Accent Equity Partners lovordar Grycksbo Pappersbruk

nyheter Thomas Billing lämnar på egen begäran arbetet som verkställande direktör i Klippan. Styrelsen har utsett Klippans informationschef Beryl Sten som tillförordnad vd. Thomas Billing har avböjt att kommentera sitt beslut. JP-Kakko Oy, inom Jaakko Pöyry Group's skogsindustriverksamhet förvärvar det finländska konsultföretaget Salminen and Sorasalmi, med en årsomsättning på 700 000 euro och nio anställda. Företaget är specialiserat på industriprojekt och byggnadsverksamhet och är verksamt i bland annat Ryssland och Baltikum. Mondi Packaging Swiecie i Polen moderniserar PM1 från tillverkning av säckpapper till Light Weight Kraftliner och andra förädlade kvaliteter av liner. Maskinen kommer efter ombyggnadsarbetet att tillverka 180 000 ton på årsbasis från och med juni nästa år. UPM har återstartat DIPanläggningen vid tidningspappersbruket Schwedt i Brandenburg, nära polsk-tyska gränsen. Voith har installerat ny virvelrenare och sileri. Returfiberanvändningen och fiberutnyttjandet har ökat kraftigt på brukets PM11 och moderniseringen har lett till en kapacitetsökning med 50 ton per dag till 120 ton per dag. Accent Equity Partners lovordar Grycksbo Pappersbruk Stora Enso har sålt Grycksbo pappersbruk för 350 miljoner kronor till investmentbolaget Accent Equity Partners, specialiserat på företagsutköp. Grycksbo pappersbruk var litet och ensamt inom Stora Enso med sin tillverkning av 250 000 årston bestruket, träfritt finpapper, och såldes till sist av koncernen som valt att prioritera andra papperskvaliteter. I fjol redovisade Grycksbo en omsättning på 1,7 miljarder kronor och en bruttovinst på fem miljoner, men Accent Equity Partners har tittat på vad bruket skulle kunna ge i avkastning och tror att det är ett bra köp, inte minst för företagets drygt 20 internationella investerare med intresse för kapitaltillväxt. Genom att frigöra Grycksbo pappersbruk från Stora Enso kan bruket och dess medarbetare fokusera ytterligare på produktutveckling och marknadsföring inom sina styrkeområden. Att bara ha brukets bästa för ögonen, utan att behöva ta andra hänsyn som del i en koncern kommer att ge resultat, eller som Håkan Söderbäck på Accent Equity Partner säger till SPCI/Svensk Papperstidning: Det finns en hel del energi som nu kommer att släppas lös. Accent Equity Partners har inte bara tittat på siffror utan har också krupit igenom pappersmaskinerna. Man talar redan om att få avsättning för en produktion på 300 000 årston och en fortsatt satsning på forskning och produktutveckling. Det finns en hel del energi som nu kommer att släppas lös, säger Håkan Söderbäck, Accent Equity Partners, när Grycksbo står på egna ben. Vi har sett att Grycksbo är ett välinvesterat bruk och har jämförelsevis moderna maskiner som trimmats under 1990-talet. Det hindrar oss inte från att diskutera att investera i kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder. Grycksbo säljer sina produkter via Stora Ensos försäljningsorganisation, Papyrus, men inom kort kommer en egen försäljningsorganisation att byggas upp med ambitionen att sälja träfritt bestruket papper för direktreklam, tidskrifter och kataloger, däribland det etablerade varumärket G-Print. En styrelse med branschkunskap tillsätts som arbetar tillsammans med bruksledning och de anställda. Nuvarande brukschef Lennart Westman sitter kvar under den nya ägaren. Grycksbo pappersbruk ratades av Stora Enso, men Accent Equity Partner har planer för bruket. Investmentbolaget överväger att bygga ut produktionen till 300 000 årston och satsa på forskning och utveckling. Korsnäs investerar 48 miljoner kronor i en ny inloppslåda på PM2. Ökade kvalitetskrav och fortsatt god efterfrågan på vitt säck- och kraftpapper samt