Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin Diagnos: Serien betyg är A 2010, A 2012 och nu B 2013. Det som befarades i den förra analysen har hänt. En fallande trend i sparandet har resulterat i ett alldeles för lågt värde 2012. Delbetyget för finansiell hälsa faller till B och slutbetyget blir B. Nu har ledningen åter tappat greppet över vardagsekonomin. Förmögenhetsfattig sedan tidigare kriser så finns det ingen ekonomisk buffert. Hur lång tid tar det denna gång för de ansvariga att agera? Åtgärder: Det finns en uppgift i Uppsala, nämligen att fånga upp den fallande sparnivån och lägga den över 6,4 procent av totala intäkter. Det finns mer än tillräckliga potentialer i form av överkostnader men också i viss mån i möjligheter att höja avgifter. Vid senfärdighet och ett fortsatt resultatfall krävs en motsvarande minskning av investeringarna för att undvika att skulderna ökar. Faktaruta Uppsala Befolkning: 202 625 (2011) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 20,84 (2013) Medelskattenivå: 20,62 (2013) En procents skattehöjning: 362 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 10 690 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 262 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 24 procent Finansiell Elitlicens: Nej Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens
Speciella förutsättningar Bakgrund Uppsala ligger i Uppland och är en stad som expanderar och årligen byggs det mer än 1 000 bostäder. Det nya resecentret är klart och alldeles i närheten finns ett nytt och stort hotell. Uppsala är känd bland annat som utbildnings- och universitetsstad. På årsbasis är det omkring 40 000 studenter inskrivna för högre utbildning. Här finns två universitet och forsk ningen vid dem tillsammans med forskningsintensiva företag skapar ar betstillfällen inom nya sektorer; inte minst finns det många bioteknikföretag i Uppsala. Med flera unika fakulteter, internationellt verksamma läkemedels företag, statliga myndigheter och djup medicinsk kompetens är Uppsala Nor dens ledande medicinska centrum. Man brukar säga att det som känne tecknar Uppsala är Fyrisån, domkyrkan och slottet. Just kyrkan och slottet har haft stor betydelse för stadsplaneringen och är ett av skälen till att det finns få byggnader som är högre än 5 6 vå ningar; man vill att Uppsalas siluett på avstånd ska domineras av domkyrkans dubbla torn och slottet uppe på åsen. Organisation Uppsala har en styrmodell med ansvars fördelning mellan kommunledning, uppdragsgivande nämnder och tjäns teproducerande nämnder. Kommu nen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Uppsala Stadshus AB som moderbolag. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. E-post: info@kommunrating.se Webbplatser: www.kommunrating.se ISSN 1654-7748 Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Västerviks kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Uppsala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunskuld Kommunskuld 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 290 260 230 200 170 140 110 80 50 20 Uppsala kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv 50 120-16 669 33 451 Nr 20 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Bra OK Svag Dålig Förpliktelsebelopp Bra Amorteringsförmåga Bra Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 50 100 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Uppsala ligger på plats 20 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 16 7000 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 33 400 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra. Uppsalas amorteringsförmåga får också betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Uppsala delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Uppsala 3
Finansiell hälsa Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 106,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Bra OK Svag Dålig Sparnivå OK Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad Bra Rörelsekapital OK Kapitalbildning Svag Sparandet i Uppsala får betyget OK. År 2011 är sparnivån 5,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,3 procent. Kommunens årsredovisning för 2012 visar ett sparande på 4,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 0 procent i Uppsala. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Uppsala hade 1 965 miljoner kronor i långa skulder 2011 och förmedlade 2 205 miljoner i lån till de egna bolagen. En del av lånen förmedlas alltså direkt från det egna kapitalet. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 28 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en snabbt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Uppsala. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1,7 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget OK på sparnivå får Uppsala delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkt sedan den förra analysen beroende på ett försämrat sparande. Åtgärder Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 178 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,4 procent. 4 Kommunexpertens analysrapport om Uppsala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 15% 10% 5% 0% Investeringsnivå 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 105% 100% 95% 90% Skatteunderlag/invånare 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunens andel av medelskattekraften i riket Finansiella risker Bra OK Svag Dålig Investeringsnivå Bra Skattekraft Bra Befolkning Bra Sysselsättning Bra Bostadsöverskott Bra Borgen m m Bra Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,4 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Uppsala är omkring 7,7 procent. Det är ingen risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Uppsala ligger över rikssnittet. Med en stabil trend kring 102 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Uppsala betyget Bra. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Uppsala en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Förvärvsfrekvensen faller dock ofta i kommuner med högskola på grund av antalet studenter. En belastning justeras bort och nyckeltalet får betyget Bra. Uppsala får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Bra. Det finns borgen och förmedlade lån på 9 965 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå har förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Uppsala 5
Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr 1200 1000 800 Avgiftshöjning Mkr 3500 3000 2500 Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 600 2000 1500 400 1000 200 0 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 157 mkr Jfr länet 500 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 1 335 mkr Finansiella möjligheter Bra OK Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning OK Kostnadspress Bra Uppsala har en högre skattesats med 0,86 procent jämfört med den grannkommun (Sigtuna) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Uppsala sänkte skatten 2012 med 0,49 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 157 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Uppsala på 178 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 88 procent av det totala behovet (157 miljoner av 178 miljoner). Eftersom 88 procent inte når över all de tre kritiska nivåerna så ges en belastning och betyget blir OK för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 1 335 miljoner kronor och Uppsala får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 450 miljoner kronor inom social omsorg, 400 miljoner inom äldreomsorg, 200 miljoner inom förskola 1 5 år, 110 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m, 90 miljoner inom kulturverksamhet och 65 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 362 miljoner och kalkylmässigt utgör de 1 335 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 68 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 63 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 930 personer. Delbetyg Uppsala får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Det indikeras potentialer på sammanlagt 1 492 (157+1 335) miljoner kronor i kostnadspress och avgiftshöjning. 6 Kommunexpertens analysrapport om Uppsala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra OK Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik OK För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Uppsala är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Uppsala är en stor kommun med många invånare och det kan ge en tung extern press på förvaltningen. Många egna ägda företag och nämnder innebär en stor och tung organisation. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Uppsala och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Uppsala 7
Slutsatser nu och tidigare Denna analys Serien betyg är A i mars 2010, A i juni 2012 och nu B i maj 2013. Det som befarades i den förra analysen har hänt. Tendensen till en fallande trend i sparandet har resulterat i ett alldeles för lågt värde 2012. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa faller från A till B och slutbetyget blir B. För övriga tre analysfrågor är läget oförändrat A. Uppgiften är entydig. Det gäller att återställa ett godkänt högt sparande. Ledningen i Uppsala har åter tappat greppet över vardagsekonomin. Hur lång tid tar det denna gång för de ansvariga att agera? Förmögenhetsfattig sedan tidigare kriser så finns det ingen ekonomisk buffert. Uppsala har under tidigare kriser samlat på sig konsumtionsskulder som har betalats genom försäljning av produktiva tillgångar. Kommunen har många företag som dotterbolag i en koncern, men där saknas det stora energibolaget som brukar finnas i större städer och är en lönsam och mycket värdefull tillgång. I analysen 2010 var betyget för kommunskuld A men låg kritiskt nära B. Det berodde på att de kommunala bolagen redovisade för låga vinster och i flera fall förluster och inte kunde värderas så högt. Kommunskuld, som utvärderas netto, hade alltså högsta betyg men utan marginal. Redan i analysen 2012 så var läget bättre. Kritiken i den tidigare artikeln hade fått betydelse för Uppsalas bolag och de sköts nu fortfarande bra och kan värderas högre. Men om kommunen fortsätter att skötas dåligt och det uppstår konsumtionsskulder igen samtidigt som tempot går ner inom bolagen så finns även ett betyg B för kommunskuld alldeles bakom hörnet. Kravet för att återställa sparandet 2012 till godkänd nivå är 180 miljoner kronor. Det fanns avgiftspotentialer i den förra analysen på 156 miljoner och nu finns det 157 miljoner och mest inom äldre- och handikappomsorg. Här händer inte mycket till skillnad från överkostnaderna som inte minskar som i jämförelsekommunerna utan ökar från 1 062 till 1 335 miljoner kronor. I Uppsala försämras kostnadseffektiviteten. Analys juni 2012 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Ett nyckeltal har förbättrats ett betygsteg sedan analysen i mars 2010 när betyget var A. Uppsala har alltså fortfarande A. Tre aspekter av fyra har A med god marginal. Men i stället för som då kommunskuld har nu finansiell hälsa minimala marginaler till kritisk nivå. Det finns en svagt fallande tendens i sparandet farligt nära gränsen för god finansiell hushållning enligt lagen. När man är förmögenhetsfattig gäller minutiös skötsamhet. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Det är viktigt att bryta tendensen till fallet i sparandet. Det finns finansiella potentialer för det. De kom munägda företagen bör skötas så att de kan värderas ännu högre för att säkerställa en godkänt låg nettokommunskuld. Det finns något för många förlustbolag. Ägarstyrningen bör stärkas och kompetens tillföras i bolagsledningarna. Analys mars 2010 Uppsala analyserades i Kommunexper ten 3/2010 och då sammanfattades ana lysen på följande sätt: Uppsala är fattig på tillgångar och därmed ekonomiska buffertar och tvingas därför att dagligen sköta sin vardagsekonomi minutiöst. Det finns en historia av svaga perioder med först belåning och därefter försäljning av tillgångar för att lösa konsum tionslån. Uppsala har det indikativa finansiella betyget A. Man har alltså delbetyget A på alla fyra analysfrågorna varav tre med goda marginaler och en i stort sett utan marginal. Det senare gäl ler analysfrågan kommunskuld och här ser Uppsala annorlunda ut än de flesta av sina kollegor inom kommuntypen större städer, få tillgångar. 8 Kommunexpertens analysrapport om Uppsala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. analysrapport SE REDAKTIONSRUTAN. om Uppsala 9
Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A 753 20 UPPSALA Telefon 018-14 60 30 www.kommunrating.se 10 Kommunexpertens analysrapport om Uppsala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.