ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 702

ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 702 Planeringsideal som format och formar staden Kungsängens stadsomvandling som exempel på dagens planeringsideal Isabelle Petersson Uppsala, februari 2010 ISSN 0283-622X

FÖRORD Denna uppsats har skrivits under kursen, C-uppsats i samhällsgeografi med planeringsinriktning, vid Kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet höstterminen 2009. Jag vill här tacka min handledare Sten Åke Bylund för givande tips och kommentarer under arbetes gång. Jag vill även tacka kursens handledare, Jan Öhman, Ali Najib och Sofia Cele. Även ett stort tack till mina kurskamrater som kommit med tips och synpunkter på texten. Slutligen vill jag tacka de personer som ställt upp på intervjuer och hjälpt mig med material. Uppsala, januari 2010 Isabelle Petersson 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1 Syfte och avgränsningar 4 1.2 Metod och material 5 1.3 Disposition 6 2. TIDIGARE PLANERINGSIDEAL 7 2.1 Den traditionella staden 7 2.2 Den funktionalistiska staden 8 2.3 Trädgårdsstaden 8 3. HISTORISK BESKRIVNING AV UPPSALAS FRAMVÄXT 9 3.1 Uppsalas tidiga stadsplaner 9 3.2 Den funktionalistiska planeringen i Uppsala 12 3.3 En förändrad syn på stadsplaneringen 14 4. TEORIER OM DAGENS STADSPLANERING 15 4.1 Johan Rådbergs invändning mot förtätning 15 4.2 Hur skapas en levande stad med mångfald 16 5. KOMMUNENS PLANERING 17 5.1 Den översiktliga planeringen för Uppsala stad och Kungsängen 17 5.2 Utvecklingen i Kungsängen 19 6. AVSLUTANDE DISKUSSION 23 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 26 3

1. INLEDNING Uppsala stad har under en längre tid haft en befolkningstillväxt. Tillväxten har bland annat medfört att nya stadsdelar har uppförts i stadens utkanter. I och med att Uppsalas befolkning förväntas att öka med cirka 40 000 personer fram till år 2030 finns ett stort behov av nya bostäder. 1 Staden har under sin historia kommit att utvecklas efter olika planeringsideal. Sedan 1980-talet har trenden inom stadsbyggnad varit att förtäta staden genom att bygga inom eller intill redan befintliga områden i staden. En förtätning av staden har av många ansetts som en del av en långsiktig och hållbar utveckling, framförallt genom att befintliga system och infrastrukturer då kan utnyttjas. 2 En ytterligare trend inom dagens stadsbyggande är att förnya stadskärnorna genom stadsomvandling av gamla industrioch hamnområden. 3 I Uppsala sker det idag en omfattande stadsomvandling av det gamla industriområdet Kungsängen. Kungsängen är ett område som för närvarande ligger i stadskärnas utkant, men som planeras att bli en del av den när omvandlingen är färdig. 4 Omvandlingen av området beräknas ta upp till trettio år och kommer då ha fått 4 000 nya bostäder. 5 Jag kommer i den här uppsatsen undersöka hur väl planeringen som förespråkas följs och vilka svårigheter det kan finnas med att följa planeringen. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med den här uppsatsen är att undersöka dagens stadsutveckling i Uppsala genom att studera omvandlingen av Kungsängen. För att undersöka hur väl kommunens planering stämmer överens med verkligheten kommer jag att undersöka hur Uppsala kommuns nu gällande översiktsplan, antagen 2002, svarar mot den utveckling som hittills skett i Kungsängen. Jag kommer därför att följa och studera Kungsängens omvandlingsprocess. Jag kommer även att undersöka hur väl kommunens planering stämmer överens med hur forskare, däribland Jane Jacobs, anser att en stad bör utformas. Uppsatsens fokus ligger på den planering som Uppsala kommun för idag. För att öka förståelsen kommer jag att ge en historisk beskrivning över tidigare planeringsideal och 1 Uppsala kommun (2009). Förslag till Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun Sammanfattning sid 6 2 Bengs, Christer (2005). Spelet om staden Redaktör Gun Frank Formas fokuserar.copyright Forma sid104-105 3 Ibid. sid 62 4 Ullstad, Erland (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok för Sveriges arkitekter Sveriges arkitekter 5 Ibid. sid 41 4

över Uppsalas framväxt. Den geografiska avgränsningen som görs är att Uppsala stad behandlas och med en mer ingående studie över stadsdelen Kungsängen. 1.2 Metod och material Metoden jag valt för att samla information och material har varit i form av litteraturstudier, egna platsobservationer och intervjuer. Valet av metod har därför varit en kvalitativ. Mina intervjuer har varit strukturerade men med öppna frågor. En fallstudie genomförs över omvandlingsområdet Kungsängen. 6 För att förstå Kungsängens utveckling görs en mer ingående studie över den pågående omvandlingen. Nackdelen med att endast studera ett omvandlingsområde är att det blir svårt att generalisera resultatet till andra liknande områden. Fördelen är däremot att jag kan göra en mer djupgående studie genom att välja att endast studera ett område istället för flera. Jag får på det sättet en ökad kunskap och förståelse för utvecklingen som sker i Kungsängen. 7 Den litteratur jag använt mig av redogör för städernas utveckling genom att beskriva olika planeringsinriktningar och ideal som tidigare funnits. Annan litteratur har varit mer fokuserad på Uppsala och dess framväxt. Min studie grundar sig även på kommunala dokument och handlingar i form av översiktsplaner, detaljplaner och yttranden. Nackdelen med att använda sig av översiktplaner är förutom att de är visionära finns det också en viss försiktighet i planförfattarnas formuleringar. Som bland annat beror på att översiktsplanen måste ta hänsyn till politiskt beslutande dokument och politiska kompromisser. Ett visst mått av försiktighet finns därmed för att kommunen ska kunna gardera sig vid oförutsedda händelser eller omständigheter. Mot bakgrund till det kan även detaljplaneringen anpassas och utarbetas efter specifika behov. Däremot kan garderingen ge utrymme för olika tolkningar av översiktsplanens innehåll. 8 Eftersom en stor del av mitt material grundar sig på den kommunala planeringen har jag valt att intervjua två av kommunens tjänstemän för att få ytterligare information om Kungsängen. Anneli Sundin, som är planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Uppsala och som utformar detaljplaner i Kungsängen samt Magnus Elfwendahl, stadsantikvarie på kulturkontoret i Uppsala. Genom mina intervjuer har jag fått tillgång till material om Kungsängen som inte finns tillgänglig på annat sätt. Fördelen med de besöksintervjuer jag genomfört är de går ganska fort att utföra. Samtidigt som jag fick stor tillgång på 6 Repstad, Pål (2007). Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur. sid 15-21 7 Bell, Judith (2007) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur. Danmark sid 20-21 8 Nyström, Jan (1999) Planeringens grunder, en översikt, Studentlitteratur Lund sid 159-160 5

