Datum 2015-06-02 1 (5) Anteckningar efter dialogmöte om Bästeträsks vattenskyddsområde Ett informations- och dialogmöte hölls i Bungegården torsdagen den 28 maj om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bästeträsks kommunala ytvattentäkt. Något över 40 intresserade deltog. Förutom fastighetsägare och Fårösundsbor deltog representanter för politiska partier, Gotlands botaniska förening, Ojnareskogens vänner, sportfiskeklubben, Nordkalk, SMA m fl. Länsstyrelsen i samarbete med Regionen driver ett projekt för att stärka dialogprocessen vid införande av nya vattenskyddsområden varför båda parter deltog. Ann-Sofi Lindskog, Teknikförvaltningen Rikard Widén, Teknikförvaltningen Claudia Castillo, Samhällsbyggnadsförvaltningen Håkan Djurberg, AkvaNovum AB Frida Eklund, Länsstyrelsen Anna-Lena Fritz, Länsstyrelsen Sven Sandström, Kebbe och Sandström AB, moderator Efter det att Ann-Sofi Lindskog hälsat alla välkomna berättade Frida Eklund om varför det behövs vattenskyddsområden. Enligt EU:s Ramdirektiv för vatten samt dricksvattendirektivet skall samtliga allmänna vattentäkter senast år 2015 ha ett vattenskyddsområde. Förutom krav från EU så är vattenskyddsområden till för att skydda vattenresursen och långsiktigt trygga en god dricksvattenkvalitet. Ett vattenskyddsområde skyddar vattnet mot akuta och långsiktiga förändringar. Håkan Djurberg informerade om de andra skydd som finns i området nämligen: förbud mot utsläpp av avloppsvatten (beslut 1973-04-27), naturreservat och Natura 2000 områden. Anna-Lena Fritz tog vid och berättade kort om länsstyrelsens uppdrag gällande tillkommande Natura 2000 områden. Rikard Widén berättade om det nya vattenverket i Fårösund som har 3 barriärer för att rena vattnet. Ett reningssteg (en barriär) är membranfilter som är ganska energikrävande. Solceller har installerats på taket för att få fram miljövänlig el. Dricksvatten beräknas kunna börja levereras redan i sommar. Håkan Djurberg gick därefter igenom hur vattenskyddsområdets zoner har avgränsats. I enlighet med de allmänna råden ska rinntiden i den primära zonen vara 12 timmar. Eftersom rinntiden på många platser kring tillflödena till Bästeträsk är mycket kortare än 12 timmar ingår alla betydande tillflöden inklusive myrar i den primära zonen. Vidare ingår en strandzon på 50 m som barriär. Strandzonens bredd ska motsvara en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn. Enligt Naturvårdsverkets handbok är huvudprincipen att hela tillrinningsområdet bör omfattas av vattenskyddsområde vilket har föreslagits i Bästeträsk området. Representant för Gotlands botaniska förening menar att det finns fler viktiga tillflöden till Bästeträsk som inte har tagits med i primärzonen. Det gäller bl a tillrinning från Släkmyr och vattendrag innan Kyrkgatmyr. Även tillrinning till Ojnaremyr (som rinner vidare till Bästeträsk) är mer omfattande än vad som anges Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-tn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
2 (5) i förslaget. Denna fråga har även framförts av ledamot i miljöpartiet. Informationen kommer att granskas av Håkan Djurberg och ställning tas om ändringar är motiverade i ansökan. Ledamot i Miljöpartiet undrar varför inte föreskrifterna anpassas som för en grundvattentäkt eftersom grundvattenutflöde sker till kringliggande myrar. Håkan Djurberg menar att denna situation inte är unik i Sverige d v s att ytvattentäkter delvis har grundvattentillflöde. Naturvårdsverket har i sina allmänna råd inte rekommenderat särskilda krav i sådana fall. Vidare förändras vattnet kontinuerligt genom nedbrytning, fastläggning och utspädning. Bästeträsk är en sjö och ska därför hanteras som en ytvattentäkt. Skydd vid strandzon ska vara mer än 50 m för att klara snabba rinntider vid t ex