STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Relevanta dokument
Stödsamtal till föräldrar med små barn där en av föräldrarna har en beroendeproblematik

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Välkomna till Childrens Program

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Blå Bandet. Våra slutsatser/lärdomar. Ett alkoholförebyggande program riktat till vuxna i de små barnens närhet

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Stöd till anhöriga och närstående

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv i socialtjänsten

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

REGLAB Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 2. Kommentar. 3. Vad har du uppskattat mest? Antal svarande: 10

Ungas möte med socialtjänsten

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Stockholm

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Projektet Konflikt och Försoning

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

BRUKARUNDERSÖKNING Budget- och skuldrådgivning. Inledande kommentarer

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Sammanfattning Tema A 3:3

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Genomförandet av mätningen 2015

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Rådslag Kriminalvårdens arbete med barnperspektivet

Projektet Konflikt och Försoning

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Nexus brukarundersökning. Socialförvaltningen

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Transkript:

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE

Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten och där en av föräldrarna har en beroendeproblematik (alkoholeller narkotikaproblem) Att genom samtalen stärka båda föräldrarnas roll i att trygga och skydda sitt barns uppväxt

Projektet Samtalsserien/pilotprojektet utarbetades: hösten 2014 - våren 2015 Godkänt av EPN: aug 2015 (dnr: 2015/1163-31/5) Startade: sept 2015 Insamling av sista enkäterna: aug 2017

Kriterier för att ingå i pilotstudien I första hand (a): En inkommen orosanmälan gällande barn 0-7 år, där en av föräldrarna har en beroendeproblematik och utredning ej inleds I vissa fall (b): kontakt via socialtjänstens beroendemottagning Vägen, där en förälder med beroendeproblematik har barn 0-7 år och den andre föräldern sökt enskilt anhörigstöd

Förhoppningar Att pilotstudien når ca 10 par.

STÖDSAMTALSMODELLEN

Fyra stödsamtal och ett uppföljningssamtal Informationssamtal 1. Stödsamtal 2. Stödsamtal 3. Stödsamtal 4. Stödsamtal Uppföljningssamtal

Bygger på tre pelare Barns behov Föräldrars ansvar Samhällets ambitioner

Berör Var förälder för sig Föräldrarna tillsammans

FORSKNINGSMETODEN

Inhämtat deltagarnas förväntningar, erfarenheter och åsikter Informationssamtal 1. (Enkät 1) Stödsamtal 2. Stödsamtal 3. Stödsamtal 4. Stödsamtal Uppföljningssamtal (Enkät 2)

Inhämtat av stödsamtalsledarnas erfarenheter och reflektioner av samtalen Regelbundna träffar Stödsamtalsledarnas egna nedtecknade erfarenheter och reflektioner av samtalen

RESULTAT FRÅN ENKÄTERNA

Enkätsvar från 9 par Föräldrarnas ålder: 23-45 år, medelålder 32 (m: 30 år, 23-36; p: 35 år, 23-45) Sammantaget: 18 barn (medelålder 3 år, 0-5 år) Problematik: Papporna hade en beroendeproblematik (missbruk av alkohol eller narkotika)

ENKÄT 1 Kom orosanmälan som en överraskning för dig? Svar från 14 personer som fått en orosanmälan (4 personer kom beroendemottagningen): Ja: 2 (1 m, 1 p) Nej: 9, 64%, (5 m, 4 p) Inget svar: 3 (1 m, 2 p)

Kommentarer från tre mammor som varit oroliga för att en orosanmälan skulle inkomma till socialtjänsten Sambo med missbruk För min sambo dricker Det stora orosmolnet är för barnets far troligen ärvt ett alkoholberoende från sin far

En mamma och två pappor tyckte inte att barnet haft en trygg uppväxt Kommentarer Pappans missbruk (m) På grund av mitt missbruk (p) Det har varit otryggt mellan föräldrarna där barnen inte vetat vart dom bor. Barnen har inte fått träffa båda föräldrarna p g a en förälder bestämt det (p)

Två mammor och två pappor tyckte att de själva haft problem med att trygga barnet Hot från pappan kring barnets vårdnad (m) När man aldrig vet från dag till dag hur pappan mår (m) Delvis missbruk (p) På grund av missbruk (p)

ENKÄT 2

Anser du att du har haft någon nytta av samtalsserien? Inkomna svar fr 13 personer (8 m, 5 p) Ja: 13 Nej: 0

Fått någon hjälp? Två ex. fr mammor: ENKÄT 1 FÖRVÄNTNINGAR? Att jag och sambon ska kunna samarbeta som föräldrar (m 1) Ett bättre samarbete gällande föräldraskapet kring våran son (m 2) ENKÄT 2 FÅTT KUNSKAP OCH REDSKAP? vi kan prata med varandra på ett bättre sätt angående uppfostran (m 1) Idag ser situationen helt annorlunda ut och vi tryggar vårt barn till max. Vi har lärt oss att trygga varandra så att vi också kan i sin tur trygga vårat barn (m 2)

Fått någon hjälp? Två ex. fr pappor: ENKÄT 1 FÖRVÄNTNINGAR? Att kunna kommunicera ang barnet med sin fd partner (p 1) Att vi ska kunna komma överens (p 2) ENKÄT 2 FÅTT KUNSKAP OCH REDSKAP? Att vi kan vara överens och prata med varandra om det som är viktigt nu och framöver förstå vad som är bra för X [sonen] (p 1) Vi kan tala om det som är viktigt (p 2)