material. Förutom detta kunde jag på ett enkelt sätt ställa följdfrågor under själva intervjun. 9 För att få ytterligare ett perspektiv på utvecklingen i Kungsängen genomfördes en telefonintervju med Håkan Lundqvist, projektledare på JM AB, som är ett av de byggföretag som uppför bostäder i Kungsängen. JM AB äger där flera tomter och håller för närvarande på att uppföra ett helt nytt kvarter i området. Eftersom jag endast skulle ställa ett fåtal frågor till Lundkvist om deras syn på den utveckling som skett hittills i Kungsängen valde jag att göra en telefonintervju som går snabbt och enkelt att genomgöra. 10 På Stadsarkivet i Uppsala har jag kunnat ta del av äldre planer som utformats över Uppsala stad. Jag har även besökt Upplandsmuseets forskningsrum för att få del av äldre handlingar och yttranden kring Kungsängens historiska bakgrund. Teoridelen kommer till största delen att grunda sig på Jane Jacobs teorier om staden, från boken, Den amerikanska storstadens liv och förfall. Hon ger i boken beskrivningar och lösningar på hur man lyckas skapa en stad som både är livfull och har mångfald. Trots att det nästan är femtio år sedan boken trycktes är intresset för Jacobs teorier fortfarande stort. 11 Dock finns det vissa nackdelar med att grunda min analys på hennes idéer om staden. Dels för att boken trycktes för över femtio år sedan och för att stadens planering och samhällets utveckling förändrats sedan dess. Vid den här tiden var ekonomin mer småskalig och det var vanligt med hemmafruar som rörde sig mer i sitt eget bostadsområde under dagen. Dels på grund av att hennes teorier utgår från stora städer och hon tar många exempel från New York. Enligt min bedömning har inte Uppsala samma förutsättningar som en stor stad även om Kungsängen planeras att exploateras med en hög och tät bebyggelse. 1.3 Disposition Uppsatsen disponeras på följande sätt. Först ges en historisk beskrivning över de mest tillämpade planeringsidealen som har kommit att påverka de svenska städernas utformning (kapitel 2). Sedan ges en historisk beskrivning av Uppsalas framväxt och utformning (kapitel 3). Sedan följer en teoridel (kapitel 4). Därefter följer en behandling av kommunens planering i form av översiktsplaner för Uppsala stad och Kungsängen, vidare ges en redogörelse för den utveckling som hittills skett i Kungsängen (kapitel 5). Avslutningsvis ges en avslutande diskussion utifrån det empiriska och teoretiska materialet jag presenterat tidigare (kapitel 6). 9 Eriksson, Lars Torsten & Weidersheim-Paul Finn (2006). Att utreda, forska och rapportera. Liber AB. sid 98 10 Ibid. sid 99 11 Franzén, Mats, inledning (2004). Jacobs Jane Den amerikanska storstadens liv och förfall. Original title: The Life and Death of Great American Cities (1961). Daidlos AB sid 9 6

2. TIDIGARE PLANERINGSIDEAL Under historiens gång har det funnits olika planeringsideal som påverkat städernas utformning. Jag har i denna uppsats valt att redogöra för följande utmärkande ideal som påverkat städernas utseende och som satt tydliga spår på dess uppbyggnad; dels den traditionella, dels den funktionalistiska moderna staden. Vid sidan av dessa planeringsideal menar bland andra Erland Ullstad, professor i tillämpad samhällsplanering, att även trädgårdsstadens ideal har satt stor prägel på de svenska städernas utformning. 12 2.1 Den traditionella staden Den traditionella staden utmärks av en tät bebyggelse och en funktionsblandning. Enligt det här idealet är gatan central i och med att den håller ihop kvarteret och blandar funktioner såsom bostäder, arbete, handel och annan verksamhet. Hälften av stadens yta bör bestå av bostäder, hälften av torg, parker, handel eller annan verksamhet. År 1874 upprättades så kallade byggnadsstadgor för staden på grund av att en mer representativ stadsbild efterfrågades. För att staden skulle bli mer representativ standardiserades bland annat gatubredd och höjd på bebyggelse. Tanken med byggnadsstadgorna var även att ge bättre sanitära förhållanden och genom en gatubreddning skulle brandsäkerheten höjas. Med 1874 års byggnadsstadgor föreskrevs alla städer att upprätta nya stadsplaner. Dessa stadsplaner skulle ha en helhetssyn på planeringen och omfatta hela staden. När den traditionella staden växte anlades kvarter i anslutning till de befintliga. På det här sättet utnyttjades marken väl och staden växte sig naturligt större i samband med en befolkningsökning. Spår av den traditionella staden finns oftast kvar i dagens stadskärnor. 13 Den traditionella staden som kännetecknas som tät och funktionsblandad, där service och verksamheter finns nära till hands ses idag ofta som en bra stadslösning. Dagens planering grundar sig i många fall på idén om den traditionella staden. Men med tanke på det fokus som läggs på stadskärnan och innerstaden har den traditionella staden ifrågasatts. 14 Dessutom kan den traditionella stadens strukturer vara svåra att återskapa på grund av att det skett stora sociala, politiska och kommersiella förändringar i samhället. 15 12 Ullstad, Erland (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok från Sveriges Arkitekter Tryck: Intellecta. sid 17 13 Ibid. sid 18 14 Tunström, Moa (Publicerad: 2009-10-28). Den traditionella staden,, Hämtat från: http://www.oru.se/nyheter/forskningsnyheter/den-traditionella-staden-som-ideal/ 2009-12-04 15 Tunström, Moa (2009). På spaning efter den goda staden, om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnad, Örebro universitet, Kulturgeografi sid 167 7