vitt papper för lättare vätskeförpackningar ligger bakom investeringen. Förra året investerade Korsnäs 650 miljoner kronor i en bestrykningsanläggning på PM4. DALABRUK MED ANOR FRÅN 1700-TALET Grycksbo Pappersbruks historia går tillbaka till 1740 när Johan Munktell fick kungligt tillstånd att anlägga ett pappersbruk och året därpå startade papperstillverkning med ett halvdussin handpappersmakare. Ungefär 100 år senare, år 1836, kom den första pappersmaskinen till Grycksbo. Idag tillverkas ca 250 000 ton papper per år på tre pappersmaskiner vid bruket som ligger ca 11 kilometer nordväst om Falun. De färdiga produkterna säljs främst inom Europa på rulle eller i färdigskurna pappersark. (Accent Equity Partners fakta om Grycksbo Pappersbruk) Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2006 19

UPM gör kraftiga nedskärningar UPM gör de största personalneddragningarna i Finlands historia när koncernen i ett slag minskar antalet anställda med nästan 1 000 personer. Sammanlagt ska 3 600 anställda ha lämnat UM till och med år 2008 enligt ett sparprogram från bolaget. Sparprogrammet drabbar främst finska verksamheter där mer än hälften av UPMs personal och det mesta av den europeiska produktionskapaciteten finns. UPM skär ned sin europeiska produktionskapacitet av bestruket journalpapper med 17 procent och av bestruket finpapper med 12 procent. UPMs massaproduktion i Finland skärs ned med 60 000 ton per år. Besparingarna drabbar bland andra bruken i Voikkaa och Tervasaari, men ytterligare pappersmaskiner kommer att läggas ned. Enligt UPMs vd Jussi Pesonen ligger överkapacitet av journalpapper bakom de drastiska åtgärderna. Överkapaciteten inom journalpapperstillverkning i Europa uppgår till 20 25 procent, KRAFTIGA NEDSKÄRNINGAR sade han vid en telefonkonferens då han motiverade åtgärderna. Samtidigt har produktionskostnaderna för insatsvaror stigit, främst kostnaderna för energi, vilket gjort UPMs tidigare försök att förbättra lönsamheten fruktlösa. Koncernens mål är att uppnå årliga besparingar på 200 miljoner euro, vilket innebär att UPM avvaktar med tidigare planer på att bygga en fabrik för tillverkning av SC-papper i centrala Europa; Tyskland, eller Frankrike. Eget fel Kritiken i Finland lät inte vänta på sig då uppgifterna offentliggjordes. Bland annat lyftes fram att skogsbolagen, inte minst UPM, har sig själva att skylla som byggt upp produktionskapacitet i bland annat Kina. Volymer av det papper som tidigare exporterats till Asien stannar numera i Europa vilket fått till följd att priset sjunkit. Stängningarna berör direkt 930 arbetsplatser och övriga omorganiseringar drabbar drygt 2 000 arbetsplatser. I Tyskland minskar arbetsplatserna med 300, i Frankrike med 100 och i den övriga världen med 250. Pensioneringar och omplaceringar erbjuds närmare 1 500 av de berörda. I år inleder koncernen dessutom förhandlingar där målsättningen är att placera ut 400 arbetsuppgifter till underleverantörer, för att effektivisera verksamheten och spara i arbetskraftskostnader. UPM skär ned sin europeiska produktionskapacitet av bestruket journalpapper med 17 procent och av bestruket finpapper med 12 procent. UPMs massaproduktion i Finland skärs ned med 60 000 ton per år. Följande bruk berörs: Voikka läggs ned, med tillverkning av 410 000 ton bestruket journalpapper per år PM 7 i Kymi läggs ned, med tillverkning av 150 000 ton bestruket finpapper per år Tervasaaris PM 6, med tillverkning av 115 000 ton säckpapper per år stängs, liksom brukets massalinje, som tillverkar 60 000 ton SAP per år Jämsenkoskis PM 4 byggs om för en tillverkning av etikettpapper med en kapacitet på 120 000 ton per år. STORA FÖRÄNDRINGAR I SÄCKPAPPPERSBRANSCHEN Wermland Paper 4% Stambolijski* 5% Smurfit Kappa Group 7% *Under uppköp av