Mässtunneln Hållbar avloppsrening i ett växande Stockholm 1
2
Innehåll Hållbar avloppsrening i ett växande Stockholm 04 Mässtunnelns sträckning 07 Så här ska mässtunneln byggas 08 Påverkan på miljö och boende 09 Samråds- och tillståndsprocessen 14 3
Hållbar avloppsrening i ett växande Stockholm Stockholm stad planerar att bygga ett nytt område med ca 10 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser runt Stockholmsmässan. För att möjliggöra satsningen planerar Stockholm Vatten och Avfall att bygga en ny avloppstunnel, kallad Mässtunneln. Tunneln ska gå från Älvsjö till Liljeholmen, där den ska ansluta till den planerade avloppstunneln som kommer att gå mellan Bromma och Henriksdal. Förutom att bidra till en hållbar tillväxt av Stockholm kommer Mässtunneln att göra vattnet i Mälaren renare. Vid kraftiga regn och snösmältning kan det nuvarande avloppssystemet i området bli överbelastat, vilket innebär risk för källaröversvämningar och att orenat vatten ibland behöver släppas ut i Mälaren. För att kunna bygga tunneln krävs miljötillstånd. Stockholm Vatten och Avfall kommer att lämna in en tillståndsansökansansökan till Mark- och miljödomstolen. I ansökan ingår även hantering av ljudnivåer och transporter under byggtiden. Innan ansökan lämnas in till domstolen ska samråd hållas med intressenter som berörs av projektet. Syftet är att ge möjlighet att lämna synpunkter som Stockholm Vatten och Avfall kan ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. 4
5
Gröndal Södermalm Liljeholmen Aspudden Eolshäll Bäckvägen Årsta D-Mikrofonvägen C-Elektravägen Västberga Arbetstunnel Solberga Juvelerarvägen Solberga B-Götalandsvägen Älvsjö Stureby Mässtunneln SFA-tunnel Arbetstunnlar Utrymning Anslutning 6 A-Mässvägen
Mässtunnelns sträckning Tunneln planeras att starta i Älvsjö, vid Mässvägen invid Älvsjömässan. Därifrån går den genom Solberga och sedan Västberga och korsar E4/E20. Tunneln går sedan under Midsommarkransen och når sitt mål strax söder om sjön Trekanten vid Liljeholmen. Under 2016 genomfördes en förstudie av fyra alternativa sträckningar för tunneln. De övriga tre alternativen bedömdes inte som lika bra som den planerade sträckningen, framförallt eftersom de i större utsträckning gick under tättbebyggda områden. Det valda alternativet hade därtill flest bra lägen för att kunna ansluta till det befintliga ledningsnätet. Sträckningen är också fördelaktigt ur ett bergtekniskt perspektiv och bedöms vara den mest hållbara lösningen som också skapar flexibilitet för framtida utbyggnader. För det valda alternativet finns transportvägar till och från den planerade arbetstunneln som inte behöver gå genom tätbebyggda områden. Kostnaderna för de olika alternativen är förhållandevis lika och har därför inte påverkat valet av sträckning. 7
Så här ska mässtunneln byggas Mässtunneln blir ca 4 km lång och dras 50 80 meter under markytan. Tunnelbygget påbörjas i Solberga och drivs sedan parallellt söderut respektive norrut med konventionell tunneldrivning. Transport av bergmassor från arbetstunneln i Solberga planeras ske via Kontrollvägen till E4/E20. Innan transport lastas massorna under jord. Arbetsplatsytor upprättas i anslutning till arbetstunneln i Solberga. Den totala byggtiden beräknas till omkring fyra år, varav tunneldrivningen beräknas pågå under omkring tre år. Bygget beräknas preliminärt att inledas under 2022 och avslutas i så fall under 2026. 8
Påverkan på miljö och boende De planerade arbetena påverkar boende, verksamheter och miljön under byggtiden. Det som kommer att kvarstå och vara synligt när byggnationerna är klara är en tunnelmynning samt tre luckor i marknivå. Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går genom urban miljö som mestadels består av bostäder, men även några områden med kontors- och industribyggnader förekommer. Bostadsbebyggelsen består av både flerbostadshus och friliggande villor. I samband med anläggandet av tunnlar sänks grundvattennivån lokalt och sättningar i känsliga lerområden kan uppkomma. Ett viktigt fokusområde för projektet är att identifiera känsliga objekt, så som byggnader och ledningar, samt minimera all typ av påverkan på dessa. Dessa objekt kommer att inventeras mer ingående. Energibrunnar som ligger närmast tunneln kan komma att påverkas, direkt genom tunnelns läge och indirekt genom att grundvattensänkning kan minska uttagseffekten. Vi kommer att hålla de som påverkas av energiförluster i bergvärmeanläggningar skadeslösa. GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GRUNDVATTEN Stockholm har en berggrund som passar för berganläggningar och mycket av regionens infrastruktur är därför anlagd i berg. Det medför att grundvattnet redan är påverkat både vad gäller nivåer och strömningsriktningar. NATURMILJÖ, REKREATION OCH FRILUFTSLIV Inga skyddade naturområden, biotopskyddsområden, strandskyddsområden eller andra områden som skyddas enligt 7 kap miljöbalken berörs av planerad verksamhet. Två sammanhängande grönområden finns i tunnelns närområde ett vid sjön Trekanten i norra delen samt Solbergaskogen, norr om Älvsjövägen. Planerat utrymningsschakt vid Blommens- 9
