2016 ÅRSREDOVISNING SOTENÄS KOMMUN
Årsredovisning 2016 Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning.
årsredovisning 2016 Innehållsförteckning Kommentar från kommunalrådet... 4 Demokrati och inflytande... 7 Förvaltningsberättelse Omvärld... 8 Övergripande mål... 10 God ekonomisk hushållning... 12 Kvalitetsredovisning... 15 Sammanfattande finansiell analys kommunen och koncernen... 18 Kommunala jämförelser... 22 Kommunen som arbetsgivare... 24 Kommunen - verksamhet Byggnation och boende... 27 Tillväxt och utveckling... 28 Kultur och fritid... 30 Barnomsorg och grundskola... 32 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet... 34 Äldreomsorg och social service... 36 Teknisk service... 38 Räddning och säkerhet... 40 Gemensam verksamhet... 42 Vatten- och avloppsverksamhet... 44 Miljönämnden i mellersta Bohuslän... 46 Energi och miljö... 48 Folkhälsa - välfärdsredovisning... 52 Jämställdhet... 54 Kommunen - ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper... 57 Resultaträkning... 58 Kassaflödesrapport... 59 Balansräkning... 60 Notförteckning... 62 Driftsredovisning... 66 Investeringsredovisning... 69 Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB... 71 Sotenäs RehabCenter AB... 72 Rambo AB... 73 Smögens Fiskauktion AB... 74 Sotenäs Vatten AB... 74 Sammanställd redovisning... 75 Resultaträkning... 76 Kassaflödesrapport... 76 Balansräkning... 77 Notförteckning... 78 5 år i sammandrag... 81 20 år återblick i räkenskaperna... 82 Revisionsberättelse... 84 2 3
årsredovisning 2016 Årsredovisning 2016 Kommentar från kommunalrådet Det ekonomiska resultatet för 2016 är 29,6 mkr vilket är 16,3 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen, med undantag för 2014, visat överskott sedan 2002. Resultatet är det näst bästa resultatet i kommunens historia. Kommunalråd Mats Abrahamsson (M) I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 11,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår därför till 18,2 mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserven uppgår balanskravsresultatet till 5,1 mkr. Under året har kommunen amorterat 50,0 mkr på sin låneskuld, som därefter uppgår till 140,8 mkr. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 29,6 mkr, vilket är 23,0 mkr bättre än budgeterat. Nettoinvesteringarna uppgår till 68,6 mkr. Koncernens resultat uppgår till 38,3 mkr. Viktiga händelser under året Utbildningsnämnden 2016 års resultat visar att 85,4 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen, vilket är på samma nivå som genomsnittet under de senaste tre åren. Andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram 2016 är 92,3 procent vilket är 1,6 procentenheter bättre än 2015. Andelen behöriga elever i Sotenäs ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. Sotenäs har sjunkit i de rankingar som genomförs vilket förutom måluppfyllelse till stor del beror på minskad andel behörig personal och ett relativt lågt löneläge. Verksamheterna har svårare att rekrytera personal nu än tidigare år. Verksamheten har under året genomfört PRIO, ett verktyg SKL tagit fram för att effektivisera skolans inre arbete, på två skolenheter. Bygget av Solhagens förskola har påbörjats under 2016 och förskolan beräknas tas i bruk i augusti 2017. Då musikskolan erbjudit ett utbud av flera olika uttrycksformer övergick den under hösten till att vara en Kulturskola och invigdes den 11 november 2016. Kulturskolan erbjuder i nuläget tre inriktningar; musik, konst och dans. Omsorgsnämnden Under 2016 har 736 ärenden handlagts av myndighetsavdelningen för insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om särskilt stöd och service). Insatserna är bland annat hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning, matdistribution och särskilt boende. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av insatser; främst korttidsboende och hemtjänst. Hemtjänstens verksamhet har fått ett ökat antal beställningar av insatser under året. Insatser ges i hemmet till många som är multisjuka och har omfattande behov av kvalificerad vård och omsorg. Särskilda boenden har ökat sin grundbemanning med hjälp av tilldelning av extra strukturpengar från regeringen. En satsning är gjord på sociala aktiviteter. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården, sjukvårdsrådgivningen och ambulanssjukvården. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad vård i hemmen. Verksamheten och insatserna för ensamkommande har förändrats under året från att öka under första halvåret till en minskning och anpassning under andra halvåret. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. En revidering av de detaljerade miljömålen och det interna utvecklingsarbetet pågår fortlöpande. Alla praktiska förutsättningar fungerar tillfredsställande. Miljönämnden har under året upprättat en gemensam, gränsöverskridande Blå översiktsplan för de fyra kustkommunerna i norra Bohuslän. Byggnadsnämnden Kommunfullmäktige antog under året ett förslag till bostadsförsörjningsprogram. Sotenäsbostäder AB invigde under året ett trygghetsboende med 16 lägenheter i Hunnebostrand. Under året antogs tre detaljplaner och nio ärenden gavs positiva planbesked. Årets resultat, 29,6 mkr, är det näst bästa någonsin i kommunens historia. Planförslagen för gamla Smögen och Hunnebostrand har under året varit utställda för samråd respektive programsamråd. Båda detaljplanerna beräknas vara klara för antagande under 2017. Kommunstyrelsen Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätningen Insikt för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. Arbetet under 2016 har bland annat fokuserats på framtagande av en ny näringslivsstrategi med handlingsplan som under året antogs av kommunfullmäktige. Därtill har man skapat ett nytt nyhetsbrev till kommunens företagare, arbetat för införande av lotsgrupp, erbjudit sopplunch som alternativ till företagarfrukostarna och infört ett kompetensråd. Förslag till mål, metod och verktyg gällande besöksnäringsstrategi kommer presenteras för kommunstyrelsen senast inför budgetarbetet hösten 2017 med målet att ny organisation finns på plats från 1 januari 2018. Undertecknad noterar med stor tillfredställelse att trenden nu sedan ett par år vänt och vi ser ett ökande invånarantal med 59 personer under det gångna året. Bostadsbyggandet är åter uppe i nivåer vi inte sett på många år med cirka 300 bostäder under färdigställande under 2016-2017. Kommunens eget bolag, Sotenäsbostäder redovisar för 2016 ett mycket gott resultat och förbereder byggnation av ytterligare mindre lägenheter i Väjern med inriktning mot ungdomar. Jag vill tacka all kommunens personal och förtroendevalda för ett gott arbete under det gångna året. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 4 5
årsredovisning 2016 Demokrati och inflytande Allmänna val Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Under året har det inte förrättats några allmänna val. Motioner och medborgarförslag Antal 2013 2014 2015 2016 Motioner 15 16 10 22 Medborgarförslag 5 19 14 7 Året i sammandrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 507 mkr. Kommunens låneskuld uppgår till 141 mkr. Nämndernas verksamhetsresultat ger ett överskott gentemot budget med 0,7 mkr. Den totala pensionsskulden är 247 mkr. Antalet årsarbetare är 898, en ökning med 38 sedan föregående år. Soliditeten uppgår till 54 procent (28 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden). Medelåldern bland de anställda är 48 år. 9 065 antal invånare i Sotenäs kommun 22 st antal motioner Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av invånarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige består under mandatperioden 2015-2018 av 31 ledamöter. Mandatfördelning 2015-2018 Moderata Samlingspartiet 11 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10 Liberalerna 3 Centerpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 1 Miljöpartiet de gröna 1 Kristdemokraterna 1 Fullmäktige hade sju möten under 2016. Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand. Antalet inlämnade medborgarförslag minskade under 2016, medan antalet motioner ökade till en nivå betydligt över tidigare år. Kommunala nämnder För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revision Valberedning Byggnadsnämnd Boende och personal vid Kvarbergshemmets äldreboende 14 % andel ekologiska livsmedel Utbildningsnämnd Gemensamma nämnder med Lysekil - Munkedal IT-nämnd Lönenämnd Omsorgsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän 6 7
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Omvärld Internationell ekonomi Enligt SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting) senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att den internationella tillväxten har varit relativt svag. Den svaga ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har påverkat den svenska exporten negativt. I de länder med störst betydelse som mottagare för svensk export växte BNP i genomsnitt med endast 1,1 procent årligen mellan 2008 till 2016, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,4 procent mellan 2000 och 2008. Utvecklingen under den senaste åttaårsperioden tyngs av att flera euroländer inte har återhämtat sig efter finanskrisen och således inte nått konjunkturell balans, men den svaga utvecklingen sammanhänger också med mer nytillkomna problem som att lägre oljepriser och handelssanktioner mot Ryssland negativt påverkat utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader som till exempel Norge och Finland. Utvecklingen i omvärlden väntas bli fortsatt svag under 2017. Både i Storbritannien och i delar av Kontinentaleuropa, som till exempel Tyskland, beräknas tillväxten i BNP bli lägre 2017 än 2016. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. Flera centralbanker har signalerat en lättare penningpolitik efter den brittiska folkomröstningen att lämna EU, vilket har bidragit till sjunkande obligationsräntor. I flera länder, däribland Sverige, har räntan på femåriga statsobligationer i år antagit negativa värden. SKL gör bedömningen att räntorna nått sin lägsta punkt. Framöver beräknas räntorna att stiga. En fortsatt relativt svag tillväxt internationellt tillsammans med fortsatt osäkerhet kring följderna kring Brexit gör dock att utvecklingen mot mer normala räntenivåer går långsamt och kommer att ta flera år i anspråk. Svensk ekonomi Efter en åtta år lång lågkonjunktur har den svenska ekonomin i år nått konjunkturell balans. En fortsatt snabb utveckling av inhemsk efterfrågan gör att konjunkturen förstärks ytterligare och den svenska ekonomin glider in i ett tillstånd av allt knappare resurser med tilltagande pris- och löneinflation som följd. Bedömningen för åren 2018 2020 utgår från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren 2018 2020 blir väsentligt lägre jämfört med åren 2015 2017 då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren 2018 2020 ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. Hushållen har under en följd år haft ett mycket högt sparande. I år beräknas det bli det högsta i modern tid Samtidigt uttrycker hushållen en betydande misstro beträffande den svenska ekonomin och dess framtida utveckling. På sikt är det dock rimligt att hushållens sparande minskar. Det innebär att hushållens konsumtionsutgifter kan fortsätta växa i en takt av 2 2,5 procent trots att inkomstutvecklingen kommer att gröpas ur av allt högre skatter. Mellan 2008 och 2016 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de 2 procent som är satt som mål för penningpolitiken. SKL:s bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF (det vill säga KPI med fast bostadsränta) når 2 procent först under 2018. Kommunernas ekonomi Genom det starka demografiska trycket 2016 2017, ökade pensionskostnader och bromsad skatteunderlagsutveckling 2018 2020 krävs ändå åtgärder som motsvarar en skattehöjning på 1,30 kronor 2020, för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. En skattehöjning på den nivån är inte trolig, varför SKL räknar med att kommunerna kommer att genomföra effektiviseringar för att klara delar av betinget. Resultaten i kommunerna den senaste tioårsperioden måste sammantaget betraktas som goda. Under de senaste åren i perioden har realisationsvinsterna ökat kraftigt. Åren 2006 2010 uppgår de i genomsnitt till 4 miljarder kronor, 2011 2015 till 7 miljarder. De kommunala bolagen svarar för den större delen av kommunernas investeringar. Investeringsnivån kommer troligen att fortsätta öka under de kommande åren. Nya detaljplaner för gamla Smögen och Hunnebostrand tas fram Detta beror bland annat på att många av de bostäder och verksamhetsfastigheter som byggdes under 1960- och 1970-talen behöver renoveras eller ersättas av nya enheter. Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt många år fram över. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj i år kommer de demografiskt betingade behoven i genomsnitt att öka med drygt 1,5 procent årligen de kommande tio åren. Åren 2016 2020 ligger genomsnittet på 1,7 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren 2000 2015. Befolkning Invånarantalet Sotenäs 2016-12-31 uppgick till 9 065, en ökning med 59 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2016 uppgick till 53 (föregående år 67). Födelseunderskottet uppgick till -74 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolk ningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2016 uppgick till 49,1 år vilket är oförändrat jämfört med 2015. Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på delad andra plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns cirka 1 200 arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2015 uppgick till 110 personer jämfört med 56 och 59 personer för respektive 2014 och 2013. Bland kvinnor är inpendlingen störst, 24 personer, och bland männen är det 134 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2016 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2016 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder 16-64 år 4,0 procent. Att jämföra med 5,4 procent i länet och 6,1 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. 8 9
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Övergripande mål Vision 2020 - Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju stycken inriktningsmål. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Ett gott liv i Sotenäs Allt fler människor lockas av det goda livet i Sotenäs. Under 2016 ökade invånarantalet med 59 personer. Eftersom födelsenettot är negativt så beror ökningen på en betydande inflyttning till kommunen. Det goda livet speglas också av att Sotenäs kommun ligger 29 procent över den genomsnittliga kommunen när det gäller indikatorer för en god folkhälsa. Hållbar utveckling Valdeltagandet vid de allmänna val som genomfördes under 2014 var högre än vid föregående valtillfälle. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden och antalet arbetslösa ligger betydligt under genomsnittet i såväl regionen som riket. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd är fortsatt lågt.sotenäs kommun har en stabil ekonomi och invånarnas medelinkomster ligger i nivå med genomsnittet i riket. Sotenäs kommun erbjuder en i många avseenden unik miljö. Kommunen deltar aktivt för att skapa en bättre havsmiljö och är ledande i projektet Ren kustlinje. Andra exempel på arbete för att bevara miljövärden är den fördjupade översiktsplanen över Åbyfjorden samt de kulturhistoriska inventeringar som är genomförda i samband med detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand. Goda betingelser för företagande Under de senaste åren har Sotenäs kommun legat mycket bra till när det gäller antalet företag antalet nyföretagare per 1 000 invånare. I 2016 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, förbättrade kommunen sin placering med två platser till plats 260 av 290 kommuner. Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätningen Insikt under 2016 för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. Arbetet under 2016 har bland annat fokuserats på framtagande av en ny näringslivsstrategi med handlingsplan, och införande av lotsgrupp i syfte att förenkla handläggning av ärenden mellan företagare och kommunen. Sjöbodar vid Bernsegången, Smögen En attraktiv besökskommun Förslag till mål, metod och verktyg gällande besöksnäringsstrategi kommer presenteras för kommunstyrelsen senast inför budgetarbetet hösten 2017 med målet att ny organisation finns på plats från 1 januari 2018. Alla finner sitt önskade boende Ett bostadsförsörjningsprogram för perioden 2016-2020 antogs av kommunfullmäktige i september 2016. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre ska prioriteras. Ett rikt fritids- och kulturutbud Sotenäs kommun erbjuder bland annat genom fritidsgårdar, bibliotek, musikarrangemang och Soteleden ett varierat fritids- och kulturutbud. Därtill arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Ett livslångt lärande En viktig faktor i det livslånga lärandet är väl fungerande och flexibel vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna höja kompetensen för befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar. Även för personer som idag står utanför arbetsmarknaden kommer utbildningar att genomföras för att underlätta ett inträde på arbetsmarknaden. 10 11
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. Verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning ska, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen anges i budget för varje budgetår.. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ska ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen ska även göra en samlad bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen ska kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning ska ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret en övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. Samlad bedömning av måluppfyllelse Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts under räkenskapsåret. Endast det ena av det två finansiella målen är uppfylld eftersom investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten överstiger avskrivningsutrymmet. Verksamhetsmålen visar en mycket god måluppfyllnad. Sammanfattning av måluppfyllelse I tabellen till höger redovisas en samlad bild av måluppfyllelsen. Detaljerade analyser finns under respektive avsnitt längre fram i årsredovisningen. Vildmarksfiske i Ranebo med fritidsverksamheten Teckenförklaring Målet har uppnåtts eller prognostiseras uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Målet har inte uppnåtts eller prognostiseras att inte uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultat Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Investeringar Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Personal Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009. Fastigheter Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. 12 13
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen Kollektivtrafik Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost- och städverksamhet Verksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Miljöverksamhet Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Kvalitetsredovisning Sotenäs deltar tillsammans med 250 andra kommuner i ett nationellt kvalitetsprojekt; Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Projektet administreras och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inom ramen för projektet görs jämförelser mellan kommunerna inom fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Projektet utgår från befintliga nationella nyckeltal som kompletteras med mätningar som görs i den egna kommunen. Sotenäs samlade resultat ligger precis över genomsnittet. Nyckeltal som är grönmarkerade är områden där Sotenäs får betyg som är bättre än genomsnittet medan rödmarkerade områden är sådana där Sotenäs betyg är väsentligt sämre än genomsnittet. Under Tillgänglighet Tillgänglighet via e-post har förbättrats jämfört med 2015 men i jämförelse med övriga kommuner får Sotenäs får ett resultat som är betydligt lägre än genomsnittet. Möjligheten för medborgarna att nå tjänstemän och politiker i kommunen via telefon har blivit något sämre än vid föregående års undersökning men kommunen får ett genomsnittligt resultat i jämförelse med andra kommuner. När det gäller bemötandet vid telefonkontakt får Sotenäs ett resultat som är lägre än genomsnittet. Öppethållandetiderna för bibliotek, simhall och återvinningsstation ligger kvar på en fortsatt hög nivå efter att ha infört Meröppet bibliotek som gör det möjlig att besöka biblioteket utanför ordinarie öppettider. Av de som erbjuds plats inom förskolan har 98 % fått plats på 2015 och 2016 har det inte genomförts någon medborgarenkät i kommunen vilket innebär att det saknas nyckeltal över medborgarnas känsla av trygghet, uppfattning om möjlighet till inflytande och hur de uppfattar kommunen som en plats att bo på. önskat datum vilket är en liten försämring från 2015, men i jämförelse med andra kommuner får Sotenäs ett bra resultat. Väntetider och handläggningstider inom individ- och familjeomsorg är betydligt kortare än genomsnittligt. Även väntetiden för en plats på äldreboende är betydligt lägre än genomsnittet. Sammantaget får Sotenäs ett betyg över genomsnittet inom området tillgänglighet. Tillgänglighet 2015 2016 Trend Jmf. Tillgänglighet via e-post, kommunen, andel (%) svar inom två dagar 59 70 1 Tillgänglighet via telefon, andel (%) direkt svar på enkel fråga 59 52 3 Gott bemötande vid telefonkontakt, % 94 77 2 Utökat öppethållande huvudbibliotek, simhall och återvinningsstation (utöver vardagar 8-17) 92 92 5 Plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum, % 100 98 5 Väntetid inom förskoleverksamheten, antal dagar - 49-1 Väntetid för plats på äldreboende, antal dagar 66 19 5 Handläggningstid ekonomiskt bistånd, antal dagar 12 4 5 14 15
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunen som samhällsutvecklare Inom området presenteras nyckeltal som både visar på förhållanden i den geografiska kommunen och Sotenäs kommun som organisation. Sotenäs har sedan lång tid tillbaka en sysselsättningsgrad som ligger över genomsnittet i både länet och riket. Låg arbetslöshet är en starkt bidragande orsak till att andelen personer som är i behov av försörjningsstöd ligger lägre än flertalet kommuner i jämförelsen. Nyföretagandet i Sotenäs harminskat något sedan förra mätningen men Sotenäs ligger fortfarandet på en på en hög nivå. Sjukpenningtalet har ökat jämfört med föregående år och Sotenäs får en försämrad placering som ligger under genomsnittet i mätningen. När det gäller miljönyckeltalen ligger kommunens värden under eller mycket under genomsnittet bland deltagande kommuner. Samhällsutveckling 2015 2016 Trend Jmf. Kommunens sysselsättningsgrad, andel förvärvsarbetande, % 79,6 81,0 4 Andel invånare som erhållit försörjningsstöd, % 1,7 2,0 5 Effektivitet Inom perspektivet effektivitet ryms olika nyckeltal som visar bland annat brukarnöjdhet, kostnadsnivå, tjänsteutbud och verksamhetsresultat. Inom barnomsorg och grundskola har kostnaderna i Sotenäs ökat något snabbare än genomsnittet vilket innebär att kommunen tappat placeringar. Resultatet för nationella prov inom årskurs 3 har försämrats något jämfört med 2015 men Sotenäs får fortfarande en hög placering bland landets kommuner. Andelen behöriga till ett yrkesprogram har förbättrats jämfört med 2015 och Sotenäs resultat är betydligt över genomsnittet. Kommunens serviceutbud inom särskilda boenden är lågt i jämförelse med övriga kommuner, medan kostnaderna ligger betydligt över genomsnittet. När det gäller kvalitetsaspekter inom särskilda boenden har årets värde förbättrats något jämfört med 2015 men resultatet ligger lägre än genomsnittet. Serviceutbudet inom hemtjänsten ligger kvar på samma nivå som året innan och i jämförelse med övriga kommuner får Sotenäs ett resultat i nivå med genomsnittet. Även kostnaderna ligger kvar på samma nivå men får ett sämre resultat en genomsnittet. Andelen brukare som var Mycket nöjda eller Ganska nöjda har minskat från 93 till 90 procent och då variationen mellan kommunerna i jämförelsen är liten innebär detta att Sotenäs inom detta område får en avsevärt försämrad placering. Serviceutbudet inom LSS har förbättrats jämfört med fjolårets undersökning och Sotenäs får en genomsnittlig placering. När det gäller måttet andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning redovisar Sotenäs ett försämrat värde jämfört med föregående år och placerar sig lågt i jämförelse med andra kommuner.. Nystartade företag per 1 000 invånare, första halvåret 9,1 7,3 5 Sjukpenningtal bland kommunens invånare, dagar per år 11,4 12,5 2 Andel återvunnet material från hushållsavfall, % 37 39 3 Andelen kommunala miljöbilar, % 38 37,2 3 Andelen ekologiska livsmedel, % 11 14 1 Effektivitet 2015 2016 Trend Jmf. Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, tkr 144 154 1 Resultat nationella prov årskurs 3, % 93 78 5 Elever i årskurs 6 med lägst betyg E i alla ämnen, % 92 87,5 5 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, % 90,7 92,3 5 Trygghet En hemtjänsttagare får under en 14-dagarsperiod i genomsnitt besök av 23 olika vårdare vilket är bland det högsta i landet och en klar försämring jämfört med föregående år. Inom förskolan är det planerade antalet barn per personal jämförelsevis lågt vilket indikerar en hög trygghetsfaktor. Sammantaget får Sotenäs genomsnittligt betyg inom området Trygghet. Trygghet 2015 2016 Trend Jmf. Antal olika vårdare som besöker en person med hemtjänst på 14 dagar 11 23 1 Barn per personal inom förskolan, planerat 4,9 4,7 5 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 81 79 4 Kostnad per betygspoäng, årskurs 9, kr 391 404 2 Andel gymnasieelever som tagit examen inom fyra år inklusive IM, % 75,2 65,7 1 Kostnad per elev i gymnasieskolan, tkr 122-3 Kvalitetsaspekter inom särskilt boende, äldreomsorg, % av maxpoäng 56 63 2 Kostnad per plats i särskilt boende, äldreomsorg, tkr 843 849 2 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende, % 82 84 3 Serviceutbud hemtjänst, (genomsnittlig andel av utbud), % 67 67 3 Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten, tkr 319 319 2 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med hemtjänsten, % 93 90 2 Kvalitetsaspekter grupp- och serviceboende, LSS, % av maxpoäng 70 80 3 Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) 80 67 1 Information och delaktighet Sotenäs hemsida, sotenas.se, får ett högre betyg än genomsnittet när det gäller informationsgivning till medborgarna även om resultatet har försämrats något jämfört med 2015. Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling ligger betydligt över genomsnittet. Information och delaktighet 2015 2016 Trend Jmf. Röstdeltagande i senaste kommunvalet, % - - - - Information på hemsida, % av maxpoäng 81 74 4 Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling, % av maxpoäng 63 67 4 Sammanfattning De samlade resultatet i jämförelsen visar att Sotenäs kommun hävdar sig väl i jämförelse med övriga deltagande kommuner inom områdena tillgänglighet, trygghet samt information och delaktighet. Jämförelsen visar även att det finns flera områden att analysera och förbättra framförallt inom effektivitet där Sotenäs får ett lägre resultat än genomsnittet. De områden som framstår som möjliga att förbättra är; Tillgänglighet avseende e-post, bemötande avseende telefon, gymnasielever som tagit examen inom fyra år, särskilda boenden och hemtjänst, andel återaktualisering för ungdomar inom socialtjänsten samt nyckeltalen inom miljö. 16 17