Mondi Ilim Pulp 6% UPM 7% Billerud 13% Övriga 6% Mondi 37% Segezha 15% Förändringarna i säckpappersindustrin i Europa har tagit fart den sista tiden. Aktörerna blir färre och kapaciteten minskar. Mondi, som kontrollerar 37 % av marknaden, håller på att köpa Stambolijski. Samtidigt har UPM beslutat att lägga ned PM6 med en produktionskapacitet på 115 000 ton brunt säckapper i Tervasaari. Efter detta har UPM endast kvar en produktion av 35 000 ton vitt säckpaper i Wisa utanför Jakobstad. Källa: Jaakko Pöyry Norske Skogs vd Jan Oksum, har fått sparken med omedelbar verkan. Orsaken är enligt styrelsen att skogsbolaget under flera år visat dåligt resultat. Jan Oksum har arbetat i Norske Skog sedan 1979 och han blev koncernchef för två år sedan. Han slutar bara tre veckor efter att pappersmaskinerna på bruket Union i Skien stängdes. Styrelseordförande Lars Wilhelm Gröholt har övertagit ansvaret för Norske Skog under en övergångsperiod. Pappersproduktionen i Sverige steg under fjolåret. De svenska bruken producerade 11,7 miljoner ton papper och kartong vilket är en ökning med en procent jämfört med år 2004. Exporten steg med två procent till drygt 10 miljoner ton varav Europa stod för 8,2 miljoner ton, uppger Skogsindustrierna. Kina var det land i Asien som köpte mest svensktillverkat papper i fjol, 250 000 ton, vilket är en ökning med ca tio procent från år 2004. Stora Enso bygger om avdelningen för vedhantering vid pappersbruket i Varkaus i Finland. Den befintliga anläggningen med fyra linjer kommer att ersättas med en barknings-, flisnings- och sållningsanläggning med två linjer. Investeringen uppgår till närmare 50 miljoner euro. Projektet inleds i maj och väntas slutföras i september år 2007. Syftet är att säkra tillgången på fiberråvara till tryck- och finpappersproduktionen vid Varkaus bruk. Den nya avdelningen kommer att öka verksamhetens kostnadseffektivitet Besparingar uppnås inom kostnader för underhåll, virke, arbetskraft och energi. 20 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2006 Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

Underhåll 2006 täckte alla branscher Den 14 17 mars samlades underhållsbranschen på Svenska Mässan i Göteborg för att medverka på Underhåll 2006, en av Sveriges lönsammaste mässor. Cirka 300 utställare visade ett spektrum av produkter och tjänster och täckte så gott som alla branscher. Tyngdpunkten låg på industriproduktion, men även transport, fastighet och informationsteknologi var representerat på mässgolvet. I år var också mässan utökad med en del om marinservice. Maximerad driftsäkerhet ökar kapacitet och kvalitet och för massa- och pappersindustrin råder ingen tvekan om att underhållsinsatser hör till de lönsammaste investeringar som går att göra. Kvaerner Pulpings vd Per Åke Färnstrand tror på ett samgående mellan Metso Paper och Kvaerner Pulping. Metso behöver kokerier och Kvaerner Pulping torkmaskiner. Sedan kan kompletta anläggningar levereras till kunderna. Serviceåtaganden kan också byggas ut och samordnas tack vare det större kundunderlag som en ihopslagning ger. Alternativet för oss hade varit att vi själva byggt på oss via egna investeringar. Men det hade tagit två tre år och kostat stora pengar, säger han till tidningen Värmlands Folkblad. Metso arbetar med detaljer kring köpet och genomgången väntas vara klar i mitten av april. Sedan följer avtalsskrivande och när det är gjort ska konkurrensmyndigheterna säga sitt. I tider när de flesta industribranscher i Sverige ökar investeringsvolymen minskar massa- och pappersindustrins investeringar i svenska verksamheter. Massa och pappersindustrin drar ned investeringarna med ca 30 procent i år jämfört med föregående år, uppger SCB i sin februarienkät (Se också SPT nr 1/06). Energisektorns