Årsberättelse Års- och hållbarhetsredovisning från Norrenergi

Årsberättelse 2016 Års- och hållbarhetsredovisning från Norrenergi 1

VD har ordet Norrenergis roll i städernas hållbara utveckling är tydlig. Vi värmer fler än 100 000 människor med fjärrvärme som till allra största del produceras med förnybara bränslen. Naturskyddsföreningens Bra Miljöval är ett kvitto på att vi når upp till högt ställda krav, inte bara när det gäller andel förnybar produktion. Det handlar till exempel också om att all träpellets som vi använder uppfyller krav enligt FSC (Forest Stewardship Council), om ett ansvarsfullt bruk av världens skogar. Genom att skapa ett ekonomiskt resultat som gör det möjligt att utveckla verksamheten, kan vi fortsätta främja en hållbar utveckling. Vår strävan är att vara en god samhällsaktör med stort lokalt engagemang. Med satsningar på till exempel ungdomsidrott arbetar vi för ett sundare, tryggare och mer tolerant samhälle. Vi vill också vara en attraktiv, säker och hälsosam arbetsplats. 100 procent förnybar egen produktion är målet Få undgår den snabba utvecklingen inom teknik- och energiområdet, som ofta drivs av viljan att gå över till ett samhälle helt baserat på förnybar energi. Även för Norrenergi handlar ambitionen om 100 procent förnybart. Siktet är inställt på att skapa förutsättningar för en helt förnybar egen produktion till 2025. Därför har vi inlett ett arbete för att förnya Solnaverkets miljötillstånd, som möjliggör ett senare beslut om övergång till en helt förnybar produktion. En påminnelse om att vi har en bit kvar innan vi är fossilfria, är att vår andel förnybart i produktionen, inklusive transporter, sjönk från 99,6 procent 2015 till 96 procent under 2016. Minskningen är en följd av låga utetemperaturer som, i kombination med nya lagkrav för emissioner, medförde att vi inte kunde elda bioolja. Läs mer på sidan 15. Värme och kyla i kretslopp Vår inriktning framåt handlar om att vidareutveckla vårt energisystem så att det blir ännu mer kretsloppsbaserat. Sedan många år använder vi värmen i renat avloppsvatten för att producera värme och kyla. För att ta vara på mer lokalt tillgänglig energi vill vi hitta fler samarbeten. Under året har vi arbetat för att få till stånd sådana pilotprojekt och vi hoppas kunna starta upp dem under 2017. En hållbar utveckling förutsätter också att våra produkter är attraktiva för befintliga och potentiella kunder. Därför vill vi vara en lokal och kundnära partner som möjliggör energiåtervinning och stöjder energieffektivisering. Vi vill att våra produkter, fjärrvärme och fjärrkyla, uppfattas som prisvärda, ger god komfort och har hög leveranssäkerhet. Digitalisering skapar nya möjligheter Många av våra kunder önskar mer stöd från oss. För att möta behovet erbjuder vi olika tjänster och vår ambition är att utveckla dessa ytterligare. Nyligen startade vi ett pilotprojekt med ett mindre antal kunder som innebär en utvecklad, smartare styrning av fastighetens uppvärmning med hjälp av en mobilapplikation. Syftet är att sänka energibehovet utan att påverka komforten. Efter en provperiod ska vi tillsammans med kunderna utvärdera om förbättringarna infrias. Läs mer på sidan 12. År 2016 har varit ett framgångsrikt år, mycket tack vare kompetenta och engagerade medarbetare. Som alla år har det inneburit både framsteg och fortsatta utmaningar. Välkommen att läsa mer om det gångna årets händelser och glöm inte att höra av dig till oss om du har synpunkter på vår verksamhet. Det här är Norrenergis års- och hållbarhetsredovisning 2016. Här vill vi ge en bild av vår verksamhet och hur vi bidrar i utvecklingen mot det hållbara samhället. Fokus ligger på frågor som är särskilt viktiga för våra intressenter. Hör gärna av dig till oss om du saknar något, så kan vi fortsätta utveckla vår redovisning. 2016 VD har ordet 2 Årets nyckeltal 4 Året i korthet 5 Värme och kyla i kretslopp 6 Omvärld och intressentdialog 8 Norrenergis erbjudande 11 Effektiv produktion 15 Hållbara bränslen 17 Säkra, miljöanpassade transporter 19 En säker och utvecklande arbetsplats 20 Lokalt engagemang och sponsring 23 Förvaltningsberättelse 24 GRI-index 38 Vi vill vara en lokal och kundnära partner som möjliggör energiåtervinning och stödjer energieffektivisering. Stefan Persson Verkställande direktör stefan.persson@norrenergi.se 2 3

Årets nyckeltal Året i korthet 2014 Nettoomsättning (mnkr) 795,8 749,4 764,8 Resultat före dispositioner (mnkr) 305,6 252,3 216,8 Nöjda företagskunder (index) ej mätt 73 ej mätt Nöjda privatkunder (index) 74 ej mätt 73 Nöjda medarbetare (index) ej mätt 72 ej mätt Antal medarbetare / genomsnittligt antal 75 74 76 - kvinnor/män 20/55 22/52 20/56 Sjukfrånvaro 2,7 2,2 1,9 Värmeproduktion (GWh) 1072 992 1 010 Kylproduktion (GWh) 68 60 72 Värmeleveranser (GWh) 1021 939 958 Kylleveranser (GWh) 70 59 69 Förnybart bränsle för fjärrvärme enl VMK (%) (ref 1) 97 100 99 Förnybart bränsle för fjärrvärme enl Bra Miljöval (%) (ref 2) 96 99,6 98,7 Förnybart bränsle för fjärrkyla (%) 100 100 100 Totalt utsläpp av fossil CO 2 (ton) 9983 575 2 265 Utsläpp CO 2 e (ref 3) för levererad värme (g/kwh) 10* 1 3 Pilotprojekt hjälper kunder spara energi I slutet av året startade vi två pilotprojekt där några av våra kunder får möjlighet att testa digitala applikationer som använder smart styrning. Pilotprojekten ska hjälpa kunderna spara energi och miljö utan att kompromissa om komfort och inomhusklimat. Läs mer på sidan 12 Ökad kapacitet för fjärrkyla Under året har vi färdigställt ledningen som kopplar ihop Solnas och Sundbybergs fjärrkylnät. Den sträcker sig från Hagalund till Sundbybergsverket vid Golfängarna. För att möta den ökande efterfrågan har vi också förstärkt produktionen i Sundbybergsverket. På så sätt får våra fjärrkylkunder en ännu högre leveranssäkerhet. Läs mer på sidan 10, 12, och 16 Nyförsäljningen fortsätter Efterfrågan på miljömärkt värme och kyla fortsätter att vara stor och vi gör ett mycket bra resultat. Under året tecknades 35 nya leveranskontrakt. Den största delen av nyförsäljningen sker i de stora nyexploateringsområdena Ursvik, Järvastaden, Ulriksdalsfältet och Arenastaden. Läs mer på sidan 12 Lansering av nya Mina sidor I mars lanserade vi nya Mina sidor. Tjänsten har utvecklats i dialog med våra kunder och vi har strävat efter att göra det lättare och roligare att följa upp sin energianvändning. Dessutom har vi kompletterat tjänsten med funktioner som tidigare fanns i betaltjänsten Energikompassen. Läs mer på sidan 12 Utveckling av Solnaverket Tillsammans med Solna stad har vi tagit fram ett gemensamt planprogram för Solnaverket och nya bostäder i sydvästra Huvudsta. Utvecklingen av Solnaverket handlar bland annat om att ersätta kvarvarande fossil produktion med förnybar. Ett första samråd hölls under hösten och under 2017 pågår arbetet med ny detaljplan samt förnyat miljötillstånd för Solnaverket. Läs mer på sidan 10 och 16 Värmeåtervinning från datacenter Under året har vi lagt stort fokus på att hitta resurssmarta samarbeten där vi kan ta vara på överskottsvärme. Arbetet resulterade i början av 2017 i ett första avtal där vi ska återvinna värme från ett datacenter. Läs mer på sidan 10 Totalt utsläpp av kväveoxider (ton) 64 60 61 Utsläpp av kväveoxider för levererad värme (mg/kwh) 63 64 63 Totalt utsläpp av svavel (ton) 13 7 13 Utsläpp av svavel för levererad värme (mg/kwh) 13 7 14 Ref. 1: Beräkning enligt Värmemarknadskommittén Ref. 2: Här ingår energi som använts vid utvinning, transport och förädling av bränsle, producerad energi/processenergi samt energi vid transport av restprodukter. Ref. 3: CO 2 e = koldioxidekvivalenter = Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp. *Låga utetemperaturer i kombination med nya lagkrav för emissioner medförde att bioolja inte kunde eldas som planerat. Därför ökade användningen av fossil olja och därmed även koldioxidutsläppet. Ny prissättning för fjärrkyla Under året har vi tagit fram en ny prissättning för fjärrkyla. Syftet är att få en mer kostnadsriktig och konkurrenskraftig prissättning som också är mer resurssmart och påverkbar. Det ska löna sig att effektivisera och att ta vara på överskottsvärme. Den nya prissättningen gäller från 1 januari 2018. Läs mer på sidan 12 Villakunderna är nöjda Årets kundundersökning gjordes bland våra villakunder och visar att fyra av fem kunder är nöjda eller mycket nöjda. Index fortsätter uppåt med en enhet till 74 en siffra som står sig väl i jämförelse med branschsnittet som ligger på 68. Läs mer på sidan 13 Stabil ekonomi Norrenergis ekonomi fortsätter att vara stabil. Det finns flera anledningar till det goda resultatet: fortsatt effektiv drift, prisnivåerna på bränsle och el, låga räntor, flera nya kontrakt samt ett effektivt produktionssamarbete. Resultatnivån möjliggör amortering av lån som finns i koncernen. I syfte att uppnå finansiell balans och fortsatt konkurrenskraftiga, stabila priser, är Norrenergis mål att nå 20 % soliditet i koncernen år 2020. Idag är koncernens soliditet cirka 9 %. Vi bedömer att vi har goda möjligheter att uppnå målet. Nöjda villakunder I årets undersökning genomfördes 100 intervjuer bland Norrenergis villakunder. Den positiva trenden fortsätter och index går från 73 till 74. En siffra som står sig väl i jämförelse med branschsnittet som ligger på 68. Leveranssäkerhet, kompetens och service får höga betyg. Däremot är det bara drygt hälften som anger att de får hjälp att minska sin energianvändning. Värmesamarbete Från den 1 juli 2016 köper Norrenergi 75 MW värme från Fortum Värme. Samarbetet bidrar till tryggad framtida fjärrvärmekapacitet och långsiktigt stabila priser. Den levererade värmen lever upp till Bra Miljöval och motsvarande höga miljökrav som vi ställer på den egna produktionen. Läs mer på sidan 16 4 5