2.2 Den funktionalistiska staden Den andra typen av planeringsideal som satt avtryck i städerna är den funktionalistiska, som är en av byggnadsstilarna inom den modernistiska stadsplaneringen. Le Corbusier var en av de första som lanserade idén om den funktionalistiska staden på 1920-talet. Han eftersträvade en vertikal stad med höga hus och där 95 procent av ytan skulle vara parkområden. I stadens utkant skulle administrativa och offentliga byggnader förläggas. För att lätt och smidigt kunna förflytta sig mellan stadens olika funktioner skulle byggnader och stadsdelar bindas samman av stora trafikleder. 16 Efter andra världskriget tog en urbanisering vid i Sverige. Sverige hade vid den här tiden en låg bostadsstandard och trångboddhet var vanligt. För att lösa problemen utformades det så kallade miljonprogrammet. En miljon nya bostäder skulle byggas under en tio års period. Det var just genom miljonprogrammet, vilket inleddes på 1960- talet som den funktionalistiska staden fick sitt stora genombrott i Sverige. Miljonprogrammet förverkligades i första hand genom nya stadsdelar i stadens utkanter samt i form av en utbyggnad av tätorter utanför staden. 17 Med den funktionalistiska planeringen på 1960 70-talet förändrades staden. Stadens funktioner renodlades till olika områden. Områden för bostäder, industrier, rekreation och service utarbetades därför på optimala sätt i olika delar av staden. Områdena sammanbands av trafikleder som ofta drogs rakt igenom de centrala delarna av städerna. Detta medförde bland annat bättre pendlingsmöjligheter för invånarna, samtidigt som det bidrog till stadens upplösning. 18 För att undvika olyckor blev det även vanligt med en trafikseparering där gående och cyklister avskildes från motortrafiken. 19 2.3 Trädgårdsstaden Som tidigare nämnt finns det flera olika byggnadstraditioner inom stadsplanering, varav trädgårdsstaden är en av dem. Det var i början på förra seklet som Ebenezer Howards presenterade sina idéer om trädgårdsstaden. Hans idéer om staden har fått stor genomslagskraft i hur både svenska och utländska städer har utformats. 20 Trädgårdsstadens idéer innebar att självförsörjande samhällen utanför staden skulle uppföras och tillgodose behovet av service, bostäder och arbetsplaster. De nya samhällena skulle verka som alternativ för de flertalet smutsiga och trånga 16 Jacobs, Jane (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidlos AB, Original title: The Life and Death of Great American Cities 1961. sid 44-46 17 Ahlberger, Christer (2001). Den svenska staden vinnare & förlorare. Riksantikvarieämbete, Riksantikvarieämbetes förlag. sid 100-101 18 Ibid. sid 107 19 Ullstad, Erland, (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok från Sveriges Arkitekter. Tryck: Intellecta. sid 19 20 Ibid. sid 20 8

industristäderna som då fanns. 21 Grundidén i trädgårdsstaden var närheten till naturen, egna trädgårdar och ett stort inflöde av ljus i bostäderna vilket skulle öka de boendes hälsa. Ullstad menar att det utspridda stadsbyggandet vi idag har i Sverige till viss del har påverkats av just Howards visioner om staden. 22 Tanken om trädgårdsstäder kom till Sverige i början av 1900-talet. De ursprungliga idéerna om trädgårdsstaden anpassades till lokala förutsättningarna och traditionerna. I Sveriges trädgårdsstäder finns en stor blandning av olika bostadsformer i form av, parhus, radhus, friliggandehus och små flerbostadshus. 23 3. HISTORISK BESKRIVNING AV UPPSALAS FRAMVÄXT Uppsalas stad har till viss del fått sitt utseende efter de olika tidtypiska stadsplaneringsideal som funnits under dess historia. Dessutom har stadens utformning påverkats av olika markägare och de naturliga förutsättningar staden har, såsom Uppsalaslätten, åsen och Fyrisån. 3.1 Uppsalas tidiga stadsplaner Den struktur som Uppsala stad fått utformades redan på 1600-talet. Under denna tid blev det vanligt att anlägga ett geometriskt gatumönster i svenska städer och år 1643 kom Uppsalas regleringsplan. Den innebar att stadens medeltida organiskt framvuxna gatustruktur fick ge vika för en mer geometrisk. Strukturen innebar att raka linjer på gator och torg inrättades. Uppsala skulle genom denna förändring få en representativare stadsbild samtidigt som det skulle bidra till en högre brandsäkerhet. 24 21 Nyström, Jan (2003). Planeringens grunder, en översikt. Studentlitteratur. Lund. sid 125 22 Ullstad, Erland (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok från Sveriges Arkitekter Tryck: Intellecta. sid 20 23 Rådberg, Johan (1994). Den svenska trädgårdsstaden. Byggforskningsrådet. Stockholm. Skogs Boktryckeri AB sid 10-11 24 Ågren, Henrik (2004). Uppsala då, nu och i framtiden. Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid 44 9

Karta 1. Uppsalas regleringsplan från 1643, (siffra 1 är Uppsalas domkyrka). Källa: Uppsala då, nu och i framtiden (2004). Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid.43 Först på 1800-talet började Uppsala stad växa i omfång. Tidigare hade endast en förtätning inom staden skett. På 1880-talet kom en ny stadsplan som innebar en fyrdubbling av stadens yta. 25 I denna stadsplan syntes bland annat resultatet av byggnadsstadgorna som hade upprättats 1874. 26 Stadsplanen kom att utvidgas så att den även innefattade Kungsängen, som då började växa fram som ett industriområde. 27 Tidigare hade Kungsängen främst bestått av ängsmark, vilket gett stadsdelen sitt m 28 na n. Att Kungsängen blev ett industriområde kom till stor del att bero på de goda transportmöjligheterna som närheten till järnväg och Fyrisån erbjöd. Bebyggelsen i området som vid den här tiden fanns, bestod främst av hantverks- och industribyggnader 25 Ågren, Henrik (2004). Uppsala då, nu och i framtiden. Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid 46 26 Ibid. sid 53 27 Lundberg,Kerstin & Thunman, Dan. Kulturhistoriskbeskrivning av Kungsängen inklusive å- rummet och stadsparken studenternas (1991). Kulturförvaltningen. ( finns ingen sidnumrering) 28 Wahlberg Mats (1994). Uppsalas gatunamn. Uppsala stads historia IX: sid 172 10

samt bodar och bostäder som var låga och lantliga till karaktären. 29 Den äldre bostadsbebyggelse som idag finns kvar i Kungsängen uppfördes i början på 1900-talet och var tidigare arbetarbostäder till Ångkvarnen. 30 År 1910 presenterar P. O Hallman en ny stadsplan över Uppsala. Denna plan förverkligades dock aldrig men här gick idealet ifrån det geometriska mönstret. En mjukare form på gator, anpassad efter olika ägandeförhållanden och boendemiljön utformades därför i planen. 31 Kungsängens industriområde kom att utökas ytterligare i Lilienbergs stadsplan från 1921. 32 Det som karaktäriserar Lilienbergs plan var att han delade upp staden i zoner. Zonerna fick olika exploateringsgrader med högst exploatering inom de centrala delarna av staden och där husen fick bebyggas med högst fem våningar. Hans plan byggde på en traditionell stad men den var mera storslagen än tidigare eftersom den tillät en högre bebyggelse. Förutom detta såg han parker, planteringar och trafiklösningar som viktiga element i staden. 33 Denna plan fick viss kritik från den dåvarande stadsarkitekten Gunnar Leche vilket ledde till att planen omarbetades. 34 29 Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala (1991). Stadens ansikte, en studie av yttre Kungsängen Uppsatser i arkitektur- och bebyggelsehistoria. Del 1. Stadsarkivets skriftserie nr 4. sid 2-5 30 Ibid. sid 38 31 Ågren, Henrik (2004). Uppsala då, nu och i framtiden. Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid 48 32 Lundberg, Kerstin & Thunman, Dan (1991). Kulturhistoriskbeskrivning av Kungsängen inklusive å- rummet och stadsparken studenternas, Kulturförvaltningen. 33 Bergold, Carl Erik (1989). Uppsala. Stadsbyggande 1900-1960. Uppsala stads historia VI:9 sid 193 34 Ibid. sid 151-157 11