investeringar för år 2005 uppgick till 19,5 miljarder kronor i löpande priser, en volymökning med 30 procent jämfört med år 2004. De investeringsplaner som energisektorn redovisar för år 2006 ökar ytterligare till 23,7 miljarder kronor. Planerna tyder på en ökning med drygt 10 procent jämfört med 2005 års höga nivå. Sammantaget uppgår investeringarna i svensk industri i år till 63 miljarder kronor, en ökning med fem procent från år 2005. Mats Björkner, Fixturlaser, demonstrerade en ny produktionsplattform för mässans besökare. Yara var en av 300 utställare på Underhåll 2006, här representerade av Bo Stedig. 22 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2006 Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

Dåligt med skogskvinnor bland Sveriges mäktigaste Sju kvinnor i svensk skogsindustri har kvalificerat sig i tidningen Veckans Affärers årliga sammanställning över de 125 mäktigaste kvinnorna i svenskt näringsliv. Men precis som tidigare ligger inte skogskvinnorna i tätklungan. Där hittar vi istället bank- och finanssektornssamt telecombranschens kvinnor. Veckans Affärer har betygsatt position, ansvar och trend på en tiogradig skala. Betyget stiger om vederbörande är storägare i ett börsnoterat bolag. En vd för ett börsnoterat bolag kan få åtta poäng. Affärsområdeschefer får maximalt 6 poäng om det är en framstående ledningsgrupp och om avståndet till koncernledningen är kort. Det mest subjektiva kriteriet är trender. Tidningen har talat med omgivningen och undersökt vilka möjligheter kvinnorna har att gå vidare i karriären och konstaterar att skogsindustrin är fel bransch för karriärlystna kvinnor. Skogsindustrin fick bara fem poäng av tio möjliga som bransch. Det beror delvis på att skogsindustrin inte är lika lönsam som många andra branscher. Det försämrar kvinnornas placering. Som jämförelse kan nämnas att läkemedelsindustrin fick nio poäng, säger researcher Camilla Wagner som varit med att ta fram rankinglistan. Skogsindustrin har också färre kvinnor representerade jämfört med året innan; Stina Blombäck, brukschef Billerudägda Karlsborg, Katarina Levin och Maria Rosén, produktchef respektive divisionschef på SCA, har lämnat tidningens lista över de 125 mest framgångsrika. På plats nummer 110 hittar vi nykomlingen Gunilla Saltin. Förra året blev hon platschef för Södra Cell Värö med knappt 400 anställda. Gunilla Saltin sitter också i ledningsgruppen för Södra Cell. Gunilla är 40 år och har arbetat som processteknisk chef i Värö sedan våren år 2000 och arbetade dessförinnan vid dåvarande MoDo. Gunilla Saltin har gedigen kunskap med sig i bagaget, hon är civilingenjör i kemiteknik från KTH och har en doktorsexamen från University of Idaho, USA samt MBA-examen från Handelshögskolan i Stockholm. Hon gör ingen stor affär av att ha hamnat på listan och tror inte att graderingen höjer hennes marknadsvärde. DE MÄKTIGASTE SKOGSKVINNORNA 15 Elisabeth Salander Björklund Divisionschef Stora Enso Forest Products 65 Kerstin Strandqvist Affärsområdeschef SCA Personal Care 99 Carina Håkansson VD Stora Enso Skog 100 Eva-Karlsson Berg Produktionschef Stora Enso 102 Ingela Ekebro Produktionschef SCA Östrand 110 Gunilla Saltin Platschef Södra Cell Värö 112 Eva Färnstrand Platschef Södra Cell Mönsterås Källa: Veckans Affärer Det är ju kul men det betyder inget. Dessutom har jag ju en och annan före mig (skratt). Utmaningar väntar Gunilla Saltins förmåga att hantera utmaningar påverkar tidningsjuryns bedömning och inom Södra Cell sker det en hel del just nu, inte minst organisatoriskt. Bland annat väntar personalnedskärningar. Vi ser över vilka möjligheter fabriken har och vilka arbetssätt vi behöver ha framöver. Att ha rätt kompetens inom alla områden är en nyckelfråga för oss, säger Gunilla Saltin. Värö