Värme och kyla i kretslopp Norrenergi är ett lokalt energibolag som verkar i Solna, Sundbyberg, Danderyd och Bromma. Vi förser fler än 100 000 invånare och ett stort antal företag med fjärrvärme. Det finns också ett växande intresse för vår fjärrkyla. Vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling handlar om att på affärsmässig grund fortsätta utveckla vår värme och kyla i kretslopp, och ta ett genuint ansvar för människor i vår omvärld. RENINGSVERK RENAT SPI LLV ATTEN SJÖV ATTEN Naturskyddsföreningens miljömärkning Norrenergi var första energibolag i Sverige att märka all sin fjärrvärme och fjärrkyla med Bra Miljöval, 2008 repektive 2009. Vision Tillsammans skapar vi livskraft I våra städer finns ett energisystem baserat på värme och kyla i kretslopp, där Norrenergi med sin produktion är hjärtat och våra fjärrvärme- och fjärrkylnät är blodomloppet. I vårt gemensamma kretslopp tar vi tillvara och pumpar runt energi mellan kunder, samarbetspartners och anläggningar. TIllsammans tar vi vara på överskottsenergi på ett resurssmart sätt. Vi vill vara en del av lösningen för den hållbara staden. Uppdrag Bolagets verksamhet skall drivas på affärsmässiga grunder och utifrån kundernas behov erbjuda fjärrvärme och fjärrkyla, med tillhörande energilösningar och tjänster, till konkurrenskraftiga priser inom ramen för högt ställda miljökrav. Affärsidé Kretsloppsbaserad värme och kyla i våra städer resurssmart för alla. AFFÄRER KÖPCENTRUM KONTOR FLERBOSTADSHUS VI LLOR OCH RADHUS SPILLVÄR ME- LEVERANTÖRER OCH ANDRA FJÄRRVÄRMEBOLAG Värdegrund Vi kan Med vår kunskap och erfarenhet tar vi ansvar. Vi vill Snabbt och smidigt finner vi lösningar på dagens utmaningar och utvecklar verksamheten. Vi bryr oss Vi bryr oss om vår miljö, våra kunder och varandra. 96 % förnybart 2016 var andelen förnybart bränsle i vår produktion 96 % inklusive transporter. FJÄRRVÄRME 70 115 C ASKÅTERFÖRI NG FJÄRRVÄRME 40 50 C TRÄPULVER OKT APR BIOOLJA NOV MAR ELDNI NGSOLJA DEC FEB VÄR M EÅTER V I N N I NG 70 C FJÄRRKYLA 15 17 C 0,5 2 C SPILLKYLA FR I KYLA KYLMASKIN ÅRET OM MAJ SEPT JU N AUG RENAT OCH SYRESATT VATTEN, 0,5 2 C FJÄRRKYLA 5 7 C Övergripande mål Kunder: Riktigt nöjda kunder, NKI minst 78 Medarbetare: Riktigt engagerade medarbetare, NMI minst 79 Miljö: 100 % klimatneutral verksamhet Lönsamhet: 20 % soliditet i koncernen AFFÄRER KÖPCENTRUM KONTOR DATAHALLAR Norrenergi AB 2016 Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3) Huvudkontor: Solna Strandväg 96, Solna Antal anställda: 75 personer Omsättning: Cirka 800 mnkr Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande tjänster Antal kunder: Cirka 1 800 Försäljning fjärrvärme: 1021 GWh Försäljning fjärrkyla: 70 GWh Här finns våra kunder Sundbyberg 28 % Solna 57 % Bromma 7 % Danderyd 8 % Anläggningar Solnaverket: Baslastanläggning värmepumpanläggning och 5 hetvattenpannor med en total effekt på 380 MW 2 fjärrvärmeackumulatorer, 1 fjärrkylackumulator 1 fjärrkylstation. Sundbybergsverket: Spets-och reservanläggning 3 hetvattenpannor med en total effekt på 148 MW. 1 kylanläggning. Geografisk fördelning av våra fjärrvärmekunder baserat på mängd levererad värme. 6 7

Omvärld och intressentdialog Internationell och nationell klimat- och energipolitik, teknikutveckling och kundförväntningar påverkar vår marknad och verksamhet. I dialog och samverkan med våra kunder och andra intressenter strävar vi efter att hela tiden fortsätta utvecklas i takt med omvärlden. Året har präglats av en tydligare och mer ambitiös klimatpolitik för Sverige, och innebörden av detta för vår bransch. Lokalt har vi fortsatt dialogen med våra kunder i Prisdialogen, samt lagt en viktig grund för gemensam utveckling tillsammans med våra ägarkommuner. Vi har också haft en aktiv dialog med invånarna som berörts av utbyggnaden av nya ledningar i vårt nät. Under 2015 antogs FN:s Agenda 2030 med nya globala mål för hållbar utveckling. Ett av målen är Hållbar energi för alla, vilket bland annat handlar om att väsentligt öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Världens länder har också enats om ett bindande klimatavtal, som ska begränsa den globala temperaturökningen till under två grader. Våra intressenter och viktiga frågor Personliga möten, kund- och medarbetarundersökningar, närvaro i sociala medier samt medverkan i olika forum och nätverk är exempel på former för vår dialog. I bilden nedan ges en översikt av frågor som särskilt engagerar våra viktigaste intressenter, och som också är utgångspunkten för denna redovisning. Medarbetare Företagskultur och värderingar Information och verksamhetsutveckling Hälsa, arbetsmiljö och säkerhet Ledarskap och kompetensutveckling Myndigheter och organisationer Tillståndsvillkor, tillämplig lagstiftning och branschstandarder Byggregler Kvalitets- och miljömärkningssystem, certifieringar Beräkningsmetodik för miljövärden Norrenergi Allmänhet Allmänhetens intresse för produktionsverksamheten Norrenergi som arbetsplats Lokal miljöpåverkan Samarbeten och sponsring Ägare Solna stad och Sundbybergs stad Långsiktigt hållbar produktion Konkurrenskraftiga priser Energi- och miljöpolitiska målsättningar Marknadsmässig lönsamhet Samhällsutveckling Leverantörer Avtal och priser Hållbarhetskrav (ekonomi, miljö, socialt ansvar) Logistik, miljöanpassade transporter Kunder Prissättning och prisinformation Avbrottsfria leveranser Service och information Samarbeten för att uppnå ett hållbart energisystem Miljövärden Miljöklassning av byggnader Utveckling av produkter och tjänster Vi fortsätter samarbetet med en fransk gymnasieskola som besöker oss för tredje året i rad med sina förstaårselever på energi- och miljöprogrammet. Målet är att lära sig mer om fjärrvärme med förnybara bränslen. Vilka förväntningar har ni på Norrenergi som värmeleverantör? Vi är en liten bostadsrättsförening med endast 16 lägenheter och arbetet i föreningen är beroende av personligt engagemang. Då är det viktigt att ha pålitliga och trygga leverantörer. Vi har aldrig haft problem med fjärrvärmeleveransen och Norrenergi har varit tillmötesgående i kontakten med oss. Norrenergi har också en personlig profil som jag gillar. Hur arbetar ni för bättre miljö- och klimatprestanda inom er brf? Vi har under de senaste fem åren gjort ett flertal åtgärder på vårt hus, dels för att få bättre komfort, dels för förbättrad energi- och miljöprestanda. De viktigaste åtgärderna har varit byte av undercentralen, Med de globala överenskommelserna som grund har klimat- och energipolitiken, såväl på EU-nivå som här i Sverige, fått en tydligare inriktning under året. Sommaren 2016 presenterade Miljömålsberedningen och Energikommissionen, som tillsattes 2015, ett politiskt förankrat förslag för Sveriges energi- och miljöpolitik framåt. Det övergripande målet är ett fossilfritt Sverige 2045, vilket förutsätter fortsatt snabb övergång till förnybara energi- och transportsystem. I januari 2017 slutredovisade Energikommissionen sitt arbete. Slutbetänkandet gav ett viktigt positivt besked för fjärrvärmen, nämligen att systemgränsen för byggnaders energiprestanda bör vara använd energi, istället för som idag köpt energi. Detta innebär att bedömningen och regelverket för olika energikällor blir mer relevant och rättvisande, vilket gör stor skillnad för fjärrvärmens möjligheter. Fjärrvärmen spelar roll på väg mot klimatmålet Forskning visar att utbyggnad av fjärrvärme är ett viktigt bidrag för att nå klimatmålen, både i Sverige och i världen i övrigt. Detta förutsatt att värmen kommer från förnybar eller återvunnen energi. Vår kund Brf Borren 1 om fjärrvärme, energibesparingar och miljö injustering av våra radiatorer, fönsterbyte och ny fasad. Med den nya undercentralen kommer också mer avancerade styr- och reglermöjligheter. Just nu tittar vi på att aktivera effektstyrning för att kapa effekttoppar i vår fjärrvärmeförbrukning. Vi hoppas kunna göra minst en femprocentig kostnadsbesparing. Hur värdesätter ni bra miljövärden på energianvändning och uppvärmning? Fjärrvärme är ju ett miljöriktigt uppvärmningsalternativ och vi tycker att det är bra att Norrenergi också verkar ta miljöaspekten på allvar med siktet inställt på helt förnybara bränslen i sin fjärrvärmeproduktion. Magnus Almkvist, ordförande i Brf Borren 1 8 9

Norrenergis bränslemix är sedan länge till stor del baserad på spillvärme. Framåt ser vi potential att hitta fler sätt att fånga upp överskottsvärme, till exempel från datacenter. Norrenergi har bra förutsättningar att ta vara på överskottsvärme via fjärrkylnätet och omvandla den till fjärrvärme i Solnaverket, alternativt via lokalt placerade värmepumpar anslutna till fjärrvärmenätet. Under 2016 har vi lagt stort fokus på att hitta denna typ av resurssmarta samarbeten, vilket i början av 2017 resulterade i ett första avtal om att återvinna överskottsvärme från ett datacenter i Solna. Fortsatt medverkan i Prisdialogen Sedan 2015 är Norrenergi medlemmar i Prisdialogen, ett initiativ framtaget av branschföreningen tillsammans med Riksbyggen och SABO. Dialogen ska stärka kundens ställning och insyn, och samtidigt möjliggöra en rimlig, förutsägbar och stabil prisutveckling på fjärrvärme. Energimarknadsinspektionens slututvärdering av Prisdialogen 2016 bekräftar att initiativet bidragit till förutsägbarhet och stabilitet när det gäller prisutvecklingen. Kundernas förtroende för fjärrvärmebranschen har också ökat. De samråd och de samtal Norrenergi deltagit i, inom ramen för dialogen, har gett oss fördjupad kunskap om vad som är viktigast för våra kunder och vilka behov de har. Fjärrvärmepriserna har hållits på en oförändrad nivå under året. ställs planen ut för granskning innan den godkänns av byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Detaljplan tas sedan fram och fastställs av kommunfullmäktige. Samråd om nytt miljötillstånd och detaljplan beräknas ske under våren/sommaren 2017. Information till boende och allmänhet om fjärrkylledningen Bygget av den 2,5 km långa fjärrkylledningen genom hela Solna, från Hagalund till Sundbybergsverket, har påverkat boende och allmänhet i form av uppgrävda gator, ökade transporter och visst buller. Vi har fokuserat mycket på att löpande kommunicera och informera kommuninvånarna om projektet och vad som händer, bland annat har brev skickats ut med jämna mellanrum. Under sommaren togs ledningen i drift och arbetsytorna har nu återställts. Norrenergis erbjudande produkter och tjänster med miljöprofil Vi fortsätter att utveckla värme och kyla i kretslopp i de kommuner där vi verkar. Idag förser Norrenergi fler än 100 000 människor i Solna, Sundbyberg, Bromma och Danderyd med miljömärkt fjärrvärme. Vi hjälper också våra kunder att använda sin energi så effektivt som möjligt. Samverkan med ägarkommunerna Våra ägarkommuner Solna och Sundbyberg växer snabbt. Dialogen med dem är avgörande för att kunna anpassa och utveckla vår verksamhet i takt med städernas utveckling. I början av 2016 ingicks en viktig överenskommelse mellan Solna stad och Norrenergi, om ett gemensamt planprogram för nya bostäder i sydvästra Huvudsta och en utveckling av Solnaverket. Genom att behandla nya bostäder och Solnaverket i samma process vill staden säkra att de inte motverkar varandra. Utvecklingen av Solnaverket, som bland annat handlar om att ersätta kvarvarande fossilbaserad produktion med förnybar, förutsätter också ett nytt miljötillstånd för Solnaverkets befintliga och kommande verksamhet. Under året har en utredning gjorts av bland annat risker, emissioner och buller, och ett gemensamt programförslag har tagits fram. Förslaget presenterades vid ett samrådsmöte i november och inkomna synpunkter bearbetas nu. Därefter Ny gemensam branschförening Den 6 april 2016 enades medlemmarna i Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme om att bilda en ny gemensam förening under namnet Energiföretagen Sverige. Syftet med en samlad branschförening är bland annat att få större möjlighet att påverka, inte minst när det gäller Energikommissionens pågående arbete. Vårt arbete med den nya fjärrkylledningen mellan Sundbybergsverket och Hagalund pågick i nästan ett år. I slutet av augusti bjöd vi på glass på Hagalundsdagen som ett litet tack för tålamodet under den tid vi arbetat i området. För att visa att vi bryr oss om våra grannar var vi på plats vid Hagalunds valborgsfirande och bjöd på korv med bröd. Och på Hagalundsdagen i augusti riktade vi ett tack till Hagalundsborna för tålamodet under den tid vi arbetat i området, genom vara på plats och bjuda på glass. Studiebesök och förskolebesök Under året har vi tagit emot flera studiebesök, av såväl kunder och branschkollegor som av pensionärsföreningar och studenter. Vi har bland annat haft besök av franska studenter som läser Energi- och miljöprogrammet samt av en femteklass från Stockholmsområdet. Med anledning av att vi ökat vår fjärrkylproduktion och bytt bränsle i en av pannorna i Sundbybergsverket, var antalet transporter till anläggningen fler än vanligt under 2016. Vi gick därför ut med information till grannar, en skola i närheten och förskolorna Bävern och Dimslöjan intill verket, som vi även passade på att besöka. Arenastaden som vuxit fram under de senaste åren är ett exempel på hur Solna och Sundbyberg med omnejd utvecklas. Här ligger Friends Arena, nationalarenan för fotboll, och Mall of Scandinavia, Nordens största shoppingcenter. Solna och Sundbyberg tillhör ett av Sveriges mest expansiva och tättbefolkade områden. Det innebär goda förutsättningar för fortsatt utveckling av hållbar värme och kyla i kretslopp. Med väl utbyggda nät, egen förnybar produktion och samarbeten där vi tar vara på överskottsenergi, vill vi tillsammans med våra kunder bidra till en kretsloppsbaserad och klimatneutral energiförsörjning. Miljömärkt och klimatneutral värme och kyla Vårt mål är att erbjuda en 100 procent klimatneutral produktion. Redan idag ligger vi nära målet, 2016 nådde vi över 96 procent. Genom tjänsten Klimatkompenserad fjärrvärme och fjärrkyla kan våra kunder välja att kompensera för de resterande koldioxidutsläpp som värmen och kylan fortfarande ger upphov till. För kundens räkning köper vi då certifierade utsläppsminskningar från FN-godkända projekt av typen Gold Standard, som innebär att koldioxidutsläpp minskas någon annanstans i världen så att nettoutsläppet blir noll. Under 2016 har några av våra största kunder valt denna tilläggstjänst. En viktig del vid miljöcertifiering av byggnader Många av våra större företags- och fastighetskunder efterfrågar underlag för att matcha fjärrvärmen som energikälla med olika miljöcertifieringssystem för byggnader. Vår fjärrvärme och fjärrkyla ger goda förutsättningar till höga poäng i certifieringssystemen LEED och BREEAM. Norrenergi levererar sedan slutet av 2015 bland annat till Mall of Scandinavia, som redan 10 11

