU MA MO OR RÄ SM SÄ VA ÄL Kommun 22
Diagram 2e Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 15 13 11 Andel (%) beh f högt bt, 00-0 9 7 5 4 3 2 1 2 1747 277 2955 299 221 93 1979 3047 344 3 EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioekonomisk grupp Diagram 2f Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 2 24 22 1 Andel (%) beh f högt bt, 00-0 4 2 0 39 4552 4241 447 3230 3339-39 40-54 55-4 Åldersklass 23
3.3 Diabetes Diagram 3a visar hur stor andel av -4-åringarna i Dalarna som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes?. Andelen män som går under behandling för diabetes tenderar att öka, sannolikt till stor del till följd av en allt mer åldrad befolkning och att yngre män tenderar att bli mer och mer underrepresenterade i postenkätundersökningarna. Liksom när det gäller hjärtbesvär och högt blodtryck är äldre personer drabbade av diabetes i högre grad än yngre (diagram 3f). Förekomsten av diabetes har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. I runda tal 5% av de -4-åriga männen i Dalarna (cirka 3 700 i antal män räknat) och knappt 3% av kvinnorna (cirka 2 0) har kunnat identifieras med diabetes genom de tre ovan nämnda identifieringsmöjligheterna. De geografiska och socioekonomiska skillnaderna verkar vara tämligen obetydliga. Vid kommunvisa jämförelser på basis av samtliga rapporteringar som gjorts under åren 1992-0 (diagram 3d) kan dock någon enstaka statistisk säkerställd skillnad urskiljas. 24
Diagram 3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter undersökningsår och kön. 7 5 4 Andel (%) beh f diab 3 2 1 0 4434 4540 4223 4551 4479 45 4053 445 349 4345 3917 4322 3 404 92 94 9 9 00 03 0 År Diagram 3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter närsjukvårdsområde och kön. 9 7 Andel (%) beh f diabetes, 0 5 4 3 2 1 0 493 5 915 39 433 50 73 0 33 1139 Södra Västerberg Norra/Västra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 25
Diagram 3c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun. Avser män. 15 13 Andelen (%) beh f diabetes, m, 0 11 9 7 5 4 3 2 1 0 290 30 73 134 3 9 302 27 131 151 91 95 AV HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Diagram 3cc Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun. Avser kvinnor. 15 13 Andel (%) beh f diabetes, kv, 0 11 9 7 5 4 3 2 1 0 301 707 0 219 221 352 2 3 3 15 154 4 0 5 AV HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun 2
Diagram 3d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun och kön. Avser undersökningarna 1992, 1994, 199, 199, 00, 03 och 0. 7 5 Andel (%) beh f diabetes, 92-0 4 3 2 1 0 AV BO GA HE LE LU MA MO OR RÄ SM SÄ VA ÄL Kommun 27
Diagram 3e Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 7 5 Andel (%) beh f diabetes, 00-0 4 3 2 1 0 2 1747 277 2955 299 221 93 1979 3047 344 3 EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioekonomisk grupp Diagram 3f Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 00, 03 och 0. 9 7 Andel (%) beh f diabetes, 00-0 5 4 3 2 1 0 39-39 4552 4241 447 3230 40-54 55-4 3339 Åldersklass 2
3.4 Kärlkramp och andra hjärtbesvär, högt blodtryck och/eller diabetes Andelen -4-åringar i Dalarna som i Landstinget Dalarnas postenkätundersökningar svarat Ja på någon av frågorna Går Du under behandling för högt blodtryck?, Går Du under behandling för diabetes? och Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? framgår ur diagram 4a. Bland män har den här typen av hälsoproblem ökat kraftigare över tid än bland kvinnor. Till en del lär detta bero på att yngre män på senare år blivit allt mer underrepresenterade i undersökningarna, men också på en åldrande befolkning och att de fokuserade hälsoproblemen ökar med ökad ålder (diagram 4f). Statistiskt säkerställda skillnader på närsjukvårdsområdesnivå och kommunnivå föreligger endast undantagsvis i det korta tidsperspektivet (0), vilket delvis torde beror på att antalet observationer på sina håll är tämligen litet. I det långa tidsperspektivet (1992-0), med ett på alla håll markant ökat antal observationer, blir en del skillnader på kommunnivå lätt avläsbara (ej överlappande konfidensintervall). För såväl män som kvinnor kan en variation från cirka 7-% till 13-% noteras. Den relativt höga andelen för män i Ludvika kommun är känd sedan tidigare, liksom den relativt låga för män i Gagnefs kommun (2). (Diagram 4b, 4c, 4cc och 4d) Statistiskt säkerställda skillnader mellan socioekonomiska grupper har tidigare konstaterats framför allt i den kvinnliga delen av befolkningen (2). Diagram 4e visar att det fortfarande förhåller sig på det sättet. Sammanlagt % av männen (uppskattningsvis knappt 13 000 män) och % av kvinnorna (uppskattningsvis drygt 9 000 kvinnor) kunde på basis av rapporteringen vårvintern 0 identifieras med hjärtbesvär, högt blodtryck och/eller diabetes, antingen med hjälp av frågorna om pågående behandling, kärlkramp och andra hjärtbesvär och långvarig sjukvårdskrävande sjukdom eller med hjälp av frågan om läkemedelsanvändning. Vårvintern 03 var det sammanlagda antalet sannolikt ungefär 2 000 färre. 29
Diagram 4a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som svarade Ja på någon av frågorna Går Du under behandling för högt blodtryck?, Går Du under behandling för diabetes? och Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och kön. 1 17 15 13 Andel (%) bt, diab, hjärta 11 9 7 4434 4540 4223 4551 4479 45 4053 445 349 4345 3917 4322 3 404 92 94 9 9 00 03 0 År Diagram 4b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) -4-åringar som vårvintern 0 svarade Ja på någon av frågorna Går Du under behandling för högt blodtryck?, Går Du under behandling för diabetes? och Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter närsjukvårdsområde och kön. 24 22 Andel (%) bt,diab, hjärta, 0 1 4 493 5 915 39 433 50 73 0 33 1139 Södra Västerberg Norra/Västra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 30