Dina Försäkringar Mälardalen AB Institutnummer 25136 Organisationsnummer 516406-0476 Rapport om solvens och finansiell ställning 2016
Innehåll Sammanfattning... 4 A. Verksamhet och resultat... 5 A.1 Verksamhet... 5 A.2 Försäkringsresultat... 7 A.3 Investeringsresultat... 9 A.4 Resultat från övriga verksamheter... 9 A.5 Övrig materiell information... 10 B. Företagsstyrningssystemet... 10 B.1 Allmän information om företagsstyrning... 10 B.1.1 Styrelse och ledning... 10 B.1.2 Centrala funktioner... 13 B.1.3 Ersättningar och pensioner...14 B.1.4 Transaktioner med närstående... 15 B.2 Lämplighetskrav... 15 B.3 Riskhanteringssystem...16 B.3.1 Riskhanteringssystem...16 B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning...19 B.4 Internt kontrollsystem...19 B.5 Internrevision...21 B.6 Aktuariefunktionen... 22 B.7 Uppdragsavtal... 22 B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet... 22 C. Riskprofil... 23 C.1 Försäkringsrisker... 23 C.1.1 Metoder för bedömning av risk... 24 C.1.2 Exponering av försäkringsrisk... 25 C.1.3 Placering av tillgångar... 25 C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk... 26 C.1.5 Riskreduceringstekniker... 26 C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser... 27 C.2 Marknadsrisk... 28 C.2.1 Ränterisk... 29 C.2.2 Aktiekursrisk... 29 C.2.3 Spreadrisk... 29 C.2.4 Koncentrationsrisk... 29 C.2.5 Valutarisk... 29 C.2.6 Känslighetsanalys marknadsrisker... 30
C.3 Motpartsrisk... 30 C.4 Likviditetsrisk... 30 C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier... 30 C.5 Operativ risk... 31 C.6 Övriga materiella risker... 31 C.6.1 Strategisk risk... 31 D. Värdering för solvensändamål... 33 D.1 Tillgångar... 33 D.1.1 Immateriella tillgångar... 34 D.1.2 Uppskjuten skattefordran... 34 D.1.3 Placeringstillgångar... 35 D.1.3.1 Värderingsmetoder... 36 D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal... 37 D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare... 38 D.1.6 Återförsäkringsfordringar... 38 D.1.7 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring)... 38 D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar... 39 D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA... 40 D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper... 40 D.3 Övriga skulder...41 D.4 Alternativa metoder för värdering...41 D.5 Övrigt om värdering...41 E. Finansiering... 42 E.1 Kapitalbas... 42 E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav... 43 E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet... 45 E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller Bolaget använder inte interna modeller.... 45 E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav... 45 Sida 2 av 45
Bilaga 1 S.02.01.01 Balansräkning Bilaga 2 S.05.01.02 Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S.05.02.01 Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S.12.01.02 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S.17.01.02 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S.19.01.21 S.22.01.21 Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 8 S.23.01.01 Kapitalbas Bilaga 9 S.25.01.21 Solvenskapitalkrav Bilaga 10 S.28.01.01 Minimikapitalkrav Sida 3 av 45
Sammanfattning Den nya harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari 2016. Det nya regelverket sätter nya krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den första årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Mälardalen AB. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 18 maj 2017 tillsammans med årsredovisning för bolaget avseende verksamhetsåret 2016. Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) vilket säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Dina Försäkringar Mälardalen meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Verksamhetområdet är Västmanlands-, Upplands-, Stockholms- och Södermanlands län. Bolagets kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav är beräknade i enlighet med Försäkringsrörelselagens (FRL 2010:2043) regler. Solvenskapitalkravet har beräknats enligt standardformeln som är den vanligaste beräkningsformeln för försäkringsbolag. Bolagets kapitalsituation är på en tillfredsställande nivå. Kapitalbasen har förstärkts väsentligt under 2016 med en ökning om 5 662 kkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en ökning om cirka 9 procent. Till följ av ökad volym i försäkringsaffären har solvenskapitalkravet (SCR) ökat med 707 kkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en ökning om 2 procent. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation 1. 2016-12-31 2016-01-01 Kapitalbas 71 584 65 922 Solvenskapitalkrav 38 068 37 361 Minimikapitalkrav 36 500 34 730 Solvenskvot 1,88 1,76 1 Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per 2016-01-01 Sida 4 av 45
