ETE331 Framtidens miljöteknik

Relevanta dokument
ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik

Växthuseffekten och klimatförändringar

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Framtidens miljöteknik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Framtidens miljöteknik

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

1. Elektromagnetisk strålning

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

UR-val svenska som andraspråk

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Underlag till kursen. Miljö och Fysik. Datum Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Klimat, vad är det egentligen?

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Materia Sammanfattning. Materia

1. Vad är naturkunskap?

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Ämnen runt omkring oss åk 6

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Vad är vatten? Ytspänning

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Energiomställning utifrån klimathotet

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Framtidens miljöteknik

Min bok om hållbar utveckling

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Förnybara energikällor:

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Vågrörelselära och optik

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Förslag den 25 september Fysik

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fakta om klimatförändringar

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

VA-frågor och klimatförändringar

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Transkript:

ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella och framtida)

Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! EXAMINATION Skriftliga uppgifter; Fri form Innehåll viktigt - inte formen Examination: inskickade skriftliga uppgifter

Om man missar ett tillfälle? All info läggs upp på hemsidan! Presentationsmaterial Fördjupad text / detaljer (teknik, fysik) Lästips: En varmare värld Claes Bernes Naturvårdsverket (länk på hemsidan)

TILLFÄLLE 1 Ge introduktion Beskriva PROBLEMET Hemuppgift 1

Några ord om kursansvarig Bördig från Trosa NT gymnasiet Nyköping Y-linjen Linköpings universitet Forskat om nya material för elektronik Disputerat 1999, docent 2004 Forskning Material Fluorescerande kiselkarbid för vita lysdioder Kubisk kiselkarbid som nytt solcellsmaterial Grafen - nobelprismaterialet Entreprenöriellt fokus

Global uppvärmning Vad är det? Vad beror den på?

Global uppvärmning Uppvärmning i atmosfären nära jordytan Under 1900-talet Ökning 0.6-0.7 grader Koldioxid Temperaturökning även av naturliga processer Debatt om orsak

FNs klimatrapport

FNs klimatrapport Människan påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser och avskogning, och det är bråttom att minska utsläppen om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till max två grader över förindustriell nivå. Skillnaden mot förra rapporten 2007 är att forskarna är ännu säkrare, har bättre modeller, och att vi har förlorat sju år med ökande utsläpp trots den kunskapen. Läget är därför ännu mera kritiskt.

FNs klimatrapport Det blir varmare

FNs klimatrapport Isarna smälter och havet stiger

FNs klimatrapport Människan orsakar klimatförändringarna

FNs klimatrapport Klimatförändringarnas effekter märks nu

FNs klimatrapport Klimatförändringarna riskerar att bli oåterkalleliga

FNs klimatrapport Utsläppen måste minska snabbt och mycket

Om vi fortsätter som idag, så ligger vi över RCP8,5 RCP representative concentration pathways Baseras på skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar ut till rymden igen.

Solen är grunden till allt liv

Energi från solen till jorden 1500 miljoner TWh årligen 1500 000 000 000 000 000 kwh 20 000 kwh

15 miljoner grader i centrum Cirka 6000 grader på ytan Består av väte Väte omvandlas till helium Avger energi i form av strålning Tusentals år från kärna till yta

Jordens temperatur balans genom naturliga processer Energibalans

Solen värmer jorden genom solstrålning Jorden kyler sig genom att avge värmestrålning Energibalans

Andra värmeöverföringar konvektion (rörelser av gaser eller vätskor) Ledning Avdunstning sker inte - jorden är isolerad i vakuum

Temperaturen på jorden -18 o C Inget liv Allt vatten fruset Utan atmosfär

Med atmosfär Temperaturen på jorden 15 o C Liv! Naturlig växthuseffekt

Ökade utsläpp ger högre koncentration av gaser i atmosfär Global uppvärmning Jorden kan inte kyla ner sig lika bra En del av värmestrålningen fångas upp av atmosfären och skickas tillbaka till jorden Förstärkt växthuseffekt