Kungsängen Karta 2. Uppsalas stadsplan från 1880 Källa: Bergold, Carl Erik (1989). Uppsala. Stadsbyggande 1900-1960. Uppsala stads historia VI:9 sid 47 Utgiven av Uppsala kommun genom dess historiekommitté 3.2 Den funktionalistiska planeringen i Uppsala Generalplanerna som idag motsvaras av översiktsplaner skapades för Uppsalas stad år 1958 och 1969. Dessa planer har haft en påtaglig inverkan på stadens utbredning och gav exempel på hur de funktionalistiska planeringsidealen har kommit att påverka staden. I generalplanen från 1958 sker en stor fokusering på bilen och trafiken samt en geografisk expansion av Uppsala i form av att nya stadsdelas skapas. Planen beskriver 12

befolkningens behov av avkoppling och rekreation som en viktig faktor. Stadsdelar planerades därför med väl tilltagna parker och grönområden. Parkområden och annan obebyggd mark ansågs även ha ytterligare funktioner såsom att hindra en eventuell brandspridning eller att fungera som reservmark för framtida byggnationer. 35 Stora trafikseparerade bostadsområden samlade kring ett grönstråk planerades därför. Centralt i varje stadsdel skulle det även finnas skolor, affärer och andra offentliga byggnader. 36 Även gatunätet genomgick vissa förändringar, bland annat breddades centrala gator för att underlätta för biltrafiken. Att förtäta staden var även en del av generalplanen eftersom det fanns en stor efterfrågan på centrala bostäder samt att det på ett effektivt sätt gick att bygga ut vatten- och avloppsledningar samt det elektriska nätet. 37 Nästa generalplan över Uppsala tillkom 1969 och gav förutsättningar för att genomföra miljonprogrammet. Generalplan 1969 var på många sätt lik den tidigare planen. 38 Lösningen blev även här en idé om stadsdelsutbyggnad för att kunna avlasta stadskärnan. 39 I generalplanen från 1969 föreslogs att området Kungsängen skulle fortsätta vara ett industriområde. Detta trots att dess lokalisering tappat i betydelse då motortrafiken tagit över en stor del av transporterna från järnväg och sjöfart. Vid den här tiden började Uppsalas industrier istället växa fram kring de nya trafiklederna. 40 Under 1960-70 talet förnyades Uppsalas stadskärna avsevärt. Den centrala eftertraktade marken skulle utnyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt vilket innebar att åtskilliga äldre byggnader revs till förmån för butiker, varuhus och trafikens expansion. 41 En stor del av Uppsalas 1700- och 1800-tals bebyggelse försvann under den här tiden då kvarter revs och förändrades. De rivningarna som skedde i stadskärnan motiverades delvis av sanitära skäl, men främst var skälen av ekonomisk art. 42 Mellan åren 1965-1975 revs det fler byggnader i stadskärnan än vad som totalt förstördes under 35 Lefvert, Per Olof (1958). Generalplan 1958 för Uppsala. sid 45-46 36 Harnesk, Helena & Oscarsson, Ulla (1995). Uppsala, från liten medeltidsstad till Sveriges fjärde stad. Upplands fornminnesförening och hembygdsförening, Upplandsmuseet. sid161 37 Lefvert, Per Olof (1958)Generalplan 1958 Uppsala kommun sid 12-13 38 Uppsala kommun (1969) Generalplan 1969 Uppsala kommun sid 17 39 Ibid. sid 8 40 Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala (1991). Stadens ansikte. En studie av yttre Kungsängen Uppsatser i arkitektur- och bebyggelsehistoria.. Del 1. Stadsarkivets skriftserie nr 4. sid 5-6 41 Bylund, Sten Åke (1977). Uppsala. Kapitel: Uppsalas stadskärna inför åttiotalet problem och synpunkter., samhällsgeografiska studier Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet, Uppsala. sid 147 42 Konnebäck, Björn & Nilsén Anna (2004). Uppsala då, nu och i framtiden Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid 69 13

den historiskt uppmärksammade stadsbranden i Uppsala år 1702. 43 Det anses därför vara av stor vikt att den bestående äldre arkitekturen som finns kvar idag bevaras för framtiden. Bevarandet ska helst ske så att hela sammanhängande miljöer sparas och inte endast enstaka byggnader. Även i Kungsängen har en stor del av den äldre bebyggelsen försvunnit. 44 3.3 En förändrad syn på stadsplaneringen På 1980-talet ändrades synen på stadsplaneringen. Planeringen som istället förespråkades var att byggnader med kulturhistoriskt värde skulle försöka bevaras. En varsam förnyelse rekommenderades och endast efter noggrant övervägande skulle byggnader kunna rivas. Därutöver skulle ny bebyggelse anpassas till den befintliga. Bostäder, kontor och handel skulle integreras med varandra och äldre bebyggelse skulle rustas upp. 45 I kommunprogram 1985 utvecklades en ny strategi som innebar att planeringen skulle utgå från ett helhetsperspektiv. Hänsyn skulle tas till både den sociala och fysiska miljön. 46 Först i slutet av 1980-talet kom förslag på att försöka få fler boende till Kungsängen. 47 1990 antogs en ny översiktsplan för Uppsala. I den översiktsplanen nämns inte Kungsängen som ett omvandlingsområde. 48 Däremot utvecklades ett program över Kungsängen som presenterades i slutet av 1992. Programmet utgjorde en fördjupning av översiktsplanen och gav riktlinjer för vilka förändringar som borde ske i stadsdelen. Programmet föreslog en successiv förändring av stadsdelen. 49 43 Bylund, Sten Åke (1977). Uppsala. Uppsalas stadskärna inför åttiotalet problem och synpunkter, samhällsgeografiska studier, Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet, Uppsala. Bifogade kartor över Uppsala stad 1965 och 1975 44 Konnebäck, Björn & Nilsén Anna (2004). Uppsala då, nu och i framtiden Redaktör Anna Nilsén. Utgivare: Föreningen Vårda Uppsala. sid 69-70 45 Bylund, Sten Åke (1992). Uppsala bygger på åttiotalet Redaktör: Ingemar Ehlin. ORD&FORM AB, Uppsala sid 22-25 46 Uppsala Kommun (1985). Kommunprogram 1985. Kommunfullmäktiges tryck 1985 ser Dnr 1. sid 53 47 Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala (1991). Stadens ansikte. En studie av yttre Kungsängen Uppsatser i arkitektur- och bebyggelsehistoria. Del 1. Stadsarkivets skriftserie nr4. sid 6 48 Uppsala kommun (1990). Översiktplan för Uppsala 1990. sid 5 49 Uppsala kommun (1992). Program för förnyelse av Kungsängen. Uppsala kommuns översiktsplanarbete. Stadsbyggnadskontoret. 14