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Midsommarfirande i Badhusparken, Smögen Sammanfattande finansiell analys kommunen och koncernen Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen Årets resultat Årets resultat uppgår till 29,6 mkr vilket är 23,0 mkr bättre än budgeterat. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 11,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 18,2 mkr. Möjlig reservering av medel till kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till 13,1 mkr. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 0,7 mkr vilket är en försämring med 0,7 mkr jämfört med föregående år. Balanskravsutredning Belopp i tkr 2016 Årets resultat 29 626 Avgår realisationsvinster -11 449 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 18 177 Avsättning till resultatutjämningsreserv -13 105 Årets balanskravsresultat 5 072 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 Balanskravsresultat att reglera inom 3 år 0 Nettokostnadsutveckling För en stabil ekonomisk utveckling kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämning. Intäkter och kostnader Förändring från föregående år (%) 2014 2015 2016 Verksamhetsresultat (nettokostnader) 5,7-0,5 3,5 Skatter- och utjämning 2,2 5,5 6,7 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 2,9 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 5,0 procent. Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och utjämning som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag 2012 2013 2014 2015 2016 96 % 99 % 103 % 97 % 94 % Investeringar Kommunen investerade netto under året för 68,6 mkr i materiella tillgångar vilket är 18,7 mkr högre än under 2015. Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 20,1 mkr. Cirka 28 procent av investeringsvolymen avser vatten- och avloppsverksamheten. De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden 2011 2014 har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 mkr. Under 2015 och 2016 har självfinansieringsgraden förbättrats avsevärt tack vare de positiva resultaten och inkomster från fastighetsförsäljning. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick 2016 till 10 procent av nettokostnaderna vilket är en hög andel i jämförelse med 5 procent som betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Självfinansieringsgrad 2014 2015 2016 Avskrivningar 43,3 42,1 42,2 Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 10,4 14,0 20,1 Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning & exploatering -18,1 3,1 17,8 Utrymme för självfinansiering 35,6 59,2 80,1 Nettoinvesteringar 47,5 49,9 68,6 Självfinansieringsgrad (%) 75 119 117 Investeringsvolym skattefinansierad vht/nettokostnader (%) 7 5 10 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 54 procent vilket är en ökning med 5 procentenheter från 2015. Ökningen beror på den minskade balansomslutningen och ett starkt resultat. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden har, tack vare faktorerna ovan samt en minskad pensionsskuld, förbättrats med 5 procentenheter och uppgår till 28 procent. Soliditet % 2014 2015 2016 Soliditet enligt balansräkningen 50 49 54 Soliditet inkl pensionsåtaganden 23 23 28 Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen 2016 var 21,99 procent. Sotenäs kommuns inkomster av skatt, kommunal utjämning och fastighetsavgift uppgick till 507,2 mkr eller 68 procent av de totala intäkterna. Kommunalskatt (%) 2014 2015 2016 Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,99 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,44 33,47 Likviditet Under 2016 har likviditeten försämrats avsevärt vilket i huvudsak beror på att kommunen löst in en del av låneskulden motsvarande 50,0 mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 40,0 mkr. Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Likviditet 2014 2015 2016 Likvida medel mkr 12 51 4 Tillgängliga medel mkr 32 71 44 Kassalikviditet % 73 95 69 Ränterisk Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på de långfristiga lånen, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,3 mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen totalt 2016 för den skattefinansierade verksamheten är 23,0 mkr och motsvarar 3,2 procent av kommunens omsättning. Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet mkr 2014 2015 2016 Nämndernas verksamhet 2,3 1,4 0,7 Skatte- och bidragsintäkter -3,6-1,5 7,6 Årets resultat skattefinansierad verksamhet -6,4 9,3 23,0 Borgensåtaganden Kommuninvest Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 21 i block 3. Borgen för bostadsändamål Kommunens borgensåtaganden för SotenäsBostäder AB omfattar 492,8 mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,0 mkr och övriga borgensåtaganden 5,6 mkr. 18 19
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Pensionsåtagande Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 17 i block 3. Risk och kontroll Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämnderna har de tre senaste åren varit stabil. Framåtblick Resultatet i 2017 års budget uppgår till 2,5 mkr vilket är under det finansiella målet på lägst 5,0 mkr. I resultatet ingår även beräknade vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 mkr vilket innebär obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunens soliditet förstärktes under 2016, mycket beroende på engångsintäkter och omfattande fastighetsförsäljning i kombination med en lägre balansomslutning till följd av att låneskulden minskade. Från 2017 och framåt kommer investeringsbehovet fortsatt att ligga på en hög nivå samtidigt som årets resultat i flerårsplanen ligger betydligt under det finansiella målet. Detta innebär att det finns risk att låneskulden åter ökar och därigenom leder till en försämrad soliditet. De senaste årens stora negativa budgetavvikelser i omsorgsverksamheten förbättrades 2015 och 2016 till ett relativt måttligt budgetöverskridande. Det är viktigt att hålla fast vid denna förändring så att negativa budgetavvikelser inte blir en regel. En god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. Känslighetsanalys Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,9 mkr. Löneökningar I budgeten för 2017 har löneökningarna beräknats till 3,0 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 4,3 mkr. Utjämningssystemet För 2017 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 48,3 mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2017 ligga något över medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomst-utjämningssystemet. Sammanfattning och framåtblick Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2015 ändrades bilden till det bättre framför allt tack vare en skattehöjning. Resultatet i den löpande verksamheten uppgick då till 3,1 mkr. Under 2016 förbättrades resultatet i den löpande verksamheten ytterligare, mycket tack vare generella bidrag från staten, och uppgick till 17,8 mkr. När det gäller investeringsvolymen har de två senaste årens investeringar finansierats med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden, som under en följd av år i genomsnitt legat betydligt under 100 procent har 2015 och 2016 förbättrats avsevärt till 119 respektive 117 procent. Likviditeten har medvetet försämrats under 2016 genom att kommunen löst in en del av låneskulden. Betalningsberedskapen på kort sikt har i och med detta försämrats men bedöms ändå ligga på en godtagbar nivå. Kommunens långsiktiga kapacitet har fram till 2015 stadigt försämrats. Under 2016 har soliditeten förstärkts avsevärt vilket beror på en minskad balansomslutning och ett starkt resultat. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Koncernen Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Sotenäs Vatten AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Fram till och med 2015 ingick även Smögens Fiskauktion i koncernen. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande och Sotenäs Vatten AB kommer först från 2017 att ta över ansvaret för kommunens VA-verksamhet. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat om 38,3 mkr vilket är 14,1 mkr bättre än 2015. Det två senaste årens förbättrade resultat beror till största delen på kommunens resultat, men även Sotenäsbostäders resultat har förbättrats betydligt. Av de kommunala företagen redovisar Sotenäsbostäder och Rambo överskott medan Sotenäs RehabCenter redovisar underskott. Årets resultat mkr 2014 2015 2016 Resultat före finansnetto 8,4 42,2 56,8 Resultat före skatt -9,8 26,1 42,7 Årets resultat -10,9 24,2 38,3 Bolagens andel av resultatet Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget som har en relativt stor låneskuld har gynnats av det låga ränteläget. Det förbättrade resultatet under 2015 och 2016 kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper Det tidigare helägda bolaget Smögens Fiskauktion AB såldes under året och ingår från 2016 inte längre i koncernen. Sotenäs RehabCenter AB, som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun, har under de senaste åren visat ett resultat i nivå med budget. Det budgeterade underskottet i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel mkr 2014 2015 2016 Sotenäsbostäder AB (100%) 4,8 11,6 11,1 Smögens Fiskauktion AB (100%) -0,3 0,1 - Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,7-0,8-0,7 Rambo AB (20 %) 0,3 1,5 2,2 Investeringar och nyckeltal Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2016 uppgår till 124,4 mkr varav bolagen svarar för 55,8 mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 51,8 mkr. Kommunens försämrade likviditet får genomslag även i nyckeltalet för koncernen. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 16 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. Nyckeltal % 2014 2015 2016 Kassalikviditet 75 119 84 Soliditet 37 37 40 Mål för god ekonomisk hushållning Påskfirande med Hasselösunds förskola Årets resultat för Sotenäs kommun skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Enligt budget uppgick dock årets resultat till 6,6 mkr. Årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 29,6 mkr vilket innebär att resultatmålet är uppfyllt. Investeringsvolymen för Sotenäs kommun skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Under de senaste åren har investeringsvolymen legat på en nivå betydligt över avskrivningsutrymmet. Budgeterade investeringar för 2016 i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 28,0 mkr vilket motsvarar det budgeterade avskrivningsutrymmet. Investeringsvolymen 2016 i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 49,4 mkr vilket är betydligt högre än avskrivningarna och innebär att investeringsmålet inte är uppfyllt. Totala nettoinvesteringar inklusive VA-verksamheten uppgår till 68,6 mkr att jämföra med totala avskrivningar på 42,2 mkr. 20 21
förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum, har sedan år 2000 systematiskt använt sig av kommunala jämförelser. Nyckeltalsjämförelser ger i första hand information om hur kommunen ligger till i förhållande till andra, med ambition om att även stimulera till lärande och verksamhetsutveckling. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Samtliga kommuner har haft stigande antal invånare 2016 jämfört med 2015. Strömstad har haft den högsta befolkningsutveckling under den senaste treårsperioden och Munkedal den lägsta mellan åren 2014-2016. Antal invånare 31 december 2014 2015 2016 Sotenäs 8 931 9 006 9 065 Lysekil 14 299 14 464 14 570 Munkedal 10 243 10 205 10 361 Strömstad 12 694 12 854 13 079 Tanum 12 346 12 455 12 606 Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal är den kommun som hade den högsta utdebiteringen i landet under 2016. Kommunalskatt 2016 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 21,99 % 22,46 % 23,63 % 21,91 % 21,56 % Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 2,9 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 4,8 procent. Kostnadsutveckling % 2014 2015 2016 Sotenäs 5,7-0,5 3,5 Lysekil 3,7 0,6 9,4 Munkedal 7,1 3,6 3,2 Strömstad 9,4 3,9 7,2 Tanum 5,2 3,1 5,7 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inklusive samtliga pensionåtaganden Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 28 % -16 % 1 % 28 % 12 % Gymnasiet Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år Sotenäs kommun har haft en vikande trend den senaste treårsperioden när det gäller andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år. I jämförelse med våra grannkommuner har Sotenäs den näst lägsta andelen. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år % 2014 2015 2016 Sotenäs 87 75 74 Lysekil 82 75 75 Munkedal 88 81 83 Strömstad 81 78 73 Tanum 72 82 76 Riket 78 75 79 Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen, har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän har Sotenäs lägst resultat det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w tkr 2014 2015 2016 Sotenäs 182 189 204 Lysekil 195 193 199 Munkedal 197 210 224 Strömstad 200 191 200 Tanum 196 200 208 VA-verksamhet VA-taxa Tabellen nedan visar VA-taxan 2016 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i gruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek 10 000 25 000 invånare, var 7 264 kr för 2016. VA-taxa, årskostnad villa (kr) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 8 385 8 268 8 870 9 433 11 610 Personal Sjukfrånvaro I Lysekil och Tanum har den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid minskat jämfört med året innan, övriga kommuner redovisar en ökad sjukfrånvaro. Kommunerna försöker att motverka ohälsan genom satsningar på arbetsmiljöutbildningar, bidrag till friskvård och rehabiliteringsinsatser. Sjukfrånvaro, total och andel långtid (%) Totalt 2016 Kvinnor 2016 Män 2016 Total Total Total sjukrånvaro / sjukrånvaro / sjukfrånvaro varav långtid varav långtid Sotenäs 7,76 8,60 49,50 4,70 41,20 Lysekil 7,12 7,79 40,10 4,42 25,70 Munkedal 8,14 8,16 52,98 8,08 61,86 Strömstad 6,73 7,41 66,50 4,50 55,10 Tanum 6,03 6,69 49,69 3,53 36,43 Resultat Samtliga kommuner visar överskott i boksluten för 2016. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Årets resultat mkr 2014 2015 2016 Sotenäs -14,4 13,3 29,6 Lysekil 13,5 35,7 18,6 Munkedal -1,9 0,2 39,6 Strömstad 12,5 14,4 37,6 Tanum 9,1 6,0 12,7 Grundskola Godkänt i alla ämnen årskurs 9 Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2015 och 2016 försämrades resultatet jämfört med 2014, men Sotenäs har trots detta det näst högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Godkänt i alla ämnen årskurs 9 % 2014 2015 2016 Sotenäs 90 81 81 Lysekil 71 75 78 Munkedal 72 75 64 Strömstad 86 67 60 Tanum 85 79 82 Riket 76 75 76 Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Kostnad för försörjningsstöd kr/invånare 2014 2015 2016 Sotenäs 277 301 396 Lysekil 868 950 818 Munkedal 813 796 723 Strömstad 278 262 369 Tanum 591 611 643 Sysselsättningsgrad kvinnor Att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad är en angelägenjämställdhetsfråga eftersom det främst är inom kvinnodominerade yrkesområden som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. Sotenäs kommun uppvisar den högsta sysselsättningsgraden bland kommunerna och har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för anställda inom omsorgsförvaltningen. 95 90 85 80 75 70 65 Sysselsättningsgrad - kvinnor (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 22 23
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor det vill säga anställnings- och ledighetsfrågor med mera ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått Under året har stort fokus lagts på att minska ohälsan genom riktade insatser mot långtidssjukskrivna i samarbete med försäkringskassan och primärvården. Inom projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet har en utredning gjorts med målet att arbeta fram en projektplan under början av 2017. Ett UGL-baserat ledarskapsprogram har genomförts där tre chefer från Sotenäs deltog. Årets interna ledardagar har syftat till att arbeta med kommunens vision, förstärka ledarskapet, utveckla samarbetet mellan kommunens olika delar och att förankra kommunens värdeord ut i organisationen. En gemensam utbildningsdag för chefer och skyddsombud i syfte att arbeta fram ett nytt samverkansavtal under 2017 har genomförts, samt en utbildning i att bemöta och förebygga psykisk ohälsa. Personalen har erbjudits friskvårdsbidrag om 1 000 kr, vilket 365 anställda har nyttjat. Gemensamma medarbetaraktiviteter har genomförts under året; under våren bjöds alla anställda på inträde till Nordens Ark och i december anordnades julmingel med mat i kommunhuset. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda uppgår till 796 personer vilket är en ökning med 11 personer jämfört med 2015. Kommunen hade vid årsskiftet 108 visstidsanställda medarbetare med månadslön vilket är en minskning mot föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda är 47,9 år. Medelåldern har sänkts med 0,3 år i jämförelse med 2015. Åldersfördelning bland tillsvidareanställda Ålder 2014 2015 2016-29 44 46 51 30-39 137 138 136 40-49 212 202 207 50-59 267 262 258 60-134 137 144 Totalt 794 785 796 700 600 500 400 300 200 100 0 Tillsvidareanställda fördelning per förvaltning Kommunstyrelsen Omsorg Utbildning Miljö- och bygg Personalvolym I jämförelse med år 2015 har antalet årsarbetare ökat med 38 st. Av 898 årsarbetare var 80 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5,0 årsarbetare och övertiden motsvarade 5,3 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 78 procent av den planerade arbetstiden. Medianlön Medianlönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut 26 300 kr/mån, vilket innebär en ökning med 3,4 procent i jämförelse med 2015. Orsaker till ökningen är bland annat att en stor satsning, enligt avtal, gjorts på undersköterskor under året och flera nyanställningar har genomförts med högre ingångslöner. Löner och arvoden Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 430,3 mkr vilket är en ökning med 12,2 procent från 2015. Den stora ökningen av löneutbetalningarna beror i första hand på den utökade verksamheten med ensamkommande barn och ungdomar. Detta har även inneburit ökade arvoden i form av ersättningar till gode män. Löner och arvoden mkr 2014 2015 2016 Arvoden 4 899 4 500 5 300 Löner 263 430 275 382 307 200 Personalomkostnader exkl. pensionsutbetalningar 101 873 103 672 117 812 Totalt 370 202 383 554 430 312 Kvinnor och män en jämförelse Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad, 82 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 60 procent av kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden totalt inom kommunen är 93 procent för kvinnor och 97 procent för män. Personalomsättning och rekrytering Personalomsättning i kommunen ligger på 11 procent. Under året har 108 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 16 har gått i pension. Rörligheten har ökat vilket orsakats av en högre efterfrågan på flertalet av tjänsterna inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft gör många tjänster svårrekryterade och löneläget drivs upp. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något i jämförelse med år 2015. Den totala sjukfrånvaron för 2016 är 7,8 procent. Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har minskat medan korttidsfrånvaron har ökat. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan kvinnor och män; kvinnors sjukfrånvaro är 8,6 procent medan männens sjukfrånvaro ligger på 4,7 procent under 2016. Under 2016 hade 28,8 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året vilket är en minskning mot 34,4 procent 2015. Sjukfrånvaro % Omsorgsförvaltning Utbildningsförvaltning Kommunledning Kommunledning Utbildn. förvaltn. Omsorgsförvaltn. Sjukfrånvaro (%) Män Kvinnor Totalt Sotenäs Kvinnor 6,65 6,11 10,60 8,62 Män 3,57 5,66 4,37 4,70 Ålder -29 6,01 3,48 10,15 7,94 Ålder 30-49 5,69 4,94 8,98 7,29 Ålder 50-5,39 7,18 9,97 8,10 Totalt 5,54 6,02 9,59 7,76 -varav långtid 3,00 3,21 4,76 4,14 0 2 4 6 8 10 12 Företagshälsovård Efter en gemensam upphandling med SML-kommunerna under 2016 av företagshälsovård fortsätter samarbetet med Avonova. Under året har 180 besök genomförts och den totala kostnaden uppgick till 663 tkr. Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Beräknade pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år (exkl.brandmän). Beräknade pensionsavgångar 2017 2018 2019 2020 2021 14 21 29 35 22 Mål för god ekonomisk hushållning Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Inom verksamhetsmålet attraktivare arbetsgivare har en handlingsplan 2016-2017 tagits fram för att tydliggöra vilka aktiviteter som görs och ska göras för att öka attraktionskraften hos kommunen som arbetsgivare inom fyra fokusområden; behålla, attrahera, rekrytera och avsluta. I handlingsplanen ingår bland annat att genomföra gemensamma medarbetaraktiviteter, ta fram kompetensförsörjningsplan för samtliga förvaltningar, fortsatt ledarskapsutveckling för att stärka det goda ledarskapet i kommunen, införa fler anställningsförmåner och arbeta mer aktivt med avslutningsenkäter för att få information om orsaker till avslut. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Sjukfrånvaron totalt 2016 uppgår till 7,8 procent en liten ökning jämfört med 2015 då den uppgick till 7,4 procent. Drygt hälften av dessa är långtidssjukskrivna med mer än 60 dagars sjukskrivning. Personalvårdsrond med chefer har utförts med fokus på att minska ohälsan samt göra bra handlingsplaner för de med lång sjukskrivning. Personalavdelningen har ett utökat samarbete med handläggare vid Försäkringskassan kring de individer med lång sjukskrivning för att gemensamt finna bra lösningar. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete Personalavdelningen har under året genomfört utbildningsinsatser i stödsystem för att underlätta chefernas vardag och ge dem bra verktyg och förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Personalavdelningen genomför fortsatt introduktionsdagar med all nyanställd personal vid tre tillfällen under året. 24 25