Ytterligare några exempel på kommentarer om samtalsserien: Vi som föräldrar har kommit närmare varann och kan samarbeta bättre när det gäller vårat barn (m) vi hade svårt att ens diskutera tillsammans, jag och barnets pappa. Så har vi fått hjälp att lägga grund och börja om från början ang kommunikationen (m) Skönt och få råd samt stöd utan pekpinnar. Att få hjälp/idéer... Att slippa bli dömd. (m) Det har stärkt mig som person och att jag fått lära mig att säga nej. (m) Skönt att få prata av sig, avslappnad miljö eftersom det inte journalförs. (m) Har varit bra att gå hit och prata om våran situation. Jag och pappan har pratat om hur vi ska göra med våra barn. (m)

Ytterligare några exempel på kommentarer om samtalsserien Kändes bra att prata med nån utomstående person som lyssnade och påminde mig om den sköna vägen som jag delvis hade lämnat. (p) Att kunna kommunicera på ett vuxet plan. Att hitta bra lösning för X [barnet]. Att förstå att X är prio 1 och att lägga negativa krig känslor mellan mamma och pappa åt sidan och fokusera framåt. (p) Givande, nya perspektiv och tillvägagångssätt. (p) Att vi kan kommunicera med varann bättre. (p)

Tror du att samtalsserien bidrar till att ditt barn får en säkrare och tryggare uppväxtmiljö? Av 13 svar: Ja: 13

Tycker du att du som förälder har fått kunskap och redskap för att bättre kunna trygga och skydda ditt barns uppväxt? Av 13 svarande: Ja: 12 Nej: 1 (m: Från min sida känns det som att jag har allt )

Var det något du saknade i denna samtalsserie för att bättre kunna skydda och trygga ditt barns uppväxt? Svar från 13 föräldrar: Nej: 13

Ytterligare några kommentar om stödsamtalen Jag har fått mer insikt i hur det faktiskt fungerar kring hur ett missbruk ter sig och kan känna mig trygg i att alltid veta att hjälp finns att tillgå om det skulle behövas. (m) Man vet vart man kan vända sig, samt att man pratat ut så pass mycket att 90% av alla orosmoln har försvunnit. (m) [Lärt mig] Att man får säga ifrån. (m) Har fått mer insikt i hur jag ska göra för att det ska bli så bra som möjligt för barnen. (m) Medveten om vad som är rätt och fel (p) Jag kan finnas där på ett bättre sätt (p) Att vi kan samtala (p)

Forts. Ytterligare några kommentarer om stödsamtalen Dom [barnen] går före, att jag gör bättre val (m)... har haft en plan själv jämt, men har behövt lite inputs för att lägga fokus på barnet och inte bara på mig själv. (m) Jag har lärt mig otroligt mycket och blivit mer trygg med mig själv. (m) Det kändes bra att komma hit och prata. Vi har kommit närmare och motarbetar inte varandra längre. (m) Hela samtalsserien har hjälpt mig otroligt mycket i mitt tänkande... (m) Vi som föräldrar har kunnat prata ut och fått tips och vägledning. (p)

VAD SÄGER OSS DENNA PILOTSTUDIE?

Pilotstudien visar att: Stort behov av en samtalsmodell som möter just denna grupp föräldrar - att de i en god och trygg atmosfär får prata om barnets behov Föräldern utan beroendeproblematik bär en tung börda att skydda och trygga barnet i pilotstudien de unga mammorna. Mammorna hade blivit lyssnade på, fått stöd att sätta gränser. Medvetenheten om barnets rätt och behov hade ökat hos förälder med beroendeproblematik (inklusive små barns behov av förutsägbarhet). Bidragit till en jämlikare föräldraroll. Båda föräldrarna fått redskap att trygga sitt barns uppväxt

Forts. Pilotstudien har visat att: Dessutom: Stödsamtalen kan bidra till att förälder med beroendeproblematik söker behandling Modellen bryter stuprörs-arbetet inom socialtjänsten: Olika enheter samarbetar: barn- och familjeenheten (myndighetsdelen) och beroendeenheten (öppenvårdsdelen)

Stödsamtalsmodellen skulle troligen kunna bidra till: Färre orosanmälningar för par som deltagit i samtalsmodellen Att barn växer upp i en fysiskt och psykiskt tryggare miljö Att ohälsosam psykisk stress minskar hos föräldern utan beroendeproblematik Att föräldern med beroendeproblematik stärks i sin föräldraroll, vilket kan motiverar vård o behandling En utveckling av socialtjänstens förebyggande arbete men för att svara på en del av dessa frågor krävs vidare forskning

VAD HÄNDER NU?

Modellen har permanentas i Eskilstuna kommun - och nya stödsamtalsledare kommer att utbildas under våren (en utbildning: fyra halvdagar) En workshop om pilotprojektet och stödsamtalsmodellen kommer att erbjudas alla kommuner i Sörmland våren 2018. En FoU-rapport kommer att publiceras våren 2018

Vidare forskning En ansökan om forskningsmedel har sökts projektledare UB (KI huvudman), medsökande IF och PJ (Linnéuniversitetet) - för en treårig större/vidare implementerings- och uppföljningsstudie av stödsamtalsmodellen, omfattar fyra kommuner, under 2019-2021

Frågor om pilotstudien och stödsamtalsmodellen Projektledare/forskare: ulla.beijer@fou.sormland.se ulla.beijer@ki.se Stödsamtalsledarna: anncriztin.welinder@eskilstuna.se helene.lillieborg@eskilstuna.se