4. TEORIER OM DAGENS STADSPLANERING Sedan 1980-talet har flera forskare förespråkat en förtätning av staden som modell för stadsutvecklingen och som en del av hållbar utveckling. Att förtätning ses som en del av hållbar utveckling beror främst på att befintliga system och infrastrukturer går att utnyttja. 50 Staden blir genom förtätning dessutom mer lätt tillgänglig för allmänheten i och med att den blir mer ekonomiskt livskraftig och kan ge ett större utbud av bland annat handel, skola och kollektivtrafik. 51 Enligt Ullstad har kommunen genom dess planmonopol och markpolititik möjligheten att påverka staden så att den utformas på ett mer hållbart sätt. Men han menar också att det finns vissa svårigheter för kommunen att i praktiken genomföra en sådan utveckling eftersom det finns andra motstående intressen som strider mot tanken om en hållbar utveckling. Ullstad anser att byggintressen alltför ofta projektinriktade och behandlas utan ett helhetsperspektiv. 52 4.1 Johan Rådbergs invändningar mot förtätning Johan Rådberg, arkitekt och professor i stadsbyggnad menar att en förtätning av staden endast kommer att kunna tillgodose en del av framtidens behov av bostäder. Rådberg tror att det svåra blir att utveckla nya attraktiva bostadsområden i stadens ytterområden. 53 Han förespråkar en ny stadsbyggnadsmodell som mer påminner om den gamla småstadens. Där husen varken står för glest eller för tätt och som har en blandning av hustyper. Staden ska då bli mer hållbar och attraktiv ur ett långsiktigt perspektiv. Han anser att en förtätning av staden bidrar till att trafiken ökar, samtidigt som den skapar miljöer som inte är barnvänliga. Småbarnsfamiljer väljer därför att söka sig till villaområden som är placerade i stadens utkant, vilket i sin tur bidrar till ett ökat pendlande. 54 Rådberg förespråkar därför en stad som har en blandning av bebyggelse i form av både en- och flerfamiljshus och som har en tillräcklig täthet för att ge underlag för en god kollektivtrafik. Trädgårdsstaden är Rådbergs förebild. Han menar att husen som byggdes efter trädgårdsstadens ideal på 1920 30-talet är idag fortfarande mycket populära. Samtidigt påpekar han att varje tid måste bygga efter sina villkor. 55 50 Bengs, Crister (2005). Spelet om staden. Redaktör Gun Frank. Formas fokuserar. Copyright Forma sid 104-105 51 Ullstad, Erland (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok för Sveriges arkitekter Sveriges arkitekter sid 8 52 Ibid. sid 43 53 Rådberg, Johan (2005). Spelet om staden. Formas fokuserar. Redaktör Gun Frank. Copyright Forma sid 123 54 Ibid. sid 117-119 55 Ibid. sid 120-122 15

4.2 Hur skapas en levande stad med mångfald Följande avsnitt kommer att grunda sig på Jane Jacobs bok, Den amerikanska storstadens liv och förfall. Trots att boken trycktes på 1960-talet är den fortfarande aktuell vid stadsplanering. Jacobs kritiserar genomgående den då rådande modernistiska planeringen. Hon var emot slumsaneringar, stadsförnyelse och motorvägar. Hon menade att stadsplanerarna i många fall saknade den kunskap som behövdes om städerna för att kunna förändra den. Stadsplaneringen borde istället starta underifrån för att bli som bäst lämpad och anpassad för de som använder området. 56 Utöver att hon kritiserade Le Corbusiers idéer om den funktionalistiska staden så kritiserade hon även Howards idéer om trädgårdsstaden. Hon menade att Howards endast såg till att förbättra bostadsstandarden och att de andra element som var viktiga för att få staden att fungera förbisågs. Det Jacobs uppmärksammar i boken är vad som gör att staden blir levande. Hon beskriver att det finns ett socio-spatialt förhållande mellan människor och verksamheter. Beroende på hur staden är utformad kan den vara mer eller mindre levande. Hur levande staden är menar hon beror på hur bebyggelsen och kvarteren är utformade och bebyggelsens täthet är avgörande för att kunna skapa en livfull stad. Dessutom vill hon föra fram vikten av att ha verksamheter på gatan. För att en stadsdel ska hållas levande är det även viktigt att den fungerar för alla människor, alla tider på dygnet. Enligt Jacobs är alla element i staden, såsom människorna, gatorna, parkerna och ekonomin beroende av varandra vilket är en anledning till att städerna är komplexa. I boken presenterar Jacobs följande fyra förutsättningar som måste finnas för att staden ska bli levande och få en mångfald. För det första ska stadsdelen ha så många funktioner som möjligt. Ju fler funktioner desto fler anledningar att bo, arbeta eller besöka stadsdelen. Många funktioner bidrar dessutom till en jämnare fördelning av människor som använder stadsdelen under dygnet. Den andra förutsättningen är behovet av att ha små kvarter. Genom att hålla kvarteren korta bidar det till att de förbipasserandes vägar korsars oftare och att chansen till oväntade möten mellan människor uppstår lättare. Den tredje förutsättningen är att ha en åldersblandad bebyggelse. En blandning av åldern på bebyggelsen ger en större spridning av olika hyresnivåer. Genom att få en variation på hyresnivåerna ger det en större mångfald på verksamheter samt en större blandning av invånare i området. Den fjärde förutsättningen är att det ska finnas en hög koncentration av människor i området. Förutom boende ska även arbetande och förbipasserande bidra till ett större genomflöde av människor. Ett område som innehåller både bostäder och arbetsplatser ger ett jämnare flöde av 56 Jacobs, Jane (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidlos AB 2004, Original title: The Life and Death of Great American Cities 1961 16