A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Mälardalen AB är ett lokalt försäkringsaktiebolag som ingår i federationen av Dina-bolag. Bolaget bedriver egen direkt försäkring inom Västmanlands-, Upplands-, Stockholms- och Södermanlands län. Direktförsäkringen avser egendomsförsäkring till privatpersoner, företag och lantbruk. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession, främst trafik och motorfordonsförsäkring. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. Bolaget ägs i sin helhet av de ömsesidiga försäkringsbolagen inom Dina-federationen och av Dina AB. Dina AB's ägarandel är 19,8 % och i övrigt är ägandet spritt på alla bolag i Dinafederationen enligt följande förteckning Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland 6 284 8,38 % Dina Försäkringar Kattegatt 6 285 8,38 % Dina Försäkringar Sydost 11 312 15,08 % Dina Försäkringar Sydöstra Norrland 6 284 8,38 % Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna 6 284 8,38 % Dina Försäkringar Öland 4 725 6,30 % Dina Försäkringar Skaraborg Nerike 7 919 10,56% Dina Försäkringar Nord 3 016 4,02 % Dina Försäkringar Göteborg 5 906 7,87 % Dina Försäkringar Väst 2 110 2,81 % Dina Försäkring AB 14 875 19,83 % Totalt 75 000 100,00 % Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina AB:s avgivna återförsäkring. Extern återförsäkring är placerad hos ett stort antal återförsäkringsgivare utanför federationen med vilka bolaget har ett direkt avtalsförhållande. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Mälardalen AB. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, 08-408 980 00 Dina Försäkringar Mälardalen AB:s revisionsbolag är KPMG, Bredbandet 1, 392 30 Kalmar. Revisor är Hans Svensson. Bolagets direkta försäkringsverksamhet utgör 41 % av totala försäkringsverksamheten och den består huvudsakligen av Företag/Fastighetsförsäkringar 46 %, Hem/Villa försäkringar 38 % och Husdjursförsäkringar 16 %. Sida 5 av 45
Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och dess riskklassificeringar. Företag och fastighet Bolagets risk för Företag och Fastighet omfattar brand-, och övriga egendomsskador. Storskador i form av bränder förekommer och utgör då de inträffar en stor del av skadekostnaden. Speciellt lantbruksförsäkringarna omfattar idag stora värden i produktionsjordbruken och några större bränder har historiskt belastat bolagets resultat. Dina AB är försäkringsgivare för ansvarsskador och rättsskydd och dess skydd förmedlas via bolaget. Hem och Villa Bolagets risk för Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador på samma sätt som Företag och fastighet. Bolagets försäkringsbestånd är ännu inte uppe i tillräckligvolym, utan enskilda bränder i boendet ger stora fluktuationer i skaderesultatet. Även för Hem och Villa förmedlas skydd för ansvarsskador och rättsskydd via Dina AB. Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas också som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av bolagets motorfordonsförsäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 10 mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 10 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Sida 6 av 45
Riskklassificering och återförsäkring. Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar bolaget försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EU-förordningens numrering och benämning av försäkringsklasser inom parentes): Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. Bolagets försäkringsvolym och kapitalbas gör att bolaget måste ha ett omfattande återförsäkringsskydd för sina egendomsrisker. Bolagets självbehåll för en enskild skada uppgår till 1,3 Mkr (från 2017 1,5 Mkr) och för detta skydd betalar bolaget cirka 20 % av sin premie. A.2 Försäkringsresultat Under 2016 ökade premieintäkten i jämförelse med föregående verksamhetsår brutto med 9,9 % till 110 083 kkr. Direktförsäkringen ökade med 11,2% och mottagen affär ökade med 8,8 % Försäkringsersättningarna före återförsäkring uppgår till 80 (107) procent av premieintäkten. Det är både skador i direkt affären och i den mottagna återförsäkringen som minskat under 2016. Direktaffären har brutto en skadeprocent på 100 (130) procent och den mottagna affären har en skadeprocent på 62 (80) procent. Efter återförsäkring är försäkringsrörelsens resultat 6 016 (-10 482) kkr för direktaffären och 10 587 (312) kkr för mottagen affär. Sida 7 av 45
FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Sjukvårds försäkring Rättsskydds försäkring Premieintäkt 40 311 59 531 99 842 1 528 18 846 26 193 48 145 3 280 1 850 Försäkringsersättningar -34 231-37 121-71 353-1 863-14 677-16 347-37 202-496 -768 Driftskostnader -12 278-11 640-23 918-420 -4 052-5 595-12 440-902 -509 Övriga tekniska intäkter och kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING -6 198 10 769 4 571-755 117 4 251-1 497 1 882 573 Finansrörelsens resultat 2 788 2 788 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT 7 359