i designfasen som första svenska köpcentrum certifierades enligt BREEAMs betyg Excellent. Andra exempel är de fastigheter som Fabege just nu bygger och som kommer att certifieras enligt BREEAM. Det gäller till exempel ICAs huvudkontor och SEB-kontoret i Arenastaden, samt Telenors kontor i Råsunda. Den fastighet där vi själva har våra kontorslokaler, är certifierad enligt LEED Gold. Utvecklat verktyg för energiuppföljning I mars lanserade vi nya Mina sidor, som utvecklats i dialog med våra kunder. Syftet har varit att förbättra den befintliga tjänsten, och göra det lättare och roligare för kunden att följa upp sin energianvändning. Funktionerna i Energikompassen, som tidigare varit en betaltjänst, finns nu utan extra kostnad på Mina Sidor. Här finns också nya funktioner och information och råd om hur returtemperatur och effektbehov kan minskas. Ett viktigt mål med Mina sidor är att inspirera till energieffektivisering som minskar kostnaderna såväl för kunderna som för Norrenergi, och samtidigt åstadkommer miljönytta. Under året har vi också arrangerat flera energiseminarier för våra kunder. Seminarierna har dels handlat om de nya funktionerna i Mina sidor, dels fokuserat på att ge handfasta tips på hur våra kunder rent praktiskt kan arbeta med sin värmecentral för att minska energianvändningen. Vi har också deltagit i en Spara energi-kväll för bostadsrättsföreningar med tips om injustering av värmesystemet, i samarbete med Energi- & Klimatrådgivningen i Solna och Sundbyberg. Lättare och roligare att följa upp energianvändningen med Mina sidor. Utbyggnad och nya anslutningar Vi bygger successivt ut våra nät i takt med ökad efterfrågan från nya fastighetsområden som växer fram. Tyngdpunkten för fjärrvärme ligger fortsatt i nyexploateringsområdena Ursvik, Järvastaden, Ulriksdalsfältet och Arenastaden. Ett antal större förtätningar har också genomförts, till exempel på gamla Råsundastadion i Solna och i kvarteret Sprängaren i Sundbyberg. Under 2016 har vi tecknat drygt 30 nya leveranskontrakt för fjärrvärme och 5 för fjärrkyla. När det gäller fjärrkyla sker den huvudsakliga nyförsäljningen i och kring Arenastaden. Årets största fjärrvärmeavtal gäller PEAB:s kommande flerbostadshus i Råsunda. Det största avtalet gällande fjärrkylleveranser avser en kontorsfastighet i Arenastaden. De nya avtalen motsvarar drygt 16 GWh fjärrvärme samt 2,4 GWh fjärrkyla. Ny fjärrkylledning i Solna klar Under året har den drygt 2,5 kilometer långa fjärrkylledningen mellan Hagalund och Sundbybergsverket färdigställts och satts i drift. Ledningen har byggts för att möta den ökade efterfrågan på fjärrkyla och för att öka leveranssäkerheten för befintliga kunder. Den nya ledningen kopplar ihop produktionsanläggningarna i Solna och Sundbyberg till ett gemensamt nät. Ny prissättning för fjärrkyla Under året har vi tagit fram en ny prissättning för fjärrkyla. Syftet är att få en mer kostnadsriktig och konkurrenskraftig prissättning som också är mer resurssmart och påverkbar. Den nya prissättningen gör det lönsamt för kunden att effektivisera, och under vissa månader på året när värmebehovet är stort, får kunden betalt för sin överskottsvärme. Då kan vi använda returvärmen från fjärrkylan i fjärrvärmeproduktionen, vilket gynnar både kunderna, miljön och Norrenergis produktionssystem. Den nya prislistan gäller från 1 januari 2018. Digitala pilotprojekt för effektiv energianvändning Teknikutveckling och digitalisering bidrar till nya möjligheter och arbetssätt, och förändrar också plattformen för vårt kunderbjudande. I vår strategiska utvecklingsplan för 2015 2019 finns ett specificerat mål att med stöd av digitala lösningar hjälpa kunderna energieffektivisera, utifrån deras förutsättningar. Tillsammans med våra kunder och företagen Ngenic och NODA har vi under året startat två pilotprojekt, ett för villakunder och ett för företagskunder. För villakunderna testar vi en mobilapplikation för visualisering och styrning av kundens energianvändning. I appen kan kunden se sitt energiuttag i realtid och även styra sin inomhustemperatur. För företagskunderna är målet att med smarta och självlärande algoritmer kunna optimera inomhusklimatet och nå en jämnare och mer effektiv produktion med lägre effekt. Dessutom finns möjligheten att jämna ut överskott mellan olika fastigheter. På så sätt kan också kunderna spara pengar och minimera sin miljöpåverkan utan att kompromissa om komfort och inomhusklimat. Pilotprojekten ska hjälpa oss att samla kunskap och erfarenhet som ger oss vägledning om hur vi kan utveckla våra framtida tjänster utifrån kundernas behov. Det handlar till exempel om att få svar på följande frågor: - Påverkas kundens energianvändning genom att endast medvetandegöra energianvändningen? - Vill kunderna ha kontroll över förbrukningen och styra sin fjärrvärmecentral, eller vill de ha en smart tjänst som sköter energiuttaget? - Vilka parametrar ska en smart tjänst ta hänsyn till för att kunna vara smart? - Hur värderar olika kundkategorier komfort kontra kostnad och miljö? Parallellt med pilotprojekten investerar vi också i modernisering och utveckling av vår egen it-plattform. Framförallt handlar det om att effektivisera dataflöden och integration mellan olika system, för att få bättre förutsättningar för digitala tjänster. Vår fjärrvärme och fjärrkyla ger goda förutsättningar till höga poäng i miljöklassningssystemen LEED och BREEAM. Vasakronans fastighet där vi själva har våra kontorslokaler, är certifierad enligt LEED Gold. När vi gräver för nya fjärrvärmeledningar tar vi hänsyn till de naturvärden som finns och kontrollerar tänkbara följder innan spaden sätts i jorden. Den här eken stod intill platsen där en ledning skulle bytas på Virebergsvägen i Råsunda och vi var oroliga att skada den. Men eftersom rötterna låg så djupt, gick det fint att gräva utan att störa eken. Nöjda villakunder Vilka förväntningar har du på Norrenergi som energileverantör? Jag vill ha en stabil och problemfri leverantör av värme. Värme är något som bara ska fungera och det känner jag att Norrenergi ger mig. Under de år som vi haft Norrenergi som leverantör har vi inte haft ett enda problem vilket känns väldigt tryggt. Vidare gillar jag öppenhet och detaljer, och med Mina sidor får jag full insyn i min förbrukning historiskt. Man har verkligen lagt energi på att skapa en bra, snygg och tydlig sida med alla uppgifter som man behöver. Du medverkar i det digitala pilotprojektet med NGENIC, vad hoppas du få ut av din medverkan och kan du redan nu se något resultat? Jag blev väldigt glad över att jag fick vara med som testperson av NGENICs system för värmestyrning. Jag såg ett behov av att spara energi på ett enkelt sätt när man inte är hemma, utan att behöva komma hem till ett kallt hus. Jag var också intresserad av att få en bättre överblick av värmen. Med en app för mobilen kan man göra just detta, men systemet har också flera smarta algoritmer som optimerar besparingen baserat på yttre faktorer som solljus etcetera. Den lär sig också trögheten i huset för att få en så effektiv och jämn uppvärmning som möjligt. Jag har en mycket mer stabil värme nu och enligt NGENIC så sparar jag energi varje dag. Carl Sköldkvist, villakund i Sundbyberg Vår kund om digitalt system för värmestyrning i villan I årets undersökning genomfördes 100 intervjuer bland Norrenergis villakunder. De senaste årens positiva trend fortsätter och index går från 73 till 74. Leveranssäkerhet, kompetens och service får höga betyg. Däremot upplever bara drygt hälften att man får hjälp att minska sin energianvändning. Under året har vi tagit fram förslag på hur vi kan öka vår kunddialog för att möta kundernas behov, till exempel genom att ta fram instruktionsfilmer om värmecentralen. Vi ser också att kunder som har vår tjänst Värmetrygg kommer att öka markant framöver. Vi är glada att ha kundernas förtroende och att de vänder sig till oss med önskemål om bredare utbud av service och tjänster. NKI 2014 2015 2016 67 73 74 12 13