människor under dygnet. Ju högre koncentration av människor ett område har desto större befolkningsunderlag till handel och service samtidigt som det ger ett ökat gatuliv med en större mångfald. 5. KOMMUNENS PLANERING I avsnitt 5.1 kommer jag redogöra för de översiktplaner som ligger till grund för Kungsängens utveckling. Mot bakgrund av de detaljplaner som utformats i samband med Kungsängens omvandling följer en redogörelse i avsnitt 5.2 av den utvecklingen som hittills ägt rum. Till skillnaden från en detaljplan är en översiktsplan inte bindande. En översiktsplan ger endast riktlinjer om markanvändningen. 57 5.1 Den översiktliga planeringen för Uppsala stad och Kungsängen I Uppsalas översiktplan från 2002 föreslås att staden ska förtätas genom en användning av centralt placerad och lågt utnyttjad industrimark samt mark intill trafikleder. En omvandling av dessa områden kan dock försvåras på grund av det splittrade markägandet. 58 Som nämnts tidigare kan en förtätning av staden ske genom kompletteringar av ny bebyggelse inom eller intill redan befintliga bostadsområden. En förtätning av staden kan också ta form genom tillbyggnader på befintlig bebyggelse. Enligt den översiktsplan som gäller fram till år 2020 finns det utrymme för 16 400 nya bostäder i staden. Förslaget är att dessa bostäder ska fördelas lika mellan de olika sätten att förtäta. 59 Tanken är att en omvandling av Kungsängen ska ge plats åt 4 000 nya lägenheter samt 10 000 nya arbetsplatser. 60 Omvandlingen av stadsdelen kommer ske etappvis och beräknas att ta upp till trettio år. Idag ägs huvuddelen av marken i Kungsängen av privata markägare, vilket bland annat försvårar en snabb utbyggnad av området. 61 Kungsängens innerstadskaraktär ska åstadkommas genom att verksamheter, handel och arbetsplatser förläggs i bostadshusens bottenvåningar. 62 För att Kungsängen ska bli en livfull stadsdel som inbjuder till spontana möten, liv och rörelse kommer området att ge plats åt parker och torg. Uteserveringar och sittplatser kommer också att höra till 57 Julstad, Barbro (2005). Fastighetsindelning och markanvändning, tredje upplagan. Nordstedts juridik sid 62-65 58 Uppsala kommun (2002). Översiktsplan, Uppsala stad 2002. sid 153 59 Ibid. sid 28 60 Uppsala kommun (2008). Uppsala kommuns översiktsplanarbete, program för Kungsängen. Stadsbyggnadskontoret. Dnr.: 2005/20003-1 sid 41 61 Ibid. sid 4 62 Ibid. sid 29-30 17

gaturummet. 63 Genom att upprätta grönstråk intill ån kommer närheten till Fyrisån att tillvaratas. Vidare är tanken att de nuvarande bilparkeringarna längs med Fyrisån ska försvinna till förmån för nya parkområden. 64 Enligt översiktsplanen får en förtätning av staden inte ske på ett sådant sätt att byggnader med ett kulturhistoriskt värde förstörs. Även miljöer och byggnader av industrihistoriskt värde bör skyddas. 65 Eftersom det inte går att återskapa miljöer är det enligt översiktsplanen angeläget att tillvarata de kulturhistoriska miljöer staden erbjuder. 66 Översiktsplanen framhåller att en förtätning av staden är en miljövänlig utbyggnadsstrategi för att behovet av nya bostäder ska tillgodoses. Förutom att det på ett effektivt sätt går bebygga inom staden, förkortas även pendlingsavstånden enligt förtätningsmodellen. Biltrafiken minskar i större grad än om nya bostadsområden istället uppförs i stadens utkant. 67 Ett annat faktum är att Kungsängens biltrafik troligen kommer att öka i samband med att allt fler bosätter sig i området. 68 Kommunen har utvecklat en policy kring hållbar utveckling som uttrycks i ett dokument från augusti 2008 antaget av kommunstyrelsen. Dokumentet framhåller betydelsen av att sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer vägs in vid beslutsfattande, för att få till stånd en hållbar utveckling för Uppsalas stad. 69 Enligt översiktsplanen är riktlinjerna att ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga struktur som finns i staden. 70 Eftersom planeringsidealen förändas med tiden ska Kungsängen utformas efter en struktur som kan klara nya ideal. Den rutnätsplan som sedan tidigare finns i Kungsängen kommer fortsättningsvis att användas, samma storlek på kvarteren men med bredare gator och mer grönska i anslutning. 71 Enligt gällande översiktsplan finns en del stadsdelar i Uppsala som klassas som homogena områden. 72 En av orsakerna till detta är den ojämna fördelningen av upplåtelseformer som dessa stadsdelar uppvisar. 73 För att försöka bryta denna 63 Uppsala kommun (2008). Uppsala kommuns översiktsplanarbete, program för Kungsängen. Stadsbyggnadskontoret. Dnr.: 2005/20003-1. sid 35-36 64 Ibid. sid 5-6 65 Uppsala kommun (2002). Översiktsplan, Uppsala stad 2002. sid 117-118 66 Ibid. sid 34 67 Ibid. sid 12 68 Ibid. sid 22-23 69 Uppsala kommun (2008). Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling. Antagen 2008-08-25 70 Uppsala kommun (2002). Översiktsplan, Uppsala stad 2002. sid 43-44 71 Uppsala kommun (2008).Uppsala kommuns översiktsplanarbete, Kungsängen. Stadsbyggnadskontoret. Dnr.: 2005/20003-1 sid 4 72 Uppsala kommun (2002). Översiktsplan, Uppsala stad 2002. sid 28 73 Ibid. sid 2-4 18

homogenitet vore det därför lämpligt att vid tillskott av nya bostäder blanda upplåtelseformer, hustyper och storlek på lägenheterna. 74 Mot bakgrund av att allt fler sociala grupper på det sättet integreras kommer staden att få en större mångfald. 75 5.2 Utvecklingen i Kungsängen Eftersom området på sikt ska ses om en utvidgning av stadskärnan är det enligt Sundin viktigt att bottenvåningarna i de nyproducerade husen byggs med lokaler. 76 Det första kvarteret i Kungsängen, Spolen, byggdes med två lokaler för verksamheter i bottenplan, varav en idag används som restaurang. 77 Kommunens önskan var att fler lokaler skulle byggas i kvarteret, men eftersom kommunen samtidigt ville att omvandlingen skulle påbörjas så fort som möjligt var de tvungna att rätta sig efter byggherrens önskemål. Sundin anser att det kan vara svårt att just i denna fråga få byggherrarna att rätta sig efter kommunens riktlinjer. 78 Enligt Lundkvist förstår JM AB att det behövs fler lokaler för att få stadsdelen mer livfull och stadslik, men kanske inte i den utsträckning som kommunen efterfråga. Han menar att vissa lokaliseringar för att bedriva lönsam handel är bättre än andra och i dagsläget finns det inte kundunderlag för att hyra ut lokaler för sådana verksamheter. Snarast ser han de tomma lokalerna som en ekonomisk börda för de boende. 79 JM AB bygger för närvarande två lokaler för verksamheter i kvarteret Ångkvarnen 80 För att bebyggelsen i Kungsängen ska bli mer funktionsblandad och mer stadslik tog kommunen i oktober 2009 ett beslut om tillägg i detaljplanerna. Beslutet innebar att femtio procent av de bottenvåningarna som vetter mot en gata bör utformas på ett sådant sätt att de kan fungera som verksamhetslokaler. 81 Kommunstyrelsen yrkade på att krav ska ställas på framtida exploatörer för att behovet av lägenheter i olika upplåtelseformer tillgodoses. 82 I dagsläget planernas ett hyreshus, i del av kvarteret Ångkvarnen (se karta sid 19), som för närvarnade är under uppbyggnad. Hyreshuset ägs av det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem och 74 Uppsala kommun (2002). Översiktsplan, Uppsala stad 2002. sid 28 75 Ibid. sid 22-23 76 Intervju. Anneli Sundin, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun 2009-11-26 77 Egen observation 78 Intervju. Anneli Sundin, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun 2009-11-26 79 Telefonintervju. Håkan Lundkvist projektledare på JM AB, 2010-01-07 80 Ibid. 81 Uppsala kommun (2008). Program för Kungsängen KSN-2008-0547. Sammanträdesprotokoll sid 33 82 Ibid. 19

