Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/2016. Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Hyttan. Hyttan/ Trollebo

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Arbetsplan för Östra förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Fjärilen

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsarbete i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla. Avdelning: Norrgården

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan Verkö förskola

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Senast ändrat

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Förskolan Sörgården

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Nykroppa förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Storbrons Förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Sörgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

2015 ARBETSPLAN & MÅL

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskoleverksamheten September Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bullerbyn

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017-2018 Förskolan Bergabacken 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: Skapa förutsättningar för en Väl fungerande barngrupp. Skapa en atmosfär där respekt för barns integritet råder Kriterierna för det är att: - vuxna är tydliga ledare - föräldrar och andra besökare kan delta i gruppen utan att gruppen störs och blir stökig - barnen känner trygghet med varandra och tar kontakt med andra barn och vuxna - barnen kan säga nej till andra och sätta gränser för sig själva - barnen talar och agerar inför gruppen - klimatet är sådant att alla kan visa sina känslor - barnen vet vilka som ingår i gruppen och visar tillhörighet till gruppen - barnen känner glädje - barnen känner sig trygga i regler och rutiner - barnen tar ansvar för sin förskola, både människor och ting - barnen visar hänsyn och respekt - barnen gör framsteg Resultat och genomförande: Normer och värden är ett område där man har ett ständigt pågående arbete. Förskolan har till viss del nått målet med arbetet kring att skapa förutsättningar för en väl fungerande barngrupp. Pedagogerna ser att barnen är trygga i gruppen och att osäkra barn vågar ta för sig mera. Man har bl.a. gjort utflykter i skogen för att träna samarbete och öka tryggheten i gruppen med olika lekar och olika konstellationer av barn. Barnen har på olika sätt fått prova på att stå framför gruppen eller stått i centrum på olika sätt genom sånger och lekar eller dramatisering. Pedagogerna har sett att en del barn är extra känsliga inför vikarier. De vill bl.a. gärna testa vikarierna för att se om de har samma gränser och förhållningssätt som ordinarie pedagoger. Barnen har svårt att visa omtanke om material och miljö. Pedagoger har fortlöpande haft diskussioner omkring Plan för likabehandling, som har varit ett gott stöd i arbetet med normer och värden. Förskolan har delvis nått målet med att skapa en atmosfär där respekt för barns integritet råder. Pedagogerna har använt materialet från Rädda barnen Stopp! Min kropp och materialet Tre-ska-bli-noll som underlag för diskussioner. Pedagogerna har stöttat barnen, och man har sett att barnen blivit tydligare mot sina kamrater med att säga ifrån. De säger t.ex. nej då de vill vara ifred på toaletten. 3

Analys och lärdomar: Förskolan har haft olika vikarier under året, speciellt vårterminen. Det har blivit tydligt för pedagogerna att barnen är känsligare för nya vikarier än vad man trott. Barnen har testat dem och det har blivit rörigt i barngruppen. Pedagoger anser sig ha varit tydliga ledare. Med samma syn och samma mål att arbeta utifrån. Detta har gjort att man kommit en bit på väg. Att dela barngruppen i mindre grupper har varit bra eftersom pedagogerna då lättare kunnat upptäcka saker och ta upp det som skett med de barnen som varit inblandade. Pedagogerna har tydligt sett att gruppens konstellation ibland har betydelse för resultatet. Förskolan har startat upp jobbet med ett webb baserat dokumentations verktyg, SCM, som man tror kommer att underlätta arbetet med dokumentation, analys och reflektion. Som underlag för detta har man använt oss av kamera/ipad. Det har visat sig lite svårt att veta hur och vad man ska dokumentera så det inte bara blir ett fotoalbum. Pedagogerna har gjort en kartläggning av barngruppen som underlag för diskussion/reflektion i arbetet med normer och värden. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Pedagogerna behöver vara tydliga inför barnen att även vikarierna är pedagoger som har samma regler som de ordinarie pedagogerna. Man behöver ta fram klara regler och rutiner för utemiljön som förankras i barngruppen. Pedagogerna måste bli tydligare i att visa barnen att det är viktigt att vara rädd om förskolans saker. Pedagogerna behöver fokusera på arbetssättet påbörja-genomföra-avsluta även ute. D.v.s. att man ska vara rädd om förskolans material och att man hjälps åt att plocka ihop på gården. Barns integritet är en del som ingår i normer och värden och ett ständigt pågående arbete. då Mindre grupper av barn har haft positiv inverkan på arbetet med normer och värden och kommer att användas även framöver. Pedagogerna behöver se över rutinerna för det webb baserade verktyget SCM. Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: Skapa en inspirerande miljö som bygger på barnens intresse. Stimulera barns språkutveckling Resultat och genomförande: Förskolan har nått målet med att skapa inspirerande miljöer för barnen genom att studera vad de är intresserade av. Pedagogerna har bytt ut material då man sett att barnen har tröttnat och fört in nytt och spännande/utmanande material. Man har skapat olika lärmiljöer utifrån 4