Molekyler roterar och vibrerar Laddningar kan ändra tyngdpunkt Molekyler kan fånga upp strålning (energi) Roterar snabbare eller kraftigare vibration Vad gör en gas till växthusgas? Fångar endast viss energi som sammanfaller med molekylens vibrationsenergi (den energi som krävs för att få till vibration) Molekyler med likadana atomer och symmetrisk mittpunkt fångar inte upp strålning

Fånga upp och skicka energi

Koldioxid Freoner Kväveoxid Metan Vattenånga Ozon Växthusgaser

Växthusgaser Koldioxid (CO 2 ) Bildas vid förbränning av kolföreningar i syremiljö Freoner Förening av kolväte med flour/klor/brom Användes som kylmedium Fasats ut till fördel för andra kylmedium Kväveoxid Vid förbränning: kväve + syre bildar kväveoxid Kan genom omvandling ge marknära ozon

Växthusgaser Metan (CH 4 ) Bildas vid nerbrytning av organiska material Avföring, urin från människor och djur Existerar även i naturgas Vattenånga Står till stor del för den naturliga växthuseffekten Ozon Giftig för människan Skyddar från solens UV strålning

Andel i atmosfär

Förändringar av klimatet Argument mot modellen för global uppvärmning Istid tropisk värme Ger variation av växthuseffekt Förändringar av växthuseffekten Ger variation av klimatet

Examination Genom hemuppgifter till varje tillfälle Uppsatser Fri form, ingen formalia! Ni ska skriva själva

Fråga er omgivning (föräldrar, kompisar, m fl) Vad är global uppvärmning? Vad beror den på? Svaren är det intressanta Sammanfatta (minst 3 tillfrågade) Gör egen reflektion över omgivningens medvetenhet Examination Lyssna på media Vilka klimat/miljöfrågor är aktuella? Sammanfatta de aktualiteter ni kommer in på och gör en reflektion Sammanfatta svaren på cirka 2-4 sidor i ett textdokument ms word, open office, enkelt text dokument Tanken är att få inblick i vad som diskuteras NU Skicka med e-post innan nästan tillfälle Skriv namn i dokumentet Ange ETE331 uppgift 1 i ämnesrad

14 feb Nästa tillfälle 7 mars 21 mars 4 april 18 april 2 maj 16 maj Tisdagar kl 17.15-19.00

Växthusgaserna fångar upp värmestrålning och skickar tillbaka till jorden Jorden värms upp ännu mer! Växthusgaser

(elektromagnetisk) Strålning Vibrationer/darrningar i elektriska och magnetiska fält Se som vågor som breder ut sig i ett medium Våglängd - avståndet mellan två vågtoppar Energi ~ 1/λ

Olika delar av ljuset har olika våglängd (olika färg)

Vid kortare våglängder Ultraviolett ljus (UV) Vid längre våglängder infraröd strålningen (IR) värmestrålning

Energin i solljus IR 53% Synligt ljus 36% UV 11%

Strålning mindre än 300 nanometer Atmosfären stoppar UV-ljus ozonskiktet Atmosfären Strålning mellan 300 400 nanometer Atmosfären släpper igenom mer Strålning över 400 nanometer All strålning släpps igenom

Föremål absorberar en del av strålningen Energibalans Resten av strålningen antingen reflekteras eller passerar genom föremålet. Absorberad strålning värmer upp föremålet Varma föremål kyls genom sända ut värmestrålning infraröd strålning kallas svartkroppsstrålning

ALLA föremål sänder ut strålning Strålningen har en fördelning av våglängd 700 o C 2700 o C 5700 o C

Växthusgaserna fångar upp värmestrålning och skickar tillbaka till jorden Jorden värms upp ännu mer! Växthusgaser

Energi och våglängd

4,6 miljarder år Ännu inte halva sin livslängd Ökar i energi

Jordens ungdom Solen inte lika stark Värmde jorden mindre Fanns nästan inget syre Hög andel av växthusgaser Stark växthuseffekt

Fotosyntes Började för ca 3 miljarder år sedan Tar upp koldioxid och ger syre Växthuseffekten försvagas Solen värmer jorden mer

När vätet är förbrukat Förbränner helium Gravitationskraften minskar Solen sväller Slukar omgivande planeter Förbränner andra grundämnen tills de är slut Sjunker ihop och kallnar