kommer rymma drygt 120 lägenheter. 83 Eftersom marken i Kungsängen till största delen är privatägd har inte kommunen någon möjlighet att påverka bostädernas upplåtelseform. Sundin menar att kommunen inte heller har några avsikter att ägna sig åt markpolitik i området. Eftersom kommunen har valt att avstå från sin förköpsrätt och har därmed små möjligheter att förvärva mark i området. 84 Detta kan synas motsägelsefullt då det i detaljplanen för kvarteret Ångkvarnen står att kommunen aktivt ska verka för att få en variation av upplåtelseformer. 85 Kungsängens centrala placering i staden medför att marken ska utnyttjas på ett effektivt sätt. Området kommer därför att högexploateras, husen byggs tätt och våningsantalet kommer variera mellan fem och åtta stycken. Det finns idag två färdigbyggda kvarter i Kungsängen, varav det ena är kvarteret Spolen (se karta sid 19). Spolen består av fyra slutna kvarter och har byggts enligt det rutnätsmönster som finns i staden. Våningsantalet varierar mellan fem och sex, med en indragen översta våning. Grönområden finns i närheten av kvarteret samt i form av fyra innergårdar. I kvarterets mitt finns också en park. 86 Det andra kvarteret kallas Hovstallängen (se karta sid 19) och är likaså uppfört med slutna kvarter enligt rutnätsplanen. Våningsantalet varierar mellan sex till sju stycken och med den översta våningen indragen. 87 Kungsängen innehåller inga byggnadsminnen, däremot finns ett antal byggnader med skyddsbestämmelser. 88 Förslag från kommunens kulturkontor är att dessa byggnader ska bevaras genom att förena den äldre industrimiljön med de nya bostäderna. Tanken är att den äldre industribebyggelsen antingen kan fortsätta sin verksamhet eller att den får en ny användning. 89 Enligt Elfwendahl, borde planer om bevarandet av de kulturhistoriska värdena i Kungsängen tas upp tidigt i processen för att förhindra att det sker snabba beslut som kan komma att ångras i framtiden. 90 Det har i omvandlingen av Kungsängen funnits vissa intressekonflikter vid bevarandet av den äldre industrimiljön. I detaljplanen för, del av kvarteret Ångkvarnen 83 Uppsala kommun (2008). Detaljplan del av kv. Ångkvarn, Kungsängen Dnr 2005/20095-1 sid 2-4 84 Intervju. Anneli Sundin, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun. 2009-11-26 85 Uppsala kommun (2008). Detaljplan del av kv. Ångkvarn, Kungsängen Dnr 2005/20095-1 sid 2-4 86 Uppsala kommun (2002). Detaljplan del av kv. Spolen, Kungsängen 23:1 Dnr 2000/20066-1 sid 4 87 Uppsala kommun (2004). Detaljplan del av kv. Hovstallängen. Dnr 1999/20086-1 sid 6 88 Uppsala kommun (2008). Uppsala kommuns översiktsplanarbete program för Kungsängen, Dnr.: 2005/20003-1 stadsbyggnadskontoret. sid 12 89 Thunman, Dan (2004)Yttre kungsängen industri-, kontors- och bostadsområden. Kulturhistoriska värden. Uppsala kommun, kulturkontoret. 90 Intervju, Elfwendahl Magnus, stadsantikvarie, Uppsala kommun 2009-11-30 20

anger den att det inte finns någon byggnad i kvarteret som har kulturhistoriskt värde. Däremot nämns Tullgarns gjuteri som en värdefull industrimiljö. Enligt detaljplanen är förslaget att delar av den äldre bebyggelsen ska bevaras i form av företagshuset Åsikten (se karta sid 19) som ligger på Östra Ågatan. På Åsiktens innergård finns idag ett gammalt modellsnickeri som tillkommit mellan åren 1890-1930-tal. 91 Byggnaden planeras att rivas för att ge plats åt de nya husen. Byggnadsnämnden menar att det skulle vara ett bättre bevarande av industrimiljön om även denna byggnad skulle kunna bevaras och att istället försöka integrera och ge byggnaden ett nytt användningsområde. Kulturnämnden anser att det ska ses som en resurs att bruka de kulturvärden som finns och efterlyser ett konsekvent arbetssätt till de industrihistoriska miljöer som finns kvar och som angetts ha värde. Kvarteret utgör en av områdets äldsta industrier vilket enligt nämnderna anses borde beaktas. 92 Upplandsmuseet som också har tagit del av detaljplanen har inte gjort några invändningar mot den. Däremot har de uttryckt sig positivt om Åsiktens planerade bevarande. 93 Att planera för hållbar utveckling i Kungsängen är enligt Sundin svårt när kommunen inte äger marken. Sundin säger att det inte har skett någon särplanering vad som gäller Kungsängen i den frågan. Däremot sker en anpassning till det som är lagstiftat. Hon anser att det kan vara svårt att få in alla aspekter av hållbar utveckling inom ett område och att det istället blir en åtgärd där och en annan i en annan stadsdel. 94 91 Franzén Anders (2003). Byggnadsvård Uppsalas industrimiljöer. 92 Uppsala kommun, Kulturkontoret (2009) Yttrande från Dnr 2008/20034-1, 93 Yttrande från Upplandsmuseet (2009). Del av kv. Ångkvarnen. Kungsängen 21:4 och 21:7 Dnr 2008/20034-1 94 Intervju, Sundin Anneli, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun 2009-11- 26 21

Kv. Hovstallängen Del av kv. Ångkvarn Kv. Spolen Åsikten,del av kv. Ångkvarnen Karta 3: Utvecklingen av omvandlingen i Kungsängen, Källa:http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;sta rt=pupdfdoc?file=090310111025100.pdf&path=e:\staticweb\diarkdoc\&quitsession =True&FileFormat=.pdf 22