barnens intressen. Man har utnyttjat förskolans närmiljö för att ge barnen möjlighet till andra upplevelser/utmaningar som utvecklar deras lärande på olika sätt. Förskolan har nått målet med att stimulera barnens språkutveckling. Barnen har visat intresse för böcker, sånger och rim. Pedagogerna har sett att barnens intresse för böcker ökat genom att de gärna velat sitta och läsa/titta i en bok själva. De äldre barnen har även utvecklat sitt skriftspråk och visat ett stort intresse av bokstäver. I det utvecklingsprojekt inom Språk och kommunikation som är gemensamt för hela förskoleverksamheten i kommunen har olika kompetenshöjande insatser gjorts. En pedagog har gått skolverkets utbildning Läslyftet och det har varit utvecklande för både pedagoger och de barnen. Barnen har varit entusiastiska inför de aktiviteter de deltagit i och visat ett stort engagemang. De har bl.a. fått skriva egna sagor, dramatiserat en sång och gestaltat/dramatiserat en sagobok som även filmades. Förskolan har lånat böcker från bokbussen och från biblioteket. Barn bibliotekarien har bistått med sina kunskaper. Pedagogerna har haft högläsning varje dag för barnen, antingen ur en bok eller på Ipaden. Under detta år har inte skolbarnen, av olika anledningar, varit inne på förskolan och läst för barnen som de brukat. Man har inte iordningställt några bokpåsar som man tänkte eftersom förskolans egna bestånd inte räckt till. Analys och lärdomar: Pedagogerna har varit lyhörda för barnens intressen och utvecklingsområden. Man har främjat deras upptäckarlust inför olika saker genom att plocka fram material som de kan använda sig av i sitt lärande inom olika områden. Pedagogerna har delat barngruppen i mindre grupper och det har varit en insats som gett resultat då man sett att barnen deltagit mera aktivt. De blyga har vågat delta och de som krävt mycket uppmärksamhet har fått det. Kamera och Ipad har använts för dokumentation. Tillsammans med det webb baserade verktyget SCM. Det visade sig vara svårt att hitta bra rutiner för denna typ av dokumentation. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man kommer att fortsätta sätta barnens språkutveckling i fokus. Och därmed utnyttja det som bokbussen erbjuder. Man kommer fortlöpande utveckla förskolans olika lärmiljöer utifrån barnens intressen. Pedagogerna behöver se över rutinerna för det webb baserade verktyget SCM. Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: Ge barnen möjlighet att påverka och ta del av vår verksamhet. 5

Resultat och genomförande: Förskolan har nått målet med att ge barnen möjlighet att påverka och ta del av verksamheten. Ett ständigt pågående arbete. Pedagogerna har belyst för barnen att deras åsikt räknas genom att man varit lyhörda och tillmötesgående. Man har tydligt berättat för barnen varför de inte alltid kan få bestämma. Analys och lärdomar: Genom att pedagogerna tydligt visat för barnen att man är lyhörd så har man sett att de vågar mer. Att förskolan har haft en tillåtande atmosfär och att man har haft barnen i mindre grupper har även det varit en framgångsfaktor. Blyga barn vågar mer i en mindre grupp. Även inom detta område har man använt kamera/ipad i arbetet med dokumentation. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Förskolan ska ha en fortsatt tillåtande atmosfär där pedagogerna är lyhörda för barnens intresse och önskemål. Även aktiviteter i mindre grupper. Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: Fortsätta det goda samarbetet med föräldrarna Planen för föräldrasamverkan sjösätts så att all personal använder den Resultat och genomförande: Förskolan har ett mycket gott samarbete med föräldrarna. De är aktiva och engagerade i de olika sammankomsterna som anordnas så som föräldramöte, lucia och vårfest. En hög svarsfrekvens på årets föräldraenkät som påvisade att föräldrarna är mycket nöjda. Plan för föräldrasamverkan används i sin helhet. Pedagogerna började använda det webb baserade dokumentationsverktyget SCM i april och har lagt ut lite när tiden funnits. Det har känts lite svårt att veta vad som ska läggas ut för att undvika att det blir ett fotoalbum. Analys och lärdomar: Vi har en engagerad föräldragrupp som vågar ta upp saker med oss. Det är tack vare att vi är tydliga med att vi vill att de ska känna sig delaktiga och att deras åsikter tas på allvar av oss. Vi ska sätta oss och fundera på de kommentarer som vi fick till oss på enkäten vad vi kan göra bättre. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Förskolan ska fortsätta det goda samarbetet med föräldrarna. Pedagogerna ska studera enkätsvaren mer detaljerat för att på så vis förbättra samverkan ytterligare. 6