regn. Håkan Djurberg menar att 50 m bedöms vara tillräckligt och ger tillräcklig transporttid i mark mm. Håkan Djurberg redovisade möjliga riskkällor inom föreslaget skyddsområde. Det finns få kända oljecisterner och avlopp. Jordbruksmark och bete förekommer inte i någon större utsträckning. Skogsbruket är troligen lågintensivt. Det finns en asfalterad väg genom området och enbart ett objekt som klassats som eventuellt förorenat område, nämligen deponi efter kalkstensbrytningen i Ar. Slutligen finns ett befintligt kalkstensbrott (SMA) där prövning pågår om utvidgning. Vidare har Nordkalk ansökt om tillstånd till ny täktverksamhet. Håkan Djurberg menar att risk med (grus)täkter på fastlandet är risk för läckage från täkten då dessa oftast bryts ovan grundvattnet. I ett kalkstensbrott sker istället en omfattande grundvattensänkning då brytning sker under grundvattennivån och det därför krävs pumpning. Ev föroreningar som tillkommer under brytningen stannar kvar i täktbotten. Risken blir istället med kvalitén/ev föroreningshalter som finns kvar i det vatten som pumpas ut ur brottet. Rening av vatten som ska pumpas ut ska dock regleras i miljöbalkstillståndet. D v s vilken kvalité det ska vara i utpumpat vatten prövas enligt miljöbalken, det är inte möjligt att ange i vattenskyddsföreskrifter. Någon undrar om en riskanalys har gjorts? Marken i området är kuperad varför en skyddszon bör vara mer än 50 m. Regionens svar efter mötet: Någon specifik riskanalys med avseende på risk med de verksamheter/åtgärder som kan finnas inom skyddsområdet har inte gjorts eftersom det har bedömts att det finns ovanligt få riskobjekt. En riskanalys ikring uppehållstider/rinntider i den primära zonen kan vara motiverad. Regionen kommer att överväga detta. En åhörare undrar om det framförts i miljöbalksprövningen att det blir en grundvattensänkning kring planerade brott? Håkan Djurberg säger att detta har framförts. Miljöchefen på Nordkalk säger att vattnet i brottet kommer att renas i ett reningsverk med membranteknik. Utgående vatten kommer att ha god kvalité när det förs vidare till Bästeträsk. Vatten kommer att föras ut via myrar mm så att dessa fortsatt mår bra. Representant för Miljöpartiet menar att Bästeträsk har varit reservvattentäkt i många år och att det därför finns ett icke försämringskrav. Om det blir ett kalkbrott där dränering sker kommer det ju bli ett försämrat tillflöde och nivåer i Bästeträsk. Håkan Djurberg menar att vattenkvantitet till Bästeträsk inte kan
3 (5) regleras med vattenskyddsföreskrifter utan att detta måste ske i miljöbalkstillståndet. Om tillräcklig påfyllning sker av vatten vintertid (då det finns gott om vatten) kommer vattnet att räcka. En deltagare menar att mer närsalter kommer att tillföras till Bästeträsk genom kalkverksamheten och att det därför är för lite med 50 m skydd i strandzonen. Regionens svar efter mötet: Krav på rening av b l a närsalter regleras i miljöbalkstillstånd. Inget behov bedöms finnas att ändra strandskyddszon med hänsyn till detta. Representant från miljöpartiet anser att påverkan inom vattenskyddsområdet är olika om det blir mer kalkstensbrytning jämfört om det inte blir det. Borde då inte den primära skyddszonen vara olika i de två fallen? Regionens svar efter mötet: Syftet med vattenskyddsområde och föreskrifter är att säkra ytvattentäkten oberoende av vilka verksamheter som finns idag eller i framtiden. Således kommer enbart ett förslag att behandlas. Flera åhörare menar att fortsatt arbete med vattenskyddsområde och föreskrifter ska avvakta till dess att det avgörs om det blir med kalkstensbrytning eller inte och att vattenskyddsområde och föreskrifter anpassas efter det. Regionens svar efter mötet: Såsom har sagts ovan är syftet med vattenskyddsområde och föreskrifter att säkra