6. AVSLUTANDE DISKUSSION Planeringsidealen har som jag påvisat skiftat med tiden och Kungsängen utgör ett exempel på den stadsutveckling som idag sker. Behovet av nya bostäder tillgodoses genom att staden förtätas och i Kungsängens fall genom att ett industriområde omvandlas till ett bostadsområde med innerstadskaraktär. Omvandlingen av Kungsängen innebär att viss hänsyn måste tas till tidigare planer och byggnader som finns i området. Idag eftersträvas åter den traditionella stadens täthet och funktionsblandning. Förtätningen av staden skulle kunna ses som en motreaktion mot den funktionalistiska planeringens utbredning och mot dess renodling av funktionsområden. Samtidigt finns det de som menar att den traditionella stadens ideal har romantiserats och att den till viss del inte passar dagens samhällsstrukturer. Rådberg menar att en förtätning av staden inte kan ske i all evighet och att den planering som blir viktig på sikt är hur bostadsområden utanför staden ska utformas på bästa sätt. I stort stämmer kommunens riktlinjer med det utveckling som sker i Kungsängen. Däremot uppstår vissa intressekonflikter vid detaljplaneringen och vid realiserandet av planerna i Kungsängen. Det innebär att översiktsplanens riktlinjer inte alltid följs. I den utveckling som skett hittills har det som tidigare nämnt funnits vissa intressekonflikter mellan byggherrarna och kommunen när det gäller att bygga lokaler i husens bottenvåningar. Kommunen anser att lokaler för diverse verksamheter är nödvändiga för att Kungsängen på sikt ska bli en del av stadskärnan. Byggherrarna har visserligen förståelse för detta, men menar å sin sida att kundunderlaget i dagsläget inte tillåter verksamhetsdrift på bottenplanen. På grund av bristande kundunderlag befarar de att det till åtminstone till en början kommer att bli svårt att hyra ut lokalerna. Tomma lokaler drabbar i slutändan de boende. Detta är till viss del motsägelsefullt eftersom marknadsvärdet i områden som innehåller verksamheter och handel på sikt ökar. Det blir här klart att kommunen och byggherrarna har olika intressen med omvandlingen av Kungsängen. Kommunen ser omvandlingen av Kungsängen på sikt och ur helhetsperspektiv. Byggherrarna verkar istället ha ett mer kortsiktigt och ekonomiskt intresse av omvandlingen. Om beslutet om att femtio procent av bottenvåningarnas yta ska bestå av lokaler efterlevs kommer Kungssängens möjligheter att bli en del av stadskärnan öka. Även Jane Jacobs för fram fördelen med att ha en funktionsblandad stad. Ju fler funktioner en stadsdel har desto fler anledningar att besöka den. För att generera en mångfald i staden och för att få den levande efterfrågar både Jacobs och kulturnämnden en åldersblandning av bebyggelsen. För närvarnade finns en blandad bebyggelse eftersom en stor del av de äldre industribyggnaderna finns kvar i området. Efter att tagit del av Kungsängens detaljplaner och gjort egna observationer i området, skönjer jag en likriktning hos bebyggelsen i form av höga bostadshus som placeras tätt intill varandra. Bebyggelsen påminner om den funktionalistiska arkitekturens bostadshus. Trots att planeringen många gånger strävar efter den 23

traditionella stadens idéer verkar det som att den funktionalistiska arkitekturen behålls. Genom att eftersträva en större variation hos bebyggelsen i Kungsängen skulle etableringsmöjligheterna för att olika verksamheter kunna öka. Enligt översiktplanen får inte en förtätning av staden ske så att kulturhistoriska byggnader förstörs, därtill bör även industrihistoriska miljöer bevaras. Vid omvandlingen av Kungsängen verkar det finnas svårigheter med att bevara hela miljöer av den äldre industribebyggelsen. Byggnadsnämnden har föreslagit att de äldre industribyggnaderna ska bevaras och integreras med nya funktioner. Däremot finns det motstridiga intressen inom kommunen. Dels vill de att området ska högexploateras, dels att industrihistoriskt intressanta miljöer ska bevaras. Likväl finns förståelse för att kommunen vill utnyttja marken i Kungsängen så effektivt som möjligt med tanke på dess fördelaktiga centrala läge i staden. Eftersom de äldre miljöerna inte går att återskapa vore det samtidigt synd om alltför många av Kungsängen byggnaderna revs till förmån för de nya husen. Att riva en för stor del av den äldre bebyggelsen skulle kunna innebära att misstagen från 1960-70-talet åter upprepas. Enligt översiktsplanen finns det idag en del homogena områden i Uppsala. För att få en större mångfald hos områdena vore det därför lämpligt att vid tillskott av bostäder variera upplåtelseformer och hustyper. Enligt översiktsplanen ska Kungsängen få 4 000 nya bostäder. För närvarande byggs endast ett hus med hyresrätter. Eftersom kommunen inte har möjligheten att påverka upplåtelse former på bostäderna och inte heller vill ägna sig åt markpolitik blir det svårt att få en större variation. Däremot yrkar kommunstyrelsen att krav ska ställas på framtida exploatörer i Kungsängen, varpå en större variation av upplåtelseformer kan komma att ske i framtiden. Kommunstyrelsen har beslutat om att även sociala faktorerna ska vägas in för att stadens utveckling ska kunna ske på ett mer hållbart sätt. Ullstad för fram att kommunen med hjälp av dess markpolitik och genom sitt planmonopol har möjlighet att på ett mer hållbart sätt utveckla staden. Ullstad ser med andra ord en god möjlighet för kommunen, men påpekar också att det ändå finns vissa svårigheter bland annat på grund av att byggintressena ofta är för projektinriktade och att bebyggelse tyvärr planeras utan ett helhetsperspektiv. I Kungsängen är det enligt Sundin svårt att planera för en hållbar utveckling i och med att kommunen inte äger marken. Det blir därför svårt att få den mångfald som eftersträvas enligt såväl översiktsplanen som av Jacobs. Risken finns att Kungsängen kommer bli ett homogent område om det inte i den fortsatta utvecklingen sker någon förändring i detta avseende. Sammanfattningsvis kan det konstateras att kommunens ambitioner med Kungsängens utveckling till stor del följer översiktsplanen, den fördjupade översiktsplanen för Kungsängen och även Jane Jacobs förutsättningar om hur en stad med mångfald och livfullhet skapas. Däremot verkar det finnas vissa svårigheter med att realisera planerna eftersom kommunen inte äger marken. För att Kungsängen ska bli en del av stadskärnan gäller det att den fortsatta omvandlingen säkras och fullföljs. 24