A.3 Investeringsresultat Året präglades av politisk oro med Brexit och USA-val som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick investeringsresultatet för 2016 till 2 788 (1 729) kkr, motsvarande en totalavkastning om 2,0 (1,4) procent. Avkastningen på bolagets innehav av aktier och andelar har varit positiv under året, 7,6 (3,5) procent. Aktiers och andelars andel av de totala placeringstillgångarna har medvetet reducerats till 15 (17) procent av placeringstillgångarna och istället investerats i räntebärande tillgångar. De räntebärande tillgångarnas avkastning ökade till 2,3 (1,7) procent. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, så har ingen kapitalavkastning överförts till försäkringsrörelsen under 2016. 2016 Aktier Erhållna utdelningar 424 Realisationsvinster 254 Orealiserade vinster 483 Summa intäkter 1 161 Orealiserade förluster - Kapitalförvaltningskostnader -37 Summa kostnader -37 Resultat 1 124 Obligationer Ränteintäkter 2 778 Realisationsvinster 173 Orealiserade vinster - Summa intäkter 2 951 Orealiserade förluster -1132 Kapitalförvaltningskostnader -155 Summa kostnader -1 287 Resultat 1 664 Avkastning på bolagets placeringstillgångar 2 788 A.4 Resultat från övriga verksamheter Dina Försäkringar Mälardalen bistår Dina federationen med service och administrativa tjänster för försäljningen via samarbetspartners. Det betyder att service utförs på uppdrag från Dina AB med frågor från kundkontakter. Bolaget har spetskompetens inom olika områden, främst inom försäljning och denna kompetens kommer federationen till del i olika utvecklingsprojekt. Bolaget erhåller kompensation till självkostnadsnivå för dessa tjänster.
A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Vid utformning av bolagets system för företagsstyrning med internkontrollsystem och riskhanteringssystem har beaktats att bolaget är ett jämförelsevis litet bolag jämfört med andra rikstäckande försäkringsbolag på skadeförsäkringsmarknaden. Bolaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Bolaget är ett lokalt försäkringsaktiebolag som ingår i Dina-federationen och ägs av de lokalt verksamma ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen samt av Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina-federationen består av 12 samverkande försäkringsbolag (två försäkringsaktiebolag och 10 ömsesidiga försäkringsbolag), med samverkan inom en rad områden. Totalt har Dina-federationen en marknadsandel på runt 3 % på den svenska sakförsäkringsmarknaden. Bolaget har tillstånd för egendomsförsäkring inom ett begränsat geografiskt område vilket innebär att verksamheten är av lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. Bolaget bedriver också mottagen återförsäkring inom samtliga egna försäkringsklasser och försäkringsklasser för vilka Dina AB har tillstånd. Dina AB är ett skadeförsäkringsaktiebolag med tillstånd för direktförsäkring inom hela riket samt för mottagen återförsäkring. Dina AB ägs av de lokalt verksamma ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen i federationen. Utöver egen direktförsäkring kompletterar Dina AB de lokala bolagen i federationen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där de lokala bolagen saknar tillstånd. Dina AB är också servicebolag och bistår de lokala försäkringsbolagen med service inom vissa specialistområden samt svarar även för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom federationen. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Riskmedvetenheten genomsyrar styrning samt organisation av bolaget med ett företagsstyrningssystem som innefattar system för internkontroll med underliggande system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelsen ansvarar för bolagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policy för företagsstyrning och riskhantering samt affärsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen med kapitalplan. Sida 10 av 45
I Dina-federationens vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. Från februari 2017 består bolagets styrelse av tre ledamöter som representerar ägarbolagen och fyra oberoende ledamöter. Styrelsen har under verksamhetsåret 2016 haft fjorton styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen består av följande personer: Lotta Johansson, ordförande Bo Andersson, vice ordförande Bo Lundgren Lennart Johansson Annika Lindkvist Anders Andersson Catrina Ingelstam Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa ska hanteras och följas upp. Styrelsen utgör i sin helhet revisionsutskott sedan 2016 med de särskilda uppgifter som följer efter ändring av aktiebolagslagen. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast provisioner till försäkringssäljare. Sida 11 av 45
Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som väsentligt påverkar bolagets riskprofil. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Vd har det övergripande ansvaret för den löpande kapitalförvaltningen inom ramen för av styrelsen fastställd Placeringspolicy. Vd har inrättat en kapitalplaceringsgrupp som tillsammans svarar för analyser, omvärldsbevakning och att beslutade limiter tillämpas i kapitalförvaltningen. Vd utser även klagomålsansvarig, förmånsrättsansvarig, ansvarig för skaderevisioner, personuppgiftsombud samt i samråd med styrelsen beställaransvariga för uppdragsavtal avseende utlagd verksamhet, inom ramen för styrelsens instruktioner. I bolagets ledning ingår två delmarknadschefer direkt underställda vd vilka ingår i bolagets företagsledning där alla väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets organisation framgår av bilden nedan. Figur 1 Organisation Sida 12 av 45
B.1.2 Centrala funktioner I bolaget finns fyra centrala funktioner; regelefterlevnad, riskhantering, internrevision och aktuarie. Dessa är genom uppdragsavtal avseende kritisk verksamhet outsourcade/utlagda till Dina AB. Funktionernas ansvar och rapportering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärdering av den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och uppdraget är att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen utgör ett stöd till verksamheten i bedömningen av de försäkringstekniska avsättningarna, beräkningsmetoder, försäkringsrisker, solvens och återförsäkring. Funktionen rapporterar till styrelse och vd i dessa frågor. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden i bolaget enligt Försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar också för samordningen av incidentrapporteringen samt sammanställer en årlig rapport över rapporterade incidenter till styrelse och vd. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till vd och utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll. Funktionen ansvarar för att upprätta en samlad rapport av riskerna till styrelsen. Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. Sida 13 av 45
Figur 2 Företagssryrningssystemet B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast provisionsersättning till försäkringssäljare. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Pensionsvillkoren för vd utgörs av en premiebaserad pensionsförmån motsvarande 30 procent av vd:s pensionsgrundande lön. Sida 14 av 45
För anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställnings- och pensionsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Närstående till Dina Försäkringar Mälardalen AB är lokala bolag inom Dina federationen och Dina Försäkring AB samt nyckelpersoner som har ett betydande inflytande på bolaget. Nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer eller deras närstående utöver normala kundtransaktioner. Dina Försäkring AB har av de lokala Dinabolagen fått uppdrag att bedriva verksamhet och service i de delar av gruppens totala verksamhet där storskalighets- och effektivitetsfördelar kan vinnas. Avtal med Dina Försäkring AB avser service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt samordning och drift av administrativa funktioner och ekonomifunktionen. Därutöver finns inga materiella transaktioner med nyckelpersoner. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som utöver det ordinarie anställningsförfarandet ska vara föremål för bolagets interna rutiner processer för lämplighetsprövning. Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet (grupp 1) Styrelseledamöter Vd De personer som ansvarar för och ingår i centrala funktioner (grupp 2) Aktuariefunktion Internrevision Riskhanteringsfunktion Regelefterlevnadsfunktion samt beställaransvariga för utlagd central funktion Övrig relevant personal (grupp 3) De personer som ingår i ledningsgruppen I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar utöver de lagkrav som gäller. Processerna har lite olika utformning beroende på vilken grupp (1,2 eller 3) befattningarna tillhör. Sida 15 av 45