gör också en hel del moderniseringar som hon tror ska bära frukt. Under året moderniseras indunstningsanläggningen, ett nytt tvättsteg tas också i drift, och sist men inte minst tas en ny turbin i drift. Energibesparingar och utvinning av elektricitet är en stor utmaning. Här ser vi en stor tvecklingspotential eftersom vi säljer elektricitet på marknaden. Ändå hamnar Gunilla Saltin bara på plats 110? Vi har som sagt tittat på makt och inflytande, ekonomiskt ansvar, branschernas framtidsutsikter och tillväxt och kommit fram till detta med hjälp av våra analytiker, förklarar Camilla Wagner som inte 15. Elisabeth Salander Björklund, Stora Enso 99. Carina Håkansson, Stora Enso vill kommentera bedömningen av enskilda personer. Högst på listan av skogsindustrikvinnor ligger Elisabeth Salander Björklund. Hon är divisionschef för Stora Enso Forest Products som omsätter nästan 40 miljarder kronor 65. Kerstin Strandqvist, SCA 110. Gunilla Saltin, Södra Cell 112. Eva Färnstrand, Södra Cell per år och har 8 000 anställda. Elisabeth Salander Björklund sitter i koncernledningen, hon är ansvarig över Stora Ensos sågverksrörelse med 27 sågverk i tio länder och ser till att virkesförsörjningen till Stora Ensos alla massabruk i världen fungerar. Det ansvaret placerar henne som nummer 15. Camilla Wagner tillägger åter att det främst är bedömningen av skogsindustrin som helhet som drar ned resultatet. Det är en bedömning vi gjort utifrån branschens förutsättningar. Mikael Hedlund 24 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2006 Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

Bo Rydins Stiftelse Pris för bästa examensarbete 2005 Ovanliga ämnesområden premierade Bo Rydins Stiftelse har utsett Fredrik Johansson och Oskar Mazur vid Lunds Universitet, till två av pristagarna i tävlingen om bästa examensarbete år 2005. Duon har gjort en utvärdering ur ett tekniskt/ekonomiskt perspektiv av ökad elproduktion i samband med installation av en ny återvinningspanna i Nymölla bruk. Kvaliteten på de inkomna bidragen till stiftelsen var överlag hög och några udda ämnesområden premierades. Forskningsrådet beslutade att utdela sex priser i stället för normalt fyra. Prissumman för de som ensamma utfört ett arbete är 25 000 kronor medan 20 000 kronor utdelats till var och en som utfört ett arbete tillsammans. Utvärdering av ökad elproduktion Fredrik Johanssons och Oskar Mazur delar in sitt arbete i två delar. Den första avser tekniska lösningar för utökad elproduktion vid installation av ny återvinningspanna. Den andra avser tekniska/ekonomiska konsekvenser för kringsystem vid installation av den nya pannan. Nya verktyg utvecklade inom institutionen för Energivetenskaper har använts för att tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt utvärdera alternativa sätt att maximera elproduktionen. Fredrik Johansson och Oskar Mazur har dock modifierat analysverktygen i sitt omfattande arbete. Fredrik Johansson och Oskar Mazur, får pris av Bo Rydins Stiftelse. Annorlunda studie Jonas Bohlin vid Institutionen för Skoglig Zooekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har studerat myror ett ovanligt ämnesområde i sådana här sammanhang. Myror är en viktig organismgrupp som på många sätt påverkar skogsekosystemet i våra nordiska skogar. Inom gruppen finns många arter. Vissa är revirförsvarare, andra är revirutmanare. Ytterligare andra är undergivna, fogliga eller anpassningsbara. Jonas Bohlin har testat en hypotes avseende relationerna mellan de myror som behärskar och försvarar sina revir mot potentiella inkräktare, de som är rivaler, samt de som är undergivna, fogliga eller anpassningsbara. I korthet säger Jonas Bohlin att ingen utmanarmyra tillåts komma för nära en revirförsvararmyra, medan den sistnämnda