Uppföljning/utvärdering Hur När Ansvarig Utvecklingssamtal Fortlöpande Anneli och Lotta under året och vid behov Arbetslagets egen December och Alla i arbetsgruppen utvärdering utifrån den maj pedagogiska planeringen Föräldraenkät 1 gång / år Ledningen via nätet Barnenkät 1 gång / år Ledningen/personalgruppen Uppföljning/reflektion/analys Fortlöpande under året på egna apt Uppföljning/reflektion/analys utifrån den pedagogiska dokumentationen Fortlöpande under året på egna apt Kärnbarnscirkel Fortlöpande under året Likabehandlingsplanen Fortlöpande under året på egna apt Överskolning till förskoleklass Besök succesivt under våren Alla / Anneli och Lotta Alla / Lotta Lotta Alla / Lotta Lotta tar kontakt med skolans personal Planeringen har i stort fungerat som den ska. Annica har även hon tagit utvecklingssamtal. Helhetsbild av verksamhetsåret Positivt och negativt i ARBETSLAGET när det gäller tex: Ansvarsfördelningen : Pedagogerna har uppdaterat de olika ansvarsområden som man har i verksamheten så att de blivit ännu tydligare för alla vad som gäller inom respektive område. Arbetstider/barnfri tid/planeringstid/reflektionstid : Alla pedagoger har 3 timmar en eftermiddag i veckan för enskild planering. Arbetslagsledaren har dessutom 2 timmar till förfogande varje fredag. Tillgången på vikarier: Förskolan har haft 1 stadig vikarie/resurs för gruppen med de äldsta barnen. Man har skolat in flera nya vikarier nu under vårterminen. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen: Med en stor spretig barngrupp har personalgruppen inte känts som den räcker till. Dessutom har man i arbetslaget även hand om både frukost och mellanmål själva, samt förberedelser inför lunchen. Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen : Arbetsklimatet med övriga arbetslag på förskolan/grupper: Bra, arbetslaget är ett gott och trevligt gäng som har det bra tillsammans. 7

Kompetensutveckling : Läslyftet har varit mycket bra! Positivt att alla så småningom ska få gå samma utbildning! Anneli och Ida har varit iväg på Förskolans yngsta barn och Anneli var även iväg på ALL utbildning. Positivt och negativt i BARNGRUPPEN när det gäller tex: Inskolningar : Har fungerat både bra och mindre bra. Några har tagit mycket lång tid och både barn och föräldrar har haft svårt att släppa taget. Ett barn har skolats in 2 gånger (Vt samt Ht). Kanske att förstärkning behöver sättas i de fall då vi ser att barnet behöver knyta en närmare kontakt med en pedagog. Och bli bättre på att utvärdera inskolningen i personalgruppen vad som var bra/mindre bra. Sammansättningen, åldrar, kön : Förskolan tar emot de barn som finns i byn och har därmed inte möjlighet att styra sammansättningen. Närvaro, kontinuitet : Delvis mycket hög. Många barn har haft långa dagar i perioder. Trygghet, sammanhållning, klimat : Klimatet i barngruppen kan ibland vara hårt. De bits, slåss och det förekommer hårda ord. Trots detta uppvisar barngruppen en trygghet och en bra sammanhållning. De trivs och vill komma förskolan. Föräldrarna har uttryckt att deras barn trivs och vill till förskolan. Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN när det gäller tex: Mötesordning: Ett önskemål från personalen är att ha arbetsplatsträffar förlagda på eftermiddagstid istället för kvällstid. Under vårterminen har man haft möjlighet att börja APT lite tidigare och det har varit bra.. Samverkan med andra tex. fritids/skolan/förskoleklass/barnhälsoteam : Bra! Förskolan har haft föräldrar som har varit öppna för kontakt med Barnhälsoteamet och det har varit bra för det fortsatta arbetet. Man har även haft en bra kontakt med skolan/fritids. Utrustning, lokaler, utemiljö, material: Förskolan har en fin närmiljö som används flitigt. Särskilt i aktiviteter som handlar om årstiderna. Man har anpassat miljöer/ material utifrån vad barnen varit intresserade av att lära/utforska. Förskolan kommer att få en ny lekställning under våren. Pedagogerna tycker det är lite synd att man inte fått vara med och haft synpunkter på den aktuella lekställningen. Annat AV BETYDELSE, positivt och negativt Barngruppen har krävt en hög personalbemanning för att klara av att hålla en god säkerhetsnivå för både barn och pedagoger. Det händer saker MYCKET snabbt ibland och då krävs det att någon kan rycka in och hjälpa/stötta barnet/barnen. Det har varit positivt att förskolan har haft samma vikarier under hösten och som har kommit in bra i gruppen och känner till de flesta av våra rutiner och regler. Under vårterminen har man haft flera olika vikarier. Detta har en del föräldrar reagerat på. Pedagogerna behöver bli bättre på att vara tydliga i informationen ang. vilken vikarie som jobbar under veckan. Det ökar tryggheten för föräldrarna. 8