ytvattentäkten oberoende av vilka verksamheter som finns idag eller i framtiden. Det finns därför ingen anledning att avvakta med vattenskyddsarbetet. En åhörare undrade hur Bästeträsks tillstånd, vattennivåer, biologi osv bevakades av regionen. Frida Eklund påtalade att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattendomen. Regionens svar efter mötet: Regionen kommer att bevaka vattennivåer, uttag m m i enlighet med vad som anges i vattendomen. Miljöchefen på Nordkalk menar att Släkmyr ligger långt ifrån sökt täktområde och att den inte påverkas och därför inte ingår i prövningen. En åhörare undrar varför regionen inte föreslår förbud för täktverksamhet i sekundär zon. Man är ju inte tvungen att följa naturvårdsverkets allmänna råd. Håkan Djurberg menar att lämplig nivå har bedömts vara att följa de allmänna råden. Detta t ex med stöd av att det inte finns någon risk för utläckage av ev. föroreningar från brottet. En fråga ställdes varför gränserna var helt raka på sina ställen. Håkan Djurberg svarar att på dessa ställen har gräns för naturreservatet följts. Någon menade att det är mycket trafik till t ex Blå lagunen och att det är risker med omfattande körning på vägen intill Bästeträsk. Håkan Djurberg säger att trafikmängd tyvärr inte kan regleras. Det kan dock vara viktigt att införa ett skydd mot att vägdagvatten leds till sjön i den västra delen där vägen går mycket nära vattnet. En översiktlig genomgång gjordes därefter av Claudia Castillo av förslag till vattenskyddsföreskrifter för Bästeträsk och med en samtidig jämförelse med de allmänna råden för ytvattentäkter. I den primära zonen där det är nära till ytvatten föreslås ett antal förbud och i vissa fall tillståndsplikt för åtgärder/verksamheter. I sekundär zon föreslås vanligen tillstånds- eller anmälningsplikt för olika åtgärder/ verksamheter.
4 (5) En representant för miljöpartiet undrar varför ett mildare krav har satts för hantering av petroleumprodukter där det föreslås tillståndsplikt först för 250 l istället för ett förbud? Regionens svar efter mötet: Föreskrifter ska inte ha större restriktionsgrad än vad som är motiverat. I primärt skyddsområde finns några bostäder där oljeuppvärmning kan förekomma. Det är rimligt att denna kan fortgå om tillräckligt skydd finns vilket kan följas upp med tillstånd. Detta stämmer även överens med de allmänna råden. Volymen 250 l innan tillstånd krävs kommer från Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) och är den gräns för när sekundärt skydd krävs i föreskriften (t ex invallning). Även om inte tillståndsplikt krävs vid volymer under 250 l ska sådan hantering alltid ske med försiktighet i enlighet med 6 i förslaget samt i enlighet med hänsynsreglerna i 2 kapitlet i miljöbalken. Regionen kommer dock att se över förslag till föreskrift. Flera undrar om risk med bete skiljer sig för olika djurslag. Håkan Djurberg anger att han inte känner till någon skillnad. Det finns ett behov att beta marker så att de inte växer igen? Innebär bete med lamm mindre risk? Regionens svar efter mötet: Regionen kommer att kontrollera om det är skillnad i risk beroende på djurslag och överväga om det är möjligt att ändra förslag till föreskrift så att visst bete blir möjligt. En representant för miljöpartiet menar att förslag till föreskrifter blir mildare för avloppsvatten. Beslut från 1973 anger förbud för nya avlopp inom hela området. Håkan Djurberg förklarar att förslag till föreskrift följer naturvårdsverkets allmänna råd, alltså tillståndsplikt i sekundär skyddszon. Jordbruksdepartementets beslut kvarstår dock då detta inte är ett äldre vattenskyddsbeslut som ska ersättas. Det innebär att det även i fortsättningen kommer att vara förbud för nya avloppsutsläpp inom hela det område som anges i beslutet. Är det skillnad