bergsvägen vid Liljeholmen går genom ett område som utpekats av Länsstyrelsen som skyddsvärd trädmiljö. Tre större ekar har identifierats i området. Exakt läge för utrymningsschakt är ännu inte bestämt. Föreslagen tunnelmynning till arbetstunneln i Solberga utgörs av ett lövträdsområde med inslag av barrträd. Området bedöms ha en viss betydelse som en del av ett spridningssamband mellan övriga lövskogs- och ädelskogsområden i området, liksom som kantzon där kantzonseffekten innebär ett skydd mellan mer exploaterade områden och bakomliggande naturområden. I området utgörs bakomliggande naturområde, Solbergaskogen, av ett större spridningssamband som har en viktig funktion som kärnområde. En naturvärdesinventering har utförts vid alla marknära lägen under våren 2017. KULTURMILJÖ Inom inventeringsområdet i jord finns en del fornlämningar, framförallt vid Nybodahöjden och söder om Solbergaskogen. I området kring Midsommarkransen, väst om Mässtunneln, finns ett riksintresse med avseende på kulturmiljövård. 10
11
LUFTSTÖTVÅG Uppkommer vid sprängning och är beroende av olika faktorer som t e x laddningens storlek, topografiska förhållanden, vindriktning KONVENTIONELL TUNNELDRIVNING Består av ett cyklist uppbyggt arbete med borrning av laddhål och därefter sprängning. INJEKTERING Borrning av borrhål innan sprängning. Dessa hål fylls sedan med cementbruk för att stabilisera berget samt minska inläckage av grundvatten. STOMLJUD Uppkommer vid borrning av injekteringshål och laddhål. 12
BULLER OCH VIBRATIONER Buller och vibrationer som kan orsaka en störning kan generas vid sprängning, borrning, transporter, eventuell spontning m.m. Påverkan från buller kommer främst ske i anslutning till tunnelmynningen och schakter. Vi kommer att följa Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Vibrationer beror på sprängningsteknik och bergkvalitet. För att inte skada byggnader gör man en riskanalys och tar fram vilka vibrationsnivåer byggnaderna i det aktuella området tål för att inte skadas. Storleken på sprängsalvorna påverkar vibrationsnivåerna. Driften av avloppstunneln kommer inte medföra störande buller, stomljud eller vibrationer. TRANSPORTER Byggandet av avloppstunneln kommer medföra berg- och jordmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Bergmassorna kommer att transporteras ut via arbetstunneln. Bergmassorna transporteras med lastbil från arbetstunneln och vidare till mottagningsanläggningar för återvinning som ballast vid anläggningsarbeten och/eller direkt till anläggningsverksamheter såsom väg- eller bostadsbyggen. Antalet fordon per dygn kommer att styras av vilken volym som kan transporteras per fordon. Sprängning och lastning sker direkt i tunneln vilket innebär att ingen omlastning sker på etableringsytan. När tunneln byggts färdigt och tas i drift kommer ingen transport och hantering av bergmaterial att ske. LUFT Vid sprängning och evakuering av spränggaser inträffar en kortvarig förhöjning av spränggaser i anslutning till schakt och påslaget. Beräkningar och uppföljning från olika tunnelprojekt under senare år visar att dessa gaser späds ut och sprids tämligen fort i omgivningsluften och bedöms inte innebära några hälsoeffekter eller medverka till att någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids. 13
Samråds- och tillståndsansökansprocessen Bygg- och driftskedet av Mässtunneln gör att Stockholm Vatten och Avfall behöver ett tillstånd enligt miljöbalken för bortledning av grundvatten. En inledande del av processen är att samråda med dem som berörs av tunnelbygget. Syftet med detta samråd är att de som påverkas av verksamheten ska få möjlighet att lämna synpunkter på vad som ska belysas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska ingå i tillståndsansökansansökansansökan för tunneln. Det fortsatta arbetet kommer att ske på följande sätt: Samråd Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning Beslut om tillstånd Byggstart Tunnel färdig för drift Samråd med berörda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, skolor, verksamhtsutövare, organisationer, allmänheten, kommunala förvaltningar och berörda statliga myndigheter Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB, lämnas in till Mark- och miljödomstolen Beslut om tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Byggstart för tunnel Tunneln är färdig för att tas i drift. 14
Form och produktion: Kreab Foto: Mikael Andersson, Marcus Lindblad, Bertil Ericson, Tomas Oneborg, Jonas Ekströmer, Jeppe Gustafsson TT Nyhetsbyrå, Ola Ericson Stockholmsfoto, Jeppe Wikström, Kristofer Samuelsson Johnér 15 Bildbyrå Tryck: EO Grafiska, Stockholm 2017
Stockholm Vatten och Avfall är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar vatten- och avfallstjänster med miljöfokus. Varje dag, året runt förser vi 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, renar avloppsvatten och ser till att avfallet tas om hand. Tillsammans med invånare, företag och andra intressenter arbetar vi för att Stockholm ska bli världens mest hållbara stad. Stockholm Vatten och Avfall 08-522 120 00, masstunneln@svoa.se www.svoa.se En del av Stockholms stad 16