Kommunen - verksamhet Byggnation och boende Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för fysisk samhällsplanering med myndighetsutövning och tillsynsverksamhet inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB är en viktig aktör för att i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Block 2, Kommunen - verksamhet, redovisar Sotenäs kommuns väsentliga verksamhetsområden presenterade ur ett medborgarperspektiv. Här beskrivs verksamheternas mål, deras måluppfyllelse, årets verksamhet samt en prognos inför framtiden. Lotsutkiken, kulturminne på Smögen 9 st antal positiva planbesked 92 % andel elever behöriga till gymnasiet 29 % högre folkhälsoindex än riket Verksamhetens mål Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende skall finnas. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Måluppfyllelse Byggnadsnämnden gav under 2016 slutbesked i 13 bygglovsärenden avseende nybyggnad av sammanlagt tio enbostadshus och tre flerbostadshus, vilket gav ett tillskott på 113 bostäder avsedda för permanentboende. Kommunfullmäktige antog under året ett förslag till bostadsförsörjningsprogram. Sotenäsbostäder AB invigde under året ett trygghetsboende med 16 lägenheter i Hunnebostrand. Årets verksamhet Under året antogs tre detaljplaner och nio ärenden gavs positiva planbesked. Planförslagen för gamla Smögen och Hunnebostrand har under året varit utställda för samråd respektive programsamråd. Båda detaljplanerna beräknas vara klara för antagande under 2017. Målen är aktualiserade detaljplaner som ska utgör tydliga beslutsunderlag för en hållbar utveckling, där kulturmiljön ges ett juridiskt skydd samtidigt som verksamheter och handel inom planområdet har stöd i planen. Vidare är målsättningen att kommunens handläggning av ärenden ska bli enklare och att kommunen ska ha tydliga riktlinjer till fastighetsägare och verksamhetsutövare vid önskemål om förändring. Sotenäs kommun, liksom ett stort antal av landets kommuner, har svårt att rekrytera medarbetare till sin byggverksamhet. Året som gått har kännetecknats av oacceptabelt långa handläggningstider för ansökningar av lov och förhandsbesked. Plan- och byggenheten inledde därför under hösten ett förbättringsarbete med målsättningen att uppnå lagkraven att handläggningen ska vara skyndsam, och att beslut om lov och förhandsbesked ska meddelas inom tio veckor från den dag ansökan är komplett. Även om ärendebalans inte bedöms uppnås ännu på en tid, är det ändå glädjande att det under november och december avgjordes fler bygglov än vad som lämnades in. Det är också glädjande att ärendebalans uppnåtts för handläggningen av ansökningar om planbesked och att ärendebalans i stort uppnåtts i ärenden om anmälningspliktiga åtgärder. Åren som kommer Pågående planarbete omfattar ett nytillskott på nästan 700 bostäder. Det finns dock inga garantier för att alla pågående detaljplaner kommer att antas och vinna laga kraft, liksom att exploateringen blir av. Under våren 2017 kommer kommunens alla detaljplaner och planbestämmelser bli tillgängliga via kommunens kartportal Bygga och Bo. Statistik Antal 2014 2015 2016 Lämnade positiva planbesked 7 1 9 Genomförda programsamråd 2 1 1 Genomförda samråd 3 6 4 Granskning / utställning 2 5 1 Antagna planer 3 4 3 Planer som vunnit laga kraft 1 1 1 Antal planärenden 43 23 23 Antal byggärenden 485 539 515 Antal tomtförsäljningar 6 5 2 Mål för god ekonomisk hushållning Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Planförslagen för gamla Smögen och Hunnebostrand har under året varit utställda för samråd respektive programsamråd. Båda detaljplanerna beräknas vara klara för antagande under 2017. Målen är aktualiserade detaljplaner som ska utgöra tydliga beslutsunderlag för en hållbar utveckling, där kulturmiljön ges ett juridiskt skydd samtidigt som verksamheter och handel inom planområdet har stöd i planen. Vidare är målsättningen att kommunens handläggning av ärenden ska bli enklare och att kommunen ska ha tydliga riktlinjer till fastighetsägare och verksamhetsutövare vid önskemål om förändring. Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen. Nämnden har tagit initiativ till en översyn av behovet att ändra kommunens äldre detaljplaner. I syfte att komma till rätta med långa handläggningstider och bristande rutiner har ett förbättringsarbete inletts. Fler handläggare har anställts, arbetsuppgifterna har omfördelats och mallarna för beslut har omarbetats. Internkontrollen för 2016 visar visserligen på en förbättring men nämnden lever ännu inte upp till lagens krav. Förbättringsarbetet kommer fortsätta tills lagkraven uppfylls. 26 27
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Oktobermässan i Kungshamns idrottshall Tillväxt och utveckling Tillväxt- och utvecklingsavdelningens (TUA) verksamhet omfattar tillväxtfrågor, näringslivsklimat, inflyttning, utveckling på kommunledningsnivå, besöksnäring och delårsboende. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelser för företagande och vara en attraktiv besökskommun. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunen ge förutsättningar för att befintliga företag har möjlighet att växa i storlek och erbjuda fler arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen inom kunskapsintensiv verksamhet skall öka och kommunen skall vara attraktiv för etablering av nya företag. IT-infrastrukturen ska vara väl utbyggd och likvärdig i samhällen och på landsbygd samt ge stora möjligheter att verka på distans. Måluppfyllelse I 2016 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, förbättrade kommunen sin placering med två placeringar till plats 260 av 290 kommuner. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare i kommunen som genomfördes under januari 2016. Kommunen har mycket bra resultat i kundmätningen Insikt för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. I övrigt har kommunen varit aktiv genom stöd till företag som önskat etablera sig eller utöka sin verksamhet. Årets verksamhet Näringsliv Sotenäs Näringslivsråds arbete har bland annat fokuserat på framtagande av en ny näringslivsstrategi med handlingsplan, nyhetsbrev, införande av Lotsgrupp, införande av Kompetensråd, diskussion och påverkan kring uppdraget Framtidens besöksnäring, påverkan för att införa P-skiva, samt förslag och beslut kring Sotenäs Näringslivsgala. Under våren genomfördes en studieresa till Ängelholm och Höganäs för att få inspiration kring framgångsrikt arbete inom näringsliv. Exempel som InfoPoints och marknadsföring genom film har omsatts i egen verksamhet under året. Sju företagarfrukostar och en sopplunch tillsammans med det lokala näringslivet har under året varit utmärkta tillfällen för företagare att träffas med ett givande innehåll. Under 2016 genomfördes 21 företagsbesök där både politiker, kommunchef och näringslivsutvecklare deltog. Under hösten prioriterades besök hos serviceföretag. Utöver detta genomförde näringslivsutvecklaren 15 egna företagsbesök under året. Efter beslut om samarbetsavtal med TeliaSonera Sverige AB i slutet av 2015 påbörjades villafiber-utrullningen i kommunens tätorter under 2016. Genom aktiva företagarföreningar i samarbete med kommunen, genomfördes en mycket lyckad konferens - Smögendagen - under juni, Oktobermässan med fler än 130 deltagande företag och de årliga fyrverkerierna på nyårsafton. Genom ett samarbete med Tillväxt norra Bohuslän har arbetet med Blå översiktsplan och Blå näringslivsstrategi fortsatt. Maritim Utveckling Bohuslän är ett nytt projekt med stöd ifrån EU:s regionala utvecklingsfond. Projektet löper över tre år och har en total budget på drygt 9 miljoner kronor. Projektet ska skapa goda förutsättningar åt de maritima näringarna. Under 2016 har flera små- och medelstpora företag etablerats i kommunen. Fler än 130 lokal företag deltog under årets Oktobermässa Besöksnäring Aktiviteter som genomförts under året är bland annat uppstart och framtagande av koncept för InfoPoints vid ett flertal platser runt om i kommunen, medverkande inom nätverket Bohuslängruppen, digitala utvecklingen av Soteleden och utformning av en gemensam syn på framtidens besöksnäring tillsammans med näringslivet. Man har även haft träffar med kommunens campingägare för att diskutera aktuella frågor som t.ex. situationen med asylboenden och framtida planer för husbilsparkeringar. Kommunikation Under året har en tjänst som kommunikatör inrättats för att kommunen ska kunna förbättra och utveckla sin kommunikation med medarbetare och invånare. En informations- och kommunikationspolicy har upprättats, man har under året arbetat för att utveckla kommunens närvaro i sociala medier, anordnat pressträffar och pressmeddelanden, samt förberett för lansering av ny hemsida under 2017 vilket ytterligare ska underlätta kommunens externa kommunikation. Kommunalrådet och näringslivsutvecklaren ger ut varsitt nyhetsbrev för att informera om sina respektive verksamhetsområden. Sotenäs Symbioscenter På Sotenäs Symbioscentrum bedrivs ett antal projekt som är finansierade av EU och VG-regionen. I projektet Industriell Symbios har Sotenäs kommun vidareutvecklat det lokala symbiosarbetet. Under 2016 har arbetet med industriell symbios och cirkulär ekonomi fortsatt enligt beslutade riktlinjer för Sotenäs Symbioscentrum. Sotenäs Symbioscentrum driver eller deltar i tio olika projekt inom området symbios. Regelbundna studiebesök och olika workshops har bedrivits under hela 2016. Symbioscentrum har haft besök från Näringslivsdepartementet, Jordbruksverket, Business France, representanter från Akademi och företag. Åren som kommer Näringslivsklimatet ska förbättras genom nära samverkan mellan kommun och företagare. Det kommer att åstadkommas genom ett engagerat samarbete kring näringslivets förutsättningar och möjligheter att driva, utveckla och starta företag i Sotenäs kommun. En ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen har en hög prioritet. Vad gäller turistutvecklingen är Sotenäs främst känd som en sommardestination. Nu är fokus på nya säsonger för att bli en destination året om. Genom att i samverkan öka insatserna för hållbar kvalitetsutveckling, affärsutveckling och innovation har Sotenäs kommun stor potential att attrahera fler företag och besökare och därigenom öka tillväxten. Mål för god ekonomisk hushållning Samarbete - Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Kommunen deltar aktivt i samverkansarbetet med de övriga kommunerna i norra Bohuslän inom de områden där det bedöms att ökad effektivitet och bättre kvalitet kan uppnås. Ett utvecklat samarbete pågår inom IT-verksamhet, lönehantering samt miljö- och hälsoskydd. Ett annat exempel är inköps- och upphandlingssamarbetet med kommunerna i norra Bohuslän samt Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Detta ger Sotenäs kommun bättre inköpsavtal genom att kommunerna tillsammans blir en större part på marknaden. Företagande - Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. I 2016 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, förbättrade kommunen sin placering med två platser till plats 260 av 290 kommuner. Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätningen Insikt under 2016 för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. Arbete under 2016 har fokuserats på bland annat framtagande av en ny näringslivsstrategi med handlingsplan som antogs av kommunfullmäktige. Övriga arbete är bland annat ett nytt nyhetsbrev, förslag och beslut om införande av lotsgrupp, sopplunch som alternativ till företagarfrukostarna, och införande av kompetensråd. Förslag till mål, metod och verktyg gällande besöksnäringsstrategi presenteras för kommunstyrelsen senast inför budgetarbetet hösten 2017 med målet att ny organisation finns på plats från januari 2018. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Enligt statistik för Fria bussresor för pensionärer över 75 år hade 301 personer ett Seniorkort under år 2016 och totalt har cirka 4 000 resor genomförts. I övrigt finns endast statistik över hel linjetrafik och då ingår alla kommuner på linjen. Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter. 28 29
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Förväntansfull start i Icebug Experience Kultur och fritid Verksamheten omfattar bibliotek-, kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels till kommunens föreningar och invånare dels till kommunala verksamheter, till exempel skolan. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda ett rikt fritids- och kulturutbud. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall Sotenäs kommun bidra till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Medborgarna skall vara delaktiga och ha inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter. Måluppfyllelse Verksamheten har en god måluppfyllelse. På Kungshamns bibliotek har utlåning ökat under 2016, dock har besök och utlåning minskat på biblioteksfilialen i Hunnebostrand. Ungdomsverksamheten har, med gott resultat, arbetat med delaktighet, inflytande och trygghet. 92 procent av de tillfrågade deltagarna upplever att verksamheten ger möjlighet till gemenskap, egen identitet, positiv förväntan och att man kan vara med och påverka verksamheten, vilket är en ökning med 4 procent sedan 2015. Årets verksamhet Bibliotek Kommunbiblioteket är ett så kallat meröppet bibliotek vilket innebär att låntagare med särskild behörighet kan komma in under vissa tider då personal inte finns på plats. Denna utveckling av biblioteksverksamheten har slagit väl ut med enbart positiva reaktioner. Under året har verksamheten påbörjat en generationsväxling då två av våra mångåriga medarbetare valt att gå i pension. Under denna process har verksamheten sett över behoven för framtiden och rekryterat nya medarbetare med nya spännande kompetenser för att vi ska kunna möta dessa utmaningar. En satsning på IT har genomförts med flera aktiviteter riktade mot barn och ungdomar, t.ex. programmeringskurser, pyssel och lässtunder har genomförts. Kulturarrangemang Genom barn- och ungdomskulturgruppen sker en kontinuerlig samverkan på kulturområdet mellan kultur- och fritidsverksamheten, teaterföreningen, biblioteket, musikskolan och grundskolan. Alla barn från förskoleklass till årskurs nio har fått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemang under året. Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommande arrangemang där konstnärer i norra Bohuslän öppnar sina ateljéer för besökare under påskhelgen. Årets basutställning genomfördes i Solhems lokaler. Kulturoch fritidsverksamheten har via bidrag stöttat ett flertal aktiviteter och utställningar under året. Soteleden med kulturmiljöer Soteleden utgör en betydelsefull bas för såväl besöksnäringen som för invånarnas möjligheter till ett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under året har varit inriktat på att höja kvaliteten på leden. Soteleden har använts till flera arrangemang under året. Det största var Icebug Experience med cirka 350 deltagare från hela världen. Under hösten har ett arbete med att utveckla Sotenäs kommun som besöksdestination för outdoor -upplevelser påbörjats genom ett samarbete med tillväxt- och utvecklingsavdelningen. Arbetet innebär att titta över möjligheten att göra utbudet av vandringsinformation och nya digitala kartplattformar attraktiva för framtidens friluftsbesökare. Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar Ungdomsverksamheten bedrivs genom två fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatser för ungdomar i kommunen Icebug Experience lockade cirka 350 deltagere från hela världen där de ska känna trygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingar som att slå vakt om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt människors lika värde oavsett kön, ras och religion. Under året har verksamheten arbetat med ungdomars delaktighet och inflytande med ett gott resultat. Följande aktiviteter har genomförts: musikarrangemang, matlagning, LAN (Local Area Network), Lisebergsresa, samt speciella aktiviteter i samband med skolloven. Ett projekt för att stärka ungdomars möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande över sin fritid har startats under året. Resultatet av projektet Unga Idé-ambassadörer kommer att redovisas under 2017. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen av idrotts- och samlingslokaler har ökat under året. Beläggningen i Sotenäs Idrottshall har ökat, men beläggningen varierar under året. Idrottshallen har varit värd för flera träningsläger och tävlingar under sensommaren och flera föreningar står i kö för läger. Fritid och föreningsverksamhet Kultur- och fritidsverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Priser och utmärkelser Sotenäs kulturpris 2016 tilldelades Kulturhuset hav o Land, Hunnebostrand, med följande motivering: Folketshusföreningen har i mer än 100 år möjliggjort en mötesplats för föreningar och organisationer. Föreningen erbjuder fritids- och kulturaktiviteter av god kvalitet samt arbetar aktivt för samhällsutvecklingen och engagerar lokalbefolkningen i utvecklingsfrågor, samt är en resurs för det lokala näringslivet. Sotenäs idrotts- och fritidspris 2016 tilldelades Lars Göran Andersson BTK Dalen med följande motivering: Han har genom sitt stora engagemang och sitt sociala ledarskap visat passion för idrotten och med en ambition att bidra till att få föreningen att utvecklas och människor att växa. Hans förmåga att genom hårt arbete skapa möjligheter för andra att utöva idrott gör Lars Göran Andersson till en föredömlig ledare. Åren som kommer Kungshamns bibliotek kommer att genomgå stora förändringar på grund av kommande pensionsavgångar. Arbetet med att rekrytera medarbetare med nya kompetensområden för att utveckla framtidens bibliotek och för att möta besökarnas förväntningar pågår och kommer att vara en utmaning under 2017. Biblioteket kommer att öka arbetet med digitala frågor såsom sociala medier, lästips på nätet och att genomföra introduktionskurser i data och internet för de som inte vet något eller har liten kunskap om datorer. Detta för att minska den så kallade digitala analfabetismen. Rekryteringen av en ny tjänst som skolbibliotekarie kommer att förstärka samarbetet med skolan. Ungdomsverksamheten har som uppgift att fortsätta jobba med ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande. Arbetet med att öka integrationen kommer även vara ett prioriterat område. Då fritidsledartjänsterna har omvandlats från uppehållstjänst till semestertjänst för att kunna erbjuda verksamhet under loven, ligger stort arbete att hitta former och arbetssätt som attraherar ungdomarna även under dessa perioder. vad gäller Soteleden med kulturmiljöer kommer arbetets fokus vara att fortsätta utveckla kvalitén på lederna samt att synliggöra våra kulturmiljöer längs dessa. Fritids- och föreningsverksamheten kommer under kommande år ta fram nya bidragsnormer och bidrag som svarar upp mot framtidens föreningsverksamhet. Uthyrningsverksamheten kommer att jobba med att hitta nya samarbetsparter för att öka uthyrningen på mindre attraktiva tider. Fakta och nyckeltal 2014 2015 2016 FRITIDSGÅRDAR - BESÖK/KVÄLL Fritidsgård i Kungshamn 59 57 57 Fritidsgård i Hunnebostrand 46 42 40 Avvikelse från jämn könsfördelning 2% 3% 9% FÖRENINGAR - AKTIVITETSTILLFÄLLEN Ungdomsföreningar 3 300 3 277 2 890 Handikappföreningar Pensionärsföreningar 1 386 1 211 1 226 BIBLIOTEK Besök 36 814 32 379 32 118 Utlån 49 558 51 055 51 584 Mål för god ekonomisk hushållning Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Ett samarbete med flera kulturaktörer pågår för att stärka graniten som utvecklingsfaktor i regionen. Projektet är tänk att genomföras i hela norra Bohuslän. Lokalfrågan är ett prioriterat område med översyn av föreningsbidrag och lokalutnyttjande. Uthyrningen av Sotenäs Idrottshall har ökat på de tider som normalt är lågsäsong, Flera träningsläger har genomförts under perioden juli - oktober med cirka 65 procents beläggning. 30 31
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Barnomsorg och grundskola Verksamheten omfattar förskola och familjedaghem, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskola samt musikskola. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall förskolor, fritidshem och skolor ha en hög kvalitet och skolresultaten skall vara bland de 10 bästa i nationella mätningar. All personal skall ha formell behörighet och det skall finnas förstelärare inom alla ämnesområden. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Det ska finnas valfrihet i förskola och skola avseende både utförare och pedagogik. Sotenäs skolor ska ha en trygg miljö för elever och personal. Varje elev syns utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas utifrån dessa. Det skall råda nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. Måluppfyllelse Verksamheten uppvisar god måluppfyllelse på i stort sett samtliga områden även om den har sjunkit. Ett av verksamhetens mål när det gäller lärande och kunskaper är att andelen elever som når målen skall öka jämfört med tidigare år. 2016 års resultat visar att 85,4 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen vilket är på samma nivå som jämfört med genomsnittet under de senaste tre åren. Andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram 2016 är 92,3 procent vilket är 1,6 procentenheter bättre än 2015. Andelen behöriga elever i Sotenäs ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. Sotenäs har sjunkit i de rankingar som genomförs vilket förutom måluppfyllelse till stor del beror på minskad andel behörig personal och ett relativt lågt löneläge. Verksamheterna har svårare att rekrytera personal nu än tidigare år. Både grundskola och förskola har satsat aktivt på arbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggande arbete som motverkar trakasseri och förtryck. Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaron har minskat med 4,1 procentenheter mellan 2015 och 2016, från 39,9 till 35,8 procent. Årets verksamhet Året har präglats av 2015 års tillströmning av nyanlända barn och elever. 85 nya elever har tillkommit vilket innebär en ökning med 11,5 procent. Därutöver kom det ett 40-tal barn i förskoleålder. Dessa barn och elever var i vår verksamhet under våren men i början av hösten flyttades majoriteten av barn från kommunen vilket påverkade vår organisation då kontinuiteten är svår att hålla vid svängningar i denna storlek. Verksamheten har under året genomfört PRIO, ett verktyg SKL tagit fram för att effektivisera skolans inre arbete, på två skolenheter. Då musikskolan erbjudit ett utbud av flera olika uttrycksformer övergick den under hösten till att vara en Kulturskola och invigdes den 11 november 2016. Kulturskolan erbjuder i nuläget tre inriktningar; musik, konst och dans. Utbildningsförvaltningen - vi ser barn lyckas! Att rekrytera behöriga lärare till våra skolor har under året visat sig mycket svårt. Åren som kommer Fokus kommer att ligga på att återta platsen som en av de främsta skolkommunerna i Sverige. Vi kommer att fortsätta arbetet med PRIO. Detta ska genomföras på alla enheter inom kommunens grundskolor under 2017. Grundskolan kommer även fortsatt att arbeta mycket med läsförståelse och värdegrundsarbete. Bygget av Solhagens förskola har påbörjats under 2016 och förskolan beräknas tas i bruk i augusti 2017. Verksamheten ska fortsätta att utveckla arbetssätten runt barn med annat modersmål än svenska och arbetssätten inom naturvetenskap och teknik. Verksamheten fortsätter även med arbetet runt värdegrunden. Ett prioriterat område är att utveckla övergången för barn och elver mellan verksamheter och stadier. Under kommande år kommer vi även arbeta för att utveckla olika typer av samarbeten med föräldrar. IKT-frågan är fortsatt ett prioriterat område för 2017 och åren framåt. Inom kulturskolan ska vi bredda utbudet med fler konstarter, där man under våren 2017 kommer erbjuda drama. Mål för god ekonomisk hushållning Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Förvaltningen har i uppdrag att bedriva grundskola vid fem enheter; Kungshamn-Åsen, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Sotenässkolan. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. Utifrån det övergripande kommunala perspektivet har de mindre skolorna strategiskt viktiga lägen. För att de ska klara sina uppdrag har relativt sett fler resurser styrts dit. Även under 2016 har resurserna styrts utifrån elevantal och socioekonomiska bedömningar, vilket anses vara god ekonomisk hushållning. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Målet är knappt uppfyllt, resultatet för år 2016 visar att 85,4 procent av eleverna i årskurs 9 har fullständiga betyg. Snittet de senaste tre åren är 85,4 procent. 32 33
Kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet SFI-undervisning vid Symbioscentrum Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola, högskoleutbildningar, forskning och utveckling samt företagsutbildning. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda möjligheter till ett livslångt lärande. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunens ungdomar vara trygga, lita på sin egen förmåga och inse betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Under året har vuxenutbildningen arbetat med kvalitetssäkring där ett av målen är att de studerande ska erhålla den kompetens som behövs för vidare studier och yrkesliv, samt att innehållet styrs av arbetslivets och/ eller individens efterfrågan av kompetens. Ett andra mål är att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal. I detta ingår inte bara kännedom om sina kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för andras situation och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Under året genomförs medarbetarsamtal med alla anställda, vilket bland annat avser kompetensutveckling där man utgår från verksamhetens behov och en plan utarbetas. Årets verksamhet Under året har den gymnasiala delen av språkintroduktion som bedrivs i Sotenäs kommun under året vuxit från att innefatta 11 elever till 30 elever. Från start innehöll utbildningen bara svenska som andraspråk men har under året utvecklats till så att även hemkunskap, samhällskunskap, bild, engelska, och matematik ingår i undervisningen. Det totala antal elever inom gymnasieskolan har ökat från 339 elever 2015 till att idag uppgå till 351 stycken varav 29 elever går språkintroduktion i Sotenäs, 139 elever går på Gullmarsgymnasiet, 99 elever i Uddevalla kommun och 77 elever går i andra kommunala skolor och friskolor - varav sju elever läser inom gymnasiesärskolan. Antal studerande inom vuxenutbildningen har under året varit 274 elever. 109 elever på gymnasial nivå, 36 elever inom yrkes-vux, 101 elever inom SFI (Svenska för invandrare), 26 elever på grundläggande utbildning för vuxna och fyra elever inom särskild utbildning för vuxna. Under året har vuxenutbildningen arbetat med att höja kompetensen inom IKT (informations- och kommunikationsteknik) för personalen. Verksamheten har även arbetat för att kunna erbjuda flexibla kursstarter. Vuxenutbildningen har också under våren och hösten planerat och genomfört utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kompetenshöja redan befintlig personal. Under hösten startade vuxenutbildningen en ettårig kockutbildning där tolv elever påbörjat sin utbildning. Sotenäs vuxenutbildning har under många år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket medfört att verksamheten kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud än annars. Vuxenutbildningen har en skattefinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Sotenäs har en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkes-vux. Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 procent av undervisningen ska vara förlagd på arbetsplatsen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar inom kommunen. Då arbetslösheten är hög beviljas i regel högre statsbidrag till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. Arbetsmarknadsenheten (AME) och dess praktiska verksamheters övergripande mål är att minska långtidsarbetslöshet. Att skapa förutsättningar för den enskilde individen att hitta möjligheter att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden, ligger till grund för AMEs olika uppdrag och mål. De praktiska verksamheterna skall så långt som möjligt återspegla arbetsmarknadens krav för att på så vis undvika utförsäkring och försörjningsstöd för den enskilde personen och minska utanförskap och segregering. Den enskilde personens ansvar för egen försörjning ska alltid betonas. Sotenäs kommun är enligt Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, skyldig att ta emot ett visst antal nyanlända personer varje år. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för mottagande och integration av dessa personer i kommunen. Överenskommelse har gjorts med Arbetsförmedlingen om insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. Möjlighet till arbetsträning finns genom Arbetsförmedlingen, individ och familjeomsorgen (IFO), Försäkringskassan och FINSAM. Sedan 2015 finns en överenskommelse om samarbete mellan arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen, individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedling. Syftet är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Under 2016 startades #minframtid upp i detta syfte. AME har även för övriga målgrupper ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, SFI och IFO för att skapa förutsättningar för kommuninvånare att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden. Inte minst när det gäller nyanlända där särskilda anpassningar krävs för att möta kraven från den svenska arbetsmarknaden. Under 2016 har man tydligt märkt av den minskade arbetslösheten i Sotenäs kommun. Deltagare anvisade till AME står numera mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa personer har ett större behov av handledning i arbetsuppgifterna och mer anpassade arbetsuppgifter. Åren som kommer Under de kommande åren kan man se ett ökande elevunderlag från grundskolan som ska söka till gymnasiet. Ökningen beror på att antalet barn utan vårdnadshavare har ökat markant. Under de närmaste åren kommer därför språkintroduktionsprogrammet få en tillökning av elever. Verksamheten ser stora utmaningar komma de närmsta åren då stora pensionsavgångar väntar, både inom offentliga verksamheter och det privata näringslivet. I förlängningen kommer det då ställas krav på att vuxenutbildningen skapar utbildningar med anpassat innehåll, för att kunna tillgodose både det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmsta åren är att antalet nyanlända kommer att öka vilket kommer att ställa krav på SFI-undervisning och anpassade arbetsmarknadsåtgärder. En ny lag om mottagande av nyanlända för bosättning trädde i kraft 1 mars 2016 vilket medför att kommuner, på anvisning från Migrationsverket, kommer bli skyldiga att ta emot och anordna bosättning för nyanlända familjer och personer över 18 år. Sotenäs kommun har fått preliminär prognos för 2017 om 53 anvisningsbara platser, vilka även kommer omfattas av etableringsinsatser och SFI. Detta är en trend som förväntas öka de närmsta åren.. Mål för god ekonomisk hushållning Arbetsbefrämjande åtgärder - Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Överenskommelse har även gjorts med arbetsförmedlingen om insatser i inom jobb- och utvecklingsgarantin, och nyanländas språkpraktik i etableringsuppdraget från AF Etablering. Möjlighet till arbetsträning finns genom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och FINSAM. 34 35
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Äldreomsorg och social service Verksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre, funktionshindrade och människor i behov av särskilt stöd och service. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska Sotenäs kommun erbjuda trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Ideella krafter ska i stor omfattning medverka i omsorgsverksamheten. Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha relevant kompetens. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Vård och omsorg i riket är föremål för nationella och delregionala jämförelser som publiceras fortlöpande. Kostnader per brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommun står sig relativt väl i jämförelser med andra kommuner. I Socialstyrelsens öppna jämförelser finns förbättringsområden som förvaltningen arbetar aktivt med. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten behöver öka då det varit svårt att rekrytera personal till verksamheten. Inom särskilt boende pågår ett aktivt arbete med att skapa meningsfullhet, trygghet och en stimulerande miljö att bo och leva i. Årets verksamhet Under 2016 har 736 ärenden handlagts av myndighetsavdelningen för insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om särskilt stöd och service). Insatserna är bland annat hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning, matdistribution, gruppboende och särskilt boende. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av insatser; främst korttidsboende och hemtjänst. Den 31 december 2016 väntade sex personer på att få flytta till särskilt boende och av dem hade en person väntat i mer än tre månader. Anhörigstödet syftar till att underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel samt hemtjänst. I dagsläget finns det en anhöriggrupp för äldre som träffas en gång i veckan på Kvarnbergets äldreboende. Deltagarna i gruppen är aktiva och deltar i planeringen av träffarna. En revidering av handlingsplanen för anhörigstöd är genomförd och genom beviljade medel från folkhälsorådet har ekonomiska förutsättningar skapats för att ansluta Sotenäs kommun till det rikstäckande, webbaserade anhörigstödet En bra plats. Kundval, LOV (lagen om valfrihet) har nu varit igång sedan 1 april 2011. Kundval kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. De tre privata utförarna har under 2016 utfört uppdrag motsvarande cirka 8 procent av beviljade insatstimmar. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har fokus varit på övertagandet av myndighetsutövande för ensamkommande barn och inneburit en utökning av verksamheten med tre handläggare. Myndighetsansvaret för IFO utökades därmed med cirka 70 placerade barn. Verksamheten och insatserna för ensamkommande har förändrats under året från att öka under första halvåret till en minskning och anpassning under andra halvåret. IFO har under våren samverkat med kommunens fritidsgårdspersonal, avseende cannabismissbruk hos ungdomar. Det arbetet har skett dels med generella insatser så som gemensamma föräldramöten, såväl som individuella insatser. Droganvändningen är utbredd i kommunen och verksamheten kommer allt mer i kontakt med personer som använder legala droger; narkotikaklassade läkemedel och nätdroger som ännu inte narkotikaklassats. Under året har DUA (delegationen för unga) utvecklat #minframtid i samverkan med AME, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen. Målet är att alla ungdomar och unga vuxna under 24 år ska vara i någon form av sysselsättning. Vuxenhandläggarna på IFO som i huvudsak arbetar med utredning, stöd och behandling av vuxna med beroende- och bostadsproblematik liksom med våld i nära relationer, har lyckats med att ge stöd på hemmaplan. Under hösten har dock några placeringar varit nödvändiga. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i Sotenäs kommun och familjer utan bostad eller där boendet inte fungerar har vänt sig till IFO. Personer som har svårt att få och klara av ett boende utan riktat stöd har ökat Hemtjänstens verksamhet har fått ett ökat antal beställningar av insatser under året. Insatser ges i hemmet till många som är multisjuka och har omfattande behov av kvalificerad vård och omsorg. Verksamheten har arbetat med en schemaöversyn och en omstrukturering av arbetsgrupper vilket genererat i en bättre förutsättning för att utföra ett kvalitativt kontaktmannaskap. Välfärdsteknik har införts som arbetsverktyg för kommunikation med arbetsgrupperna. Särskilda boenden har ökat sin grundbemanning med hjälp av tilldelning av extra strukturpengar från regeringen. En satsning är gjord på sociala aktiviteter. En översyn av kost- och måltidssituationen startade under hösten med mål att öka variation och utbud av måltiderna på samtliga särskilda boenden och arbetet fortsätter under 2017 Kvarnbergets äldreboende har i dag 90 boendeplatser med somatik- och demensinriktning. Hunnebohemmet har 31 boendeplatser som alla har demensinriktning. Bankeberg har 13 boendeplatser med somatisk inriktning. Kommunrehab arbetar ständigt med att förbättra hjälpmedelsförsörjningen utifrån kvalitet och kostnad. Uppföljningar av förskrivna hjälpmedel pågår löpande. Kommunrehab har under året haft brist på arbetsterapeuter och sjukgymnast på grund av föräldraledigheter och nyrekrytering. Alla tjänster är tillsatta i november, men vikarier saknas. Dagverksamheterna är välbesökta och 73 personer har haft biståndsbeslut under året. Det genererar upp till 188 besök i månaden. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården, sjukvårdsrådgivningen och ambulanssjukvården. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad vård i hemmen. Inom LSS har under 2016 ett fortsatt habiliteringsarbete pågått där anpassning av miljö och bemötande varit i fokus. Ett arbete pågår med att hitta meningsfull sysselsättning för nya målgrupper med yngre personer med funktionsnedsättning. Inom personlig assistans verkställs hälften av de ärenden som har personlig assistans av privata utförare. Dagverksamheten inom psykiatrin präglas av ett arbete med aktiviteter för att främja psykisk och fysisk hälsa. Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn har fallit väl ut och verksamheten har kunnat ge ett gott stöd till ungdomarna. Verksamheten har under 2016 ökat under våren men minskat under hösten. Ett omfattande omställningsarbete att anpassa verksamheten efter antal ungdomar har pågått under hösten. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har varit hög och ett arbete pågår för att ge medarbetare stöd att återgå i arbetet. Åren som kommer Nya brukare med funktionsnedsättning väntas behöva insatser kring boende och meningsfull sysselsättning. Det kräver investeringar, utbildningssatsningar och utveckling för att kunna ge stöd till personer med nya diagnoser och för en yngre målgrupp med andra behov. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier i flertalet av förvaltningens verksamheter som ett led i ständiga förbättringar. Det sammanfaller med arbetet att möta de nationella krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen. Under 2016 har ett arbete pågått med att implementera uppdragen i den nya äldreomsorgsplanen. Sotenäs kommun har en stor utmaning i att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler anpassade boenden för äldre är stort och framförallt mot inriktning på trygghetsboende. De särskilda boenden som finns i norra delen av kommunen behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. En stor utmaning i framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. En ny utmaning för förvaltningen är stödet till ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl och som fått permanent uppehållstillstånd. Det är en verksamhet där nya nationella beslut ställer nya krav och verksamheten är därmed svårprognostiserad. Fakta och nyckeltal 2014 2015 2016 Äldreomsorg Belagda platser särskilt boende 31/12 125 134 134 Bruttokostnad/belagd plats (tkr) 658 669 684 Individ- och familjeomsorg Antal hushåll med försörjningsstöd 106 120 155 Kostnad per hushåll (trk) 23 23 26 Mål för god ekonomisk hushållning Individ- och familjeomsorg (IFO) - IFO skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Individ- och familjeomsorgen arbetar förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd. För att minska antalet placeringar erbjuds förebyggande och behandlande insatser av både generell och riktad karaktär till vuxna. Verksamheten erbjuder också riktade behandlingsinsatser till barn och deras föräldrar. På familjecentralen fångar verksamheten upp behov av stöd och hjälp. Här anordnas även stödjande föräldracirklar. Äldreomsorg - Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Insatser inom hemtjänst i samverkan med hemsjukvård, korttidsvård, dagverksamhet, bostadsanpassning och insatser från Kommunrehab bidrar till att den enskilde har stora förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet. Införandet av kundval och tre vårdgivare ger den enskilde möjligheten att själv välja vårdgivare. Hemtjänstinsatserna har under året ökat och ansökningarna till särskilt boende har minskat. LSS-verksamhet - Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv Det finns gruppbostad, servicebostad, psykiatriboende och boendestöd inom kommunen. Dessa boendeformer planeras och utvecklas utifrån mer individualiserat stöd och inriktning som tillgodoser även yngre personers behov. Inom både daglig LSS-verksamhet och socialpsykiatrisk dagverksamhet finns utflyttade dagverksamhetslösningar med syfte till integration i ordinarie arbetslivsmiljöer. Övriga verksamheter innefattar personlig assistans, ledsagning, kontaktpersoner och stödfamiljer för både barn och vuxna. Antalet ärenden inom personlig assistans har minskat under året. Vid årets slut fanns både ett Hem för Vård och boende och ett stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Största delen av de boende var asylsökande. 36 37
kommunen - verksamhet rats i Hunnebostrand. En betongponton har bytts ut, en 100 meter lång brygga renoverats, bommar, belysning och el byggs ut, 75 nya livräddningsposter har monterats och nya offeranoder monterats. Under året har också fartyg vid Guleskärskajen bärgats och skrotats. Nybyggnation av Solhagens förskola i Kungshamn har fortsatt. Fastigheterna Musselina i Bovallstrand, Stensäkert i Hunnebostrand och AH-fastigheten i Dale har sålts. Vidare har tak och fönster bytts på Smögens skola och solcellspaneler installerats på Hunnebohemmet. Ventilationen har byggts om på Kungshamns skola, Produktionsskolan i Kungshamn, Hasselösunds förskola och Smögens skola. Gatunätet består av ca 660 000 m² yta eller 126 km väg inklusive gång- och cykelvägar, 4 500 belysningsarmaturer samt till gator angränsande grönytor. Hanteringen av den nya infrastrukturen med fiberläggning har under året krävt mycket fokus. I samband med fiberarbetet och andra arbeten i gatan, exempelvis VA-saneringar, har ett antal gator asfalterats med helt ny beläggning. Utbyte till nya armaturer har skett längs hela Smögenkommunen - verksamhet. Städverksamheten, Sotenässkolan Teknisk service Teknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållning, hamnar, parker, lekplatser, utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet. I verksamheten ingår också genomförande av kommunala exploateringar, samt kontroll av privata exploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark, hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska kommunens infrastruktur stödja en tillväxt av företag och befolkning. Kommunen ska verka för att trafikverket förbättrar och säkerställer tillfartsvägarna. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar ska genomföras vid våra tätorter. Gästhamnarna används under längre tid på året och ger ett positivt bidrag till kommunens ekonomi. Kommunens gästhamnar bedrivs i entreprenadform. I kommunstyrelsens styrande verksamhetsmål för 2016 anges att kommunen skall effektivisera sin lokalförsörjning genom att öka försäljningen av kommunala fastigheter. Kommunen skall även förbättra trafiksituationen genom att inventera för att utöka antalet parkeringsplatser i samhällena på befintliga gator, och ansöka till Trafikverket om medfinansiering för utbyggnad av gångoch cykelväg norr om Bovallstrand och norr om Hunnebostrand. Måluppfyllelse Kommunen har medverkat i work-shops och samrådsmöten med Trafikverket, både via Fyrbodals kommunförbund och genom egna kontakter för säkerställande av tillfartsvägarna. Trafikverket har med stöd av Sotenäs kommun erhållit tillstånd för att åtgärda problem med översvämningar längs tillfartsvägarna och arbetet har inletts. Måluppfyllelsen för hamnar och anläggningar samt kostoch städverksamheten är god. För fastigheter och väghållningen återstår en del arbete för att målen ska anses uppfyllda. Årets verksamhet Under året har arbeten genomförts i syfte att förbättra planteringar och parker. Tångenparken har färdigställts och nya amplar monterats i Kungshamn och Hunnebostrand. En ny strandskoning har byggts i Hunnebostrand och en lekplats har byggts i Bovallstrand. Under säsongen prövades en helt ny typ av sopkärl på Smögenbryggan med solcellsdriven komprimering. Hamnverksamheten omfattar småbåtshamnar, gästhamnar och industrihamnar. Tömningsstationerna för båttoalettavfall i Bovallstrand och vid Guleskär i Kungshamn har byggts om och en ny sådan har installe- bryggan. Arbetet med att förbereda för anläggande av gång- och cykelvägar i Bovallstrand och Hunnebostrand har fortsatt. Åren som kommer En samhällsbyggnadsförvaltning inrättas från den 1 januari 2017 där enheterna för drift och projekt, administration, kost och städ, mark och exploatering, plan och bygg samt miljö ingår. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med rutiner och processer så att kommunmedlemmarna kan få samlade svar av förvaltningen och att inga ärenden hamnar mellan stolarna. Under 2017 kommer en organisatorisk översyn att göras av kost- och städenheten. Hamnverksamheten har stor betydelse för kommunen och turismen. Arbetet med att öka livräddningssäkerheten i hamnområdena kommer att fortsätta liksom utbyggnaden av antalet toatömningsstationer i kommunen. Näst i tur är en tömningsstation på Malmön. Arbetet med att inventera och göra en åtgärdsplan för kommunens kajer kommer också att fortsätta vilket kommer att resultera i stora kostnader framöver. Utemiljöerna - parker, badplatser och allmänna platser - kommer att fortsätta utvecklas med bland annat plantering av perenna växter och fler nya amplar. Under 2016 togs en äldreomsorgsutredning och en skolutredning fram för att utgöra underlag till beslut om hur kommunens fastighetsbestånd ska hanteras. Politiska beslut om inriktning kommer att styra verksamheten för fastighetsförvaltningen framöver. Mål för god ekonomisk hushållning Anläggningar - Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Reparationsarbete pågår kontinuerligt för att anläggningarna ska hållas säkra. Under året har Tångenparken i Kungshamn fått nya planteringar och amplar har satts upp i hamnen i Kungshamn och några i Hunnebostrand. Ett antal offentliga toaletter är i stort behov av renovering. Hamnar - Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Tömningsstationer för båttoalettavfall har byggts och byggts om. Renovering och montering av bommar, vatten och el har genomförts på brygga och pontoner i Flundrebostrand, Hunnebostrand och Väjern. Väghållning - Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. I samband med fiberarbetet och andra arbeten i gatan, exempelvis VA-saneringar, har ett antal gator asfalterats med helt ny beläggning. Övrigt underhåll så som snöröjning, halkbekämpning och sopning, görs utifrån behov. Kommunens samarbete med Trafikverket fortgår för att utöka antalet gång- och cykelvägar. Fastigheter - Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har höjts. Tak och fönster har bytts på Smögens skola och ventilationen byggts om på fyra skolor. Byggandet av Solhagens förskola har pågått under 2016 och förskolan beräknas, i enlighet med tidplanen, vara färdig för verksamhetsstart i augusti 2017. Arbete med energieffektiviseringar har fortsatt genom att solcellspaneler installerats på Hunnebohemmet. Ett antal fastigheter har sålts under året för att renodla fastighetsbeståndet. Kost- och städverksamheten - Verksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Med utgångspunkt i från kommunens kostpolicy finns fyra målområden näring, kvalitet, måltidsmiljö och hållbar utveckling. För att säkra näringen i de tillagade måltiderna används De svenska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets rekommendationer för Bra mat i förskola, skola och äldreomsorg. Varmhållningstiden för de tillagade måltiderna är upp till tre timmar. Rekommendationen är max två timmar. Miljöenheten kontrollerar kökens egenkontrollprogram som är en viktig del i kvalitetssäkringen. Kostråd finns för förskolor, skolor samt särskilt boende. Mattransporter sker från Sotenässkolan, Hunnebostrands skola och Hunnebohemmets äldreboende. I möjligaste mån följs livsmedelsverkets definition om lagad mat från grunden nivå 1. Genom att kontinuerligt uppdatera portionsantal, recept och inköpsmängder hålls matsvinnet nere. I livsmedelsupphandlingen finns ekologiska och rättvisemärkta varor som inhandlas i mån av utrymme i livsmedelsbudgeten. Krav på livsmedelssortimentet ställs i kravspecifikationen inför varje ny livsmedelsupphandling. Färsk fisk serveras i mån av tillgång, en till tre gånger per månad 38 39