För styrelseledamöter innefattar processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande innan eventuella nomineringar ska ske vid bolagsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol inom de senaste fem åren. Som komplement till underlaget för bedömning av det goda anseendet anlitas vid behov ett externt företag för att genomföra en bakgrundskontroll. Bakgrundskontrollen innefattar bland annat personalia, ekonomiska förhållanden, kontroll av belastningsregisterutdrag och eventuella domar. Riktlinjerna beskriver rutiner för att fastställa ett nuläge (göra en prövning av befintlig personal som innehar befattningarna i grupp 1 och 2), rutiner när nya personer ska utses avseende alla ovan angivna befattningar och rutiner för att fortlöpande kontrollera lämpligheten avseende alla ovan angivna befattningar. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer (ad hoc) som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Risktoleranser i försäkringsverksamheten uttrycks i totalkostnadsprocent och för kapitalförvaltningen som avkastningsprocent. Dessutom har styrelsen beslutat limiter för aktiekursrisk, koncentrationsrisk och valutarisk utifrån andel av kapitalbasen definierad i enlighet med Solvens 2 regelverket. Sida 16 av 45
Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i figur 2 Företagsstyrningssystemet. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Vd har det yttersta operativa ansvaret för bolagets riskhanteringssystem och ska säkerställa att regler för riskhantering och kontroll av risker följs. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (Orsa). I samband med affärsplaneringsprocessen ska en samlad riskidentifiering göras i bolaget. Vid denna genomgång identifierar eller omprövar styrelse och företagsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Sida 17 av 45
Riskhanteringsfunktionen Den genom uppdragsavtal utlagda riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där riskerna i bolaget identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras, följs upp och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Den genom uppdragsavtal utlagda regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Aktuariefunktionen Den genom uppdragsavtal utlagda aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen ska löpande rapportera till vd och minst årligen till styrelsen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen Den genom uppdragsavtal utlagda internrevisionen är en oberoende, objektiv kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen och rapporterar direkt till styrelsen. Internrevisionen ska årligen genomföra en riskanalys. Internrevisionens uppdrag och riskanalys utgör basen för revisionsplanen. Sida 18 av 45
B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 2016 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Riktlinjen beskriver hur Orsa ska genomföras och integreras inom bolaget. Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån den egna unika riskprofilen, risktoleransen och affärsplanen beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten enligt affärsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som företagsledning är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid ett flertal sammanträden under året. Orsaprocessens ingångsvärden är styrelsens affärsplan med resultatplan för affärsplaneringsperioden 2016-2018 tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalbehovet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som ledning identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhet- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av riskkartan kan styrelse och företagsledning identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Riskidentifiering och kvantifiering av vissa risker samordnas vad avser gemensamma strategiska risker inom Dina-federationen med beredning i gemensamma forum. Utöver att identifiera och kvantifiera risker som Dina Försäkringar Mälardalen AB kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalt scenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att nå långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets oberoende granskningsfunktion (internrevision), skaderevisioner, ITrevisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Sida 19 av 45
Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokument och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets riktlinjer för rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Bevaka och vid behov följa upp rapporterade incidenter. Regelefterlevnadsfunktionen ska kontinuerligt rapportera till vd och minst kvartalsvis till styrelsen avseende regelefterlevnad. Utöver den kvartalsvisa rapporten ska funktionen på eget initiativ vid behov rapportera till styrelsen. Den oberoende internrevisionens arbetsuppgifter regleras också i en särskild av styrelsen beslutad instruktion. Funktionen är direkt underställd styrelsen och ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskkontrollen och regelefterlevnadsfunktionen). Det avser bland annat; Att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning stämmer överens med styrelsens styrdokument och interna regler. Att granska och utvärdera bolagets organisation och rutiner. Det årliga granskningsuppdraget avser en del av företagsstyrningen och den interna kontrollen samt fastställs och prioriteras av styrelsen