i krav om man ska borra en brunn eller göra ett kalkbrott? Claudia Castillo svarar att i förslag till föreskrifter är det i båda fallen krav på tillstånd. Någon undrar om föreskrifterna är tillrättalagda för att kalkindustri ska kunna bedrivas. Detta med hänvisning till att tillståndsplikt föreslås i sekundär zon där planerad kalkindustri hamnar samt att enbart anmälningsplikt föreslås för schaktningsarbeten i sekundär zon. Claudia Castillo understryker att föreskrifterna inte är framtagna för att passa kalkindustrin. Regionens svar efter mötet: I föreskrifterna har tillståndsplikt för täktverksamhet föreslagits utifrån rekommendationer i de allmänna råden samt eftersom ingen ökad risk för utsläpp av föroreningar till Bästeträsk föreligger p g a täktverksamheten. Restriktioner får inte vara mer långtgående än vad som behövs i det enskilda fallet. När det gäller schaktning mm kommer regionen att överväga en ändring av förslaget. En representant för miljöpartiet menar att ett avsteg har gjorts från naturvårdsverkets allmänna råd genom att i sekundär skyddszon ändra husbehovstäkt till täkt av berg. Claudia Castillo anger att förslag till föreskrift är ett förtydligande av att det alltid är tillståndsplikt för täkter i sekundär zon. Detta gäller såväl husbehovstäkt (som normalt är anmälningspliktigt enligt miljöbalken) som andra täkter som redan enligt miljöbalken kräver tillstånd. En fastighetsägare undrade vilka krav det blir på boende i den sekundära zonen? Claudia Castillo förklarar att t ex så krävs tillstånd om man vill gräva/borra en ny
5 (5) enskild vattentäkt. Nytt/ändrat avlopp kräver tillstånd. Detta är ett krav oavsett om fastigheten finns inom vattenskyddsområdet eller inte. Likaså krävs det tillstånd t ex för ny bergvärme. Någon undrar hur lång tid det tar att behandla en ansökan/anmälan. Claudia Castillo säger att det på ett ungefär kan röra sig om ca 6 veckor. Slutligen informerade Claudia Castillo om hur processen ser ut vid införande av ett vattenskyddsområde, från det att ansökan tas fram, till dess att beslut kan fattas. Det är många steg i processen vilket gör att det tar tid. Nu efter detta möte kommer regionen att bedöma vilka ev. justeringar som behöver göras i ansökan. Därefter är det dags för ett formellt s.k. samråd. Det innebär att ansökan kommer att skickas ut till alla fastighetsägare och andra, t ex arrendatorer, inom föreslaget skyddsområde samt till ett antal myndigheter. Detta kan ske tidigast efter sommaren. Alla får då tillfälle att lämna skriftliga synpunkter. Till fastighetsägare mm skickas ansökan tillsammans med ett föreläggande med delgivning eftersom det finns krav på att regionen ska kunna visa att alla fastighetsägare faktiskt har fått ta del av ansökan och fått möjlighet att lämna synpunkter. Beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter kan tidigast tas av Regionfullmäktige under våren 2016. En fastighetsägare påtalar att det är viktigt att särskilt privatpersoner får gott om tid på sig för att sätta sig in i frågan och för att lämna synpunkter. Claudia Castillo anger att det finns krav på att tiden ska vara minst en månad och att regionen har satt tiden till 6 veckor i andra ärenden. Sammanfattningsvis kommer regionen att överväga följande: - Om det finns ytterligare viktiga tillflöden till Bästeträsk och som ska tas med i primärzonen. - Om det är motiverat med en riskanalys kring uppehållstider/rinntider i den primära zonen. - Ändring/förtydligande av 4 om petroleumprodukter. - Om det är skillnad i risk beroende på djurslag, samt om det är möjligt att ändra förslag till föreskrift så att visst bete blir möjligt ( 7). - Ändring/förtydligande av 12 schaktning mm. - Lämplig remiss-/kommuniceringstid i det formella samrådet/kommuniceringen. Noterat av Claudia Castillo