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Räddning och säkerhet Verksamheten har som övergripande uppgifter att svara för räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor och av kommunfullmäktige antagna handlingsprogram för skydd mot olyckor. fokuserats allt mer mot Tanum och Strömstad. Arbetet i enlighet med avsiktsförklaringen gällande Ett enat Bohuslän har fortsatt och arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har slutförts och planen blev politiskt antagen i början av året. Räddningstjänsten har genom myndighetsutövning mot företag fått ett av kommunens högsta värden i Nöjd-Kund-Index (NKI) och har under det gångna året jobbat för att öka servicenivån ytterligare. Arbetet i enlighet med brandskyddstrategin för Gamla Smögen har fortskridit, dock har vissa av 2016 års åtagande flyttats fram då de är direkt avhängigt det pågående detaljplanearbetet. Ett nytt avtal för VG-regionen gällande IVPA, i väntan på ambulans, är framtaget och kommunerna får numera ersättning för hjärtstoppslarm. Utryckningarna under året har varit betydligt färre än tidigare på grund av reviderade larmkriterier. Åren som kommer Räddningstjänsten ska arbeta för att utveckla organisationen så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten ska fortsätta att utveckla samarbetet inom kommunen samt med polis och skorstensfejare. Tillsynsverksamheten bör utökas då handläggningen är komplex och tidskrävande. Vidare ska räddningstjänsten verka för att Sotenäs kommun ska kunna certifieras enligt konceptet Säker och trygg kommun. En oro finns då fordonsparken är ålderstigen. Utbytesplanen av släckfordon har inte antagits på flera år och investeringsbehovet uppgår till mellan åtta och tio miljoner kronor de närmsta fem åren. För att möta kraven från medborgare och omvärld kommer personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling tillgodoses. I dialog med arbetsgivare, anställda och fackliga organisationer utvecklas goda relationer för bästa tänkbara arbetsmiljö och resultat. Verksamhetens mål Räddningstjänsten skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Då en olycka inträffar skall räddningstjänsten på ett säkert och professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Måluppfyllelse Inom kommunens geografiska område utövar räddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Genom tillsyn, råd och information har verksamheten bedrivits för att höja nivån på skyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor uppnåtts. Räddningstjänsten styrs utifrån människors behov och önskemål. Räddningstjänstens delaktighet i byggprocessen har under 2016 varit mycket omfattande. För att uppnå målen i handlingsprogrammet och för att följa den tillsynsplan som reglerar den myndighetsutövande delen har verksamhetens varit tvungen att omfördela och utöka de personella resurserna. Årets verksamhet Under 2016 genomfördes 28 tillsyner med stöd av lagen om skydd mot olyckor, vilket ligger i linje med verksamhetens tillsynsplan. I samverkan med skattemyndigheten, polis, alkoholhandläggare och miljöinspektörer har 22 krog- och restaurangtillsyner genomförts under sen kväll och nattetid. Med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor har fem tillsyner genomförts. Räddningstjänstens delaktighet i bygg- och detaljplaneprocessen har under 2016 varit ännu mer omfattande än föregående år. Ett antal stora komplexa byggnader samt det ökade antal tillsynsärenden och bygglovsansökningar är de främsta anledningarna till det ökade behovet av räddningstjänstens funktion som sakkunnig till byggnadsnämnden. Räddningstjänstens tillsynsinspektörer har även hjälpt tekniska kontoret med tillsyn och efterlevnad av markupplåtelser under sommaren. Som remissinstans till Polismyndigheten och alkoholhandläggaren har det lämnats 55 yttranden. Samverkan med Tanums och Strömstads kommuner avseende befälsledning och handlingsprogrammet för lagen om skydd mot olyckor fortlöper. Samverkan med räddningstjänsterna i norra Bohuslän har under året Räddningstjänsten i Kungshamn, Sotenäs kommun Mål för god ekonomisk hushållning Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Som ett led i arbetet med att skapa en trygg och säker kommun finns en lokal samverkansgrupp för tillsynsverksamhet bestående av räddningstjänst, polis, miljöförvaltning, alkoholhandläggare, sotare, teknisk avdelning (mark) och näringslivsutvecklare. På träffarna planeras gemensam tillsyn av exempelvis offentliga lokaler och restauranger. Målsättningen med gruppen är bland annat samsyn och förståelse för varandras verksamheter, lagar och regler. Räddningstjänsterna i Sotenäs, Tanum och Strömstad samverkar operativt med ledningsstöd/insatsledare. När det gäller förebyggande arbete finns möjlighet att genomföra gränslös tillsyn över de tre samverkande kommunerna. Även i arbetet kring riskanalyser, brandskyddsstrategier och handlingsprogram sker samverkan. Samverkan sker också med Västra Götalandsregionen när det gäller akutsjukvård. 40 41
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Gemensam verksamhet I den gemensamma verksamheten ingår den centrala administrationen samt de med Lysekil och Munkedal gemensamma enheterna för IT och lönehantering. Central administration Under året har kansliavdelningen genomfört utbildningsinsatser för personal i verksamhetssystemet Ciceron och i telefonisystemet TRIO. Gemensamma föreläsningar har arrangerats tillsammans med kommunerna i norra Bohuslän. Den digitaliserade nämndadministrationen för kallelser och protokoll har under året börjat fungera mycket bra. Det uppgraderade verksamhetssystemet för diarieföring har medfört ett ökat intresse för ärendehantering. Kansliet har hand om diarieföring åt kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Antalet diarieförda ärenden är konstant högt mellan åren. Antalet diarieförda ärenden 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen 1 063 1 019 1 257 Omsorgsnämnden 114 153 114 Utbildningsnämnden 158 151 124 Sekreterarmöten har hållits för att samordna och effektivisera nämndarbetet i syfte att skapa rutiner som säkerställer en enhetlig hantering i de olika nämnderna, och med kringliggande kommuner i norra Bohuslän. Lönehantering Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Under året har e-lönespecifikationer för alla anställda inom SML införts. Samtliga tre kommuner har under året initierat stora organisatoriska förändringar vilket i kombination med höga chefsomsättningar, resulterat i ökade konsultkostnader och en hög arbetsbelastning på enheten. IT-verksamhet Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. En omorganisation planerades under första kvartalet och genomfördes i april. Den nya organisationen fokuserar på verksamhetsnära IT-stöd genom att fler tekniker är ute i verksamheterna. IT-enheten har även börjat att rondera de tekniktäta verksamheterna schemabundet. IT-enheten blev i oktober auktoriserad att utge SITHS-kort åt Västra Götalandsregionen vilket medför stora kostnadsminskningar för socialförvaltningarna inom SML. Mål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle - Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Det sker dock ingen systematisk uppföljning av hur väl kvalitets-garantierna är kända bland invånarna, vilka effekter som uppnåtts eller om garantierna beaktas i verksamhetsplaneringen. Ett led i kommunens övriga kvalitetsarbetet är att Sotenäs kommun deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Varje år tas det fram en rapport över resultatet i jämförelserna vilken presenteras för kommunstyrelsen. Förvaltningarna har i uppdrag att arbeta med de förbättringsområden som framkommer av rapporten. Årets rapport visar att Sotenäs samlade resultat ligger på genomsnittet. Tillgänglighet via e-post har förbättrats jämfört med 2015 men i jämförelse med övriga kommuner får kommunen får ett resultat som är betydligt lägre än genomsnittet. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. Kommunledningskontoret - Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare inom fyra arbetsdagar. Samtliga medarbetare följer fastställda rutiner för ärendehantering. Politikerna använder läsplattor för att läsa handlingar digitalt inför sammanträden. Detta är ett steg i riktning mot e-förvaltning. Ekonomiavdelningen har under året fortsatt arbetet med att skapa ett system för intern kontroll. Under året har avdelningen implementerat ett nytt e-handelssystem tillsammans med kommunerna i norra Bohuslän. Kommunchef Maria Vikingsson 42 43
kommunen - verksamhet kommunen - verksamhet Vatten- och avloppsverksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar; vattenverk, avloppsreningsverk samt ledningsnät med pump- och tryckstegringsstationer. Resultaträkning Intäkter 49 406 54 723 56 854 Kostnader -32 230-35 547-38 323 Avskrivningar -12 095-12 135-13 241 Verksamhetsresultat 5 081 7 041 5 290 Finansnetto -4 097-5 503-4 759 Resultat efter finansnetto 984 1 538 531 Förändring resultatfond 16-1 538-531 Periodens resultat 1 000 0 0 Avsättning till investeringsfond -1 000 0 0 Balansräkning Tillgångar Anläggningar 260 882 277 610 283 622 Kundfordringar 13 037 11 805 11 012 Avräkning kommunen 49 386 52 561 56 777 Summa tillgångar 323 305 341 976 351 411 Skulder och eget kapital Ingående eget kapital 33 626 32 796 31 191 Avsättning investeringsfond 1 000 0 0 Upplösn. investeringsfond -1 830-1 605-1 715 Utgående eget kapital 32 796 31 191 29 476 Kommunlån 260 882 277 610 283 622 Periodiserade anslutningsavgifter 29 632 31 642 35 487 Resultatfond -5 1 533 2 069 Summa skulder och eget kapital 323 305 341 976 351 411 Ekonomi En höjd taxa innebär att intäkterna ökat i jämförelse med året innan. Kostnaderna har ökat främst för avloppsreningsverken där kostnader för reparationer och underhåll, konsulter samt kemikalier är högre än 2015. Arbetet under året inför övergången till bolagsverksamhet 2017 har även det inneburit kostnader. Årets verksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar. Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand, Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer, huvudledningar, kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm. Arbetet med överföringsledning från Malmön har i det närmaste slutförts och VA-ledningarna på Kilgatan i Kungshamn är renoverade. Malmöns avloppsreningsverk stängdes ner den 31 mars. Ett antal avstängningsventiler i VA-nätet är utbytta. Arbete med byte av intagsledning i Tosteröds vatten har inletts. Stort fokus har legat på bolagisering av VA-verksamheten vilket intensifierades under hösten. Åren som kommer Från årsskiftet 2017 äger Sotenäs Vatten AB kommunens VA-anläggningar och VA-verksamheten kommer att drivas tillsammans med Färgelanda, Uddevalla och Munkedals kommuner i det gemensamma bolaget Västvatten AB. Framöver kommer ytterligare pumpstationerna att byggas om och betonggolv på avloppsreningsverk renoveras liksom tryckstegringsstationer. Renoveringen av vattentornet på Smögen kommer att slutföras. Arbetet med att renovera anläggningar och ledningsnät pågår kontinuerligt. Mål för god ekonomisk hushållning Vatten- och avloppsverksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Verksamheten är självfinansierad. I varje åtgärd som görs undersöks möjligheten till energieffektivisering och ökad kostnadseffektivitet. Organisationen har inte räckt till för att arbeta effektivt med långtidsplanering, målstyrning och uppföljning av verksamheten men förutsättningarna för detta bedöms öka genom bolagiseringen av verksamheten. Gamla vatten- och avloppsledningar byts ut 44 45
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Miljönämnden i mellersta Bohuslän Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Sotenäs (värdkommun), Munkedal och Lysekil. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden och skall stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska Sotenäs erbjuda en god och säker livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Kommunen ska tillhandahålla dricksvatten av god kvalitet, den marina nedskräpningen ska minska och källsortering av hushållsavfall påbörjas. Uppvärmning av kommunens fastigheter ska ske med förnybar energi och övergången till fossiloberoende fordon inom kommunen ska ha inletts. Nämndens egna verksamhetsmål anger att man skall arbeta för att: motverka otillåten eldning genom aktiva insatser samtliga verksamheter som använder och/eller säljer kemikalier ska tillsynas senast 2020-01-01 upprätta en gemensam, gränsöverskridande Blå översiktsplan för de fyra kustkommunerna i norra Bohuslän samtliga enskilda avloppsanläggningar är tillsynade senast år 2020 tillsyn över marina verksamheter såsom marinor och hamnar prioriteras alla strandskyddade områden längs kuststräckan samt större sjöar där kommunen är tillsynsmyndighet ska kontrolleras senast under år 2019 peka ut orörda områden värda att skydda från exploatering genomföra åtgärder för att styra, informera och motivera byggherrar och exploatörer att bygga energisnålt. För nämndens verksamhet finns även mål för livsmedelskontrollen och kontrollen av tobaksförsäljning. De målen redovisas tillsammans med nämndens interna kvalitetsmål i miljönämndens bokslut. Måluppfyllelse Målen uppfylls delvis. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har utförts enligt tillsynsplan. Mål avseende tillsyn vid användande av kemikalier, enskilda avloppsanläggningar, marina verksamheter förväntas uppfyllas inom satt tidsram, likaså upprättande av Blå översiktsplan och utpekande av skyddsvärda områden. En stor del av förebyggande tillsyn och övrigt arbete har utförts i mindre omfattning. Målen att aktivt motverka otillåten eldning samt styra, informera och motivera energisnålt byggande uppfylls inte. Årets verksamhet Året har präglats av hög personalomsättning. På årsbasis har personalstyrkan varit cirka två handläggare färre än budgeterat. Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. En revidering av de detaljerade miljömålen pågår. Det interna utvecklingsarbetet pågår fortlöpande. Alla praktiska förutsättningar fungerar tillfredsställande. Åren som kommer En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla nämndens uppdrag med god kvalitet. Nämndens verksamhetsplan, prioriteringsordning, samt miljö- och verksamhetsmål styr såväl det interna utvecklingsarbetet som tillsynsbehovet. De åtgärder som prioriteras inför 2017 är att utföra den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Verksamheten har även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. Verksamheten arbetar bl.a. med miljöskydd och strandskyddsdispenser Prioritering ska ske av det fortsatta arbetet med arbetssätt och gemensamma rutiner för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners verksamheter. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar, börjar ta form i de tre kommunerna. Under det kommande året kommer arbetet med att hitta kanaler att nå ut med miljömålsarbetet prioriteras, så att arbetet blir känt bland såväl personal som allmänhet. Fakta och nyckeltal 2014 2015 2016 Antal genomförda inspektioner (andel av planerat) inom: -Livsmedel 182 450 559 -Tobak 71 -Läkemedel 29 -Miljöskydd 45 94) 64 -Hälsoskydd 50 90) 87 Antal värmepumpsanmälningar 160 291 123 Antal livsmedelsregistreringar 80 81 64 Antal enskilda avloppsärende 180 352 344 Antal strandskyddsdispensärende 40 38 40 Antal diarieförda ärende totalt 2 166 1 843 2 306 Andel avslutade ärenden i förhållande till inkomna: anm) -Enskilda avlopp 86 % 68 % 57 % -Värmepumpsanmälningar 94 % 97 % 93 % -Miljöskyddsärende 73 % 82 % 69 % -Strandskyddsdispenser 68 % 82 % 75 % Andel produktionstid av arbetad 49 % 60 % - Täckningsgrad ekonomisk 51 % 58 % - Mål för god ekonomisk hushållning Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen. Miljönämnden arbetar med en flerårig verksamhetsplan. Inom sina olika verksamhetsområden har nämnden tillsynsoch kontrollplaner som också sträcker sej över två till tre år. Under året har miljönämnden nått sina mål inom livsmedels- och tobakskontrollen. För strategiskt naturvårdsarbete och egeninitierad strandskyddstillsyn har målen inte nåtts. Uppföljning och utvärdering har skett inom den ekonomiska ramen. Miljönämnden deltar i projektet Ren kustlinje och har under året arbetat med tillsyn av marinor och varit med och administrerat ett LOVA-projekt med borsttvätt i kommunen. 46 47
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Energi och miljö Samtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens energi- och miljöarbete skall vara övergripande och borga för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Målsättning De kommunala verksamheterna påverkar miljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning, val av energikälla och material påverkas miljön i olika stor utsträckning. Ett av inriktningsmålen som kommunfullmäktige antagit i Vision 2020 är Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samtliga förvaltningar har fått uppdraget att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter Programförklaringen för mandatperioden 2015-2018 anger att Sotenäs erbjuder en god och säker livsmiljö för nuvarande och kommande generationer där: Kommunen tillhandahåller dricksvatten av god kvalitet. Den marina nedskräpningen har minskat. Källsortering av hushållsavfallet har påbörjats. Uppvärmning av kommunens fastigheter sker med förnybar energi. Övergång till fossiloberoende fordon inom kommunen har inletts. I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertal detaljerade miljömål för att främja kommunens arbete i de olika verksamheterna. Det handlar bland annat om att sprida information, att miljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att ta fram underlag för att kunna främja kommunens olika miljöer. Under 2016 antogs en gemensam miljöpolicy för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. Miljöpolicyn anger bland annat att kommunerna i all verksamhet ska arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Strategi för energieffektivisering Kommunens antagna strategi för energieffektivisering omfattar kommunala byggnader, transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning, gästhamnar och fritidsanläggningar. För både byggnader och transporter gäller att energianvändningen år 2020 ska ha minskat med 25 % i förhållande till 2009. Energieffektiviseringsstrategin innebär ett underlag för ett systematiskt och planerat arbete då det gäller energisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet. Ett av aktivitetsmålen i strategin är att all eldning av fossil olja för uppvärmning av byggnader ska ha upphört i maj 2017. Lokala miljömål Kommunfullmäktige har antagit ett antal lokala miljömål som ska konkretisera kommunernas vision inom miljöområdet och som bör utgöra ett styrdokument i samklang med andra kommunala riktlinjer och planer. De lokala miljömålen är indelade i ett Kultur- och fritidsverksamheten underhåller Soteleden antal övergripande mål: hållbar livsstil, biologisk mångfald, god vattenstatus och hållbar energikonsumtion. Förutom målet med minskad energiförbrukning för kommunens byggnader och transporter anges under hållbar energikonsumtion att användningen av förnybar energi ska främjas genom att kommunen årligen ska installera 100 m² solceller för kommunens fastigheter. Transporter inom den kommunala verksamheten ska ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras. Övrigt Kommunens inköpspolicy anger att miljöhänsyn ska vara en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. Produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljö-påverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, där det är ekonomiskt försvarbart. Kommunen ska även sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Enligt kostpolicyn ska kommunen aktivt arbeta för att minimera matsvinn och energianvändning. Ambitionen är att 25 procent av alla inköp av livsmedel ska vara ekologiska och rättvisemärkta Måluppfyllelse Årets totala energiförbrukning inom kommunens verksamheter, exklusive transporter, uppgår till 13 753 MWh vilket innebär att den totala energiförbrukningen har minskat med 15 procent i jämförelse med år 2009. I jämförelse med föregående år är den totala energiförbrukningen oförändrad. Energiförbrukningen i de kommunägda byggnaderna har minskat med 26 procent i jämförelse med år 2009 och med 2 procent från föregående år. För transporter saknas i nuläget uppgifter om energiförbrukning. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i Sotenäs kommun är sedan flera år en del av miljö- och byggförvaltningens verksamhet och finansieras genom ett statligt bidrag. Uppgiften är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter av personer och gods. Målgrupperna för rådgivningen är allmänhet, företag och organisationer. All rådgivning är kostnadsfri, opartisk och fri från kommersiella intressen. Fastigheter Årets energiförbrukning för de kommunala byggnaderna uppgår till 8 430 MWh. I jämförelse med 2009 då energiförbrukningen var 11 442 MWh innebär det en minskning med 26 procent. Den största faktiska förändringen står oljeförbrukningen för som under perioden 2009 till 2016 minskat med 3 287 MWh vilket motsvarar en minskning med 71 procent. Flera av de kvarvarande oljepannorna används idag endast som spetsvärme eller som beredskap vid långvariga strömavbrott. Energiförbrukningen från el har minskat med 653 MWh (10 procent) medan energiförbrukningen från pellets har ökat med 928 MWh (185 procent). Trendkurvan för perioden visar att de största årliga förändringarna skedde mellan åren 2010 och 2012 då oljeförbrukningen minskades kraftigt, därefter har energiförbrukningen pendlat upp och ner i spannet mellan 8 000 och 9 000 MWh. Målet att all eldning av fossil olja ska ha upphört i maj 2017 kommer inte att uppnås. 48 49
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Under året installerades en ny solcellsanläggning på Hunnebohemmet i Hunnebostrand. Solcellsanläggningen är ett resultat av ett samarbete mellan miljö- och byggförvaltningen och tekniska avdelningen. Med en toppeffekt på 45 kw är den nya solcellsanläggningen dubbelt så stor som anläggningen på kommunhuset som togs i drift under november 2014. Anläggningen på kommunhuset har utan driftproblem årligen levererat cirka 25 000 kwh förnybar el till kommunhuset vilket är mer än den beräknade årsproduktionen på strax under 20 000 kwh. Som producent av förnybar sol-el har Sotenäs kommun nu en sammanlagd kapacitet på 65 kw. Förutom att projekten är lönsamma ska de även ses som kunskapshöjande genom att Sotenäs kommun deltar i projektet Sol i Väst som är en satsning som görs i Västra Götaland för att öka antalet solcellsinstallationer. Arbetet med energieffektiviseringar pågår. Under året har ventilationsbyte och ny vindsisolering utförts på Hasselösunds förskola. Ventilationsbyte har även genomförts på Kungshamns skola och Produktionsskolan i Kungshamn. På Smögens skola har befintliga fönster bytts ut till nya energisnålare varianter. Under 2017 planeras utbyte av oljebrännare på Guleskär i Kungshamn. Utbyte av oljebrännare för Bankeberg i Hunnebostrand sker efter besked från den nya äldreomsorgsplanen som pågår. Offentlig belysning Sedan 2011 är samtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysning utbytta till energisnålare högtrycksnatrium. Under 2016 förbrukade den offentliga belysningen 1 374 MWh el. I jämförelse med år 2009 då förbrukningen uppgick till 1 874 MWh är minskningen 27 procent. Vatten och avlopp Årets elförbrukning inom VA-verksamheten är 3 412 Wh medan oljeförbrukningen uppgår till 100 MWh (10 m³). I jämförelse med föregående år har oljeförbrukningen minskat något medan elförbrukningen är oförändrad. Transporter Samordning och styrning av kommunens fordonspark ligger under en gemensam fordonsenhet. Kommunen har totalt 129 fordon varav 69 är miljöklassade. Av de miljöklassade fordonen är 34 fordon inköpta under 2011 och miljöklassade enligt Euro 5 medan resterande 35 är inköpta från 2015 och framåt och tillhör miljöklass Euro 6. Bland de senare inköpta fordonen är sju stycken möjliga att tanka med både etanol och bensin. Arbetet med att uppnå kommunens miljömål fortgår och det kommer att krävas en del förbättringar av fordonsflottan. I början av 2017 kommer utbyte av bilar till laddhybrider påbörjas. Det pågår även översyn av fordonsparken i syfte att se vilka fordon som ska bytas ut till rena elfordon samt om antalet fordon är möjligt att minska. En upphandling av rena elbilar planeras under 2017. Drivmedelskostnaden ökat med 2 procent i jämförelse med 2015. Renhållning Verksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering där målet är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall så långt det är möjligt. Kost Genom att kontinuerligt uppdatera portionsantal, recept och inköpsmängder hålls matsvinnet nere. I livsmedelsupphandlingen finns ekologiska och rättvisemärkta varor som inhandlas i mån av utrymme i livsmedelsbudgeten. Andelen ekologiska livsmedel ingår som ett mått i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) där andelen ekologiska livsmedel under årets sex första månader beräknas baserat på kostnaderna för livsmedelsinköp. Andelen ekologiska livsmedel uppgick till 14 procent för årets sex första månader vilket innebär en fortsatt ökning från 11 procent 2015 och 7 procent 2014. Miljöarbete i skolan Alla verksamheter förmedlar vikten av ekologiskt kretslopp. All undervisning skall genomsyras av hållbar utveckling. Främst ingår det i skolans samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Energiförbrukning i kommunala byggnader (MWh) Total Pellets El Olja 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Miljödyk vid Smögenbryggan Mål för god ekonomisk hushållning Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009. Den totala energiförbrukningen inom kommunens verksamheter exklusive transporter, har minskat med 15 procent i jämförelse med 2009. I uträkningen ingår energiförbrukningen för fastigheter, anläggningar, offentlig belysning och VA-verksamhet. Byggnader - för de kommunala byggnaderna har energiförbrukningen minskat med 26 procent i jämförelse med år 2009. Arbetet med energieffektiviseringar pågår. Transporter - för transporter har drivmedelskostnaden ökat i jämförelse med föregående år. Kommunen har totalt 129 fordon varav 69 är miljöklassade. Arbetet med att uppnå kommunens miljömål fortgår och det kommer att krävas förbättringar av fordonsflottan. 50 51
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Folkhälsa - välfärdsredovisning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för en god livsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång till vård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer som påverkar människors hälsa. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjande och förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Målsättning Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Folkhälsoarbetet har sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy vilken är antagen av Sotenäs kommun. Policyn tillsammans med Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Sotenäs ska vara ett stöd i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Policyn identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling och i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa: jämlika och jämställda livsvillkor trygga och goda uppväxtvillkor livslångt lärande ökat arbetsdeltagande åldrande med livskvalitet goda levnadsvanor Basfakta för Sotenäs En kommuns befolkningsutveckling och åldersfördelning har tillsammans med utbildningsnivå och tillgång på arbete stor betydelse för folkhälsans utveckling och människors hälsa. Befolkningen i Sotenäs är mycket äldre än i regionen, det finns en lägre andel barn och ungdomar 0-17 år, (15 procent) och en högre andel personer över 65 år (30 procent). 8 procent av befolkningen är över 80 år. Andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling. Utbildningsnivån hos den vuxna befolkningen i Sotenäs är något lägre än i riket. Förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Detta gäller främst personer med eftergymnasial utbildning. Andelen ungdomar som övergår till högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning är lägre i Sotenäs än i riket. Arbetsmarknaden är förhållandevis god i Sotenäs och andelen arbetslösa är låg i jämförelse med riket. Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen 18-24 år. Andelen hushåll med behov av ekonomiskt bistånd är fortsatt låg i Sotenäs. Den upplevda hälsan hos Sotenäsborna är god. Enligt senaste nationella folkhälsoenkäten uppger 72 procent att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Barns och ungas uppväxtvillkor Att ha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigaste i livet. En bra skola, meningsfull fritid och trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorer på välbefinnande. De allra flesta barn och ungdomar trivs bra med livet och uppger sig ha stöd och hjälp när de behöver från föräldrar, andra vuxna och i skolan. Flickor anger däremot generellt sett oftare ett sämre välbefinnande och en sämre hälsa. Sotenäselevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå och över genomsnittet för riket. Andelen elever i årskurs nio som uppnår målen i samtliga ämnen våren 2016 var 81 procent. Motsvarande siffra för riket var 75 procent. Levnadsvanor Ett av de stora folkhälsoproblemen är vår allt mer stillasittande fritid och den stora andelen män och kvinnor med övervikt och fetma. Andelen vuxna i Sotenäs som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag och andelen med övervikt och fetma är oförändrad enligt senaste nationella folkhälsoenkäten medan andelen med riskabla spelvanor har ökat. Tidig rökdebut är en stor riskfaktor. Andelen rökare har minskat bland ungdomar och vuxna. I den senaste drogvaneundersökningen 2016 uppgav ingen i årskurs nio att de var dagligrökare. Andelen elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet som intensivkonsumerar alkohol har minskat men ligger fortfarande över snittet för regionen och riket. Den nationella folkhälsoenkäten 2015 visar på en kraftig ökning av andelen riskkonsumenter av alkohol hos den vuxna befolkningen. Trygghet och säkerhet Att känna sig trygg och säker i det samhälle man lever i har betydelse för den enskilde individens hälsa och är en viktig faktor i ett välfärdssamhälle. Sotenäs kommun arbetar kontinuerligt med förebyggande insatser för en ökad säkerhet och trygghet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmälda brott än snittet för både riket och länet. Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Den vanligaste olyckstypen är fallolyckor och höftledsfrakturer. Den stora andelen höftledsfrakturer återfinns i åldersgruppen 65 år och äldre där det är kvinnor som står för den största andelen av skadorna. Att kunna simma är viktigt i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Så gott som alla elever i årskurs sex, läsåret 2015/2016, kan simma och klarar det kunskapskrav som ställs enligt kursplanen. Alla sexåringar erbjuds numera kostnadsfri simundervisning på Tumlaren. Insatser under 2016 Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Under 2016 har folkhälsomedel fördelats till sju utvecklingsarbeten och projekt: Sotenäs, en jämställd kommun utan våld och droger ett fyraårigt våldsförebyggande arbete ur ett jämställdhetsperspektiv Unga idéambassadörer tvåårigt demokrati- och inflytandearbete bland ungdomar En bra plats uppbyggnad av anhörigstöd på internet Ett lättare liv insats riktad till överviktiga och inaktiva vuxna i syfte att öka välmående och hälsa samt förebygga sjukdom Min framtid yrkes och studieförberedande insatser riktade till unga 16-24 år Våld i nära relation arbete inom omsorgsförvaltningen med att öka kunskapen om våld i nära relationer Förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet samverkan i lokalt nätverk kring psykisk ohälsa i arbetslivet Hälsorådet har stöttat det förebyggande arbetet under skolavslutningar och midsommar samt deltagit i antilangningskampanj. Stöd till säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder genom bland annat utdelning av reflexer och sandsäckar. En fortsatt utveckling av vattensäkerhetsarbetet har pågått genom underhåll och utveckling av kommunens flytvästdepåer. På familjecentralen erbjuds stöd till föräldrar och deras barn i samverkan med Västra Götalandsregionen. Hälsorådet delar årligen ut ett folkhälsopris. 2016 års pris tilldelades Helene Stensson och Cecilia Larsson med följande motivering: För att med ett fantastiskt engagemang och initiativtagande bidragit till att Sotenäsborna välkomnat nyanlända till vår kommun. Med stor medmänsklighet har aktiviteter skapats och integration och hälsa främjats. Hälsorådets ledamöter erbjuds regelbunden utbildning och fortbildning inom folkhälsoområdet. Nämndernas folkhälsoarbete Genom att paketera och utveckla nya produkter och reseanledningar så skapas ett rikare fritids- och kulturutbud både för invånare och besökare. Satsningen på utveckling av Soteleden är ett sådant exempel. Här skapas ett digitalt fönster i syfte att underlätta för vandrare och göra leden mer tillgänglig. Att cykla bidrar till förbättrad folkhälsa. Ökat cyklande är ur många aspekter bra för individen, orten och samhället i stort samt bidrar till att nå politiskt antagna mål för bättre miljö, ökad folkhälsa och hållbar transportförsörjning. Mot denna bakgrund ingår Sotenäs kommun i några olika nätverk som syftar till att utveckla cykelleder i kommunen. Montering av 75 nya livräddningsposter har monterats upp längs med strandkanten, på olika platser inom kommunen. Under året har stort fokus lagts på att minska ohälsan genom riktade insatser mot långtidssjukskrivna i samarbete med Försäkringskassan och primärvården. En utbildning i att bemöta och förebygga psykisk ohälsa har genomförts tillsammans med andra företag i kommunen. Anställd personal har erbjudits det årliga friskvårdsbidraget om 1 000 kr, vilket 365 anställda har nyttjat, samt inträde för två personer till Nordens Ark under en dag i maj. Inom omsorgsförvaltningen har personal deltagit i utbildningen Våga fråga - Våga se. En utbildning i syfte att ge personalen grundläggande kunskaper om äldres psykiska ohälsa. Till följd av ökande sjukfrånvaro inom individ- och familjeomsorgens verksamhet erbjöds samtliga anställda där att delta i en kurs om hälsa och livsfrågor, för att medvetandegöra olika vägar till att må bra fysiskt och psykiskt. Folkhälsoindex Diagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet, enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16 indikatorer med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde är bättre än riket. Index för 2016 är 129, vilket innebär att Sotenäs ligger 29 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2016 är mycket bättre än tidigare år. Självskattad bra eller mycket bra hälsa Intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Dagligrökare åk 9 Fysiskt aktiva Övervikt och fetma vuxna Biståndmottagare Medellivslängd 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Folkhälsoindex 2016 Öppet arbetslösa Valdeltagande riksdag Självmord Sotenäs Dödlighet i skador och Anmälda brott förgiftningar Inlagd på sjukhus pga skada Mål för god ekonomisk hushållning Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Sjukpenningtalet Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Nämnder och förvaltningar kan ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser. Under 2016 har utvecklingsmedel fördelats till sju projekt samt ett antal mindre insatser. Varje förvaltning följer upp det egna folkhälsoarbete samt rapporterar om resultatet av beviljade projekt till Hälsorådet. 2016 års folkhälsoindex baseras på 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Index för 2016 är 129, vilket innebär att Sotenäs är 29 procent bättre än riksgenomsnittet utifrån ingående indikatorer. Index för 2016 är bättre än tidigare år. Riket 52 53
Kommunen - verksamhet Kommunen - verksamhet Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet Jämställdhet Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet - skapas och upprätthålls. Det sker i möten mellan människor, både i arbetslivet och privat, där beslut fattas och drivs igenom, liksom i våra sätt att organisera samhällets verksamheter och institutioner. Övergripande jämställdhetsarbete Sotenäs kommun möter genom sina verksamheter kommuninvånarna i deras vardag och i livets olika skeden och här därför en viktig och unik roll i arbetet för jämställdhet. Kommunen arbetar sedan ett par år tillbaka med jämställdhet i syfte att säkerställa en jämställd och jämlik service till alla kommuninvånare. Under 2015 antogs en handlingsplan för kommunens jämställdhetsarbete. Målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma; En jämställd verksamhet - Kommunens tjänster skall vara till för alla; kvinnor, män, pojkar och flickor Jämställda beslut - Genusperspektiv i alla beslut En jämställd organisation - Sotenäs kommun som arbetsgivare skall vara en jämställd organisation enligt antagen Mångfald och jämställdhetsplan Som stöd i det fortsatta arbetet med jämställdhet har det under året tagits fram diverse stödmaterial till chefer, tjänstepersoner och politiker. Jämställdhet har lagts till i årshjulet för APT som ett tema. Berörda tjänstepersoner har deltagit i utbildning om jämställd kommunikation och jämställdhetsbudgetering. I samtliga förvaltningar finns en stödperson med uppgift att stötta förvaltningen i arbetet och bidra med kunskap och samordning. Dessa stödpersoner bildar tillsammans en arbetsgrupp med uppgift att samordna, stödja och föreslå utveckling och utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. Kommunen deltar i Länsstyrelsens kommun-nätverk för jämställdhetsintegrering där stöd, ny kunskap och erfarenhetsutbyte erbjuds. Nämndernas jämställdhetsarbete Ett flerårigt utvecklingsarbete har påbörjats inom utbildnings- och omsorgsförvaltningen om vålds- och drogprevention ur ett jämställdhetsperspektiv riktat till all personal som arbetar med barn och ungdomar. Den gemensamma målbilden är Sotenäs ett jämställt samhälle utan våld och droger och sätter fokus på utbildning och kompetenshöjning kring jämställdhet samt framtagande av vålds- och drogpreventiva metoder och modeller. Inom barnomsorgen har man under året arbetat med ett flertal utvecklingsområden såsom utomhuspedagogik, läsprojekt, och arbetssätt runt barn med annat modersmål. Inom grundskolan har den tidigare trenden, där flickor klarat sin skola bättre än pojkar, vänt under 2016. Pojkarna visar nu högre meritvärde (exklusive nyanlända) än flickorna, vilket i flera fall Sotenässkolan åk 7-9 kan förklaras med att det var fler flickor än pojkar som inte hade tillfredsställande skolnärvaro. Kultur- och fritidsverksamheten har under året arbetat med att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för att möta målen i kommunens jämställdhetsplan. En kartläggning är genomförd över hur utbetalning av föreningsbidrag fördelas för flickor respektive pojkar och arbete med att ta fram besöksstatistik på bibliotek och fritidsgårdar fördelat på kön pågår. Omsorgsförvaltningen har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och en jämställdhetsfråga då våldet i de flesta fall drabbar kvinnor. Det är av stor vikt att arbetet sker förebyggande. Tidig upptäckt och snabba insatser är nödvändiga. Ett arbete är påbörjat för ökad kunskap där riktlinjer och rutiner kommer att arbetas fram och en utbildningssatsning genomföras. Våld i nära relationer innebär ofta många myndighetskontakter och samordning och samverkan är nödvändig. Byggnadsnämnden har beslutat att nämnden har en mycket viktig uppgift att, inom ramen för detaljplanearbetet, speciellt beakta utformningen av bebyggelse, transporter och planeringen av offentliga anläggningar sett utifrån ett genusperspektiv. Processen kring dialoger och samråd utgör här ett viktigt forum. Personalavdelningen har under året arbetat med projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet där en utredning gjorts med målet att arbeta fram en projektplan under början av 2017 för att sedan successivt införa heltid i verksamheten enligt framtagen plan. Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Fakta och nyckeltal Kvinnor Män Antal ledamöter i kommunfullmäktige 2011-2014 16 st 15 st Antal ledamöter i kommunfullmäktige 2015-2018 13 st 18 st Antal chefer i kommunens verksamhet 26 st 12 st Befolkning i ordinärt boende med beviljad hemtjänst/trygghetslarm 80-89 år 2016 192 st 61 st Behörighet till gymnasieskolan i % 2016 82 % 96 % Uttag av föräldrapenning, fördelning 2016 76 % 24 % Årsinkomst per invånare 20 år och äldre 2015, medelvärde i kr 234 900 330 200 Tabellen ovan visar ett antal nyckeltal som ger indikationer på jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning och årsinkomst är stora i Sotenäs men när det gäller beslutande organ och ledande befattningar ser fördelningen bättre ut. 54 55
kommunen - ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även omfatta koncernredovisning, utgörande sammanställda resultat- och balansräkningar för kommunen och de bolag, som kommunen har betydande inflytande i. Block 3, Kommunen - ekonomisk redovisning, summerar det gångna året i siffror. Avsnittet innehåller även en beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. 30 mkr årets resultat 28 % soliditet inkl pensionsåtagande 50 mkr minskad låneskuld Finansiell analys I anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning görs en analys av kommunens finansiella läge och utveckling. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, som skapar det normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhet Den kommunala redovisningen utgår från synsättet att verksamheten skall fortsätta att bedrivas inom överskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångar får aldrig övervärderas, skulder får aldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripas och vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller att redovisningen skall ske på ett öppet sätt. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2016 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker enligt rekommendation om redovisning av skatteintäkter från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet. Intjänad pension 2016 (individuell del) är inklusive löneskatt kostnadsförd och redovisad som kortfristig skuld och skall betalas i mars 2017. Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångens anskaffningsvärde utan belastar resultatet för den period de hänför sig till. Avskrivningar Avskrivning på kommunens anläggningstillgångar beräknas enligt metoden rak nominell avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. De nya avskrivningsreglerna gällande komponentavskrivning tillämpas på nya och befintliga anläggningar från 2015. När det gäller anläggningar anskaffade före 2015 har en avgränsning gjorts till att omfatta objekt med ett bokfört värde över 1 mkr och betydande återstående nyttjandeperiod. Denna förändrade redovisningsprincip innebär att tillgångarnas ingående värde 2015 har justerades mot eget kapital med 2,3 mkr. Kommunens bedömning av vad som anses vara inventarier är satt till ett halvt basbelopp och en beräknad nyttjandeperiod på minst tre år. Investeringsbidrag Från 2015 redovisas investeringsbidrag som en långfristig skuld i balansräkningen. Jämförelsetalen för för 2014 i balansräkningen och därtill hörande noter har räknats om. Leasing Hyresavtal för specialanpassade lokaler, nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatans gruppboende och brandstationen redovisas enligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Anslutningsavgifter Av anslutningsavgifter i VA-verksamheten intäktsförs 10 procent första året och resterande belopp periodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningen i VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari 2007. Återställningskostnader Inom avfallshanteringen har den totala återställningskostnaden för deponianläggningen på Hogenäs beräknats till 16,2 mkr. Hittills har betalats 3,3 mkr för återställning vilket innebär att återstående utbetalningar uppgår till 12,9 mkr. I balansräkningen uppgår avsättningen till 12,9 mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommande utbetalningar till och med 2018 då återställningen beräknas vara klar. Den diskonteringsränta som använts i beräkningen uppgår till 1,0 procent. Kommunala anläggningsstöd ges till Tôllar ô Seiel/LL 667 Asta 56 57
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 1 176 991 190 214 240 741 Verksamhetens kostnader 2-597 133-609 204-675 511 Avskrivningar 3-43 310-42 058-42 233 Verksamhetsresultat -463 452-461 048-477 003 Skatteintäkter 4 378 887 411 834 424 835 Kommunal utjämning/fastighetsavgift 5 72 064 63 739 82 379 Finansiella intäkter 6 2 660 2 563 3 315 Finansiella kostnader 7-4 539-3 789-3 900 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -14 380 13 299 29 626 Årets resultat -14 380 13 299 29 626 Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat -14 380 13 299 29 626 Justering för ej likviditetspåverkande poster 8 41 036 30 413 30 458 Minskade avsättningar genom utbetalningar -468-444 -2 081 Kassaflöde från den löpande verksamheten 26 188 43 268 58 003 Kapitalbindning Förändring av förråd / lager 0 1-68 Förändring korta fordringar 3 888-9 167-14 563 Förändring korta skulder -17 337 28 980-1 534 Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning -13 449 19 814-16 165 Årets resultat Årets resultat uppgår till 29,6 mkr vilket är 16,3 mkr bättre än föregående år. Kommunens resultat har, med undantag för 2014, visat överskott sedan 2002. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 11,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 18,2 mkr. Möjlig reservering av medel till kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till 13,1 mkr vilket innebär att årets balanskravsresultat kan bestämmas till 5,1 mkr. Verksamhetsresultat Verksamhetens resultat eller nettokostnad uppgår till -477,0 mkr vilket är en ökning från 2015 med 0,5 procent. Årets verksamhetsresultat har förbättrats med överskott i exploateringsverksamhet och reavinster från försäljning av befintliga fastigheter Om dessa poster räknas bort i jämförelsen med föregående år har nettokostnaderna för den rent skattefinansierade verksamheten ökat med 2,8 procent. vilket är lägre än ökningen av skatte- och bidragsintäkter som uppgår till 6,7 procent (se nästa rubrik). För att långsiktigt bibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatte- och bidragsintäkter. Verksamhetens intäkter har ökat 50,5 mkr jämfört med föregående år. Största delen av ökningen beror på ökade statsbidrag. Bidragen från Migrationsverket för det ökade antalet nyanlända har ökat 42,9 mkr och bidrag från Skolverket har ökat 5,1 mkr. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 189,3 mkr och utgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäkter samt barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkter i VA-verksamheten uppgår till 51,4 mkr, eller 21 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna har ökat med 66,3 mkr, eller 10,9 procent, från 2015. Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, har ökat med 45,2 mkr, eller 12,3 procent, vilket dels beror på avtalsenliga löneökningar dels på ökad omfattning av verksamheten till följd av det stora antalet nyanlända. Det senare har även påverkat övriga kostnader som ökat 21,1 mkr jämfört med föregående år. Avskrivningarna har ökat 0,2 mkr jämfört med föregående år. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Skatteintäkterna har ökat 13,0 mkr från föregående år beroende på högre skatteunderlag till följd av ökade löner och ökad sysselsättning. Den kommunala utjämningen och fastighetsavgiften har ökat med 5,6 mkr vilket främst beror på högre inkomstutjämning. Generella bidrag från staten i form av extra statsbidrag avseende flyktingverksamhet och en så kallad byggbonus från Boverket uppgår till 14,5 mkr vilket är 13,1 mkr högre än 2015. Jämfört med föregående år har skatte- och bidragsintäkterna, exklusive de generella bidragen, ökat med 3,9 procent. Sotenäs eget skatteunderlag uppgick för taxeringsåret 2016 till 102 procent av medelskattekraften bland landets kommuner. Via det statliga utjämningssystemet kompenseras kommuner med låg skattekraft vilket innebär att ökad skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning. Det som är avgörande för kommunens skatteintäkter är antalet invånare. Ökat invånarantal från 2014 till 2015 innebar att skatteintäkterna 2016 blev 2,1 mkr högre än vid oförändrat antal invånare. Finansnetto Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår för året till -0,6 mkr. De finansiella intäkterna har ökat 0,8 mkr främst beroende på en utdelning från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna har dels ökat 1,9 mkr på grund av en nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar dels minskat med 1,8 mkr beroende på lägre ränteläge och amortering av låneskulden. Investeringar Inköp av materiella tillgångar -47 471-49 944-68 633 Försäljning av fastigheter 10 927 14 045 20 099 Placeringar i / försäljning av värdepapper -5 025 22 4 112 Investeringsnetto -41 569-35 877-44 422 Finansiering Återbetald utlåning 14 6 572 14 Långfristig upplåning / amortering 22 891 4 985-44 412 Finansieringsnetto 22 905 11 557-44 398 Årets kassaflöde -5 925 38 762-46 982 Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 18 226 12 301 51 063 Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 12 301 51 063 4 081 Årets kassaflöde De likvida medlen har under året minskat med 47,0 mkr och uppgick vid årets slut till 4,1 mkr. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamheten samt avskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde med 60,1 mkr. Om kommunen vill undvika upplåning är det överskott i den löpande verksamheten som långsiktigt utgör utrymmet för investeringsverksamhet exklusive exploatering. Kapitalbindning Förändringar i kapitalbindning, det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder, kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningar från kunder och till leverantörer faller ut runt årsskiftet. Under året har likviditeten försämrats främst genom ökade korta fordringar. Investeringsverksamhet Kommunens nettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2016 uppgick till 68,6 mkr. Med avdrag för inkomster från fastighetsförsäljning och försäljning av värdepapper uppgick det negativa kassaflödet till 44,4 mkr, det vill säga inom kassaflödet från den löpande verksamheten. Under en följd av år låg nettoflödet i investeringsverksamheten betydligt över kassaflödet i den löpande verksamheten, men under de två senaste åren råder det omvända förhållandet. Finansiering Kommunen har under året löst in lån från kreditinstitut motsvarande 50,0 mkr. Övrig långfristig upplåning avser periodiserade anslutningsavgifter och fonderat överskott i VA-verksamheten. 58 59
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Balansräkning Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 754 943 727 732 751 860 Pågående ny- och ombyggnad 10 9 213 36 554 29 214 Maskiner och inventarier 11 24 674 23 223 20 074 Finansiella anläggningstillgångar 12 34 522 27 928 21 931 Summa anläggningstillgångar 823 352 815 437 823 079 Omsättningstillgångar Lager 13 7 581 7 037 4 846 Fordringar 14 53 456 62 623 77 185 Kassa och bank 15 12 301 51 063 4 081 Summa omsättningstillgångar 73 338 120 723 86 112 Summa tillgångar 896 690 936 160 909 191 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 464 041 449 678 462 977 Årets resultat -14 363 13 299 29 626 Summa eget kapital 449 678 462 977 492 603 - varav resultatutjämningsreserv 9 174 0 1 131 - varav övrigt eget kapital 16 440 504 462 977 491 472 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 8 940 8 987 9 250 Övriga avsättningar 18 14 474 14 616 12 876 Summa avsättningar 23 414 23 603 22 126 Skulder Långfristiga skulder 19 333 079 330 081 276 497 Kortfristiga skulder 20 90 519 119 499 117 965 Summa skulder 423 598 449 580 394 462 Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har ökat med 13,6 mkr och uppgår till 801,1 mkr. Av dessa anläggningar avser 344,3 mkr VA-verksamhet och hamnanläggningar. Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till 456,8 mkr varav 79,8 mkr utgörs av hyrda fastigheter som ska redovisas i balansräkningen. Omsättningstillgångar Kommunens ökade fordringar beror främst på ökade fordringar på migrationsverket. De likvida medlen (kassa och bank) har minskat med 47,0 mkr under 2016 och uppgick vid bokslutet till 4,1 mkr. Minskningen beror i huvudsak på att kommunen löst in en del av låneskulden motsvarande 50,0 mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 40,0 mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 492,6 mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningen är 54 procent, en ökning med 5 procentenheter från 2015. Ökningen beror på den minskade balansomslutningen och ett starkt resultat. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden har, tack vare faktorerna ovan samt en minskad pensionsskuld, förbättrats med 5 procentenheter och uppgår till 28 procent. Avsättningar Kommunens avsättning för pensioner avser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension. Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnader för avfallsanläggningen vid Hogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning av återstående utbetalningar. Skulder Kommunen har under året löst tre lån på tillsammans 50,0 mkr. Samtliga kommunens lån har tagits upp hos Kommuninvest i Sverige AB. Skulden för hyrda fastigheter har minskat 7,2 mkr till följd av årets hyresbetalningar. Bland de kortfristiga skulderna har leverantörsskulden ökat med 8,6 mkr och statsbidragsförskotten minskat med 10,5 mkr. Summa eget kapital, avsättn. och skulder 896 690 936 160 909 191 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 17 249 241 243 308 237 300 Övriga ansvarsförbindelser 21 499 257 501 567 500 582 Omvårdnad på Kvarnbergshemmets äldreboende 60 61
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Not 9 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Markreserv och pågående exploateringsområden 36 959 38 529 42 5079 Verksamhetsfastigheter Förvaltningsfastigheter 45 149 42 107 40 593 Skolfastigheter 56 357 53 531 55 619 Förskolor 14 162 13 911 14 043 Servicehus 22 478 20 959 20 682 Fritidsanläggningar 39 094 37 203 37 048 Övriga verksamhetsfastigheter 36 646 36 961 35 449 Fastigheter för affärsverksamhet Plantering av sommarblommor förbereds vid Klippsjön Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Not 3 Avskrivningar Not 6 Finansiella intäkter Hamnanläggningar 62 411 60 808 60 708 VA- anläggningar 253 556 245 375 278 735 Publika fastigheter Gator och vägar 56 355 57 974 58 267 Toaletter och hygienvårdsanläggningar 6 137 5 904 5 476 Parker och badplatser 13 579 13 166 14 231 Försäljning av varor och tjänster 14 897 15 752 17 568 Vatten- och renhållningsavgifter 44 465 47 277 49 835 Hamnavgifter 11 079 11 285 10 990 Förrättnings- & granskningsavgifter 10 562 11 789 11 315 Barnomsorgsavgifter 4 172 4 034 4 907 Äldre- & handikappomsorgsavgifter 3 798 3 875 4 852 Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) 7 435 7 813 8 032 Övriga lokal- och bostadshyror 6 804 5 446 4 155 Markhyror och arrenden 7 120 7 884 8 229 Statsbidrag, EU-bidrag 48 546 51 985 101 499 Återbetalning av premier, AFA Försäkring - 4 426 - Försäljning av verksamhet 11 942 6 592 5 670 Tomtförsäljning 3 792 2 612 582 Vinst vid försälj. av anläggningstillg. 563 7 449 11 477 Övriga bidrag och intäkter 1 815 1 995 1 630 Summa 176 991 190 214 240 741 Balanserade utgifter och goodwill 0 0 0 Byggnader & tekniska anläggningar 37 441 36 363 36 849 Maskiner och inventarier 5 869 5 695 5 384 Summa 43 310 42 058 42 233 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret 379 807 412 143 426 307 Prognos slutavräkning för inkomståret 63 384-1 849 Definitiv slutavräkning för föregående år -983-693 377 Summa 378 887 411 834 424 835 Not 5 Kommunal utjämning / fastighetsavgift Ränteintäkter 518 287 182 Borgensavgift Sotenäsbostäder 1 933 1 920 1 920 Utdelning, aktier och andelar 203 353 1 208 Övriga finansiella intäkter 6 3 5 Summa 2 660 2 563 3 315 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån 4 320 3 565 1 801 Räntekostnader, pensionsavsättning 108 63 55 Förlust vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 872 Övriga finansiella kostnader 111 161 172 Summa 4 538 3 789 3 900 Fastigheter för annan verksamhet Industrilokaler 81 64 7 689 5 664 Hyresfastigheter 8 278 4 479 1 141 Föreningslokaler mm 2 352 2 141 1 930 Summa 661 677 640 737 672 093 Not 9 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1121237 1140 809 1143 089 Årets anskaffningar 40 252 18 061 43 968 Överfört från pågående arbete 6 181 541 29 728 Försäljningar / utrangeringar -26 861-16 322-21 332 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1140809 1 143 089 1 195 453 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 349 519 366 575 411 799 Pensionskostnader 35 879 28 900 32 005 Köp av verksamhet 77 480 67 901 74 597 Bidrag, transfereringar 15 660 16 429 18 031 Övriga varor och tjänster 118 595 129 399 139 079 Summa 597 133 609 204 675 511 Inkomstutjämningsbidrag 47 230 42 145 49 978 Kostnadsutjämningsavgift -2 409-3 430-4 667 LSS-utjämning, avgift/bidrag -257-2 081-3 596 Regleringsbidrag 2 078-346 -307 Strukturbidrag 932 929 0 Tillfälligt stöd för flyktingmottagande - 1 424 9 011 Bidrag från Boverket Byggbonus - - 5 485 Kommunal fastighetsavgift 24 490 25 098 26 475 Summa 72 064 63 739 82 379 Not 8 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 43 310 42 058 42 233 Reavinster -4 355-10 061-10 186 Pensionsavsättning 5 091 47 404 Avsättning återställande av avfallstipp 243 142 200 Upplösning av investeringsbidrag -2 576-982 -913 Återförda anslutningsavgifter -1 145-1 235-1 280 Summa 40 568 29 969 30 458 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar -462 358-479 132-502 353 Försäljningar / utrangeringar 20 668 12 612 15 842 Årets avskrivningar -37 442-35 832-36 849 Utgående ackumulerade avskrivningar -479 132-502 353-523 360 Utgående planenligt restvärde 661 677 640 737 672 093 Leasing/hyresavtal, fastigheter 93 266 86 995 79 767 Summa 754 943 727 732 7517 860 62 63
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Not 17 Pensionsåtagande Not 20 Kortfristiga skulder Not 10 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 12 346 9 213 36 554 Årets anskaffningar 3 048 27 882 22 388 Överfört till byggnader och tekniska anläggningar -6 181-541 -29 728 Bokfört värde 9 213 36 554 29 214 Not 11 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 98 4834 102 118 101 973 Årets anskaffningar 4 744 4 243 2 236 Försäljningar / utrangeringar -1 109-4 388-293 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 102 118 101 973 103 916 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar -72 494-77 444-78 750 Försäljningar / utrangeringar 919 4 388 292 Årets avskrivningar -5 869-5 694-5 384 Utgående ackumulerade avskrivningar -77 444-78 750-83 842 Utgående planenligt restvärde 24 674 23 223 20 074 Leasing/hyresavtal, fastigheter 0 0 0 Summa 24 674 23 223 20 0743 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag 24 653 24 628 17 528 Övriga aktier, andelar & värdepapper 2 450 2 453 3 569 Långfristig utlåning 7 419 847 834 Summa 34 522 27 928 21 931 Not 13 Lager Förråd och lager 1 0 68 Bostadstomter i exploateringsomr. 1 194 831 548 Industritomter 6 386 6 207 4 230 Summa 7 581 7 037 4 846 Not 14 Fordringar VA-avgifter 13 037 11 805 11 012 Övriga kundfordringar 9 236 6 481 9 475 Moms 1 451 4 071 2 880 Övriga kortfristiga fordringar 267 1 163 913 Upplupna skatteintäkter 18 809 24 160 27 160 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 656 14 943 25 745 Summa 53 456 62 623 77 185 Not 15 Kassa och bank Kassa 32 22 23 Bank 12 192 50 964 3 984 Bank, förvaltade medel 77 77 74 Summa 12 301 51 063 4 081 Not 16 Övrigt eget kapital Enligt förslag till resultatdisposition: Investeringsfond, VA 32 796 31 191 Kommunstyrelsen 3 570 5 814 Omsorgsnämnden 0-1 539 Utbildningsnämnden 3 536 4 636 Byggnadsnämnden -733-849 Övrigt anläggnings- och rörelsekapital 401 335 423 724 Summa övrigt eget kapitall 440 504 462 977 491 472 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 3 848 8 940 8 987 Pensionsutbetalningar -467-273 -141 Nyintjänad pension 4 730 30 1 588 Ränte- och basbeloppsuppräkning -19-130 3 Förändring löneskatt 994 9 51 Övrigt -146 411-1 238 Summa 8 940 8 987 9 250 Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående värde 252 296 249 241 243 308 Utbetalningar -6 602-7 384-7 760 Nyintjänad pension 5 932 109 1 723 Ränte- och basbeloppsuppräkning 3-797 964 Förändring löneskatt -596-1 158-1 173 Övrigt -1 791 3 297 239 Summa 249 241 243 308 237 300 Totala pensionsförpliktelser 258 181 252 295 246 550 Finansiella placeringar avseende pensioner 0 0 0 Återlånade medel 258 181 252 295 246 550 Del av förpliktelsen tryggad genom försäkring 6 309 7 417 9 305 Utredningsgrad 99 % 99 % 99 % Överskottsfond hos KPA 0 2 040 322 Överskottsfond hos Skandia 0 0 60 Not 18 Övriga avsättningar Ingående avsättn. för återställande av avfallstipp 14 232 14 474 14 616 Årets avsättning 242 313 200 Årets utgifter för återställning 0-171 -1 940 Summa 14 474 14 616 12 876 Not 19 Långfristiga skulder Lån från Kommuninvest 190 800 190 800 140 800 -varav bindningstid mindre än 1 år 100 800 50 000 40 000 -varav bindningstid mellan 1-5 år 90 000 140 800 100 800 Skuld för statliga investeringsstöd 18 584 18 106 17 442 Långfristig leasingskuld 93 266 86 995 79 766 Resultatfond VA-verksamhet -6 1 533 2 064 Periodiserade VA-anslutningsavg. 29 622 31 642 35 487 Olof Hasslöfs fond 312 335 341 Övriga långfristiga skulder 501 670 579 Summa 333 079 330 081 276 497 Leverantörsskulder 16 769 21 660 30 301 Upplupna löner, dec / retroaktiva löner 4 704 5 235 5 309 Personalens källskatt, dec 5 384 5 970 7 336 Arbetsgivaravgift, dec 6 522 7 102 8 569 Semesterlöneskuld 25 288 25 996 28 051 Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt 15 408 16 458 17 871 Upplupen särskild löneskatt 5 896 5 395 5 887 Förutbetalda skatteintäkter 0 630 1 849 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 242 12 603 3 504 Övriga kortfristiga skulder 5 306 18 450 9 288 Summa 90 519 119 499 117 965 Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden för: Sotenäsbostäder AB 492 800 492 800 492 800 Förlustansvar för bostadslån 147 142 113 Övriga borgensåtaganden 6 310 8 625 7 669 Summa 499 257 501 567 500 582 Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 tkr och totala tillgångar till 338 153 308 tkr. Sotenäs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 720 173 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 702 930 tkr. 64 65
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Driftsredovisning Belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Kommunfullmäktige och partistöd 0-669 -669-801 132 Revisionen 66-612 -546-589 43 Valnämnden 0-15 -15-26 11 Överförmyndare 2 062-2 352-290 -737 447 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet 15 346-51 510-36 164-36 726 562 Teknisk verksamhet 126 869-148 075-21 206-22 317 1 111 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet 17 648-67 063-49 415-48 779-636 Totalt kommunstyrelsen 159 862-266 625-105 755-106 763 1 059 IT-nämnden 307-6 141-5 834-6 016 182 Lönenämnden 0-2 497-2 497-2 373-124 Omsorgsnämnden 136 781-354 511-217 730-216 115-1 615 Utbildningsnämnden 21 681-165 879-144 198-143 911-287 Byggnadsnämnden 5 316-10 620-5 304-5 933 629 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 9 267-10 456-1 189-1 451 262 Summa skattefinansierad verksamhet 335 343-820 399-485 056-485 774 718 Affärsdrivande verksamhet 56 323-56 323 0 0 0 Summa nämndverksamhet 391 666-876 722-485 056-485 774 718 Pensionsutbetalningar / personalomkostnader 0-9 413-9 413-13 424 4 011 Förvaltningsgemensamt 9 957-6 523 3 434-2 000 5 434 Driftbidrag 0-2 379-2 379-2 000-379 Exploateringsverksamhet 582-157 425 6 000-5 575 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 11 449 0 11 449 0 11 449 Eliminering interna poster -172 913 219 683 46 770 47 209-439 Summa verksamhet 240 741-675 511-434 770-449 989 15 219 Planenliga avskrivningar -42 233-42 233-41 241-992 Summa efter avskrivningar 240 741-717 744-477 003-491 230 14 227 Skatteintäkter 424 834 435 637-10 803 Generella statsbidrag 14 496 9 011 5 485 Kommunal utjämning och fastighetsavgift 67 883 54 931 12 952 Finansiella intäkter 3 316 2 800 516 Finansiella kostnader -3 900-4 500 600 Årets resultat 29 626 6 649 22 977 Årets resultat uppgår till 29,6 mkr vilket är 23,0 mkr bättre än budgeterat. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 0,7 mkr, en försämring med 0,7 mkr jämfört med 2015. Årets pensionskostnader blev 2,2 mkr lägre än budgeterat och av potten för löneökningar återstår 1,8 mkr. Överskott inom förvaltningsgemensamma intäkter och kostnader beror på att de riktade statsbidragen för flyktingverksamhet inte förbrukats i sin helhet. Exploateringsverksamheten avviker negativt från budget då försäljningen av bostadstomter inte nått upp till budgeterad nivå. Vinster från försäljning av anläggningstillgångar har förbättrat resultatet med 11,4 mkr. Avskrivningarnas avvikelse från budget beror på att budgeten inte i tillräckligt hög grad anpassats till de senaste årens höga investeringsvolym. Skatteintäkterna ger ett underskott mot budget med 10,8 mkr. Skatteintäkterna för 2016 beräknas till 11,2 mkr lägre än budget medan slutavräkningen för 2015 uppgår till 0,4 mkr. De generella statsbidragen ger ett överskott med 5,5 mkr tack vare ett ej budgeterat bidrag från Boverket. Kommunal utjämning visar ett överskott mot budget med 11,8 mkr vilket är hänförligt till inkomstutjämningen. Fastighetsavgiften blir 1,1 mkr högre än beräknat. Överskottet på de finansiella intäkterna, 0,6 mkr, beror på en utdelning från Kommuninvest. Den positiva avvikelsen på de finansiella kostnaderna förklaras av lägre ränteläge och amortering av låneskulden. Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning Intäkter 12 894 13 917 15 346 Kostnader -45 559-49 163-51 510 Verksamhetsresultat -32 665-35 246-36 164 Kommunbidrag 33 150 33 990 36 726 Årets resultat 485-1 256 562 Ökade intäkter hör samman med projekten Industriell Symbios och Ren kustlinje. Personalkostnaderna har ökat 0,5 mkr vilket i stort motsvaras av avtalsenliga löneökningar. Resultatet för kommunstyrelsens allmänna verksamhet är ett överskott på 0,6 mkr. Överskottet beror på att i stort sett samtliga avdelningar redovisar överskott. Teknisk verksamhet Resultaträkning Intäkter 122 207 123 520 126 869 Kostnader -144 331-144 751-148 075 Verksamhetsresultat -22 124-21 231-21 206 Kommunbidrag 27 541 23 381 22 317 Årets resultat 5 417 2 150 1 111 I jämförelse med föregående år har intäkterna ökat vilket beror på ökade interna intäkter. De externa intäkterna har minskat vilket främst kan förklaras av att fastigheter sålts. Ökningen av de interna intäkterna beror på internhyra för tillkommande inhyrd fastighet, ökade interna ersättningar till teknisk avdelning och ökade interna ersättningar för måltider. Kostnaderna har ökat vilket främst är hänförligt till personalkostnader. Under året har vissa budgeterade befattningar varit vakanta medan andra tjänster som inte varit budgeterade på de tekniska verksamheterna belastat dem. Under en stor del av året visade prognosen på ett underskott för de tekniska verksamheterna år 2016. En anledning var att hamnverksamheten under året haft kostnader på 1,9 mkr för bortforsling och skrotning av fartyg vid Guleskärskajen i kombination med lägre intäkter än budgeterat. För 2016 blir slutresultatet för de tekniska verksamheterna ändå ett positivt resultat på 1,1 mkr vilket främst förklaras med mycket låga kostnader för asfaltering och överskott inom fastighetsverksamheten. VA-verksamhet VA-verksamhetens ekonomiska utfall redovisas i block 2. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resultaträkning Intäkter 13 041 9 335 17 648 Kostnader -62 295-58 613-67 063 Verksamhetsresultat -49 254-49 278-49 415 Kommunbidrag 50 259 50 628 48 779 Årets resultat 1 005 1 350-636 Årets resultat för arbetsmarknadsenheten tillsammans med gymnasial verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen uppgår till -0,6 mkr jämfört med kommunbidraget. Arbetsmarknadsenheten bidrar till årets resultat med 1,0 mkr, medan den gymnasiala verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen bidrar med -975 tkr respektive -685 tkr. Årets intäkter har ökat med 7,2 mkr jämfört med 2015 vilket främst rör högre bidrag från Migrationsverket för arbetsmarknadsenhetens integrationsverksamhet och gymnasiets språkintroduktionsprogam under 2016, samt erhållna EU-bidrag. Årets kostnader har ökat med knappt 9,8 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna inom arbetsmarknadsenheten har ökat med 2,5 mkr, varav en del ökade personalkostnader och övriga kostnader för integrationsverksamheten. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningen ökade med 3,8 mkr respektive 2,3 mkr jämfört med 2015 vilket främst beror på högre interkommunala ersättningar för gymnasieplatser och ökade kostnader för SFI-undervisning. IT-nämnden Resultaträkning Intäkter 452 232 308 Kostnader -7 199-6 676-6 141 Verksamhetsresultat -6 747-6 444-5 533 Kommunbidrag 6 268 6 073 6 016 Årets resultat -479-371 183 Från och med 2013 ingår kommunens tidigare IT-avdelning i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Utöver ersättning till Lysekils kommun för den gemensamma verksamheten ligger en del kostnader för datakommunikation kvar i Sotenäs kommun. För denna del redovisas ett överskott mot budget på 0,2 mkr. Överskottet beror på att vissa kostnader för datakommunikation belastat 2015 i stället för 2016. Detta samt lägre kapitalkostnader förklarar de minskade kostnaderna jämfört med föregående år. 66 67
kommunen - ekonomisk redovisning kommunen - ekonomisk redovisning Lönenämnden Resultaträkning Intäkter Kostnader -2 621-2 522-2 497 Verksamhetsresultat -2 621-2 522-2 497 Kommunbidrag 2 074 2 350 2 373 Årets resultat -547-172 -124 Från och med 2014 ingår hantering av kommunens löner i den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Årets kostnader har minskat något jämfört med föregående år vilket främst beror på att vissa tjänster inte varit tillsatta fullt ut under året. Årets resultat är ändå 124 tkr sämre än tilldelat budgetanslag då budget hittills inte anpassats för kostnad avseende lokaler och lönechef. Utbildningsnämnden Resultaträkning Intäkter 11 592 11 146 21 681 Kostnader -150 697-152 733-165 879 Verksamhetsresultat -139 105-141 587-144 198 Kommunbidrag 141 335 142 686 143 911 Årets resultat 2 230 1 099-287 Årets resultat visar ett underskott på 0,3 mkr jämfört med kommunbidraget. Det negativa resultatet beror på den nya verksamheten för nyanlända och asylsökande barn och elever. Bruttokostnaden för undervisning, måltider och extra skolskjutsar i denna verksamhet uppgår till 5,1 mkr. Större delen finansieras genom bidrag från Skolverket och Migrationsverket vilket innebär att nettokostnaden för verksamheten stannar vid 0,7 mkr. Förändringen av upplupna semester- och ferielöner uppgår till 0,6 mkr vilket påverkat resultatet till det sämre. Jämfört med 2015 har intäkterna ökat anmärkningsvärt. Detta beror i huvudsak på riktade statsbidrag från Skolverket för nyanlända, lärarlönelyft, lågstadiesatsning, fritidshemssatsning, mindre barngrupper inom förskolan samt bidrag för karriärtjänster (förstelärare). Lärarlönelyftet innebar också en ökning av personalkostnaderna på nästan 0,8 mkr för 2016. Personalkostnaderna totalt har ökat med 12 procent vilket, utöver avtalsenliga löneökningar, har sin förklaring i verksamheten kring nyanlända samt särskild satsning via lärarlönelyftet. Övriga kostnader har ökat med 1,7 mkr eller 2,9 procent. Omsorgsnämnden Resultaträkning Intäkter 53 154 58 694 136 781 Kostnader -262 180-275 120-354 511 Verksamhetsresultat -209 026-216 426-217 730 Kommunbidrag 203 619 214 887 216 115 Årets resultat -4 151-1 539-1 615 Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 1,6 mkr vilket motsvarar mindre än 1 procent av kommunbidraget. Nettoavvikelsen mot budget finns inom flera områden men i huvudsak har kostnaderna ökat då allt fler haft behov av hemtjänstinsatser och hemsjukvård. Verksamheten särskilt boende har fått 3,0 mkr i statsbidrag för att öka grundbemanningen. Förutom ökningen av biståndsbedömda behov i hemtjänsten så har kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen ökat, främst avseende institutionsplaceringar för både barn och ungdomar. Intäkterna från Migrationsverket för ensamkommande barn och unga har genererat ett överskott på 5,2 mkr och bidrar till det relativt låga underskottet. Byggnadsnämnden Resultaträkning Intäkter 5 017 5 288 5 316 Kostnader -9 687-10 553-10 620 Verksamhetsresultat -4 670-5 265-5 304 Kommunbidrag 4 461 5 149 5 933 Årets resultat -209-116 629 Intäkter och kostnader ligger i nivå med föregående år. På grund av vakanta tjänster har personalkostnaden minskat medan kostnaden för varor och tjänster ökat då resurser istället köpts in externt i form av konsultstöd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning Intäkter 8 606 8 489 9 267 Kostnader -10 090-9 506-10 456 Verksamhetsresultat -1 484-1 017-1 189 Kommunbidrag 1 482 1 411 1 451 Årets resultat -2 396 262 Från och med 2014 ingår miljöverksamheten i den med Lysekil och Munkedal gemensamma mijlönämnden. Verksamheten är organiserad inom Sotenäs kommun. Miljönämnden visar ett positivt resultat för 2016 där kommunens andel uppgår till 262 tkr. Resultatet beror delvis på ett erhållet LOVA-bidrag på 0,6 mkr för kartläggning av enskilda avlopp samt på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av personalomsättning. Investeringsredovisning Belopp i tkr Utgift Inkomst Summa Budget investeringsverksamhet Maskiner och inventarier Kommunledningsförvaltning 2 741 629 2 112 11 140 Fordon och maskiner 92 0 92 2 209 Räddningstjänst / Totalförsvar 631 146 485 655 Äldre- och handikappomsorg 59 0 59 507 Skolor och förskolor 728 0 728 604 Summa maskiner och inventarier 4 251 775 3 476 15 116 Anläggningar Fastighetsköp/försäljning 4 504 17 225-12 721-31 565 Hamnverksamhet 3 905 0 3 905 5 539 Industriområden 190 1 977-1 787-23 161 Exploateringområden m m 1 609 865 744-2 103 Fastighetsprojekt 19 275 0 19 275 27 622 Väghållning 10 502 0 10 502 16 121 Fritidsanläggningar och parker 3 489 136 3 353 3 799 Upprustning / Utbyggnad VA 2 534 0 2 534 16 220 Överföringsledning Malmön-Omholmen 9 145 0 9 145-3 227 Vattenverk, AR-verk 10 108 0 10 108 13 444 Summa fastigheter och anläggningar 65 261 20 203 45 058 22 689 Summa investeringsverksamhet 69 512 20 978 48 534 37 805 Varav: Försäljning, inventarier 33 33 Försäljning fastigheter, exploatering 2 841 2 841 Försäljning fastigheter, övriga 17 225 17 225 Bruttoinvesteringar 69 512 Investeringsbidrag/delfinansiering 879 Nettoinvesteringar 68 633 Årets nettoinvesteringar uppgår till 68,6 mkr vilket är 18,7 mkr högre än föregående år. Inventarier Under 2016 har anskaffning av inventarier och fordon gjorts med 3,5 mkr. Inköpen avser bland annat IT-investeringar, utrustning till kost- och städenheten samt skoldatorer. Fastigheter Investeringar i kommunens fastigheter uppgår under året till 29,8 mkr varav 19,3 mkr avser ny förskola i Kungshamn. På Smögens skola har investerats 4,4 mkr i utvändig upprustning och ny ventilation. I övrigt har det bland annat utförts energieffektiviseringar för 1,9 mkr. Väghållning och parker Inom väghållning och parker har det under året investerats 3,4 mkr varav utgifter för upprustning av Tångenparken uppgår till 1,3 mkr. VA-anläggningar Utgifter för upprustning av VA-nätet uppgår till 9,1 mkr. Årets utgifter för överföringsledningen mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen uppgår till 5,5 mkr och totalt har utgifterna i projektet uppgått till cirka 34 mkr. Fastighetsförsäljning Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 17,2 mkr och inkomster från försäljning av småhus- och industritomter i färdigställda områden uppgår för året till 2,8 mkr. 68 69
Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB Sotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs och erbjuda boende i Sotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kusten och naturen. SB AB har idag 1 154 lägenheter. Block 4 - Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi. I Sotenäs kommun finns det 4 kommunala bolag: bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, vatten- och avloppsverksamheten Sotenäs Vatten AB, bad-, konferens- och rehabilteringsanläggningen Sotenäs RehabCenter AB, avfallsanläggningen Rambo AB samt den vilande Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun. Stiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållande av lokaler, främst för industriändamål. Stiftelsen har under 2016 inte innehavt några lokaler och verksamheten är vilande. Därför redovisas inte stiftelsen i årets redovisning. 51,6 mkr investeringar, Sotenäsbostäder AB 57 % soliditet, Sotenäs RehabCenter AB 5,3 mkr årets resultat, Rambo AB Resultaträkning Intäkter 85 978 88 322 85 956 Kostnader -65 115-62 308-61 601 Rörelseresultat 20 908 26 014 24 355 Finansnetto -16 152-14 456-13 216 Resultat efter finansiella poster 4 755 11 558 11 139 Bokslutsdispositioner och skatt -1006-1 618-3 839 Årets resultat 3 749 9 940 7 300 Låneskuld 483 404 481 000 481 000 Investeringar 29 953 11 889 51 644 Soliditet % 15 15 16 Resultat efter finansiella poster uppgår till 11,1 mkr, vilket är 6,9 mkr bättre än budgeterat. Intäkterna för helåret är 2,3 mkr högre än budgeterat vilket kan förklaras dels med att hyreshöjningen för bostäder, efter förhandling, blev högre än vad som budgeterats dels med vinst från försäljningen av fastigheten på Torggatan i Kungshamn. Hyresförhandlingarna 2016 resulterade i en hyreshöjning om 0,45 procent på kallhyrorna. Kostnader för reparation och underhåll är 0,4 mkr lägre än budgeterat vilket beror på svårighet att få tag på hantverkare. Räntekostnaderna har minskat jämfört med föregående år och ligger 1,4 mkr lägre än budgeterat vilket beror på ett lägre ränteläge. Årets avskrivningar ligger 2,9 mkr lägre än budget vilket är en följd av nya redovisningsregler. Investeringar i fastigheter uppgår till 49,6 mkr. Soliditeten uppgår till 15,6 procent. Enligt ägardirektiven är målsättningen att soliditeten ska uppgå till minst 18 procent år 2022.. Verksamheten under året Under 2016 färdigställdes byggnationen av 16 lägenheter på Skolgatan 7 i Hunnebostrand, och en lokal på Skolgatan 1 i Hunnebostrand har byggts om till fem lägenheter. Sotenäsbostäder har under året förvärvat Vinkelgatan 2 i Kungshamn av Kungsinvest HB. Fastigheten är bebyggd med ett hus innehållande elva lägenheter och en lokal. Bolaget har under året nyttjat det låga ränteläget till att fortsätta ett redan omfattande underhållsarbete. Ett exempel på detta är Skolgatan 1 i Hunnebostrand där halva fastigheten konverterats från uppvärmning med direktverkande el till bergvärme. Sotenäsbostäder startade 2015 ett projekt vars mål är att bolaget inom en tioårsperiod ska vara helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning av fastigheterna. Under 2016 konverterades Mejselgatan i Kungshamn och under 2017 planeras konvertering av Skyttevägen på Smögen och Köpmansgatan 26 i Hunnebostrand. Bolaget har även påbörjat ett försök med solceller. Sotenäsbostäder har under 2016 arbetat mycket med att stärka upp det yttre skalskyddet på en övervägande del av flerbostadshusen. Åren som kommer Sotenäsbostäder räknar med att efterfrågan på lägenheter kommer vara hög även under 2017, mycket beroende på den invandring som skett till Sverige under 2015 och 2016. Hyrorna höjs 2017 med 0,59 procent enligt 2017 års hyresförhandlingar vilket är i linje med andra jämförbara SABO-bolag. Företagets drift - och underhållskostnader beräknas följa den allmänna kostnadsutvecklingen och det budgeterade rörelseresultatet för 2017 beräknas uppgå till 6,9 mkr. Arbetet med att planera nya attraktiva områden har fortsatt prioritet. Sotenäsbostäder ska särskilt beakta ungdomars och äldres behov av bostäder och arbeta aktivt för att finna boendekoncept för mindre och billigare boende. Bolaget räknar med att under 2017 påbörja byggnation av minst ett hus om 16 lägenheter på Väjern. Seniorboende i Hunnebostrand, Sotenäsbostäder 70 71
Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Rambo AB Bubbelbad på Tumlaren/Sotenäs Rehabcenter AB Sotenäs RehabCenter AB Sotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäs kommun (50 procent), Abbas Personalstiftelse (49,6 procent) samt Abba Seafood AB (0,4 procent). Bolaget driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren i Väjern. Målsättningen är att skapa förutsättningar för besökarna att delta i olika badaktiviteter, att ge företag och organisationer möjlighet till förbyggande rehabiliteringsåtgärder samt att ge rehab-aktörer och organisationer möjlighet att bredda sin verksamhet med motion i olika former kombinerat med utbildningsverksamhet. Resultaträkning Intäkter 8 992 9 321 9 619 Kostnader -10 330-10 860-11 033 Rörelseresultat -1 338-1 539-1 414 Finansnetto -53-22 -24 Resultat före ägartillskott -1 391-1 561-1 438 Investeringar 256 300 231 Soliditet % 57 55 57 Årets nettoomsättning uppgår till 8,5 mkr vilket är en ökning med 5,8 procent sedan föregående år. Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäs kommun i form av driftbidrag, uppgår till 1,4 mkr, vilket är en minskning med 0,1 mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgår till 0,2 mkr. Bolagets balansomslutning uppgår till 10,7 mkr. Verksamheten under året Antalet besök till anläggningen ökade under 2016 med cirka 1 procent och uppgick till 84 619 besök. Under sommarperioden, som är starkt beroende av vädret, skedde en ökning med cirka 1 000 besök jämfört med 2015. Simskoleverksamheten har under året omfattat 15 grupper med olika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar. Under året har det även bedrivits simundervisning för nyanlända barn och ungdomar från kommunerna Sotenäs, Lysekil, Tanum och Uddevalla. Antalet besökare till gymlokal ligger i nivå med föregående år medan deltagandet i aktivitetspass ökat något. Åren som kommer En besiktning av anläggningen har gjort där det tydligt framgår att byggnaden kräver stora åtgärder såsom byte av ytskikt i bassängen, pumpar och rör i källaren samt ventilation. Under 2017 hoppas man komma igång med nödvändiga renoveringar av anläggningen. Rambo, Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyra kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och invånare i Rambo-regionen så långt det är möjligt. Resultaträkning Intäkter 152 427 158 123 153 875 Kostnader -151 181-150 967-144 045 Rörelseresultat 1 246 7 156 9 830 Finansnetto -27 119 46 Resultat efter finansiella poster 1 219 7 275 9 876 Bokslutsdispositioner och skatt -713-2 431-4 540 Årets resultat 506 4 844 5 336 Investeringar 6 122 17 066 18 629 Soliditet % 55 58 51 Nettoomsättningen uppgår till 153,1 mkr vilket är 2,1 procent lägre än föregående år. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 9,9 mkr. Återföring av avsättning för WWT-slam påverkar resultatet positivt med 6,3 mkr. Även ökade intäkter för inkommande avfall och en ökad kostnadsmedvetenhet inom bolaget påverkar resultatet positivt väger upp kostnader av engångskaraktär. Årets investeringar uppgår till 18,6 mkr. För att möta investeringarna kopplade till det nya insamlingssystemet i Lysekil har ett lån på 11,3 mkr tagits upp under året. Soliditeten är fortsatt god och uppgår till 51 procent. Verksamheten under året Rambo driver fyra avfallsanläggningar och sju återvinningscentraler. Dessutom finns ett tiotal miljöstationer och fler än 60 återvinningsstationer. Rambo har under året hanterat cirka 86 000 ton avfall från hushåll, företag och andra verksamheter. Av den stora avfallsmängden går endast knappt 1 procent till deponi. Sluttäckning av deponin på Hogenäs avfallsanläggning i Sotenäs påbörjades under 2016 och förväntas bli klar under 2017. Under 2015 togs nya avfallsföreskrifter för Lysekils kommun innebärande införande av ett nytt insamlingssystem för hushållsavfall i kommunen. Systemet löser tidigare arbetsmiljöproblem och skapar goda förutsättningar att uppnå framtida miljömål. Under 2016 har förslag på nya avfallsföreskrifter och nytt insamlingssystem för Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner utarbetats. Under året har Rambo, tillsammans med ägarkommunerna, drivit ett projekt kring den framtida hanteringen av slam från avloppsreningsverken. De senaste åren har slammet använts vid sluttäckning av ägarkommunernas deponier, men efter att Hogenäs avfallsanläggning är sluttäckt under 2017 måste slammet hanteras på annat sätt. Åren som kommer Mer ambitiösa mål avseende materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. I samband med regeringsförklaringen 2014 gavs en tydlig bild av att kommunerna ses som en viktig del för att kunna öka återvinningen och nå de uppsatta målen. Miljöministern presenterade i början av 2017 regeringens tankar kring nya avfallsregler. Syftet är att skapa en helhetslösning som utöver insamling av förpackningar och returpapper berör insamling och återvinning av hushållsavfall i stort, textilavfall, matavfall med mera. 72 73
Kommunala Bolag - verksamhet och ekonomi Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Smögens Fiskauktion AB Smögens Fiskauktion startades år 1919 då Smögen fortfarande var ett municipalsamhälle. Genom auktionen såldes sill och makrill medan övrig fångst lämnades direkt till fiskhandlarna precis som man tidigare hade gjort med all fångst. År 1939 utökades verksamheten även till skaldjur och övrig fisk. Smögens Fiskauktion AB, tog 2013 över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Bolagets syfte har varit att bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt att bedriva härmed förenlig verksamhet. Kommunfullmäktige fattade i juni 2016 beslut om att försälja samtliga aktier i Smögens Fiskauktion AB till Stockholms Fiskauktion AB. De nya ägarna övertog verksamheten den 11 juli 2016. Sotenäs Vatten AB Sotenäs kommun har under året bildat det helägda bolaget Sotenäs Vatten AB som från den 1 januari 2017 ansvarar för kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Bolaget är delägare i Västvatten AB som sköter de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna för kommunerna Uddevalla, Färgelanda, Munkedal och Sotenäs. Sammanställd redovisning Koncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2016 ingår Sotenäsbostäder AB, Sotenäs Vatten AB och Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till 100 procent. Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent och Rambo AB till 21 procent. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen har i allt väsentligt eliminerats. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning med följande tillägg: Obeskattade reserver Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningen som eget kapital (78 procent) och skatteskuld (22 procent). Lånekostnader vid investeringar Lånekostnader i samband med investeringar belastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet. Landning av fisk vid Smögens Fiskauktion 74 75
Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Resultaträkning Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 22 386 347 385 103 345 770 Verksamhetens kostnader 23-765 588-754 882-736 044 Avskrivningar 24-63 340-63 636-60 182 Verksamhetsresultat -442 581-433 415-450 456 Skatteintäkter 4 378 887 411 834 424 835 Kommunal utjämning/fastighetsavgift 5 72 064 63 739 82 379 Finansiella intäkter 25 761 485 1 380 Finansiella kostnader 26-18 959-16 496-15 393 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -9 828 26 147 42 745 Uppskjuten skattekostnad 22-459 -2 496 Aktuell skatt -1 134-1 465-1 915 Årets resultat -10 940 24 223 38 334 Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat -10 940 24 223 38 334 Justering för ej likviditetspåverkande poster 27 61 587 48 232 47 825 Minskade avsättningar genom utbetalningar -468-444 -2 081 Kassaflöde från den löpande verksamheten 50 179 72 010 84 079 Kapitalbindning Förändring av förråd / lager 12-25 -74 Förändring av korta fordringar 7 376-41 856 7 396 Förändring av korta skulder -26 088 30 826 1 991 Förändring av kapitalbindning -18 700-11 055 9 313 Investeringar Inköp av immateriella tillgångar -182 0 0 Inköp av materiella tillgångar -78 980-65 784-124 434 Försäljning av materiella tillgångar 10 927 38 250 33 610 Placeringar i / försäljning av värdepapper -3 126 3 045 6 613 Investeringsnetto -71 361-24 489-84 211 Finansiering Utlåning / återbetald utlåning 14 6 572 14 Långfristig upplåning / amortering 35 693 2 536-42 143 Finansieringsnetto 35 707 9 108-42 129 Årets kassaflöde -4 175 45 574-32 948 Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 31 603 27 428 67 696 Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 31 603 73 002 34 748 Balansräkning Belopp i tkr Not 2014 2015 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 28 163 145 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl. 29 1 281 391 1 246 469 1 298 706 Pågående ny- och ombyggnad 30 10 853 39 353 33 869 Maskiner och inventarier 31 32 363 31 834 29 048 Finansiella anläggningstillgångar 32 12 373 2 758 3 834 Summa anläggningstillgångar 1 337 143 1 320 559 1 365 457 Omsättningstillgångar Lager, småhus- och industrilokaler 7 711 7 194 4 882 Fordringar 33 60 842 102 698 88 530 Kassa och bank 27 429 73 002 34 748 Summa omsättningstillgångar 95 982 182 894 128 160 Summa tillgångar 1 433 125 1 503 453 1 493 617 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat -10 940 24 223 38 334 Resultatutjämningsreserv - RUR 9 174 0 1 131 Övrigt eget kapital 534 854 530 810 553 700 Summa eget kapital 533 088 555 033 593 165 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 8 940 8 987 9 250 Uppskjuten skatteskuld 10 381 10 840 13 337 Övriga avsättningar 34 16 747 17 083 14 051 Summa avsättningar 36 068 36 910 36 638 Skulder Långfristiga skulder 35 747 015 763 731 717 249 Kortfristiga skulder 36 116 954 147 779 146 565 Summa skulder 863 969 911 510 863 814 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 433 125 1 503 453 1 493 617 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 37 254 420 250 032 245 194 76 77
Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Kultur- och fritidsverksamheten underhåller hällristningarna vid Åby Notförteckning Not 29 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 34 Övriga avsättningar Not 22 Verksamhetens intäkter Not 25 Finansiella intäkter Ackumulerade anskaffningsvärden 2 035 319 2 038 634 2 122 997 Ack. av- & nedskrivningar -753 928-792 166-824 291 Bokfört värde 1 281 391 1 246 469 1 298 706 Återställning av avfallstipp 14 474 14 616 12 876 Omhändertagande av WWT-slam 2 273 2 467 1 175 Summa 16 747 17 083 14 051 Försäljning av varor och tjänster 150 060 135 297 51 760 Taxor och avgifter 68 846 72 608 76 328 Hyror och arrenden 95 318 96 885 96 098 Statsbidrag, EU-bidrag 48 546 56 411 101 503 Övriga bidrag och intäkter 23 577 23 902 20 081 Summa 386 347 385 103 345 770 Not 23 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 371 847 389 557 431 524 Pensionskostnader 36 740 29 692 32 890 Köp av verksamhet 77 480 67 902 75 296 Bidrag, transfereringar 15 503 15 648 50 492 Övriga varor och tjänster 264 018 252 083 145 842 Summa 765 588 754 882 736 044 Not 24 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill 18 18 0 Byggnader & tekniska anläggningar 54 453 50 435 51 993 Maskiner och inventarier 8 869 8 574 7 933 Nedskrivningar 0 4 609 256 Summa 63 340 63 636 60 182 Ränteintäkter 754 482 400 Övriga finansiella intäkter 7 3 98 Summa 761 485 1 380 Not 26 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån 18 847 16 334 13 349 Övriga finansiella kostnader 112 162 2 044 Summa 18 959 16 496 15 393 Not 27 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 63 340 63 636 60 182 Reavinster -4 279-14 474-11 971 Upplösning av investeringsbidrag -2 576-982 -913 Återförda anslutningsavgifter -1 145-1 235-1 280 Avsättningar 6 247 1 287 1 808 Summa 61 587 48 232 47 825 Not 28 Immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden 181 181 0 Ackumulerade avskrivningar -18-36 0 Bokfört värde 163 145 0 Not 30 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärden 10 853 39 353 33 869 Bokfört värde 10 853 39 353 33 869 Not 31 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden 132 521 134 651 138 188 Ackumulerade avskrivningar -100 158-102 817-109 140 Bokfört värde 32 363 31 834 29 048 Not 32 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 5 604 2 561 3 650 Långfristig utlåning 6 769 197 184 Summa 12 373 2 758 3 834 Not 33 Fordringar Kundfordringar 26 124 22 557 23 943 Övriga fordringar 4 642 62 267 35 586 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 076 17 874 29 001 Summa 60 842 102 698 88 530 Not 35 Långfristiga skulder Anläggningslån Lån från kreditinstitut 675 307 672 874 625 100 -varav bindningstid mindre än 1 år 354 234 304 050 70 000 - varav bindningstid 1-5 år 320 119 368 000 553 163 - varav bindningstid mer än 5 år 954 824 1 937 Långfristig leasingskuld 40 619 38 533 36 189 Övriga långfristiga skulder 31 089 52 324 55 960 Summa lån 747 015 763 731 717 249 Not 36 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 26 146 31 254 37 563 Övriga kortfristiga skulder 13 203 26 643 23 359 Upplup. kostn. & förutbet. intäkter 77 605 89 882 85 643 Summa 116 954 147 779 146 565 Not 37 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 249 241 243 308 237 300 Företagsinteckningar 824 0 0 Borgensåtaganden 4 103 6 478 7 669 Övriga ansvarsförbindelser 252 246 225 Summa 254 420 250 032 245 194 78 79
årsredovisning 2016 5 år i sammandrag Belopp i mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Resultaträkning Verksamhetens intäkter 245,1 187,8 177,0 190,2 240,7 Verksamhetens kostnader -622,4-586,6-597,2-609,2-675,5 Avskrivningar -37,8-39,5-43,3-42,0-42,2 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -415,1-438,3-463,5-461,0-477,0 Skatteintäkter 363,8 372,4 378,9 411,8 424,8 Skatteutjämningsbidrag 66,8 68,8 72,1 63,7 82,4 Finansnetto -0,2-1,5-1,9-1,2-0,6 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Årets resultat 15,3 1,4-14,4 13,3 29,6 exkl. affärsdrivande verksamhet 8,5-3,1-15,4 13,3 29,6 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 776,9 837,5 823,4 815,4 823,1 Förråd / lager 8,4 7,7 7,6 7,1 4,8 Fordringar 64,1 57,3 53,4 62,6 77,2 Likvida medel 27,0 18,2 12,3 51,1 4,1 Summa tillgångar 876,4 920,8 896,7 936,2 909,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 465,0 464,0 449,7 463,0 492,6 Avsättningar 18,2 18,1 23,4 23,6 22,1 Lån från kreditinstitut 150,8 170,8 190,8 190,8 140,8 Övriga långfristiga skulder 135,5 142,0 124,3 139,3 135,7 Kortfristiga skulder 106,9 107,9 90,5 119,5 118,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 876,4 920,8 896,7 936,2 909,2 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 104,1 90,0 47,5 49,9 68,6 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 113,8 92,3 55,1 50,6 69,5 Nyckeltal Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 96 % 99 % 103 % 97 % 94 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 100 % 100 % 102 % 101 % 102 % Soliditet 53 % 50 % 50 % 49 % 54 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 26 % 24 % 23 % 23 % 28 % Utdebitering (kr/skattekrona) 21,31 21,31 21,31 21,99 21,99 Antal invånare 31/12 9 004 8 928 8 931 9 006 9 065 80 81
årsredovisning 2016 årsredovisning 2016 20 år återblick i räkenskaperna I översikten redovisas kommunens ekonomiska ställning och utveckling under en 20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektive år och inte justerat för förändringar i organisation, redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunala verksamheten. För att få en mer komplett bild av utvecklingen över åren krävs därför en kommentar. Resultaträkningen Den stora ökningen av intäkter och kostnader mellan 2001 och 2006 beror till stor del på att fiskauktionens omsättning från 2003 bruttoredovisas i stället för som tidigare, då endast provisionen räknades som intäkt. 2013 övergick verksamheten vid Smögens fiskauktion till att drivas i bolagsform vilket innebär minskade intäkter och kostnader med cirka 80 mkr. Trots detta har intäkterna ökat mellan 2011 och 2016 vilket beror på kraftigt ökade bidragsintäkter under 2016 för det stora antalet nyanlända. Avskrivningarna har ökat kraftigt under perioden vilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen. Skatteintäkterna under perioden har ökat beroende på flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar (se nedan under nyckeltal). År 2000 höjdes skatten med 0,35 kr och år 2002 gjordes ytterligare en höjning med 1,00 kr. Skatteunderlaget har ökat stadigt under perioden, dels för att den egna skattekraften har förstärkts, dels för att det totala skatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökade löner. I samband med elverksförsäljningen år 1995 kunde kommunen betala tillbaka sina lån vilket förklarar att finansnettot därefter varit positivt ända fram till år 2010. Årets resultat har under perioden påverkats av resultatet från den affärsdrivande verksamheten. Balansräkningen Anläggningstillgångarnas ökning beror till största delen på den stora investeringsvolymen. Knappt 100 mkr av ökningen beror dock på att långfristiga hyres- och leasingavtal från år 2006 redovisas som tillgång respektive skuld vilket i balansräkningen 2016 uppgår till 79,8 mkr. År 2001 tog kommunen över ett banklån från Brf Ljungberget på Malmön vilket i sin tur lånades ut till föreningen. Detta ökade tillgångarna med 30,8 mkr och de långfristiga skulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades år 2005 med 10,0 mkr. Under åren 2011 2014 har kommunen tagit upp nya lån motsvarande 160,0 mkr men under 2016 har lånen amorterats med 50,0 mkr. Före år 1998 redovisades inte färdiga småhus-tomter som omsättningstillgång varför lager inte tagits upp till något belopp år 1996. De likvida medlen, har från år 1995, då elverket såldes, fram till år 2014 försämrats betydligt. Under 2015 förbättrades dock likviditeten markant vilket under 2016 har använts för att amortera på låneskulden. Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnader för avfallstippen på Hogenäs samt under 2014 en ökning av pensionsavsättningen för förtroendevalda. Pensionsskulden har under perioden redovisats på olika sätt. Fram till och med 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandet som en skuld fram till 1998 då den så kallade blandmodellen infördes. År 1996 bestod därför posten övriga långfristiga skulder till största delen av pensionsskulden.åren 2011 och 2016 består samma post till stor del av leasing- och hyresskuld. Investeringar Investeringsvolymen har under hela perioden varit hög och har de flesta år legat betydligt över utrymmet; årets resultat plus avskrivningar. Finansiering har från 1995 och fram till och med 2010 kunnat ske utan upplåning genom en ingående hög likviditet och inkomster från fastighetsförsäljning. Nyckeltal Verksamhetsresultatet som en andel av skatteoch bidragsintäkter har under större delen av perioden legat kring 98 procent vilket räknas som en maximal nivå för en kommun med liten låneskuld. Anledningen till det lägre värdet för 2016 är ökade generella statsbidrag. Den egna skattekraften har förbättrats under perioden vilket medför högre skatteintäkter men samtidigt lägre inkomstutjämning. Soliditeten under perioden har påverkats av det förändrade sättet att redovisa pensionsskuld samt leasing- och hyresskuld. Under åren 1990 1999 genomfördes ett antal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39 kronor vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002 med 1,00 kr. Trenden med ett minskat invånarantal har vänt under de två senaste åren. Belopp i mkr 1996 2001 2006 2011 2016 Resultaträkning Verksamhetens intäkter 107,6 117,2 226,0 223,8 240,7 Verksamhetens kostnader -334,2-417,0-561,8-599,0-675,5 Avskrivningar -15,5-19,3-27,2-35,0-42,2 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -242,1-319,1-363,0-410,2-477,0 Allmän kommunalskatt 185,7 244,1 314,2 369,0 424,8 Skatteutjämningsbidrag 56,0 67,7 62,6 59,1 82,4 Finansnetto -3,2 0,9 1,3-0,3-0,6 Extraordinära poster 0-10,0 0 0 0 Årets resultat -3,6-16,4 15,1 17,5 29,6 exkl. affärsdrivande verksamhet -4,8-13,3 13,4 17,3 29,6 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 393,4 413,6 581,3 708,4 823,1 Förråd / lager 0 20,9 7,6 9,4 4,8 Fordringar 28,8 35,6 22,9 44,3 77,2 Likvida medel 22,7 21,8 19,0 30,1 4,1 Summa tillgångar 444,9 491,9 630,8 792,2 909,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 294,0 384,0 402,4 449,7 492,6 Avsättningar 0 2,6 2,7 17,1 22,1 Lån från kreditinstitut 24,1 40,9 30,8 110,8 140,8 Övriga långfristiga skulder 91,2 1,5 113,9 125,3 135,7 Kortfristiga skulder 35,6 62,9 81,0 89,4 118,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 444,9 491,9 630,8 792,2 909,2 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 11,3 38,3 65,2 87,6 68,6 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 25,7 40,0 65,6 88,5 69,5 Nyckeltal Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 100 % 102 % 96 % 96 % 94 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 90 % 91 % 94 % 100 % 102 % Soliditet 66 % 78 % 63 % 57 % 54 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 66 % 49 % 36 % 27 % 28 % Utdebitering (kr/skattekrona) 19,96 20,74 21,74 21,74 21,99 Antal invånare 31/12 9 729 9 584 9 283 9 007 9 065 82 83
årsredovisning 2016 Kartering vid byggförvaltningen Revisionsberättelse Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och årsredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Enligt kommunallagen ska det i årsredovisningen finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Av redovisningen kan vi konstatera att balanskravet och en övervägande andel av de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda men att ett av de finansiella målen inte har uppnåtts. Vi bedömer att styrelse, nämnder och beredningar i Sotenäs kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer därför att god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts. Däremot bedömer vi att kommunstyrelsen bör utveckla analysen av de verksamhetsmässiga målen. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen bör utveckla mätbarhet och analys avseende de verksamhetsmässiga målen. Däremot bedömer vi att redovisningen av måluppfyllelse i årsredovisningen är överskådlig och tydlig Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2016.. Kungshamn den 7 april 2017 Reine Karlsson Ordförande Håkan Axelsson Vice ordförande Rune Rohdin Börje Appelqvist Veikko Larsson 84