Effektiv produktion Genom effektiv produktion och systematiskt miljöarbete arbetar vi varje dag för att leverera fjärrvärme och fjärrkyla med hög kvalitet till konkurrenskraftigt pris. För att nå målet 100 procent förnybart bränsle anpassar vi kontinuerligt våra produktionsanläggningar, och planerar också för en utveckling av Solnaverket så att den sista delen fossilt bränsle kan fasas ut. Norrenergi arbetar systematiskt för ständiga förbättringar vad gäller effektivitet, miljöprestanda och arbetsmiljö, med fokus på att säkerställa en effektiv drift och trygga leveranser. Daglig uppföljning av driften görs genom analys av data från föregående dygn. Vid behov görs snabba justeringar för att nyttja anläggningarna optimalt, vilket sparar både pengar och miljö. Vårt systematiska miljöarbete fokuserar på de aspekter i verksamheten som bedömts vara mest betydande. Hit hör bland annat förbränning av bränsle, hantering och lagring av olja, samt transporter. Systematiskt kvalitets- och miljöarbete Norrenergi genomgår löpande tredjepartsrevisioner som kontrollerar att vi lever upp till krav i miljöoch energilagstiftningen så som miljöbalken, lagen om handel med utsläppsrätter och hållbarhetslagen för flytande biobränslen. Tredjepartsrevisorer kontrollerar även att vårt miljöledningssystem uppfyller kraven i ISO 14001 och att Bra Miljövals kriterier följs. I september 2016 gjordes en omcertifieringsrevision av vårt miljöledningssystem mot standarden ISO 14001. Vid revisionen uppmärksammades det utvecklingsarbete som Norrenergi gjort det senaste året, med integrering av miljöledning i vår strategiska utvecklingsplan och en tydligare förankring av miljöfrågorna i verksamheten. Norrenergi fick goda vitsord av revisorerna och en godkänd certifiering enligt kraven i den nya mer krävande ISO 14001:2015. Certifikatet gäller från 15 november 2016 och tre år framåt. Utsläpp till luft Vid förbränning av bränslen för produktion av fjärrvärme sker utsläpp till luft i form av koloxider, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Vi bevakar systematiskt dessa värden och gör förbättringar i produktionsprocessen för att minst hålla värdena inom ramen för kraven i lagstiftningen och tillståndsvillkoren. Stoft och partiklar som bildas vid förbränning avskiljs ur rökgaserna. Kväveoxider neutraliseras med SNCR-metoden. Vi behövde i början av året använda en del eldningsolja, vilket påverkat våra utsläppsvärden för koldioxid negativt. Skärpta krav på utsläpp från förbränning Sveriges implementering av Industriemissionsdirektivet (IED), Förordningen om stora förbränningsanläggningar, har inneburit skärpta krav avseende utsläppsnivåer för svavel, kväveoxider och stoft. Detta fick konsekvenser för vårt val av bränsle i Sundbybergsverket, då det visade sig att den bioolja vi tidigare eldat med inte uppfyllde kraven för kväveoxidutsläpp. I början av året ersatte vi, i brist på alternativ, biooljan med fossil eldningsolja. Vi hittade därefter en ny bioolja av bättre kvalitet som klarar kraven. På grund av begränsad tillgång och ett högre pris på denna, eldar vi nu det nya bränslet Norrenergis miljöingenjör om vårt miljöarbete Det var möjligheten att jobba med hållbar teknik och hållbar energiproduktion som lockade mig att söka till Norrenergi. I min roll som miljöingenjör arbetar jag med att identifiera positiva och negativa miljöaspekter i verksamheten, lagstiftnings- och tillståndsfrågor, leverantörsfrågor och våra certifieringar enligt ISO 14001 och Bra Miljöval. Jag har trivts mycket bra sen jag började och fick ett positivt intryck av företaget från start. Framför allt för att jag upplever att det arbete som bedrivs med miljöfrågorna är genuint, certifikaten har inte bara ett symbolvärde utan betyder något och används på riktigt. Här ser man bortom kriterierna och tar ett helhetsgrepp för hållbar produktion. Carl Berndtsson, miljöingenjör på Norrenergi Utsläpp till luft Utsläpp Enhet 2014 Fjärrvärme Totalt utsläpp av fossil koldioxid ton CO 2 9983 575 2 265 Fossil koldioxid g CO 2 e / kwh levererad fjärrvärme 10* 1 3 Kväveoxider mg / kwh levererad fjärrvärme 64 64 63 Svavel mg / kwh levererad fjärrvärme 13 7 14 Fjärrkyla Fossil koldioxid g CO 2 e / kwh levererad fjärrkyla 0 10 1 *Låga utetemperaturer i kombination med nya lagkrav för emissioner medförde att bioolja inte kunde eldas som planerat. Därför ökade användningen av fossil olja och därmed även koldioxidutsläppet. En sammanställning av våra utsläpp av koldioxid respektive koldioxidekvivalenter enligt Bra Miljöval. 14 15

Förutom att utveckla vår egen kapacitet, förbereder vi oss för framtiden genom samarbete och gemensam utveckling med andra aktörer. Hållbara bränslen Vårt mål är en produktion baserad på 100 procent förnybara bränslen. Vi strävar också efter att vidareutveckla vårt energisystem med värme och kyla i kretslopp, och ta vara på allt fler resurser som annars skulle gå till spillo. Under 2016 var andelen förnybara bränslen i vår produktion 96 procent, inklusive transporter. växelvis med andra biooljor så att vi sammantaget uppfyller utsläppskraven. Biobränslen innehåller i varierande grad aska som ger upphov till utsläpp av stoft. För att minimera utsläppen av stoft och optimera effekten har vi under året installerat elfilter och en så kallad sotblåsare i Sundbybergsverket. Förberedda för framtiden Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar och nybyggnationer för att kunna trygga framtidens utmaningar med ökad efterfrågan på förnybart producerad fjärrvärme och fjärrkyla. Till exempel har vi under året kopplat ihop Solnas och Sundbybergs fjärrkylnät och förstärkt produktionen i Sundbybergsverket med två nya kylmaskiner och tre nya distributionspumpar. Förutom att utveckla vår egen kapacitet, handlar det också om samarbete och gemensam utveckling med andra branschaktörer. Samarbete med Solna stad för nytt miljötillstånd för Solnaverket Norrenergis miljötillstånd för Solnaverket behöver förnyas. På längre sikt kommer förutsättningarna för verksamheten också förändras då Bromma reningsverk, där vi idag hämtar spillvärme, planeras läggas ned. Samtidigt planerar Solna Stad att bygga nya bostadsområden i anslutning till vår anläggning. Vi arbetar därför redan nu för att ta fram ett nytt miljötillstånd utifrån de framtida förutsättningarna, i samarbete med Solna Stad. Utökat produktionssamarbete med Fortum Värme och Söderenergi För att trygga framtida fjärrvärmekapacitet, bidra till ett mer effektivt fjärrvärmenät i Storstockholm och säkerställa långsiktigt stabila priser, tecknade Norrenergi och Fortum Värme under 2015 avtal om långsiktigt utökat produktionssamarbete. Från 2016 levererar Fortum Värme 75 MW värme till Norrenergi per år. Levererad värme lever upp till Bra Miljöval och motsvarande höga miljökrav som vi ställer på den egna produktionen. I produktionssamarbetet, som syftar till att optimera den totala produktionen, ingår även Söderenergi. Distributionsförluster i fjärrvärmenätet År Distributionsförluster (%) 2016 5,0 2015 5,3 2014 4,7 Tack vare välisolerade fjärrvärmerör går endast cirka fem procent av värmen förlorad i distributionen. Staffan Stymne, chef Strategi och utveckling Vår fjärrvärme produceras till övervägande del av spillvärme från renat avloppsvatten från Bromma reningsverk och genom förbränning av biobränslen såsom träpellets och biooljor. Vi har också ett leveransavtal med Fortum Värme som levererar 75 MW värme till oss. Värmen uppfyller samma höga krav som vi ställer på vår egen produktion. Fortfarande behövs en liten del fossil eldningsolja för att producera värme när det är som kallast, men siktet är inställt på att produktionen ska bli helt förnybar. Vår fjärrkyla är redan idag 100 procent förnybar. Den producerar vi bland annat med hjälp av spillkyla från värmepumpanläggningen och med kallt bottenvatten från en djuphåla i Lilla Värtan. Bränslen som klarar kraven för Bra Miljöval 2008 respektive 2009 var Norrenergi det första energibolaget i Sverige att märka hela värme- och kylaproduktionen med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Vi är fortfarande det enda fjärrvärmeföretag där all fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Bra Miljöval. Märkningen ställer höga miljökrav på de bränslen vi använder. Viktiga kriterier är ursprungsinformation och spårbarhet för biobränslen, krav på sammansättning och att bränslet till exempel inte innehåller palmolja. Krav ställs också på att askan ska återföras till naturen efter förbränning av träbränsle. Nu kan vår aska återföras till skogen Norrenergi har under flera år arbetat för att kunna återföra träaskan till skogen och få ett slutet kretslopp, men förhindrats av att askan inte klarat Skogsstyrelsens gränsvärde för krom. Flera års forskning och dialog inom forskningsprojektet Askprogrammet, där Norrenergi också deltagit, har resulterat i att gränsvärdet höjdes 2015. Det gör att träaskan från pelletsförbränningen nu kan återföras till naturen. För Norrenergi handlar det om 300-600 ton aska per år. Under 2017 upphandlar vi askåterföringstjänsten från en ny samarbetspartner och målsättningen är att börja återföra askan under året. Hållbarhetskrav på bränsleleverantörer Allt bränsle vi köper måste uppfylla Bra Miljövals kriterier för värmeproduktion. Vi ställer krav på att all träpellets vi köper kommer från FSC-certifierat skogsbruk (Forest Stewardship Council). Våra krav på bränsleleverantörerna omfattar också systematiskt miljö- och kvalitetsarbete, och inrapportering av uppgifter om andel förnybar energi i leverantörens egen produktion. De krav vi ställer i upphandlingar följs även upp genom revisioner hos utvalda leverantörer. Klimattålig tillväxt och gröna lån Alla Norrenergis lån är nu gröna lån från Kommuninvest. Det gröna konceptet från Kommuninvest vänder sig till dem vars investeringar främjar övergången till lägre koldioxidutsläpp och en klimattålig tillväxt. Lånen vänder sig också till dem som minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar. Läs mer på kommuninvest.se Effektiv distribution Norrenergi mäter skillnaden mellan producerad och levererad värme för att följa hur effektivt värmen når ut till kunderna. Vi arbetar för att distributionsförluster i nätet ska vara så små som möjligt. Under 2016 har förlusterna fortsatt att ligga relativt stabilt på en nivå på fem procent. 16 17

Om våra bränslen Bränslemix fjärrvärme Johan T Sterndal, ordförande i Norrenergis styrelse Spillvärme Värme från renat avloppsvatten som kommer i tunnel från Brommas reningsverk. Ur hållbarhetssynpunkt är spillvärme väldigt bra då denna värme annars förblir outnyttjad. Träpellets Biobränsle som levereras i form av pellets och mals till träpulver i vår anläggning. Kommer i huvudsak från Sverige, Baltikum och Ryssland. Råvara från FSC-certifierat skogsbruk. Spillvärme 30 % Träpulver 26 % Bioolja 1 % El från vattenkraft 15 % Eldningsolja 3 % Inköpt värme 25 % Under 2016 var andelen förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen 97 procent. :- Vilka är de viktigaste frågorna för en hållbar utveckling i Solna? Den utveckling som sker och har skett i Solna under många år visar att tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Solnas lilla yta gör att staden blir tätbebyggd med kortare transporter, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. I Solna har vi också en väl utbyggd kollektivtrafik som dessutom skall byggas ut ännu mer med till exempel den Gula linjen på T-banan. De nya bostads- och kontorsområdena byggs i kollektivtrafiknära lägen. Byggnadsnämndens nya P-norm förutsätter också att nya arbetsplatser ordnar parkering på egen fastighet och inte på stadens gator. Ytterligare en faktor för stadens hållbara utveckling är att fastighetsägarna fortsätter att ansluta sig till vår miljömärkta fjärrvärme. Hur arbetar Solna mot Sveriges klimatmål fossilfritt och vilken roll kan Norrenergi spela i detta? Som ordförande i bolaget vill jag gärna börja med att Bioolja Restprodukter från massa- och livsmedelsindustrin samt från kemisk industri (Europa). Uppfyller Energimyndighetens hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. El från vattenkraft El som används för att driva värmepumparna vid värmeproduktion. Endast Bra Miljöval-märkt el. Eldningsoljor (EO1 och EO5) Fossila bränslen som används när det är riktigt kallt ute och effekten i de andra bränslena inte räcker till, eller exempelvis vid oplanerade driftstopp på de pannor som drivs med biobränslen. Inköpt värme Leveransavtal med Fortum Värme. All inköpt värme är biobränslebaserad, uppfyller kriterierna för Bra Miljöval och har motsvarande miljöprestanda som Norrenergis egenproducerade värme. Norrenergis styrelseordförande om hållbar utveckling Norrenergi har en viktig roll i att begränsa utsläppen från fossilt bränsle. Under 2015 använde bolaget 99,6 procent fossilfritt bränsle vilket är helt enastående. Under 2016 var siffran 96 procent inklusive transporter, vilket fortfarande är en bra nivå. Jag vill också lyfta fram, vilket inte många känner till, att 30 procent av Norrenergis värme och 40 procent av kylan, produceras med hjälp av energin i renat avloppsvatten. I framtiden kommer Norrenergi betyda ännu mer i arbetet med att begränsa utsläppen genom att hitta samarbeten med företag och fastighetsägare för att återvinna överskottsvärme runt om i staden. Solna stads nya elupphandling som gäller från 1 januari 2017 innebär att bara 100 procent förnyelsebar el kommer att köpas in. Staden arbetar även tillsammans med cirka 20 andra kommuner i nätverket ResSmart och det pågår ett projekt med bostadsrättsföreningar i Solna för att stötta installation av laddstationer för el-och hybridbilar. Detta är bara några exempel på hur Solna arbetar med att göra staden mindre beroende av fossila bränslen. Säkra, miljöanpassade transporter Träpellets står för majoriteten av Norrenergis bränsletransporter. Större delen levereras med fartyg till Norrenergis lager i Hargshamn, och vidare med vår upphandlade transportör de 13 milen till Solnaverket. 2016 fick vi 999 lastbilsleveranser med pellets. En mindre del pellets levereras med tåg direkt till Sundbyberg. Till detta kommer cirka 71 tankbilsleveranser med olja och 56 lastbilstransporter av aska och slagg till avfalls- och återvinningsanläggningar. Sedan november 2016 kräver Norrenergi och Hargs Hamn AB att alla anlitade transportörer ska ha genomgått SSG Entré-utbildning inom hälsa, säkerhet och miljö. Under sommaren byggdes en av de två lagerhallarna i Hargshamn om för att få självdragsventilation. Genom detta säkerställer vi god ventilation samtidigt som energi sparas eftersom den el-konsumerande avfuktaranläggningen inte längre behövs. Vässade krav med Q3 Vi ställer sedan tidigare krav på miljöprestanda och systematiskt miljö- och kvalitetsarbete hos våra transportörer. Krav på utsläppsnivåer, fordonsklass, utbildning i effektivt körsätt och ISO 14001-certifiering är några exempel. Vi ställer också krav på implementerad policy avseende alkohol- och drogfrihet samt trafiksäkerhet. Med utgångspunkt i vårt aktiva medlemskap i Q3, ett nätverk av transportföretag och transportköpande organisationer som arbetar för hållbara transporter, arbetar vi för att fortsätta minska transporternas klimatpåverkan. Inom Q3 har ett upphandlingsverktyg för transporter utarbetats, som ställer höga krav på arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö. Föreningen tillhandahåller även expertrådgivning kring hållbar transportupphandling. Under året har vi med gott resultat använt innehållet i verktyget i upphandlingen av pelletstransporter från Hargshamn till Solnaverket. Koldioxidutsläpp från transporter De transporter som Norrenergi upphandlar är lastoch tankbilstransporter av bränsle. Vi redovisar även koldioxidutsläppen från transporterna av slagg och aska. Sammantaget har dessa transporter gett upphov till 557 ton* koldioxidutsläpp 2016. *Beräknat på schablonvärden för diesel klass 1 med 5 % inblandning av förnybart bränsle. Leverantörsuppföljning Utöver bränslen och transporter, där vi sedan tidigare ställer specifika miljö- och hållbarhetskrav, köper Norrenergi in andra kategorier av varor och tjänster från många olika leverantörer. En viktig kategori är entreprenadtjänster, där arbetsmiljörisker och avfallshantering är exempel på relevanta hållbarhetsfrågor. Under 2016 har vi gjort ett viktigt arbete för en mer aktiv och systematisk bedömning av våra leverantörer, avseende miljö och socialt ansvar. En självutvärderingsenkät har skickats ut till samtliga cirka 200 aktiva leverantörer i avtalsregistret. Fokus har varit på betydande miljöaspekter och systematiskt miljöarbete. Responsen från leverantörerna har varit bra, svaren visar också att det stora flertalet arbetar strukturerat med ansvar och förbättringsarbete kopplat till väsentliga frågor. Vi kommer under 2017 fortsätta dialogen med prioriterade leverantörer med utgångspunkt i resultatet, och framåt göra leverantörsbedömningen för alla nya potentiella leverantörer. Norrenergi är medlem i föreningen Q3, som består av cirka hundra transportföretag och organisationer som arbetar för hållbara transporter. Träpellets står för majoriteten av Norrenergis bränsletransporter. 18 19

En säker och utvecklande arbetsplats Våra medarbetare är nyckeln till en välfungerande verksamhet och nöjda kunder. Därför arbetar vi medvetet för att vara en stimulerande och ansvarstagande arbetsplats. Under året har vi bland annat fokuserat på ledarskapsutveckling och fortsatt arbete med beteendebaserad säkerhet. Per Tageson gör säkerhetsbesök hos sin kollega Jens Lindqvist när han fyller salt för vattenreningsprocessen. Vår gemensamma värdegrund Vi kan, vi vill, vi bryr oss beskriver vilket företag vi vill vara en arbetsplats med lösningsorienterad och omtänksam kultur. Värdegrunden ingår i kriterierna för lönesättning och presenteras för kandidater vid rekrytering. Program för socialt ansvar och mångfaldspolicy I början av året antog vi ett nytt program för socialt ansvar baserat på ISO 26000. Programmet gäller 2016 2019 och är ett viktigt styrdokument för vårt hållbarhetsarbete, med mål och aktiviteter inom följande områden: Verksamhetsstyrning, Samhällsengagemang och utveckling, Goda verksamhetsmetoder (värdegrund, affärsetik, leverantörsrelationer) och Mänskliga rättigheter (likabehandling, mångfald och jämställdhet). Vi har nolltolerans mot diskriminering och följer upp detta i medarbetarundersökningen. Under året har vi antagit en ny mångfaldspolicy. Policyn tydliggör att vi ska arbeta aktivt för att säkerställa likabehandling och främja mångfald, och att det är varje medarbetares ansvar att bidra till detta. Policyn gäller även i vår samverkan med externa aktörer. Säker arbetsmiljö Produktionen i ett fjärrvärmeverk medför vissa arbetsmiljörisker. För Norrenergi handlar det om mekaniska roterande delar, fallrisker och hantering av hetvatten och kemikalier. Med rätt kunskap, riskmedvetenhet och rätt skyddsutrustning minimerar vi riskerna för olyckor. Det övergripande målet är att inga medarbetare ska drabbas av arbetsolyckor eller arbetsrelaterade sjukdomar. Vårt systematiska förbättringsarbete är grunden i arbetet för en säker arbetsmiljö. Risker som upptäcks under regelbundna skyddsronder loggas i ett avvikelsehanteringssystem, analyseras och åtgärdas. Skyddsronder görs i alla delar av verksamheten, två gånger om året på varje arbetsplats. För att stärka säkerhetstänket införde vi 2015 ett program för beteendebaserad säkerhet. Alla medarbetare har utbildats och under 2016 har vi börjat genomföra så kallade säkerhetsbesök, där medarbetare besöker varandras arbetsplatser. Målet är att hjälpa varandra att arbeta säkrare och bli mer riskmedvetna, samt att direkt på plats kunna identifiera och eliminera risker. Mer tvärfunktionellt arbete Vi värdesätter delaktighet och engagemang hos våra medarbetare och arbetar för en företagskultur och ett arbetssätt som uppmuntrar detta. Ett tvärfunktionellt arbetssätt finns inbyggt i mål och aktiviteter i den strategiska utvecklingsplan som togs fram 2015, och under året som gått har vi inom Norrenergi i högre utsträckning än tidigare arbetat integrerat över avdelningsgränserna. En av aktiviteterna är varumärkesarbetet som påbörjats under hösten där vi arbetat tillsammans i workshops och på cafémöten. Arbetet ska mynna ut i en gemensam plattform och en plan för hur vi kan förstärka och förtydliga vilka vi är och vad vi står för. Under 2017 fortsätter varumärkesarbetet med flera gemensamma övningar. Satsning på ledarskap Under 2016 har vi genomfört ett nytt ledarskapsprogram för samtliga chefer inom Norrenergi. Fyra heldagsträffar har ägnats åt olika teman: Att leda sig själv, Chefsuppdraget och dess roll och mandat, Hur man leder andra genom att veta vad som motiverar, Hur man ger feedback, Teamutveckling och Konflikthantering. Mellan träffarna har deltagarna Under hösten deltog många av Norrenergis medarbetare i workshops och cafémöten för att ge sin input till det varumärkesarbete som vi startat. fått uppgifter att arbeta med, i team med en annan deltagare som inte kommer från samma avdelning. En inledande separat ledarskapsutbildning om fyra tillfällen genomfördes under våren med Norrenergis ledningsgrupp, i syfte att hitta en gemensam plattform. Ledningsgruppen har därefter också deltagit i ledarskapsprogrammet för samtliga chefer. Genom de mätbara resultat som våra medarbetarundersökningar ger oss, hoppas vi få ett kvitto på att satsningen haft effekt. Till exempel handlar det om att få ett högre resultat när det gäller tydlighet och kommunikation i ledarskapet. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Efterfrågan på kvalificerade tekniker är stor i branschen. För att säkra vår framtida kompetensförsörjning arbetar vi aktivt med både rekrytering och kompetensutveckling. Vi arbetar också med att utforma roller i vår organisation på ett så bra och flexibelt sätt som möjligt. På Norrenergi erbjuder vi goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare. Vid årliga medarbetarsamtal sätter varje chef och medarbetare tillsammans upp mål och gör en handlingsplan. Uppföljning i slutet av 2016 visar att samtliga Jag gjorde ett säkerhetsbesök hos Jens i höstas när han arbetade med att fylla salt, som används i vattenreningsprocessen på värmeverket. Syftet var att i lugn och ro se hur arbetsuppgiften gick till utan att störa Jens. Sedan diskuterade vi tillsammans olika delmoment. Jens hade full koll på sitt arbetssätt och vad han höll på med. Besöket resulterade ändå i några mindre förbättringar av utrustningen på plats. Per Tageson, drifttekniker på Norrenergi En av våra medarbetare om säkerhetsbesök 20 21

medarbetare haft medarbetarsamtal under de senaste tolv månaderna. Praktik och samarbete med högskolan Sedan flera år samarbetar vi med yrkeshögskoleutbildningen på Stockholms Tekniska Institut, STI, som utbildar tekniker och ingenjörer med inriktning på bland annat just energibranschen. Norrenergi tar emot ett par praktikanter från STI varje år, några av dem är nu tillsvidareanställda hos oss. Under 2016 har vi även haft studenter från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, som gjort sina examensarbeten hos oss. Hälsa och välmående För att främja hälsa och balans i livet hos våra medarbetare arbetar vi löpande med olika aktiviteter. Vi erbjuder friskvårdsbidrag (1 500 kr per medarbetare och år) som under 2016 nyttjades av cirka hälften av medarbetarna. Från 2017 höjs bidraget till 2000 kr. Temat för årets Norrenergidag var Det personliga ledarskapet ett tema som både engagerade och gav nya insikter om vikten av att agera medvetet. Alla anställda får gratis medlemskap i Norrenergis förening Nais, som arrangerar ett brett utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter. Föreningen är ett sätt att uppmuntra till motion och att träffas och umgås mellan avdelningarna. 2016 har bland annat motionslopp, träningsprogrammet 15 med Paolo, skytte, besök på Fotografiska och yoga funnits på programmet. Fler kvinnliga medarbetare och chefer Vår syn är att jämställdhet och mångfald hjälper oss att utvecklas som företag, genom att bidra till bättre företagsklimat, nytänkande och ökad effektivitet. Vi har en uttalad ambition att nå en jämnare könsfördelning i företaget. Två konkreta mål är minst 30 procent kvinnliga chefer i företaget, och minst två kvinnor på alla Klockan 11 på måndagar har Nais erbjudit medicinsk yoga för alla medarbetare, något som har uppskattats av många. Det är vårt gemensamma ansvar att bidra till hälsa och ett hållbart arbetsliv. Man kan inte bara prata, man måste göra också. Maria Lemos, ekonomichef på Norrenergi avdelningar med fem eller fler tjänster. Vid rekrytering är målet att alltid få fram kandidater av båda könen. Vi har en fortsatt utmaning vad gäller att få kvinnliga sökande till tjänster på produktionsavdelningen, där vi fortfarande inte uppnått målet att ha minst två kvinnor på avdelningen. På alla övriga avdelningar är målet uppfyllt. Per den sista december 2016 var andelen kvinnliga chefer 35 %. Vi tar ansvar för ett hållbart arbetsliv Under 2016 har vi i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjudit arbetsträning hos oss, för en person som efter lång tids sjukskrivning skulle komma tillbaka till arbetslivet. Efter sex månaders arbetsträning på vår ekonomiavdelning har personen nu gått vidare till en vanlig anställning på annat företag. Nyckeltal medarbetare Fördelningen kvinnor/män bland samtliga medarbetare (antal) Fördelningen kvinnor/män i ledning (antal) Fördelningen kvinnor/män i styrelsen (antal) 2014 20/55 22/52 20/56 3/4 2/5 4/3 0/9 0/9 0/9 2014 Arbetsskador (antal) 10 5 2 Sjukfrånvaro (%) 2,74 2,2 1,9 Tio olyckor med lindrigare skador som följd inträffade 2016. Endast en olycka, ett färdolycksfall ledde till sjukfrånvaro. Utöver detta rapporterades 22 tillbud utan personskador. Statistiken omfattar även entreprenörer och inhyrda. FOTO ANDERS TILLGREN Lokalt engagemang och sponsring Norrenergis engagemang och bidrag till en hållbar samhällsutveckling sträcker sig utanför kärnverksamheten att producera och distribuera värme och kyla. Under året har vi fortsatt att stödja utvalda lokala och ideella verksamheter, för ett hälsosammare, tryggare och mer miljöanpassat samhälle. Vi bedriver vår verksamhet i våra ägarkommuner och deras närområden. Invånarna och företagarna här är våra intressenter på flera olika sätt, till exempel som kunder, grannar eller samarbetspartners. För oss på Norrenergi är det viktigt att behandla alla lika och ha ansvarsfulla relationer till alla våra intressenter. Det är därför självklart för oss att vara en engagerad och god kraft i den lokala samhällsutvecklingen. Bland annat genom att långsiktigt stödja olika lokala initiativ och föreningar. Sponsring Vår inriktning när det gäller sponsring är att vårt stöd ska bidra till ett hälsosammare, tryggare och mer tolerant samhälle. Särskilt ungdomsidrotten ligger oss varmt om hjärtat. Våra insatser ska också stärka oss som företag och attraktiv arbetsgivare. Vi stödjer idag flera olika föreningar och initiativ inom idrott, kultur och utbildning. Det handlar om ekonomiska bidrag men vi vill också gärna bidra med vår kompetens eller praktiska insatser. Ett exempel är att erbjuda skolklasser att göra studiebesök hos oss för att öka kunskapen om miljö och energi, men också för att ge ungdomarna en inblick i arbetslivet. Under året hade vi besök av en femteklass från Stockholmsområdet. Kämpaglöd hos tjejerna i AIK Basket när de spelade Blackeberg-cupen. Samarbete med AIK Basket Vi vet att idrotten är viktig inte enbart för ungdomars hälsa utan även för den sociala samhörighet och meningsfulla fritidssysselsättning som den innebär. Norrenergi har under många år samarbetat med Solna Vikings och när föreningen nu gått samman med AIK Basket är vi glada att kunna fortsätta samarbetet. Föreningen främjar jämställdhet och motverkar rasism och utanförskap frågor som stämmer väl överens med Norrenergis värdegrund. Andra föreningar och organisationer som vi samarbetat med under året är: Natur & Miljöboken läromedel i Solna/ Sundbyberg som syftar till att ge ökad kunskap om energi och miljö. Sundbybergs stadskärneförening arbetar för att bevara och utveckla den genuina småstadskänslan. Ursviks IK driver verksamhet inom friidrott, fotboll, skidåkning. Stockholms Stadsmission stöd till arbetet i juletid, för att fler hemlösa och andra utsatta människor ska få fira en varm och hoppfull jul. AIK Basket främjar jämställdhet och motverkar rasism och utanförskap frågor som stämmer väl överens med Norrenergis värdegrund. 22 23

Förvaltningsberättelse Verksamheten Norrenergi AB, organisationsnummer 556429-9500 med säte i Solna, producerar, köper, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster till kunder inom Solna, Sundbyberg och delar av Danderyd och Stockholms kommuner. All Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Viktiga förhållanden Norrenergi AB är ett helägt dotterbolag till Norrenergi & Miljö AB vars uppgift är att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning mot energiförsörjning och miljövård. Norrenergi & Miljö AB ägs till 2/3 av Solna stad och till 1/3 av Sundbyberg stad. Ägaren har i ägardirektiv till moderbolaget förklarat att Norrenergi AB ska tillhandahålla kunderna fjärrvärme till konkurrenskraftiga priser inom ramen för högt ställda miljökrav. Bolaget ska också medverka till att kommunernas energi- och miljöpolitiska målsättning uppnås. Årsredovisningen är skriven i tkr. Försäljning och resultat Försäljningen av fjärrvärme uppgick under året till 754 792 (714 352) tkr inklusive anslutningsavgifter. Försäljningsvolymen uppgick till 1 021 (939) GWh. Den något kallare väderleken 2016 jämfört med 2015 har medfört att Norrenergi sålt 63 GWh mer fjärrvärme än 2015. Försäljningsintäkterna har därför ökat men inte i samma utsträckning på grund av prismodellens konstruktion. Försäljningen av fjärrkyla uppgick till 40 163 (33 841) tkr. Den högre försäljningsintäkten beror på ökad försäljningsvolym. Försäljningsvolymen uppgick till 70 (59) GWh. Den högre försäljningsvolymen kan till största del förklaras med en varmare sommarsäsong än året innan. Övriga intäkter uppgick under året till 14 643 (15 241) tkr. Produktion och inköp Försäljningen av fjärrvärme har tillgodosetts genom egen produktion vid Solna- och Sundbybergsverket, samt genom inköp från Fortum Värme via Hagastationen. Fjärrvärmeproduktionen slutade på 1 072 (992) GWh och fjärrkylproduktionen på 68 (60) GWh. Verksamhetsåret var något varmare än ett statistiskt normalår, varför värmeproduktionen blev lägre än budgeterat. Produktionens fördelning på olika produktionsslag redovisas nedan: 2014 GWh % GWh % GWh % Värmeproduktion Värmepumpverk 479 45 568 57 568 56 Träpulver 281 26 289 29 272 27 Bioolja 14 1 43 5 74 7 Eldningsolja 30 3 2 0 7 1 Inköpt värme 268 25 90 9 89 9 Summa 1 072 100 992 100 1 010 100 Produktionsenheter fjärrvärme Solnaverket 792 74 887 89 900 89 Sundbybergsverket 12 1 15 2 21 2 Inköpt värme 268 25 90 9 89 9 Summa 1 072 100 992 100 1 010 100 Kylaproduktion 68 60 72 Produktionen av fjärrkyla har under året konsoliderats till tre anläggningar och ett fjärrkylsystem. Miljö All fjärrvärme och fjärrkyla som levereras till Norrenergis kunder är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Utsläppen av växthusgaser och försurande ämnen per levererad MWh fjärrvärme är låga. Under 2016 uppgick andelen förnybar energi i bolagets samlade produktion till 96 (99,6) procent inklusive transporter, beräknat enligt Bra Miljöval. Låga utetemperaturer i kombination med nya lagkrav för emissioner medförde att bioolja inte kunde eldas som planerat. Därför ökade användningen av fossil olja och därmed även koldioxidutsläppet.. Solnaverket är tillståndspliktigt enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken föreligger i dom från den 14 november 2002 samt i dom från den 7 december 2005. Produktionen sker med värmepumpar som utvinner energin ur renat avloppsvatten, träbränsle och bioolja. Vid mycket kallt väder används också eldningsolja. Sundbybergsverket är likaså tillståndspliktigt enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken föreligger i dom från den 14 november 2002. I Sundbybergsverket eldas bioolja. Vid mycket kallt väder används även eldningsolja. Norrenergis biooljor uppfyller kriterier i Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetslagen). Både Solna- och Sundbybergsverket är tillståndspliktiga för utsläpp av koldioxid enligt Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillstånd föreligger för respektive verk i beslut från 12 maj 2016. Enligt EU-kommissionens beslut 2013/448/ EU tilldelades Norrenergi utsläppsrätter motsvarande cirka 61 000 ton koldioxid för 2016. Intäkterna för försäljning av 2016 års utsläppsrätter redovisas i resultaträkningen 2016. Förbränning av bioolja, träpulver och eldningsolja, men även transporter av dessa, ger utsläpp till luft i form av koloxider, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Pannor för eldning av bioolja och träpulver i Solnaverket är försedda med elfilter eller slangfilter, vilket ger en effektiv stoftrening. Pannor för eldning av biooljor i Sundbybergsverket är försedda med stoftcykloner eller elfilter. Vid Solnaverket används 25-procentig ammoniak för reduktion av kväveoxider. Kemikaliemängderna som används i övrigt är förhållandevis små och bolaget arbetar löpande med att minska antalet kemikalier. Kontrollprogram finns upprättade för att säkerställa att verksamheten uppfyller tillståndsvillkor och lagkrav. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet. Norrenergi AB är certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Årets händelser och utveckling Det första året i den strategiska utvecklingsplanen för åren 2016-2019 har förflutit. Planen innehåller tre strategiska prioriteringar: säkerställa ekonomiskt oberoende, utveckla ett kretsloppsbaserat energisystem och erbjuda en attraktiv arbetsplats. Planerade aktiviteter och åtgärder har genomförts eller påbörjats. Några åtgärder som genomförts är följande: - Utveckling av produkten fjärrkyla och ny prissättning - Utveckling av plan för att stärka Norrenergis varumärke - Framtagning av plan som stödjer kundernas effektiviseringsarbete - Initiering av pilotprojekt för att skapa samarbeten för att flytta och återvinna energi Inom ramen för den strategiska prioriteringen att skapa en attraktiv arbetsplats har två aktiviteter genomförts. För att bidra till höjd riskmedvetenhet, och därmed färre olyckor och tillbud, har ett beteendebaserat säkerhetssystem implementerats. Systemet innebär att så kallade säkerhetsbesök genomförs i verksamheten på platser där utvalda arbeten pågår. Den andra aktiviteten är att samtliga chefer har deltagit i ett program för att utvecklas som chefer och ledare. Solna stad tog i slutet av 2015 initiativ till samverkan med anledning av att bostadsexploatering planeras på en fastighet som gränsar till Norrenergi. Genom att behandla såväl bostäder som Solnaverket i samma program med tillhörande miljöbedömning, ska en utveckling säkras där de olika delarnas behov beaktas parallellt. Norrenergi har fokuserat på att säkerställa möjligheter att (1) möta framtida behov av kapacitetsutveckling till följd av Solnas och Sundbybergs expansion, (2) övergå till helt fossilfri produktion, (3) ersätta två kvarvarande fossiloljepannor med kort återstående teknisk livslängd samt (4) att hantera en situation då renat avloppsvatten från Bromma reningsverk bortfaller. I praktiken innebär arbetet att en ansökan om förnyat miljötillstånd för Solnaverket kommer att lämnas till Mark- och Miljödomstolen. Den första juli började det avtal att gälla som innebär att Norrenergi köper 75 MW värme av Fortum Värme. Avtalet bidrar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi och stabila priser. Investeringar, finansiering och finansiell ställning Årets investeringar av materiella anläggningstillgångar har uppgått till 159 166 (83 128) tkr. Investeringarna består till största delen av maskinutrustning och ledningsnät. Fjärrvärmenätet har byggts ut med 4,7 (2,5) km och omfattar idag totalt 197,9 (193,7) km. Fjärrkylnätet har byggts ut med 3,7 (0,5) km och är idag totalt 38,2 (34,5) km långt. Någon amortering av Norrenergis långfristiga skuld har inte gjorts sedan föregående bokslut. Låneskulden uppgår nu till 70 (70) mnkr. Av Norrenergis lån har 100 procent rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan på Norrenergis räntebärande bruttoskuld var 0,7 (1,4) procent. 24 25

RESULTATRÄKNING Flerårsöversikt 2014 2013 2012 Nettoomsättning 795 793 749 355 764 810 797 094 767 753 Rörelseresultat 305 827 257 860 240 961 233 286 199 142 Resultat efter finansiella poster 305 636 252 277 216 836 198 683 160 828 Balansomslutning 1 904 629 1 684 239 1 587 552 1 516 438 1 451 998 Kassaflöde från den löpande verksamheten 145 514 167 541 194 793 68 994 170 458 Soliditet, % 79,8 72,8 38,5 32,3 6,3 Avkastning på eget kapital, % 22,2 27,5 39,4 46,9 49,0 Avkastning på totalt kapital, % 17,1 15,8 15,6 16,1 13,8 Medelantal anställda 75 74 76 75 72 Förädlingsvärde per anställd 4 078 3 485 3 171 3 110 2 766 Not Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 3 795 793 749 355 Övriga rörelseintäkter 4 13 828 13 925 809 621 763 280 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader -296 742-310 675 Övriga externa kostnader 5, 6-70 707-64 042 Personalkostnader 7-61 280-61 003 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -72 323-68 891 Övriga rörelsekostnader -2 742-809 Finansiell riskstyrning Finansverksamheten ska skötas på ett effektivt och affärsmässigt sätt för att uppnå bästa möjliga finansnetto. Risktagandet ska vara bestämt och avgränsat, utan spekulativa inslag, så att koncernens betalningsförmåga säkerställs på kort och lång sikt. Finansrisken hanteras genom att lånestocken fördelas på flera motparter och i sin helhet har en struktur där maximalt 50 procent av lånevolymen förfaller till betalning under varje rullande 12-månadersperiod. Durationen ska vara minst två år och högst fem år. Derivat får användas i säkringssyfte för att minimera ränterisken i koncernen. Bolagsstyrning Företagets samlade verksamheter styrs av styrelse och företagsledning. Styrelsen för företaget Norrenergi AB består av nio ordinarie ledamöter med fem suppleanter samt en facklig representant. Vid styrelsemöten deltar även normalt vd och ekonomichefen. Samtliga ledamöter och suppleanter utses av Solna och Sundbybergs städers kommunfullmäktige. Styrelseledamöter och suppleanter väljs för samma tidsperiod som gäller för de allmänna valen. Styrelsen upprättar årligen en arbetsordning i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiven. Årligen beslutas också om eventuella förändringar i instruktionen till vd. Attest- och beslutsrätt för vd anges i denna vd-instruktion och den kompletteras med en besluts- och attestinstruktion för samtliga medarbetare. Styrelsen för Norrenergi sammanträdde vid fem protokollförda tillfällen under 2016. Vid styrelsemöten informeras alltid styrelsen om bolagets verksamhetsutveckling och utveckling av finansiell ställning. Under 2016 offentliggjordes en delårsrapport. Styrelsen godkänner bolagets strategiska plan. Årligen godkänner styrelsen även affärsplan och budget. -503 794-505 420 Rörelseresultat 305 827 257 860 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 302 160 Räntekostnader och liknande resultatposter 9-493 -5 743-191 -5 583 Resultat efter finansiella poster 305 636 252 277 Bokslutsdispositioner 10-142 275-138 636 Resultat före skatt 163 361 113 641 Skatt på årets resultat 11-22 340-29 805 Årets resultat 141 021 83 836 Förändring i eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Belopp vid årets ingång 42 000 9 000 550 020 83 836 684 856 Årets resultat 141 021 141 021 Redovisat värde 42 000 9 000 550 020 224 857 825 877 Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 774 878 173 kr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Årets resultat 141 021 423 Balanseras i ny räkning 774 878 173 26 27

BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING fortsättning Not Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 136 319 143 614 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 1 045 608 917 057 Inventarier, verktyg och installationer 14 6 617 8 802 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 15 36 309 66 425 1 224 853 1 135 898 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 55 135 55 135 Summa anläggningstillgångar 1 224 908 1 136 033 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 54 039 84 690 Pågående arbete för annans räkning 1 028 311 55 067 85 001 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 107 161 87 240 Fordringar hos koncernföretag 391 605 240 619 Övriga fordringar 1 294 4 486 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 124 594 118 391 624 654 450 736 Kassa och bank 12 469 Summa omsättningstillgångar 679 721 548 206 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 18 42 000 42 000 Reservfond 9 000 9 000 51 000 51 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 633 856 550 020 Årets resultat 141 021 83 836 774 877 633 856 825 877 684 856 Obeskattade reserver 19 889 878 800 456 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 839 995 839 995 Långfristiga skulder 20 Checkräkningskredit 21 1 183 Övriga skulder till kreditinstitut 70 000 70 000 71 183 70 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 65 436 66 655 Aktuell skatteskuld 9 975 4 095 Övriga skulder 22 17 126 17 764 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 24 315 39 418 116 852 127 932 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 904 629 1 684 239 SUMMA TILLGÅNGAR 1 904 629 1 684 239 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Totalt eget kapital Ingående balans 2016-01-01 42 000 9 000 633 856 684 856 Årets resultat 141 021 141 021 Redovisat värde 42 000 9 000 774 877 825 877 28 29

KASSAFLÖDESANALYS Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat 305 827 257 860 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - Avskrivningar 72 322 68 890 - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 24-326 16 316 377 823 343 066 Erhållen ränta 302 160 Erlagd ränta -532-5 979 Betald inkomstskatt -18 281-28 007 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 359 312 309 240 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager 29 935 24 308 Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar -226 774-199 606 Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder -16 959 33 599 Kassaflöde från den löpande verksamheten 145 514 167 541 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -159 166-83 128 Kassaflöde från investeringsverksamheten -159 166-83 128 Finansieringsverksamheten Erhållet aktieägartillskott 550 000 Amortering av skuld -655 000 Förändring av checkräkningskredit 1 183 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 183-105 000 Årets kassaflöde -12 469-20 587 Likvida medel vid årets början 12 469 33 056 Likvida medel vid årets slut 0 12 469 Noter Belopp i tkr om inte annat anges Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning enligt K3. Lämnat koncernbidrag till moderbolaget Norrenergi & Miljö AB redovisas över resultaträkningen enligt K3:s rekommendationer. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. Resultaträkning Intäktsredovisning Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från försäljning av fjärrvärme och fjärrkyla samt övriga intäkter såsom försäljning av entreprenader och energitjänster. Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företagets intäkter. Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, d.v.s. med hänsyn till eventuella rabatter och efter avdrag för moms. Försäljning och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla Försäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Anslutningsavgifter Avgifter som betalats av kunden för anslutning till näten för fjärrvärme eller fjärrkyla intäktsredovisas i sin helhet när de faktureras. Tjänste- och entreprenaduppdrag Pågående entreprenaduppdrag till fastpris redovisas enligt alternativregel vilket innebär att intäktredovisning görs vid fakturering. Upparbetade entreprenadutgifter redovisas som egen post under Varulager m.m. Befarade förluster redovisas omedelbart. Utsläppsrätter Utsläppsrätter klassificeras som omsättningstillgångar och åsätts anskaffningsvärde noll. Försäkringsersättningar Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande. Pensionsplaner I det kollektivavtal som bolaget är bundet till, tillämpas avgiftsbestämda pensioner för samtliga personer födda senare än 1954. För medarbetare födda tidigare än 1954 tillämpas förmånsbestämd pension. Pensionspremierna redovisas på samma sätt för både avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när en överenskommelse träffas om frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter. Låneutgifter Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. Mark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Följande nyttjandeperiod tillämpas fr.o.m. 2004-01-01 Materiella anläggningstillgångar årlig avskrivning Byggnader 2-10 % Produktionsanläggningar 5-10 % Distributionsanläggningar 3 % Övriga inventarier 10-33 % Nedskrivningar Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen. Koncernbidrag Lämnat koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. 30 31

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar, som är förknippade med tillgången, sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Korttidsinventerier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande. Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Från och med 2015 aktiveras även i förekommande fall den egna personalens arbete som anskaffningskostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till det värde som beräknas inflyta, det vill säga med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella skulder Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp. Varulager Lagrets anskaffningsvärde är beräknat utifrån vägt genomsnittsvärde. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Pågående arbeten Pågående entreprenaduppdrag till fastpris redovisas enligt alternativregel innebärande att intäktsredovisning görs vid fakturering. Upparbetade entreprenadutgifter redovisas som egen post under Varulager m.m. Inkomstskatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte. Likvida medel Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuation. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader. Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra källor. Uppskattningar och bedömningar ses över årligen. Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångar Företaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden avseende exempelvis avkastningskrav. Not 3 Nettoomsättning Nettoomsättning per verksamhetsgren Fjärrvärme 754 953 714 197 Fjärrkyla 40 163 33 841 Tjänster 677 1 317 Nettoomsättning 795 793 749 355 Not 4 Övriga rörelseintäkter Försäljning utsläppsrätter 2 921 4 923 Försäkringsersättning 250 Aktivering arbete egen personal 1 227 460 Försäljning tallbecksolja 2 441 Omläggning ledning bekostad av kund 4 739 1 470 Övrigt 4 941 6 560 Not 5 Operationell leasing 13 828 16 104 Företaget leasar bilar enligt avtal som redovisas som operationell leasing. Kostnadsförda leasingavgiftersamt lokalhyror under året uppgår till 3 949 (3 921). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år -3 326-3 534 1-5 år -281-3 788 Summa -3 607-7 322 Not 6 Ersättning till revisorer PwC Revisionsuppdraget -290-310 Skatterådgivning -41-30 Andra uppdrag -19-15 Summa -350-355 Not 7 Löner och ersättningar Löner och andra ersättningar Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 794 2 590 Övriga anställda 37 336 36 230 Summa löner och andra ersättningar 39 130 38 820 Sociala kostnader Pensionskostnader 7 861 8 107 Varav för styrelse och verkställande direktör (641) (617) Övriga sociala kostnader 12 236 11 967 Summa sociala kostnader 20 097 20 074 Fortsättning Not 7 Medelantalet anställda Kvinnor 20 22 Män 55 52 Totalt 75 74 Könsfördelning i styrelse och företagsledning Styrelse Kvinnor Män 9 9 Totalt 9 9 Företagsledning Kvinnor 3 2 Män 4 5 Totalt 7 7 Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter från övriga företag 302 160 Summa 302 160 Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader till koncernföretag -319-4 813 Räntekostnader till övriga företag -214-630 Övrigt 40-300 Summa -493-5 743 Not 10 Bokslutsdispositioner Överavskrivningar -34 902-42 629 Avsättning till periodiseringsfond -54 521-39 457 Lämnade koncernbidrag -52 852-56 550 Summa -142 275-138 636 Några förpliktelser till styrelsen föreligger inte. Vd har vid uppsägning från bolagets sida en avgångsersättning motsvarande 24 månadslöner. 32 33

Not 11 Skatt på årets resultat Not 15 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Not 20 Långfristiga skulder Not 26 Koncernuppgifter Företaget är ett helägt dotterföretag till Norrenergi Miljö AB 556667-2605 Aktuell skatt -22 340-29 805 Summa -22 340-29 805 Redovisat resultat före skatt 163 361 113 641 Skatt enligt gällande skattesats (22 %) -35 939-25 001 Skatt enligt tidigare års taxering -3 768 Skatteeffekt schablonintäkt avsättning periodiseringsfond -40 Skatteeffekt övriga ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader -187-1 036 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 40 Korrigering från föregående år 13 786 Redovisad skattekostnad -22 340-29 805 Not 12 Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 282 442 282 267 Överfört från pågående arbeten 175 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 282 442 282 442 Ingående ackumulerade avskrivningar -138 828-131 494 Årets avskrivningar -7 295-7 334 Utgående ackumulerade avskrivningar -146 123-138 828 Redovisat värde 136 319 143 614 Marken är värderad till anskaffningsvärde. Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 66 425 47 316 Inköp 26 826 50 089 Under året färdigställda och överförda till maskiner och tekniska anläggningar -62 756-30 548 Omklassificeringar 5 814-432 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 36 309 66 425 Redovisat värde 36 309 66 425 Not 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 593 5 593 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 593 5 593 Ingående utbetalningar -5 458-4 308 Årets utbetalningar -80-1 150 Utgående utbetalda kapitalförsäkringar -5 538-5 458 Redovisat värde 55 135 Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter 107 629 98 853 Förutbetald hyra 850 924 Förutbetalda försäkringar 1 803 1 801 Ank.reg. ej attesterade lev.fakt avs. påg. arb. 13 378 15 894 Övriga poster 934 919 Förfallotidpunkt från balansdagen: Mellan 1 och 5 år 71 183 70 000 Senare än 5 år Redovisat värde 71 183 70 000 Not 21 Checkräkningskredit Beviljad limit uppgår till 100 000 100 000 Not 22 Övriga skulder Moms och energiskatteskuld med förfall januari 16 143 16 261 Källskatt 983 1 025 Övrigt 478 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 126 17 764 Upplupna personalkostnader 6 547 9 251 Upplupna räntekostnader -16-4 Upplupna energikostnader 10 643 23 381 Förutbetalda intäkter 4 588 2 590 Övriga poster 2 553 4 200 Redovisat värde 24 315 39 418 Not 27 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Det finns inga kända väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut som påverkar det redovisade årets resultat eller tidigare års resultat. Not 28 Definition av nyckeltal Soliditet visar hur stor andel det genomsnittliga egna kapitalet utgör av företagets totala genomsnittliga kapital, det vill säga eget kapital och obeskattade reserver (efter avdrag för latent skatt). Avkastning på totalt kapital visar avkastning på företagets genomsnittliga tillgångar, det vill säga resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till de totala genomsnittliga tillgångarna. Avkastning på eget kapital visar avkastning på satsat kapital, det vill säga resultat före bokslutsdispositioner i förhållande till eget genomsnittligt kapital och genomsnittliga obeskattade reserver (efter avdrag för latent skatt). Förädlingsvärde per anställd visar rörelseresultat i förhållande till antal anställda. Not 29 Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 774 878 173 kr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanseras i ny räkning 774 878 173 Summa 774 878 173 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 2 016 519 1 961 988 Överfört från pågående arbeten 61 801 29 207 Inköp 131 281 28 859 Försäljningar/utrangeringar -5 307-3 154 Omklassificeringar -961-381 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 203 333 2 016 519 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 099 462-1 043 552 Försäljningar/utrangeringar 2 565 2 352 Årets avskrivningar -60 828-58 262 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 157 725-1 099 462 Redovisat värde 1 045 608 917 057 Redovisat värde 124 594 118 391 Not 18 Aktiekapital Aktiekapitalet i Norrenergi AB består enbart av till fullo betalda stamaktier med ett kvotvärde om 1 tkr. Alla aktier har samma rätt till utdelning och återbetalning av insatt kapital samt motsvarar en röst på Norrenergis bolagsstämma. Tecknade och betalda aktier: Vid årets början 42 42 Summa aktier vid årets slut 42 42 Not 24 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet Årets löneskatt pensioner 1 756 1 804 Övriga avsättningar -75-85 Resultatförda pågående arbeten -5 815 813 Realisationsresultat på anläggningstillgångar 2 742 809 Omklassficering aktiverad anläggning 960 Nedskrivning/destruktion lager 12 903 Övrigt 106 72 Summa -326 16 316 Johan T Sterndal Ordförande Per Engström Solna den 14 mars 2017 Mats Skog Vice ordförande Jan Jacobsson Not 14 Inventarier, verktyg och installationer Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 24 433 20 168 Överfört från pågående arbeten 955 1 166 Inköp 1 059 4 180 Försäljningar/utrangeringar -87-1 081 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 360 24 433 Not 19 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 795 901 760 999 Periodiseringsfonder 93 977 39 457 Redovisat värde 889 878 800 456 I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt. Not 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter Pensionsförpliktelse 81 Redovisat värde 0 81 Faradj Koliev Anders Ocklind Ulf Åsbrink Gustaf Marteleur Ansgar Toscha Stefan Persson Verkställande direktör Min revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2017 Ingående ackumulerade avskrivningar -15 631-13 411 Försäljningar/utrangeringar 87 1 074 Årets avskrivningar -4 199-3 294 Bo Åsell Auktoriserad revisor Utgående ackumulerade avskrivningar -19 743-15 631 Redovisat värde 6 617 8 802 34 35

REVISIONSBERÄTTELSE Till bolagsstämman i Norrenergi AB, org.nr 556429-9500 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Norrenergi AB för år 2016. Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Norrenergi ABs finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Norrenergi AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Norrenergi Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamot och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Norrenergi AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets Staffan Stymne organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen Produktionschef och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Stockholm den 14 mars 2017 Bo Åsell Auktoriserad revisor GRANSKNINGSRAPPORT för år 2016 Till årsstämman i Norrenergi AB, Org.nr 556429-9500 Vi, av fullmäktige i Solna stad och Sundbybergs stad utsedda lekmannarevisorer, har granskat Norrenergi AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning Styrelse 1. Ulf Åsbrink Ledamot 2. Jan Jacobsson Ledamot 3. Mats Skog Vice ordförande 4. Faradj Koliev Ledamot 5. Martin Marteleur Ledamot 6. Stefan Persson Verkställande direktör 7. Anders Ocklind Ledamot 8. Per Engström Ledamot 9. Johan T Sterndal Ordförande 10. Ansgar Toscha Ledamot 1. 2. 3. som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har lekmannarevisorerna granskat bolagets former och instrument för styrning, uppföljning och kontroll. Granskningen har visat att det föreligger en tillräcklig struktur avseende intern kontroll inom Norrenergi AB. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Solna stad den 16 mars 2017 Christer Schön Av kommunfullmäktige i Solna utsedd lekmannarevisor HansErik Salomonsson Av kommunfullmäktige i Sundbyberg utsedd lekmannarevisor Ledningsgrupp 4. 5. 6. 7. 1. 2. 10. 3. 9. 4. 5. Anne-Lie Friberg, personalrepresentant, saknas på bilden. 8. 6. 1. Maria Lemos Ekonomichef 2. Stefan Persson Verkställande direktör 3. Maria Carvinge Marknadschef 4. Ted Edén Nätchef 5. Staffan Stymne Chef Strategi och utveckling 6. Dana Wojciechowska Miljö- och säkerhetschef 7. Lars Olrin Produktionschef 7. 36 37

Om Hållbarhetsredovisningen GRI För att säkerställa en relevant och trovärdig rapportering tillämpar Norrenergi sedan flera år Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. På vissa områden återstår fortfarande arbete och datainsamling för att kunna redovisa fullt ut enligt kriterierna. Vår ambition är att kontinuerligt utveckla och förbättra såväl vårt hållbarhetsarbete som vår redovisning. Någon oberoende granskning av redovisningen mot GRI:s kriterier har inte gjorts. Däremot genomgår Norrenergi andra externa granskningar, bland annat genom vårt certifierade miljöledningssystem, Reko och certifiering enligt Bra Miljöval. Föregående års- och hållbarhetsredovisning publicerades i april 2016. Norrenergi har publicerat årliga miljö- och hållbarhetsredovisningar sedan 2001. INDIKATOR/BESKRIVNING STRATEGI OCH ANALYS G4-1 Uttalande från vd 2 3 ORGANISATIONSPROFIL G4-3 Organisationens namn 40 G4-4 Varumärken, produkter och tjänster 6 7, 11 13 G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor 6 G4-6 Länder där organisationen är verksam 6 G4-7 Ägarstruktur och företagsform 6, 24 G4-8 Marknader där organisationen är verksam 6 7, 11 13 G4-9 Organisationens storlek 5, 6 G4-10 Personalstyrka 7, 22 Den absoluta merparten av Norrenergis personal är heltids- och tillsvidareanställd G4-11 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 100 % G4-12 Organisationens leverantörskedja 17 19 G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden Sidhänvisning/kommentar inga särskilda förändringar G4-14 Försiktighetsprincipen Tillämpas inom ramen för systematiskt miljöarbete, certifierat enligt ISO 14001 G4-15 Hållbarhetsinitiativ och -principer som organisationen skrivit under eller stödjer 8, 17 G4-16 Medlemskap i intresseföreningar och branschorganisationer 10, 19 Väsentlighetsanalys Val och prioritering av innehållet i redovisningen speglar de områden och frågor där Norrenergi har störst miljö- och samhällspåverkan, samt de frågor som har störst betydelse för våra intressenter. Som ett led i övergången till GRI G4 har en väsentlighetsanalys sammanställts, utifrån resultat av genomförda intressentdialoger och en intern workshop med nyckelpersoner på Norrenergi. Data och nyckeltal i redovisningen avser Norrenergi AB:s verksamhet kalenderår 2016, där inget annat anges. GRI-index Nedan finns en innehållsförteckning utifrån GRI som visar vilka GRIaspekter och indikatorer vi valt att redovisa och var i rapporten information om respektive indikator finns. INDIKATOR/BESKRIVNING IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA FRÅGOR OCH AVGRÄNSNINGAR G4-17 Enheter som omfattas av redovisningen 38 G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll 8, 38 G4-19 Identifierade väsentliga aspekter se detta index G4-20 Väsentliga aspekters avgränsningar inom organisationen se hänvisning för respektive aspekt G4-21 Väsentliga aspekters avgränsningar utanför organisationen se hänvisning för respektive aspekt G4-22 Förändrad information från tidigare rapporter I inga sådana förändringar G4-23 Förändringar i omfattning och avgränsning från tidigare redovisningar inga sådana förändringar INTRESSENTER OCH INTRESSENTDIALOG G4-24 intressentgrupper som organisationen har kontakt med 8 G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter Norrenergis viktigaste intressenter är de som påverkas av och/eller påverkar verksamheten mest. Översikt se sid 8. G4-26 tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter 8-10 G4-27 viktiga områden och frågor som har lyfts vid kommunikation med intressenter 8 REDOVISNINGSPROFIL G4-28 Redovisningsperiod 2016 G4-29 Datum för senaste redovisning april 2016 G4-30 Redovisningscykel Årlig G4-31 Kontaktperson 39 G4-32 GRI-index 38 39 G4-33 Externt bestyrkande 38 STYRNING Sidhänvisning/kommentar G4-34 Bolagsstyrning 26, 37 Kontakta oss gärna För mer information om denna redovisning eller olika aspekter av Norrenergis hållbarhetsarbete, vänligen kontakta miljö- och säkerhetschef Dana Wojciechowska, telefon 08-475 04 55, dana.wojciechowska@norrenergi.se eller kommunikationschef Monica Vilhelmson, telefon 08-475 05 60, monica.vilhelmson@norrenergi.se. Se också vår hemsida www.norrenergi.se. INDIKATOR/BESKRIVNING Miljö Materialanvändning G4-DMa 17 18 G4-EN1 Använt material (bränslemix och bränsletyper) 17 18 G4-EN2 Andel återvunnet material 8 Energi AFFÄRSETIK OCH INTEGRITET Sidhänvisning/kommentar G4-56 Värderingar och principer för etiskt uppförande 6, 21 SPECIFIK INFORMATION Ekonomi Ekonomiskt resultat G4-DMA 5, 24 26 G4-EC1 Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde 26-27 G4-EC2 Finansiell påverkan kopplat till klimatförändringar 8 Indirekt ekonomisk påverkan G4-DMa 23 G4-EC8 Indirekt ekonomisk påverkan 23 G4-DMA 16 18 G4-EN3 Energianvändning inom organisationen 4, 16 18, 24 Utsläpp till luft G4-DMa 7, 11, 15 19 G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) 4, 15 G4-EN16 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) 5, 16, 19 G4-EN18 Intensitet på utsläpp av växthusgaser 4 G4-EN19 Reducering av utsläpp av växthusgaser 4, 15 G4-EN21 Väsentliga utsläpp till luft 4, 15 Produkter och tjänster G4-DMA 4 19 G4-EN27 Minskad miljöpåverkan från produkter och tjänster 5 Lagefterlevnad med avseende på miljö G4-DMA 24 S säkerställs inom ramen för det systematiska miljöarbetet G4-EN29 Böter för avvikelser från miljörelaterad lagstiftning inga böter eller föreläggande Transporter G4-DMA 19 G4-EN30 Miljöpåverkan från transporter 19 INDIKATOR/BESKRIVNING Sidhänvisning/kommentar Sociala frågor Anställningsvillkor och arbetsförhållanden Hälsa och säkerhet G4-DMa 20 22 G4-LA5 Andel av personalstyrkan som är representerad i kommittéer rörande arbetsmiljö, hälsa och säkerhet 100 % G4-LA6 Arbetsskador och sjukfrånvaro 22 Utbildning och kompetensutveckling G4-DMa 20 22 G4-LA11 Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin utveckling och sina resultat 21 Mångfald och jämställdhet G4-DMa 22 G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning 22, 37 Produktansvar Märkning av produkter G4-DMa 5, 10, 13, 17 G4-PR5 Resultat av kundnöjdhetsmätningar 5, 10, 13 Text: Norrenergi AB i samarbete med Trossa AB. Formgivning: Strindlunddesign.se. Foto: Norrenergi AB, Fredrik Hjerling, Mats Lundqvist och Anders Tillgren Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB. Papper: Munken Lynx (FSC och PEFC certifierat och uppfyller kriterierna för Svanen). Norrenergi AB 2017. 38 39

rygg, bekväm och miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster det är Norrenergis erbjudande till kunder i Solna och Sundbyberg med omnejd. Mer än 100 000 invånare och ett stort antal företag får sin fjärrvärme från oss. Vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling handlar om långsiktig lönsamhet, värme och kyla i kretslopp och ansvarstagande för människorna i vår omvärld. Vi satsar på förnybar och återvunnen energi och var första energibolag i Sverige att märka all vår fjärrvärme och fjärrkyla med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. 40 Norrenergi AB. Besöksadress: Solna Strandväg 96. Postadress: Box 1177, 171 23 Solna Telefon: 08-475 04 00. Kundservice: 08-475 04 40. E-post: info@norrenergi.se eller kundservice@norrenergi.se. Hemsida: www.norrenergi.se