gruppen, myror som är undergivna, fogliga eller anpassningsbara, på nåder kan få vistas i de starkare myrornas revir. Påståendet i hypotesen om revirförsvarare och utmanare kunde bekräftas. Att undergivna, fogliga eller anpassningsbara myror kan samexistera inom starkare myrors revir, bekräftas också men med tillägget att de till och med har fördelar av att leva inom en starkare myrarts revir än att leva utanför. Projektledning intressant Andreas Mattissons examensarbete vid Institutionen för Teknik och Design vid Växjö Universitet, är utfört som ett uppdrag åt Lammhults Möbel AB och bygger i stor utsträckning på intervjuer. Även det ämnesområdet är ovanligt. Hela rapporten, Projektledning Från idé till färdig produkt, kan egentligen uppfattas som en litteraturstudie, där intervjusvar blandas med synpunkter ur litteraturen och i växelverkan bygger upp kunskap som systematiseras och leder till slutsatser. Stiftelsen bedömer arbetet som intressant, inte därför att Lammhults skulle ha något med skogsindustrin att göra då det snarare är ett designföretag, utan därför att professionen projektledning är intressant, i synnerhet i den vida mening som underrubriken Från idé till färdig produkt, antyder. Underrubriken är också relevant för innehållet i examensarbetet. Frågan om det också är teknikvetenskap besvarar stiftelsen med ett ja. Optiska egenskaper Magnus Neuman, vid Institutionen för Teknisk Fysik vid Umeå Universitet, analyserar på ett djupgående, teoretiskt sätt, grunden för de metoder som används för att bestämma pappers fundamentala optiska egenskaper, det vill säga ljusets absorption (mindre inträngningsdjup) och reflektion (spridning) i och från fibernätverket. I sitt arbete, Anisotropic Reflectance from Paper Measurements, Simulations and Analysis, studerar Magnus Neuman reflektion/absorption med snett infallande ljus. Hans iakttagelser tyder på att man även med diffust ljus får ett icke önskat inflytande av andra faktorer. Snett infallande ljus kommer, statistiskt sett, att ha mindre sannolikhet att reflekteras ut ur arket ju snedare det kommit in i det. Mjölksyrabakterier i hygienprodukter Helt nyligen har SCA Hygiene Products gjort försök med att använda den framodlade mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum 931 i hygienprodukter. Den har visat sig skapa en biologisk nyttobarriär på huden hos bäraren och har valts för sin förmåga att överleva vid långvarig lagring, vilket är en viktig förutsättning vid en tänkt användning i hygienprodukter. David Lindqvist vid Chalmers Tekniska Högskola, har försökt skapa en förståelse av sambandet mellan Lactobacillus plantarum 931:s förmåga att överleva vid långvarig lagring och distributionssystemets egenskaper. Försök med metoden accelererad lagring i examensarbetet har visat sig spara tid och används nu av SCA Hygiene Products i projektet. Egenskaper hos kompositmaterial Karin Bogren vid KTH och STFI- Packforsk har tagit fram en modell för beräkning av ett kompositmaterials dynamiska-mekaniska egenskaper, ur egenskaperna för dess komponenter. Arbetet har begränsats till användning av träfiberarmerade polyactidmaterial, PLA, ett biologiskt nedbrytbart polymermaterial som kan tillverkas av ettåriga grödor som exempelvis vete. Kompositen blir på så sätt också nedbrytbar, tillverkad av förnyelsebara resurser och ganska billig. Nackdelar är dess känslighet för fukt och dess viskoelastisitet. Den icke elastiska delen av dessa svar på belastning är därför viktig i modellen för dess dynamisk-mekaniska egenskaper. Det mest anmärkningsvärda vid uppbyggnaden av modellen, var att kombinera två delmodeller, skriver stiftelsen. 26 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2006 Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum