Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny Pettersson 073 81 61 691 Hjälpmedel Betygsgränser Miniräknare För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på It s Kontrollera att du skrivit ditt namn och uppgiftsnummer på varje lösningsblad. Lycka till!
Karlstads universitet 2(5) Byggteknik BYGGTEKNIK: max 24, godkänt 12 1 Rita en sektion av ett yttertak på ett hus med kallt tak och takpannor som taktäckning. Redovisa vilka material som ingår och vilken funktion de har. (5p) 2 Rita en sektion av en ytterväggskonstruktion på en villa med träfasad och med träreglar som bärande skikt. Väggen skall innehålla tre skikt isolering. Redovisa vilka material som ingår och vilken funktion de har. (6p) 3 Vilken del i trästommen överensstämmer med följande begrepp? a. överram b. avväxling c. syll d. regel e. hammarband f. underram B A C D J E F G H I 4 Om en byggnadsdel är klassad REI 90, vad ställs det för krav på den? 5 Vad är en platonmatta? (1p) 6 Rita hur ett säteritak, ett sadeltak och ett mansardtak ser ut. 7 Beskriv hur en grund utformad som en varm platta på mark är uppbyggd. Rita och förklara vilka material som ingår.
Karlstads universitet 3(5) Byggteknik BYGGMATERIAL: max 24, godkänt 12 8 Hur påverkar porositeten hållfastheten hos ett material? (2p) 9 Förklara begreppen porositet, skrymdensitet och kompaktdensitet. Ange det matematiska sambandet mellan dessa begrepp. 10 Ange två typer av lättbetong (2p) 11 Rita ett tvärsnitt av en trädstam och ange de olika delarna. (4p) 12 Vad innebär fibermättnadspunkten? (1p) 13 Vad är skillnaden mellan ett isotropt och ett anisotropt material? Ge exempel på isotropa respektive anisotropa material. (4p) 14 Vad kännetecknar en elastisk deformation respektive plastisk deformation? (2p) 15 Vad menas med begreppet krypning? (1p) 16 Vilka olika typer av separation kan uppstå i betong? (2p) 17 Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkning?
Karlstads universitet 4(5) Byggteknik BYGGFYSIK: max 24, godkänt 12 18 Förklara begreppet ekvivalent temperatur och ge 2 exempel på vad som kan påverka den ekvivalenta temperaturen. 19 Nämn tre åtgärder för att sänka den relativa fukthalten i en uteluftsventilerad krypgrund. 20 Vatten i ångfas kan transporteras genom en konstruktion på två olika sätt. Vilka? Och vad är drivkraften bakom dessa två transportsätt? 21 Ett vanligt fukttillskott inomhus för ett bostadshus är 3-4 g/m 3. Hur kan man bära sig åt för att minska detta tillskott? Om man minskar fukttillskottet i huset, hur kommer då den relativa fuktighalten inomhus påverkas? 22 Vilken RF kommer det att vara i inomhusluften? Utomhus är temperaturer -5 med en RF på 90 %. Inomhus är temperaturen 21 C och det genererade fukttillskottet är 4 g/m 3. 23 En vägg har de ingående materialen: Fasadskikt av tegel Cellplast 30 mm Mineralull 145 mm Gipsskiva 13 mm Gipsskiva 13 mm Beräkna U-värde för väggen (träreglarna i mineralullen kan försummas). (2p)
Karlstads universitet 5(5) Byggteknik 24 I figuren redovisas temperaturprofilen genom en yttervägg som består av betong, lättbetong och cellplast av lika tjocklekar. Ange och motivera vilket material som är placerat var i ytterväggen. (2p) 25 Ett hus i Karlstad med volymen 375 m 3 har ett klimatskal med U-värde och area enligt tabell. Därtill kommer köldbryggor i klimatskärmen som motsvarar 25 W/K. I huset finns ett FTX-system med en verkningsgrad på återvinningen på 75 %. Ventilationsflödet är 0,5 oms/h. Husets luftläckage är 0,2 oms/h. Hur stor blir husets totala årliga energiförlust (transmissionsförluster, ventilationsförluster och luftläckageförluster) i kwh? (5p) Byggnadsdel Area U-värde Vindsbjälklag 150 0,20 Yttervägg exkl. fönster 125 0,25 Fönster 25 1,5 Platta på mark 150 0,3
Formelsamling Byggfysik Till tentamen 29/11 2011 Husbyggnadsteknik BYGA11
Formelsamling Byggfysik Till tentamen 29/11 2011 Husbyggnadsteknik BYGA11
rev. 080513 Värmeövergångsmotstånd Värmeövergångsmotstånden betecknas med R si (inre) och R se (yttre värmeövergångsmotstånd). Storleken på dessa värden uttryckta i m 2 K/W varierar men kan ofta ansättas till konstanter; R si = 0,13 resp. R se = 0,04. Materialdata Material Ånggenomsläpplighet [m 2 /s] Ånggenomgångsmotstånd Z [s/m] Värmekonduktivitet [W/mK] Asfaboard 10*10 3 0,065 Betong 1*10-6 1,7 Betonghålblock 0,60 Cellplast 1*10-6 0,036 Gipsskiva 4*10 3 0,22 Kalksandsten 0,9*10-6 1,0 Lättbetong 10*10-6 0,15 Mineralull 15*10-6 0,036 Plastfolie >2000*10 3 Plywood 0,13 Puts 1,3*10-6 1,0 Spånskiva 30*10 3 0,14 Stål rostfritt 20 Sågspån 20*10-6 0,08 Tegelmurverk 4*10-6 0,60 Trä 0,2*10-6 0,14 Värmemotstånd för luftskikt Värmemotstånd för ventilerade luftskikt inklusive yttre beklädnad i vägg- och takkonstruktioner men exklusive yttre värmeövergångsmotstånd. Typ av ventilerat luftskikt Värmemotstånd R [m 2 K/W] Fasadskikt av plåt eller betong 0,10 Fasadskikt av trä eller tegel 0,20 Ventilerat yttertak av plåt 0,15 Ventilerat yttertak av panel + papp 0,25 Ventilerat yttertak av takpannor på undertak 0,30
rev. 080513 Klimatdata Temperatur ( C) och relativ ånghalt (%) i uteluften för olika svenska orter uttryckt som årsmedeltemperatur, månadsmedeltemperatur och månadsmedelvärde för relativ ånghalt. Medelvärdena är baserade på tidsperioden 1931-1960.
rev. 080513 Mättnadsånghalt för vattenånga i luft, v s eller v m [g/m 3 ] Tabellen ger värde för var tiondels C lufttemperatur mellan -20 C och 30,9 C. Värdena är hämtade från Fukthandboken av Lars-Erik Nevander & Bengt Elmarsson.