med utgångspunkt från bolagets väsentliga risker. Målet för den oberoende granskningen är att den över åren ska täcka in alla väsentliga delar av verksamheten och företagsstyrningen. För att säkerställa detta ska den oberoende granskningsfunktionen i samråd med styrelsen ta fram en riskbaserad revisionsplan för det revisionsarbete som ska genomföras. Redovisning av uppdraget till styrelsen sker i form av en skriftlig granskningsrapport. Granskningsrapporten ska innehålla en redovisning av de granskningar som genomförts och innehålla eventuella förslag till åtgärder. Utifrån granskningsrapporten ska styrelsen ta ställning till eventuella förslag och besluta om åtgärder som ska vidtas. Den oberoende granskningsfunktionen har rätt att närvara vid styrelsemöten för att muntligen presentera sin granskningsrapport och lämna sina synpunkter. I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skadereglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevisionen avser samtliga typer av skador, såväl avslutade som öppna. Sida 20 av 45
Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och styrelsen beslutar när skaderevision ska utföras. Styrelsen eller vd på delegation utser lämplig person att utföra skaderevision. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen och fr.o.m. 2014 ingår ITrevision i den ordinarie revisionen. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den IT-baserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättnings-, kapitalförvaltnings-, bokförings och redovisningsprocessen samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. De syftar främst till att: Beskriva verksamheten, styrelse och ledning ska veta hur verksamheten fungerar. Bidra med underlag för att utreda om ansvarsfördelningen är tydlig samt om det finns tillräckliga resurser för de olika arbetsuppgifterna och om det finns en dualitet i processerna samt hur sårbar verksamheten är olika delar. Beskriva vilka användarhandledningar, instruktioner och anvisningar som finns för de olika arbetsuppgifterna samt om dessa behöver uppdateras och/eller nya upprättas. Beskriva vilka styrdokument och riktlinjer som finns samt undersöka om de befintliga behöver uppdateras eller nya upprättas. Beskriva de kontroller som finns samt utreda om dessa är tillräckliga eller behöver kompletteras med andra kontroller. Bolagets kontroller består förutom av manuella kontroller i de olika arbetsmomenten i bolagets processer också av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. B.5 Internrevision Styrelsen har genom uppdragsavtal lagt ut internrevisionsfunktionen till Dina AB och internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet. Styrelsen har fastställt en instruktion och utsett en styrelseledamot som ansvarig beställare för funktionen. Funktionen rapporterar direkt till styrelsen. Styrelsen har beslutat om en treårig internrevisionsplan. Internrevisionsfunktionen har genomfört och till styrelsen löpande avrapporterat fem granskningar i enlighet med beslutad revisionsplan 2016. Funktionen följer löpande upp lämnade rekommendationer och avlämnar en årsrapport. Sida 21 av 45
B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem. Funktionen är genom uppdragsavtal utlagd till Dina AB och är operativt oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten. Styrelsen har utsett en beställaransvarig för funktionen samt fastställt en instruktion för funktionens ansvar och arbetsuppgifter. Aktuariefunktionen upprättar en riskbaserad årsplan för sitt arbete som tas fram i samarbete med verksamheten och godkänns av den beställaransvarige. Funktionen rapporterar fortlöpande till Vd och årligen till styrelsen. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. B.7 Uppdragsavtal Bolaget ingår i Dina-federationen som består av 12 samverkande försäkringsbolag. Samverkan sker inom en rad områden vilket ger de lokala Dina-bolagen möjlighet att bedriva en kostnadseffektiv och komplett försäkringsverksamhet. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska ett särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn för uppdragsavtal. Policyn innehåller bland annat definitioner för klassificering av avtal. Vd ansvarar för att klassificera avtal, genom klassificeringen bestäms vilka rutiner och krav som därefter gäller för avtalet. Bolaget har ett flertal överenskommelser med Dina AB som fungerar som ett internt servicebolag för de lokala Dina-bolagen. Dina AB lämnar gemensam service i ett flertal kritiska och viktiga operativa funktioner som bl.a. avser IT-drift, produktutveckling, juridik, centrala funktioner, affärsutveckling och extern kommunikation. Bolaget har även lagt ut bl.a. ekonomi-, redovisnings- och lönetjänster till Dina AB. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har under året byggt en struktur och implementerat rutiner kring företagsstyrning som motsvarar de krav som Solvens 2 regelverket ställer. De centrala funktionerna i Dina AB som tillhandahåller denna tjänst har förstärkts med ytterligare tjänster under 2016 och samtliga dokument för styrning och ledning har anpassats i enlighet med nu gällande regelverk. Styrelsen ansvarar ytterst för bolagets system för företagsstyrning. Inom ramen för styrelsens instruktioner sköter vd den löpande förvaltningen av bolaget. Vd i samråd med styrelsen utser beställaransvariga. Dessa ansvarar för att fortlöpande kontrollera att den verksamhet och funktioner som regleras i kritiska uppdragsavtal utförs i enlighet med uppdragsavtalet och bolagets policy för uppdragsavtal. De beställaransvariga rapporterar minst en gång årligen till styrelsen. Sida 22 av 45
Bolagets företagsstyrningssystem ses regelbundet över. Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering: Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar bland annat för att följa upp regelefterlevnaden enligt Försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Riskhanteringsfunktion ansvarar för att övervaka riskhanteringssystemet. Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att utvärdera den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet. C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar: Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Sida 23 av 45
Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för sak- och sjukförsäkringsrisker. Bolaget har ingen livförsäkringsrisk. Försäkringsrisk 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016 Premie- och reservsättningsrisk 26 065 23 940 2 125 Annullationsrisk 6 713 5 921 793 Katastrofrisk 6 530 6 649-119 Total sakförsäkringsrisk före diversifiering 39 308 36 509 2 799 Diversifieringsreduktion -10 116-9 454-662 Total sakförsäkringsrisk 29 192 27 055 2 137 Premie- och reservsättningsrisk 514 323 191 Annullationsrisk 15 10 5 Katastrofrisk 244 210 34 Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering 774 544 230 Diversifieringsreduktion -152-107 -44 Total sjukförsäkringsrisk 622 436 186 C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Den mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafikoch motorförsäkring samt ansvar- och rättskyddsförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Känslighetsanalyser. Bolagets direktförsäkring är en relativt kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna och premienivåerna begränsas. Brand och egendom tillsammans med trafikförsäkringen driver mest försäkringsrisk. Trafikförsäkringen är en mycket långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar stor osäkerhet i de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. Brand och egendom är en produkt där skador istället går snabbt att reglera, men där avsättningarna för oreglerade skador kan innehålla stor osäkerhet på grund av svårighet att bedöma en korrekt reservnivå för framförallt storskador. Sida 24 av 45
C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Brand och egendom samt trafik innehåller ungefär 75 % av volymerna, samtliga klasser har ökat i volym under året, den procentuella ökningen är störst för trafik samt ansvar och rättsskydd med en ökning på 15 % vardera. Volymmått, premie och reservrisk, kkr Klass 2016-12-31 2016-01-01 Förändring Trafik 51 235 44 517 6 718 Motor 30 139 27 052 3 087 Brand och egendom 73 683 69 955 3 728 Ansvar och rättsskydd 10 534 9 162 1 372 Sakförsäkring, total 165 591 150 687 14 905 Sjukförsäkring 3 957 2 563 1 394 I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Då bolaget följer standardformeln används ändå en stress på 40 % i ökade annullationer. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. I bolagets återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen samt genom bolagets återförsäkringslösning utanför Dina-federationen säkerställs att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Självbehållet för Dinafederationen är 25 mkr för katastrofrisker. Dina AB mottar återförsäkring från övriga bolag inom federationen för egendomsrisker och retrocederar tillbaka dessa till Dinabolagen varför katastrofrisken för egendom omfattar det egna bolagets skador upp till självbehållet (för 2016 är självbehållet 1,3 mkr) samt en andel av Dina-federationens övriga egendomsskador över respektive bolags självbehåll. C.1.3 Placering av tillgångar Bolagets tillgångar som innehas för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna placeras på ett sådant sätt att de i tillräckligt hög grad matchar de förväntade framtida kassaflödena för de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets placeringsriktlinjer sätter ramar för matchningen mellan skuld och tillgångssidan. Sida 25 av 45